strategi för analog kommersiell radio

MTG:s svar på MPRT:s utkast till strategi för analog kommersiell radio 2018-2026 Inledning MTG tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på utkastet till strategi för tillståndsgivning i FM 2018-26. Myndigheten för press radio och tv (MPRT) har på det stora hela skrivit en välbalanserad strategi som har goda förutsättningar att skapa mer konkurrens och mångfald i FM-bandet, än som hittills varit möjligt. De avgörande punkterna för att lyckas nå målen om ökad konkurrens och mångfald är sändningsområdenas utformning samt reglerna för fördelning av tillstånd, överlåtelse och förfogande. Vad gäller de sistnämnda menar MTG att myndigheten skapat goda förutsättningar att få till konkurrens och mångfald både vid tillståndsgivningen och under tillståndsperioden. Ett antal förtydliganden bör dock göras. Vad gäller sändningsområdenas utformning menar däremot MTG att nationella tillstånd måste ha en större initial befolkningstäckning än 70-75 procent. I det fall täckningen utgår från de mest tätbefolkade delarna av landet, innebär en så låg befolkningstäckning att de nationella kanalerna inte ens täcker halva Sveriges yta. Det finns en betydande risk för svekdebatt och politiska bakslag i fall de nya riksradiokanalerna blir mindre riks än vad som antagits. Nedan kommenterar vi strategins olika delar. 2. Sändningarnas omfattning 2.1. MTG håller med om att marknätet under överskådlig tid är en viktig distributionsform. Eftersom övergången till digital radio i praktiken har skjutits på framtiden, måste FM-bandet leverera den konkurrens och mångfald som annars skulle skett digitalt. 1

Den fragmentiserade tillståndsstrukturen i FM-bandet har motverkat utvecklingen av en sund och lönsam radiobransch och dessutom skapat möjligheter för en av aktörerna att i praktiken skapa omfattande regionala monopol. Ändringarna i radio och tv-lagen samt strategin skapar - med vissa ändringar och förtydliganden - förutsättningar för en sundare marknad. 2.2. MTG håller med om att hela det utrymme som finns tillgängligt för kommersiell radio ska ingå i tillståndsgivningen. Detta är dessutom ett starkt argument för att befolkningstäckningen för de nationella sändningsområdena sätts högre än 70-75 procent. Vad gäller ledigt frekvensutrymme framgår inte hur fördelningen ska gå till om det finns flera intresserade, något vi utvecklar under punkten 2.3.3. 2.3.1. Det är bra att MPRT då sändningsområdena bestäms beaktar vad som främjar konkurrens och mångfald. Det främsta skälet till ändringarna i radio- och tv-lagen samt MPRT:s och PTS:s tolkning av dem, är att få till nationella tillstånd och därmed kommersiell riksradio. Det är bra att myndigheten gör en marknadsanalys inför tillståndsgivningen, men det är också viktigt att målet om konkurrens på hela radiomarknaden beaktas. 2.3.2 PTS ska redovisa frekvensplanen som ska ligga till grund för tillståndsgivningen senast den 30 juni 2017. Vid ett möte med radiointressenterna den 8 mars framgick att ambitionen var tre nationella sändningsområden som initialt hade en befolkningstäckning på 80-85 procent. Det är en ambition som stämmer med intentionerna i regeringens promemoria och proposition om analog kommersiell radio. I MPRT:s utkast till strategi talas däremot om sändningsområden på 70-75 procents befolkningstäckning samt krav på 70 procents täckning av dessa. Det stämmer inte med de ursprungliga ambitionerna eller regeringens vilja. På mötet den 8 mars ställdes en fråga om hur PTS borde prioritera. De motsägelsefulla svaren kan inte tas till intäkt för att skapa nationella sändningsområden med begränsad täckning. 2.3.3. MPRT skriver att en marknadsanalys ska göras innan tillståndsgivning. Det är oklart om en sådant gjorts för att komma fram till att nationella tillstånd bara ska ha en bedömd befolkningstäckning på 70-75 procent. Regeringens intentioner i propositionen är tydliga med att konkurrens och mångfald gynnas av 2

kommersiell riksradio och det är också det som MPRT kommer fram till i sin bedömning på sidorna 15 och 16 av vad som bäst främjar konkurrens och mångfald. Det framgår att nationella tillståndshavare ska ges möjlighet att täcka ytterligare områden, om de så önskar. Det är bra, men det framgår inte på ett tydligt sätt att en nationell tillståndshavare har rätt att sända i hela riket. Det framgår att efter hösten 2017 kan ytterligare tillstånd komma att utlysas i nya sändningsområden. Det som inte framgår är hur frekvenser fördelas i det fall det finns mer än en intressent. MTG menar att det tydligt bör framgå att en nationell tillståndshavare har rätt att sända i hela riket och att för detta ändamål utnyttja frekvensresurser som är tillgängliga. Skulle någon utan tillstånd på en ort uttrycka intresse för en ledig regional eller lokal frekvensresurs, ska de nationella tillståndshavarna ha förtur genom att myndigheten innan ett nytt tillstånd utlyses ger de nationella tillståndshavarna en möjlighet att utnyttja frekvensen. I det fall mer än en nationell tillståndshavare anmäler sitt intresse, ska lotten avgöra. Om den nationella tillståndshavare som får frekvensen inte utnyttjar den inom tre månader, går rätten över till nästa. Först när ingen nationell tillståndshavare är intresserad, ska MPRT kunna utlysa ett regionalt tillstånd. Om en nationell tillståndshavare uttrycker intresse för en frekvensresurs för att förbättra sin geografiska täckning, ska principen first come, first served gälla. MPRT bör tydligare ange exakt hur de ser på de nationella tillståndshavarnas rättigheter, skyldigheter och möjligheter. 2.3.4. Myndigheten noterar att det hos de två befintliga kommersiella aktörerna finns olika uppfattningar om tillståndens utformning. MTG har förordat att de nationella tillstånden ska prioriteras och de regionala komplettera, medan den andra aktören, som idag har 73 av 103 tillstånd, har förordat en förlängning av tillstånden. Då en förlängning inte längre varit aktuell, har bolaget istället förordat fortsatt regional tillståndsgivning med möjligheter att genom samarbeten sätta samman nationella nätverk, precis på det sätt som skett från 1993 till idag. Aktören har argumenterat tillsammans med ett antal bolag som officiellt har tillstånd men som i praktiken hyr ut dem. Det är inte alltför långsökt att anta att dessa bolag troligen planerar att vid en kommande regional 3

tillståndsgivning agera bulvaner åt den stora aktören. Sker det finns det en stor risk att de brister vad gäller konkurrens och mångfald som idag råder på radiomarknaden, består. Myndigheten gör på sidorna 15-16 en sammanvägd bedömning av de båda aktörernas intressen och kommer fram till att det som skapar bäst förutsättningar för nationell räckvidd är nationella tillstånd. Det är en väl avvägd bedömning. Det som däremot är oroande är att de nationella sändningsområdena vid utlysningen inte har frekvensresurser kopplade till tillstånden för mer än 70-75 procents befolkningstäckning. Vad detta innebär, det vill säga om det är enbart huvudsändare eller inte och hur befolkningstäckning definieras, bör framgå. I det fall den faktiska befolkningstäckningen blir så låg, ser vi flera utmaningar: Täckningskartorna kommer att visa så stora vita ytor att de blir uppseendeväckande och riskerar att starta en politisk debatt. Lyssnare, massmedier och politiker från de delar av Sverige som inte är med kommer att reagera och det finns därför politiska risker med så begränsade sändningsområden. Sveriges Radios sändningar har en befolkningstäckning på 99,8 procent. Skillnaden är så stor att det i praktiken blir två olika marknader och målet om konkurrens på hela radiomarknaden riskerar att inte nås. Tre nya riksradiokanaler skulle kunna markera en nystart för den kommersiella radion. Men mindre än halva landet täckt så riskerar den att utebli. 3. Tillståndsförfarandet 3.1. MTG tycker att begräsningarna av vilka som kan få tillstånd är motiverade. 3.2. MTG anser att ordningen för utlysningsförfarandet är motiverad. 4

3.3. MTG anser att ordningen för fördelning av tillstånd kan vara motiverad, men att MPRT bör förtydliga om alla tillstånd meddelas samtidigt, eller om de meddelas per typ av tillstånd (nationellt, regionalt, lokalt). Det är inte tydligt hur PTS:s metod i den nämnda PM fungerar i allmänhet och i mediebranschen i synnerhet. PM:et har inte gått att hitta via internet varför det borde bifogas strategin. MPRT bör också beskriva vad som händer om ett bolag som lämnat det högsta budet underkänns i den efterföljande prövningen av tekniska eller ekonomiska möjligheter eller underkänns i konkurrensprövningen. Går tillståndet då till den näst högsta budgivaren, eller utlyses det på nytt? MPRT bör också förtydliga vad som händer om någon som fått ett tillstånd lämnar tillbaka det strax innan det börjar gälla (och betalning ska ske). Går det till näst högsta budgivaren eller utlyses det på nytt. För att undvika att ett bolag i praktiken blockerar ett tillstånd fram till strax innan det börjar gälla, skulle MPRT kunna ha en ordning där tillståndshavare efter en betänketid, exempelvis en eller maximalt två månader, skriftligt förbinder sig att behålla det åtminstone över startdatum. 3.4. Vad gäller sändningarnas innebörd och tid menar MTG att det är bra att alla tillkommande tillstånd har samma sista giltighetsdag som de befintliga. Det är även bra att nationella tillståndshavare får dela upp sändningarna för regionala och lokala program eller annonser. Det är även bra att regionala tillståndshavare får dela upp sändningarna i lokala delar, ifall det är tekniskt möjligt. MTG tycker dock att det ska vara ett uttalat krav att det i sändningar som bryts ner regionalt eller lokalt på ett tydligt framgår vilken större programtjänst/kanal de är en del av. Däremot måste tillståndshavare kunna komplettera namnet på programtjänsten med exempelvis den regionala eller lokala frekvensen. Man kan jämföra med Sveriges Radios P4 som heter P4 över hela landet, med namnet på respektive region som tillägg. 5

Skulle det vara så att befintliga aktörer får ett eller flera tillstånd, kan det vara rationellt att befintliga sändare behålls. MTG önskar därför en skrivning om att nationella tillståndshavare, i det fall båda är överens, kan byta frekvenser med varandra. 3.5. Myndigheten föreslår att tillståndsvillkoren innebär att sändningarna ska ha inletts inom tre månader och att programtjänsten sänder med i genomsnitt minst 100 timmar per vecka under ett kalenderår. MTG bedömer båda villkoren som motiverade och rimliga. Sändningarna i de nationella tillstånden ska inom ett år kunna tas emot där minst 70 procent av befolkningen inom sändningsområdet är bosatt. Vi utgår från att denna täckning gäller huvudsändare och att täckningen med kompletterande sändare blir i samma härad som dagens Mix Megapol. Ett förtydligande borde finnas med. Är det inte så, verkar det som att det som att de nationella sändningsområdena 70-75-procentiga befolkningstäckning i praktiken reduceras till 70 procent av 70-75 procent, det vill säga runt 50 procent av Sveriges befolkning. I praktiken innebär det att den geografiska täckningen kan begränsas till de tre storstadsområdena. Inget sägs om att sändningarna efter det första året måste byggas ut ytterligare. Detta kan innebära att fördelade frekvensresurser riskerar att bli outnyttjade. Det borde sägas någonting om hur man ska förfara med frekvenser som tilldelats ett tillstånd men inte utnyttjas. Enligt LEK ska man som regel återlämna ett frekvenstillstånd som inte nyttjas inom sex månader. Men detta är tillståndsgivning enligt Radio- och tv-lagen och det är oklart vad som gäller. Ligger frekvenser under lång tid för träda, innebär det motsatsen till en effektiv frekvensanvändning och kan anses strida mot Yttrandefrihetsgrundlagens 3 kap. 2. Det är möjligt att 70 procent av befolkningen inom sändningsområdet inte betyder det vi antagit ovan, så MPRT bör förutom att ändra kravet även förtydliga det. Även definitionen av befolkningstäckning bör förtydligas. I regel betyder det fast boende befolkning med vissa tekniska parametrar, men även detta bör framgå. MTG föreslår att de nationella sändningsområdena definieras noggrannare och att kravet ska vara att inom ett år nå 90 procent av den fast boende befolkningen inom sändningsområdet. Tilldelade frekvensresurser som därefter inte nyttjas, är fria för andra att använda. 6

MPRT skriver att tillståndshavarna för de regionala och lokala tillstånden ska bedriva sändningar inom respektive sändningsområde. MTG föreslår att formuleringen ändras till inom hela sina respektive sändningsområden och att kravet ska vara uppfyllt inom sex månader. Även detta har med effektivt frekvensutnyttjande att göra och att tillståndsgivningen producerar de sändningar som är syftet. 3.6. MTG håller med om att några särskilda innehållsvillkor inte ska ställas. 3.7. Vad gäller överlåtelse av tillstånd, se kommentarer på kapitel 4. 3.8. MTG håller med om hur tillstånd kan återkallas. 4. Metod för bedömning av om ett förfogande över mer än ett tillstånd kan antas inverka menligt på konkurrensen 4.1. Konkurrensbedömningens olika steg skulle kunna förtydligas. Enligt regeringens promemoria och proposition så brister det i dagens regelverk, men det är inte uppenbart hur det nya ska användas. Inte minst steg tre och fem skulle vinna på förtydliganden så att bolagen redan innan de söker tillstånd vet på vilka villkor de kan samverka. 4.2. MTG håller med om att de konkurrensprövningen ska bedömas inom de olika typerna av sändningsområden nationellt, regionalt eller lokalt. 4.3. Vad gäller frågan om förfogande är det bra att MPRT inte anser sig bundet av tidigare praxis. Regeringens proposition ska innebära en förändring. Den typ av samarbeten som idag skapar en programtjänst av många juridiskt skilda tillstånd och genom det även regionala de facto-monopol, ska inte få förekomma. Här kan MPRT vara ännu tydligare så att sökande vet vad som gäller och branschen slipper långdragna juridiska processer under tillståndsperioden. 4.4. Myndighetens bedömning av om ett förfogande kan antas inverka menligt på konkurrensen ur ett mångfaldsperspektiv 7

4.4.1. Det är korrekt som MPRT skriver att bristande konkurrens ur ett mångfaldsperspektiv bland annat innebär att incitamenten att utveckla sändningarna riskerar att minska. Det finns aktörer på radiomarknaden som hävdat att monopol tvärtom är en förutsättning för lönsamhet och utveckling, men det bedömer myndigheten klokt nog som fel. MTG håller med om att mångfalden ska bedömas utifrån vem som i praktiken förfogar över tillstånden. 4.4.2. MTG håller med om myndighetens bedömning att antalet tillstånd inom ett sändningsområde har betydelse för bedömningen om förfogande över mer än ett tillstånd påverkar konkurrensen eller inte. Däremot är det viktigt att skilja på de olika marknaderna och MPRT kan lägga till en text om det. 4.5. Vad gäller frågan om återkallelse är det viktigt att MPRT beaktar propositionens ambition att skärpa tillämpningen. Det är viktigt att myndigheten inte skapar förhoppningar om att konkurrensbegränsningar kommer att godkännas på grund av att återkallelse kan anses alltför ingripande. Ett förtydligande bör göras i texten. Stockholm 2017-06-09 Christer Modig VD MTG Radio 8