Sid 1 (8) UNIVERSITETET I LINKÖPING BESLUT Dnr: LiU 1193/02-10 Universitetsstyrelsen 2002-09-12 GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING Iföreliggande regelverk rörande grundläggande högskoleutbildning inkluderar begreppet fakultetsnämnd även nämnden för utbildningsvetenskap. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 9 HL, delvis) 2. I grundläggande högskoleutbildning ingår även fortbildning och vidareutbildning. (1 kap. 7 HL, delvis) 3. Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. (1 kap. 3 HL) 4. Verksamheten skall avpassas så att hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. (1 kap. 4 HL) 5. Med student avses den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning. 1 kap. 4 HF, delvis) 6. Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. (1 kap. 4a HL) 7. I högskolornas verksamhet skall jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör vidare i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.
Sid 2 (8) Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. (1 kap. 5 HL) 8. Bestämmelser om likabehandling av studenter och sökande till högskolan oavsett deras könstillhörighet, etniska ursprung, sexuella läggning eller funktionshinder finns i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan (1 kap. 9 HF) 9. Utbildningen vid högskolorna skall vara avgiftsfri för studenterna. (1 kap. 10 HF) 10. All grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. (6 kap. 1 HF) 11. Universitetsstyrelsen beslutar, efter förslag från respektive fakultetsnämnd, vilka utbildningsprogram som skall finnas. 12. Fakultetsnämnd beslutar i övrigt om utbildningsutbudet inom respektive fakultetsområde enligt de riktlinjer som universitetsstyrelsen fastställer. 13. Omfattningen av grundläggande högskoleutbildning skall anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. (6 kap. 2 HF) 14. Utbildningen bör planeras så att en normalstuderandes arbetsinsats skall motsvara genomsnittligt ca 40 timmar per vecka. 15. Grundläggande högskoleutbildning skall normalt anordnas under läsår men får dock, om särskilda skäl föreligger, förläggas även till annan tid än läsår. Fakultetsnämnd beslutar när särskilda skäl föreligger om förläggning av grundläggande högskoleutbildning till annan tid än läsår. 16. Läsåret skall omfatta 40 veckor. Läsåret skall indelas i en höst- och en vårtermin, om vardera 20 veckor. 17. Fakultetsnämnd fastställer terminstider. 18. Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan skall också sörja för att erforderlig information om högskolan finns tillgänglig för den som avser att börja grundläggande högskoleutbildning. Särskilt skall högskolans antagningsförordning finnas tillgänglig. Med antagningsförordning avses de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas och hur beslut om behörighet överklagas. (6 kap. 3 HF) 19. Universitetets studievägledning och yrkesorientering skall ske i enlighet med de mål och riktlinjer som fastställs av rektor. 20. Fakultetsnämnd fastställer mål och riktlinjer för den fakultetsvisa studievägledningen och yrkesorienteringen. 21. Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. (1 kap. 14 HF)
Sid 3 (8) 22. Fakultetsnämnd är ansvarig för genomförandet av uppgifterna i punkt 21, dvs i 1 kap. 14 HF. TILLTRÄDE TILL GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING 1. Bestämmelser avseende tillträde till grundläggande högskoleutbildning framgår av universitetets antagningsordning avseende grundläggande högskoleutbildning. EXAMINA 1. Regeringen föreskriver vilka examina inom grundläggande högskoleutbildning som får avläggas. Högskoleverket beslutar om vid vilka högskolor dessa examina får avläggas. Ett tillstånd att utfärda examina får lämnas bara om utbildningen uppfyller de krav som ställs på grundläggande högskoleutbildning enligt kapitel 1 i högskolelagen och de särskilda krav som regeringen föreskriver. Dessutom skall det i ett rikstäckande perspektiv finnas ett allmänt intresse av att examina får utfärdas. (1 kap. 11 HL, delvis) 2. Om det inte längre finns förutsättningar enligt 11 (1 kap. HL) andra stycket första meningen att utfärda en generell examen i ett visst huvudämne eller med en viss inriktning eller en yrkesexamen, skall Högskoleverket anmoda högskolan att inom viss tid avhjälpa bristerna. Finns bristerna helt eller till väsentlig del kvar efter den tid som sägs i första stycket, får Högskoleverket besluta att högskolan inte längre får utfärda en sådan examen som bristerna avser. Om det meddelas ett sådant beslut, får dock högskolan också därefter utfärda examen för de studenter som har påbörjat sin grundläggande högskoleutbildning vid den högskolan före beslutet. Detta gäller dock bara om utbildningen omfattar ett program eller en kurs som kan leda fram till en sådan examen som beslutet avser. (1 kap. Ila HL, delvis) 3. Inom grundläggande högskoleutbildning får avläggas endast de examina som anges i bilaga 2 till denna förordning (examensordningen). (6 kap. 4 HF) (Se examensordningen) 4.1 examensordningen anges det vilka krav som skall uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning) (6 kap. 5 HF) 5. Villkor och benämningar för de olika examina bestäms av regeringens examensordning och av eventuella lokala tilläggsbeslut avseende mål, förled och tillämpningsregler till de generella examinas benämningar. 6. Riktlinjer för magisterexamen med ämnesbredd har fastställts av rektor (Dnr: LiU 384/02-40) 7. Rektor fastställer lokala tilläggsbeslut efter förslag från respektive fakultetsnämnd.
Sid 4 (8) KURSPLAN 1. För kurs inom grundläggande högskoleutbildning skall det finnas en kursplan. (6 kap. 6 HF) 2.1 kursplanen skall anges 1. kursens benämning, 2. kursens poängtal och fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna, 3. syftet med kursen, 4. det huvudsakliga innehållet i kursen, 5. den kurslitteratur och de övriga läromedel som skall användas, 6. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till kursen, 7. formerna för att bedöma studenternas prestationer, 8. de betygsgrader som skall användas samt 9. om kursen är uppdelad i delar. I kursplanen skall anges också de övriga föreskrifter som behövs. (6 kap. 7 HF) 3. Fakultetsnämnd fastställer kursplan senast i samband med att anmälningstiden till kursen utgår. Som tillträdeskrav och grundläggande villkor för kursens genomförande gäller de som anges i universitetets kurskatalog (fastställs av rektor senast den 15 februari för hösttermin och senast den 15 september för vårtermin). Dessa villkor får inte ändras om detta bedöms ändra förutsättningarna för den enskilde sökandes planering för deltagande i kursen. UTBILDNINGSPLAN 1. För utbildningsprogram skall det finnas en utbildningsplan. Av 7 framgår att det för kurserna inom programmet skall finnas kursplaner. (6 kap. 8 HF) 2.1 utbildningsplanen skall anges 1. de kurser som utbildningen omfattar, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, 3. de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen. I utbildningsplanen skall anges också de övriga föreskrifter som behövs. (7 kap. 9 HF) 3. Fakultetsnämnd fastställer utbildningsplan senast i samband med att anmälningstiden till utbildningen utgår.
Sid 5 (8) Som tillträdeskrav och grundläggande villkor för utbildningsprogrammens genomförande gäller de som anges i universitetets utbildningskatalog. Dessa villkor får inte ändras om detta bedöms ändra förutsättningarna för den enskilde sökandes planering för deltagande i utbildningen. BETYG 1. Om inte annat är föreskrivet i kursplanen skall betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särsldlt utsedd lärare (examinator). (6 kap. 10 HF) 2. Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. (6 kap. 11 HF) 3. Som betyg används normalt något av uttrycken underkänd, godkänd och väl godkänd. Om särskilda skäl föreligger får endast uttrycken underkänd och godkänd användas. Särskilda skäl för att avvika från en tregradig betygsskala kan vara att kursen främst har tillämpningsinriktade moment eller praktikmoment eller främst har en undervisningsform för vilken en tregradig betygsskala är mindre lämplig. Inom den tekniska fakulteten får betygen underkänd (1), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 4. Fakultetsnämnd beslutar vilka betygsnivåer som skall användas för respektive kurs. 5. Fakultetsnämnd utser examinator för varje kurs. 6. Till examinator får endast utses den som vid Linköpings universitet innehar eller uppehåller anställning (inkl, adjungerade) som professor, lektor, adjunkt eller forskarassistent samt den som blivit antagen till oavlönad docent^ Timarvoderad lärare, som eljest har sin huvudsakliga anställning vid annan högskola och där innehar eller uppehåller anställning som professor, lektor, adjunkt, forskarassistent eller blivit antagen till oavlönad docent får dock, utan hinder av vad som sägs i första stycket, av fakultetsnämnd utses till examinator på kurs (motsv) för vilken han/hon besitter sådan kompetens som eljest inte finns representerad inom ramen för anställning som lärare vid Linköpings universitet. Timarvoderad lärare i övrigt får utses till examinator av fakultetsnämnd. Fakultetsnämndens beslut i detta fall får ej delegeras. 7. Med examination avses allt slutligt ställningstagande till utbildningsprestationer, frånsett sådan bedömning av löpande färdighetsträning som utgör en integrerad del av undervisningen. 8. Examinators uppgifter framgår av särskild instruktion fastställd av rektor. 9. Student som underkänts i prov på kurs (motsv) har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att genomgå förnyat prov. Om särskilda skäl som avser utbildningens innehåll och uppläggning föreligger får fakultetsnämnd besluta om en begränsning av antalet tentamenstillfällen. Sådana beslut skall anmälas till universitetsstyrelsen.
Sid 6 (8) 10. Student, som underkänts tre gånger i prov för viss kurs (motsv) har rätt att hos det organ som utser examinator, begära att annan lärare utses till examinator. Sådan begäran skall normalt bifallas. 11. Fakultetsnämnd beslutar om students rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg. TILLGODORÄKNANDE AV KURS M. M. 1. Om en student vid en högskola inom landet har gått igenom viss grundläggande högskoleutbildning med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte om det finns en väsentlig skillnad mellan utbildningarna. Detsamma gäller studenter som har gått igenomen viss utbildning med godkänt resultat vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland, Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11 april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen. (6 kap. 12 FTF) 2. Student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 12, om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. Student får även tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet. (6 kap. 13 HF) 3. Högskolan skall pröva om en tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Högskolan skall då väga in syftet med utbildningen som helhet enligt fastställda kursplaner eller utbildningsplaner. Endast den som är student och den som gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 7-8 förordningen (1997:845) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga för tillgodoräknande. (6 kap. 14 HF) Anm. Med student avses den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning (1 kap. 4 HF). Detta betyder att s k överskrivning av kurser anordnade av t ex studieförbund inte är tillåten såvida inte personen är antagen till och bedriver högskoleutbildning. 4. Fakultetsnämnd ansvarar för att studerande får tillgodoräkna sig annan utbildning enligt bestämmelserna i 7 kap 12-14 högskoleförordningen. EXAMENS- OCH KURSBEVIS 1. Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran få examensbevis av högskolan. Till examensbeviset skall det bifogas en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet. Högskoleverket får meddela närmare föreskrifter om vad bilagan skall innehålla.(6 kap. 15 HF) Högskoleverkets föreskrifter Högskoleverkets föreskrifter framgår av Högskoleverkets författningssamling (Webbadress: www.hsv.se).
Sid 7 (8) 2.1 examensbeviset får översättningen av examensbenämningen till ett eller flera språk anges. Den skall återspegla utbildningens längd och nivå (fördjupning). Högskolan beslutar, efter samråd med Högskoleverket, om översättningen i den mån inte något annat är föreskrivet i examensordningen. Högskolan skall därvid ta särskild hänsyn till Högskoleverkets synpunkter och beakta vikten av enhetlighet vid översättningen av examensbenämningarna. Om kurser som ingår i en yrkesexamen sammantaget uppfyller de krav som ställs för magister- eller kandidatexamen, såväl med avseende på längd som fördjupning, skall det framgå av examensbeviset om studenten begär det. (Ur bilaga 2 till HF) 3. Student som har godkänts i kurs skall på begäran få kursbevis av högskolan. (6 kap. 16 HF) 4. Om beviset skall avse utbildning vid mer än en högskola, skall beviset utfärdas av den högskola där studenten senast har godkänts i prov eller har slutfört sin utbildning, om inte de berörda högskolorna i det enskilda fallet har kommit överens om annat. (6 kap. 17 HF) 5. Examensbevis respektive kursbevis är universitetets officiella dokument avseende slutförd utbildning (motsv) och dokumenteras på svenska och engelska. 6. Översättningar av examensbenämningar till främmande språk fastställs, med beaktande av bestämmelserna i punkt 2 ovan och bestämmelserna i rektors beslut om riktlinjer för magisterexamen med ämnesbredd, av fakultetsnämnd. 7. Examens- och kursbevisets utformning i övrigt framgår av särskild föreskrift fastställd av rektor. 8. Fakultetsnämnd kontrollerar, efter begäran av den studerande, att den studerande uppfyller fordringarna för examen och utfärdar därefter examensbevis. Magisterexamen och kandidatexamen som omfattar studier inom flera fakulteter (motsv) utfärdas av den fakultetsnämnd inom vars ansvarsområde magister- respektive kandidatkursen slutförts. 9. Fakultetsnämnd utfärdar, efter begäran av den studerande, kursbevis avseende kurs på vilken den studerande godkänts. STUDIEDOKUMENTATION 1. Bestämmelser om studiedokumentation m. m. meddelas särskilt av regeringen. (6 kap. 18 HF) (Se Förordning SFS 1993:1153 om redovisning av studier m m vid universitet och högskolor). ÖVERKLAGANDE 1. Bestämmelser för överklagande avseende grundläggande högskoleutbildning framgår av universitetets antagningsordning
Sid 8 (8) I beslutet har deltagit ordförande Hans Sandebring, universitetets rektor Bertil Andersson och övriga ledamöterna Jessica Back, Britt-Marie Danestig, Bernt Ericson, Camilla Larsson, Lennart Ljung, Daniel Madan Andersson, Inger Sivervik Carlsson, Olle Stendahl, Agneta Westerdahl och Conny Öhman. Vidare har närvarit suppleanten Mary Rudner, personalföreträdarna Folke Norstad och Marianne Plymoth, styrelsens sekreterare Ann-Christin Gustafsson, informationschefen Lars Holberg, universitetsdirektören Curt Karlsson samt planeringschefen Lars Rydberg, den sistnämnde föredragande. Hajnsandebring Lars Rydberg J,/y. Kopia till: Fakultetsnämnderna Nämnden för utbildningsvetenskap Institutionerna Redaktionskommittén (GH, SEK) StudentCentrum (GN, TM) Rektorskansliet (CK, MA, GD) Informationsavdelningen (LH) De fackliga organisationerna StuFF LinTek Consensus