BO 26 SM 0701 Byggande. Nybyggnadskostnader för bostadshus 2005 Construction: Construction costs for new residential buildings 2005 I korta drag Siffrorna är angivna utan avdrag för bidrag (brutto) om inget annat anges. Priset för nyproducerade bostäder, d.v.s. den kostnad byggherren betalar, var högre 2005 jämfört med 2004 för flerbostadshus och gruppbyggda småhus. Högsta kostnaderna i Stor-Stockholm Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2005 till 24 480 kr. Produktionskostnaden var lägst i Norra Sverige med 17 258 kr och högst i Stor-Stockholm med 29 174 kr. Den totala produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2005 till 19 684 kr. Produktionskostnaden var lägst i Norra Sverige med 15 948 kr och högst i Stor-Stockholm med 22 897 kr. Högre kostnader för bostadsrätter Produktionskostnaden för flerbostadshus är avsevärt högre för hus upplåtna med bostadsrätt än för hus upplåtna med hyresrätt. Kostnaden var 27 337 kr för bostadsrätt jämfört med 20 140 kr för hyresrätt. Skillnaden förklaras sannolikt av den friare marknaden för bostadsrätter. Kostnadsutvecklingen kraftig de senaste åren För att mäta kostnadsutvecklingen över tid rekommenderas byggnadsprisindex (BPI). I BPI har man så långt det är möjlig eliminerat skillnader i kvalitet, utförande och läge. Mellan år 2004 och 2005 har byggnadskostnaden enligt BPI, för flerbostadshus och gruppbyggda småhus, ökat med 7 respektive 2 procent. Motsvarande siffror mellan 2003 och 2004 var minus 5 och plus 9 procent. Mellan 1999 och 2005 är ökningen för flerbostadshus 37 procent. Motsvarande ökning för gruppbyggda småhus är 41 procent. Magnus Walestad, SCB, tfn 08-506 944 18, förnamn.efternamn@scb.se Mervi Aihonen, SCB, tfn 08-506 943 83, förnamn.efternamn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 0085-6991 Serie BO Bostäder och byggande. Utkom den 31 januari 2007. URN:NBN:SE:SCB-2007-BO26SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.
SCB 2 BO 26 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år 2005 3 Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2005 3 Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2005 4 Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2005 4 Kostnaderna varierar med upplåtelseform 5 Kostnadernas variation 5 Bidragen ökar 7 Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex 7 Tabeller 9 Teckenförklaring/ Explanation of symbols 9 1. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år 9 2. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år 10 3. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform, sanering/exploatering och region år 2005 11 4. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2005 12 5. Upphandling av nybyggda ordinära bostadshus år 2005 efter hustyp. Hela riket 13 6. Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år 2005 13 7. Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år 2005 14 Kartor 15 1. Regional indelning 15 Fakta om statistiken 16 Detta omfattar statistiken 16 Definitioner och förklaringar 17 Så görs statistiken 18 Statistikens tillförlitlighet 19 Bra att veta 19 In English 22 Summary 22 List of tables 22 List of terms 23
SCB 3 BO 26 SM 0701 Statistiken med kommentarer Produktionskostnad per lägenhet för flerbostadshus och gruppbyggda småhus 1999-2005 Kr/lägenhet 3 000 000 2 500 000 Gruppbyggda småhus 2 000 000 1 500 000 Flerbostadshus 1 000 000 500 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för flerbostadshus år 2005 Markkostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för Riket år 2005 till 4 005 kr. Stor-Göteborg hade den högsta markkostnaden 2005 med 5 404 kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Det är stor skillnad i markkostnaden mellan bostadsrätter och hyresrätter. År 2005 var markkostnaden 5 387 kr per kvadratmeter medan den var 1 906 kr för hyresrätter. Byggnadskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2005 till 20 475 kr. Sedan 1999 har byggnadskostnaden ökat med 37 procent enligt BPI. Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea uppgick för flerbostadshus år 2005 till 24 480 kr. Den totala produktionskostnaden per lägenhet för flerbostadshus år 2005 uppgick till 1 839 100 kr. Regionala kostnadsvariationer för flerbostadshus år 2005 År 2005 var det dyrast att bygga flerbostadshus i Stor-Stockholm. Där var produktionskostnaden 29 174 kr per kvadratmeter lägenhetsarea. Motsvarande kostnad per lägenhet uppgick till 2 150 800 kr. Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion I (Norra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i flerbostadshus uppgick till 17 258 kr. Per lägenhet var produktionskostnaden 1 249 600 kr i Länsregion I.
SCB 4 BO 26 SM 0701 Genomsnittliga produktionskostnader för flerbostadshus år 2005 efter storstadsområde/länsregion kr/m 2 lägenhetsarea 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Stor- Stockholm Stor- Göteborg Genomsnitt hela riket Stor-Malmö Länsregion I Länsregion II Länsregion III Markkostnad, byggnadskostnad och produktionskostnad för gruppbyggda småhus år 2005 Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus uppgick år 2005 till 3 455 kr. Markkostnaden för småhus uppförda med hyresrätt är klart lägre än för hus uppförda med bostadsrätt eller äganderätt. Markkostnaden per kvadratmeter bostadsarea för hyresrätt var 1 193 kr, bostadsrätt 3 092 kr och för äganderätt 3 778 kr. Byggnadskostnaden per kvadratmeter uppgick för gruppbyggda småhus år 2005 till 16 229 kr. Sedan 1999 har byggnadskostnaden ökat med 41 procent enligt BPI. Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea uppgick för gruppbyggda småhus år 2005 till 19 684 kr. Den totala produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus år 2005 uppgick till 2 416 600 kr. Regionala kostnadsvariationer för gruppbyggda småhus år 2005 Dyrast att bygga år 2005 var det i Stor-Stockholm. Produktionskostnaden per kvadratmeter i Stor-Stockholm var 22 897 kr. Produktionskostnaden per lägenhet för gruppbyggda småhus uppgick i Stor-Stockholm till 2 930 400 kr. Lägsta produktionskostnaden per kvadratmeter återfanns i Länsregion I (Norra Sverige) där kostnaden per kvadratmeter i gruppbyggda småhus uppgick till 15 948 kr. Per lägenhet var produktionskostnaden 1 816 400 kr i Länsregion I.
SCB 5 BO 26 SM 0701 Genomsnittliga produktionskostnader för gruppbyggda småhus år 2005 efter storstadsområde/länsregion kr/m 2 bostadsarea 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Stor- Stockholm Stor- Göteborg Genomsnitt hela riket Stor-Malmö Länsregion I Länsregion II Länsregion III Kostnaderna varierar med upplåtelseform I ordinära flerbostadshus uppgick andelen lägenheter upplåtna med bostadsrätt till 56 procent år 2005 det är samma andel som år 2004. Småhus upplåts med hyresrätt, bostadsrätt eller äganderätt. År 2005 är andelen lägenheter i ordinära gruppbyggda småhus upplåtna med bostadsrätt oförändrat 24 procent jämfört med år 2004. Andelen småhus som upplåts med äganderätt ligger fortsatt på en hög nivå med 66 procent. År 2004 var 68 procent av småhusen upplåtna med äganderätt. Kostnaden för flerbostadshus upplåtna med bostadsrätt är högre än för hus upplåtna med hyresrätt. Produktionskostnaden per kvadratmeter lägenhetsarea år 2005 var 27 337 kr för bostadsrätt och 20 140 kr för hyresrätt. Produktionskostnaden per kvadratmeter bostadsarea för gruppbyggda småhus med hyresrätt år 2005 var 16 335 kr jämfört med 19 904 kr för bostadsrätt och 19 937 kr för äganderätt. Enstaka avvikande objekt Cellerna i tabellerna kan innehålla ett litet antal objekt. Detta innebär att avvikande objekt kraftigt påverkar cellens värden. Avvikande objekt kan vara objekt som ingått i utställning eller är belägna i mycket attraktiva lägen. Det kan också vara objekt där byggherren lyckats mycket väl med att hålla nere kostnaderna, byggt i mindre attraktiva lägen. Kostnadernas variation Diagrammen på nästa sida belyser de kostnadsvariationer som förekommer. De visar produktionskostnadens spridning år 2005 för flerbostadshus respektive gruppbyggda småhus uppdelat på region.
SCB 6 BO 26 SM 0701 Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus i hela Riket år 2005 Gruppby ggda småhus x Flerbostadshus x 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 kr Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus i Storstadsområden år 2005 Gruppby ggda småhus x Flerbostadshus x 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 kr Produktionskostnad per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus i Riket i övrigt år 2005 Gruppby ggda småhus x Flerbostadshus x 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 kr
SCB 7 BO 26 SM 0701 Förklaring till diagrammet 5% 25% 50% 75% 95% av objekten 1) 2) 3) 1) Undre kvartilens högsta värde 2) Medianen 3) Övre kvartilens lägsta värde X) Vägt medelvärde Av diagrammen framgår bl.a. att det vägda medelvärdet är större än medianen. Utifrån detta faktum kan vi dra slutsatsen att stora objekt har en högre kostnad per kvadratmeter än mindre objekt. Detta gäller framförallt för flerbostadshusen. Bidragen ökar för flerbostadshus Bidragen till bostadsprojekt har ökat de senaste åren. Från 2000 då flerbostadshus i genomsnitt hade 28 kr per kvadratmeter lägenhetsarea i bidrag har bidragen ökat till 800 kr per kvadratmeter lägenhetsarea år 2005. Mycket av ökningen står investeringsbidraget och investeringsstimulansen till hyresrätter för. Se nedanstående tablå. För gruppbyggda småhus har bidragen ökat från 2 kr per kvadratmeter bostadsarea i bidrag år 2000 till 75 kr per kvadratmeter bostadsarea år 2005. Bidragen till småhus har minskat från 85 kr per kvadratmeter bostadsarea år 2004 till 75 kr år 2005. Bidrag per kvadratmeter lägenhetsarea för flerbostadshus och bostadsarea för gruppbyggda småhus 2000-2005 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Flerbostadshus Investeringsbidrag och investeringsstimulans kr/m 2-243 408 462 746 799 Övriga bidrag kr/m 2 28 86 61 29 44 1 Totalt 28 328 469 490 789 800 Gruppbyggda småhus Investeringsbidrag och investeringsstimulans kr/m 2-37 56 107 67 75 Övriga bidrag kr/m 2 2-15 12 18 - Totalt 2 37 71 119 85 75 Kostnadsutveckling enligt byggnadsprisindex För mätning av kostnadsförändringar i bostadsproduktionen rekommenderas Byggnadsprisindex, BPI. Underlaget för BPI är detsamma som för kostnadsstatistiken. Vid beräkningen av BPI tas hänsyn till om husen skiljer sig åt beträffande kvalitet och utformning mellan åren samt om det skett förskjutningar i byggproduktionen t.ex. mellan olika regioner. Under början av nittiotalet utvecklades BPI svagt eller vissa år till och med negativt medan det steg kraftigt under slutet av årtiondet. Under år 2005 ökade BPI för flerbostadshus med 7 procent och BPI för gruppbyggda småhus steg med 2 procent.
SCB 8 BO 26 SM 0701 Byggnadsprisindex för flerbostadshus och gruppbyggda småhus Inkl. mervärdesskatt. 1968=100 för nettouppgifter. 1992=100 för bruttouppgifter. År Flerbostadshus Gruppbyggda småhus Brutto Netto Brutto Netto 1968 100,0 100,0 1969 99,2 101,4 1970 101,8 104,5 1971 111,0 111,4 1972 117,3 113,7 1973 130,3 124,1 1974 149,2 136,9 1975 162,0 150,7 1976 183,1 171,8 1977 220,4 192,7 1978 256,7 212,6 1979 297,8 239,1 1980 345,8 278,1 1981 381,1 299,7 1982 397,3 315,6 1983 423,0 347,2 1984 467,2 379,1 1985 484,7 390,2 1986 521,6 421,1 1987 582,2 470,5 1988 677,6 549,3 1989 759,4 625,0 1990 865,0 707,6 1991 904,3 737,5 1992 100,0 900,5 100,0 745,1 1993 94,6 882,5 94,2 733,5 1994 91,2 860,0 84,9 665,4 1995 96,4 849,7 85,8 645,4 1996 100,8 891,7 91,7 681,1 1997 106,5 994,8 102,9 803,0 1998 107,2 1007,0 107,2 844,3 1999 118,4 1114,7 113,9 899,9 2000 130,2 1229,1 132,0 1051,0 2001 144,1 1340,6 142,0 1127,2 2002 155,6 1438,8 141,5 1120,7 2003 159,4 1475,6 144,8 1144,2 2004 151,6 1377,8 157,6 1248,1 2005 161,7 1474,8 160,1 1269,6 1) P.g.a. att antal objekt är så få är beräkningen av index för flerbostadshus 1995-2005 behäftad med stor osäkerhet.
SCB 9 BO 26 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring/ Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter region och år 1. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year Storstadsområden Riket i övrigt År objekt lägenheter Lägenhetsarea m²/lgh Markkostnad lägenhetsarea Byggnadskostnad lägenhetsarea Produktionskostnad lägenhetsarea Kr/lägenhet Riket 2003 175 7 626 80,2 3 689 20 347 24 037 1 896 800 2004 264 10 618 75,2 3 427 18 837 22 264 1 645 600 2005 287 12 905 76,5 4 005 20 475 24 480 1 839 100 Storstadsområdena 2003 87 4 615 80,0 4 708 23 038 27 746 2 180 200 2004 118 5 992 75,2 4 744 21 075 25 820 1 897 700 2005 157 8 300 75,7 4 969 22 403 27 372 2 033 600 Stor-Stockholm 2003 62 3 578 78,7 5 091 24 404 29 495 2 276 400 2004 76 4 027 74,6 5 604 22 702 28 306 2 064 200 2005 88 5 646 75,4 5 348 23 826 29 174 2 150 800 Stor-Göteborg 2003 14 511 81,4 3 369 18 497 21 865 1 768 600 2004 18 991 79,0 2 331 17 492 19 823 1 537 700 2005 34 1 203 78,2 5 404 20 161 25 564 1 976 300 Stor-Malmö 2003 11 526 87,2 3 571 18 777 22 348 1 917 900 2004 24 974 74,0 3 783 18 187 21 970 1 576 000 2005 35 1 451 75,0 3 109 18 775 21 883 1 619 800 Riket i övrigt 2003 88 3 011 80,6 2 140 16 256 18 397 1 461 200 2004 146 4 626 75,2 1 722 15 936 17 658 1 314 700 2005 130 4 605 77,8 2 313 17 092 19 405 1 487 100 Länsregion I 2003 9 376 71,4 1 429 14 842 16 270 1 158 800 2004 12 565 67,8 1 218 14 862 16 080 1 077 600 2005 10 345 73,2 1 136 16 122 17 258 1 249 600 Länsregion II 2003 56 2 099 84,1 2 469 16 855 19 324 1 596 700 2004 87 2 643 75,9 2 004 16 089 18 093 1 361 100 2005 71 2 754 79,7 2 842 17 435 20 277 1 594 200 Länsregion III 2003 23 536 73,6 1 153 14 542 15 695 1 140 300 2004 47 1 418 76,8 1 378 16 034 17 412 1 322 700 2005 49 1 506 75,3 1 553 16 645 18 198 1 345 900 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar
SCB 10 BO 26 SM 0701 2. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter region och år 2. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year Storstadsområden Riket i övrigt År objekt lägenheter Bostadsarea m²/lgh Markkostnad bostadsarea Byggnadskostnad bostadsarea Produktionskostnad bostadsarea Kr/lägenhet Riket 2003 287 2 495 122,4 3 384 14 582 17 966 2 199 400 2004 349 2 915 122,4 3 324 15 875 19 198 2 350 000 2005 388 3 288 122,8 3 455 16 229 19 684 2 416 600 Storstadsområdena 2003 138 1 643 121,2 3 765 15 565 19 330 2 343 800 2004 164 1 802 123,4 3 865 16 948 20 813 2 569 000 2005 179 1 824 128,1 4 172 16 828 21 000 2 689 800 Stor-Stockholm 2003 50 480 125,7 4 684 17 855 22 539 2 832 400 2004 53 510 124,7 4 804 19 627 24 430 3 045 400 2005 73 455 128,0 5 251 17 646 22 897 2 930 400 Stor-Göteborg 2003 49 699 112,5 3 447 14 492 17 940 2 017 700 2004 71 867 123,0 3 699 15 878 19 577 2 407 600 2005 69 858 125,7 4 489 16 174 20 663 2 598 100 Stor-Malmö 2003 39 464 129,9 3 261 14 672 17 933 2 329 400 2004 40 425 122,9 3 062 15 872 18 934 2 326 300 2005 37 511 132,1 2 735 17 167 19 903 2 629 500 Riket i övrigt 2003 149 852 124,7 2 668 12 739 15 407 1 921 000 2004 185 1 113 120,7 2 427 14 098 16 526 1 995 400 2005 209 1 464 116,1 2 469 15 407 17 876 2 076 100 Länsregion I 2003 17 67 107,0 1 689 12 333 14 021 1 500 000 2004 22 70 117,7 2 527 13 112 15 639 1 840 000 2005 11 73 113,9 2 108 13 841 15 948 1 816 400 Länsregion II 2003 65 364 127,5 3 533 12 873 16 406 2 091 700 2004 93 629 123,1 2 495 14 400 16 895 2 080 200 2005 105 791 116,4 2 369 15 689 18 057 2 101 100 Länsregion III 2003 67 421 125,1 2 039 12 675 14 714 1 840 500 2004 70 414 117,6 2 304 13 785 16 089 1 892 800 2005 93 600 116,1 2 645 15 221 17 865 2 074 800
SCB 11 BO 26 SM 0701 3. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära flerbostadshus efter byggherrekategori, upplåtelseform, sanering/exploatering och region år 2005 3. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, form of tenure, development/reconstruction area and region in 2005 Byggherrekategori Upplåtelseform Exploatering/Sanering Region objekt lägenheter Lägenhetsarea m²/lgh Markkostnad lägenhetsarea Byggnadskostnad lägenhetsarea Produktionskostnad lägenhetsarea Kr/lägenhet Byggherrekategori Riket 287 12 905 76,5 4 005 20 475 24 480 1 839 100 Privata företag 58 2 183 67,5 1 893 16 218 18 111 1 182 700 Bostadsrättsföreningar 154 7 168 83,0 5 387 21 951 27 337 2 239 200 Offentliga 75 3 554 68,7 1 913 19 450 21 363 1 441 800 Storstadsområdena 157 8 300 75,7 4 969 22 403 27 372 2 033 600 Privata företag 24 952 66,3 2 884 17 108 19 992 1 290 000 Bostadsrättsföreningar 99 5 130 81,1 6 158 23 403 29 561 2 361 300 Offentliga 34 2 218 67,2 2 532 21 853 24 385 1 599 200 Riket i övrigt 130 4 605 77,8 2 313 17 092 19 405 1 487 100 Privata företag 34 1 231 68,4 1 150 15 551 16 702 1 100 700 Bostadsrättsföreningar 55 2 038 87,7 3 590 18 567 22 157 1 928 300 Offentliga 41 1 336 71,3 945 15 688 16 632 1 175 300 Upplåtelseform Riket 287 12 905 76,5 4 005 20 475 24 480 1 839 100 Hyresrätt 133 5 737 68,3 1 906 18 234 20 140 1 342 500 Bostadsrätt 154 7 168 83,0 5 387 21 951 27 337 2 239 200 Storstadsområdena 157 8 300 75,7 4 969 22 403 27 372 2 033 600 Hyresrätt 58 3 170 67,0 2 637 20 441 23 078 1 506 100 Bostadsrätt 99 5 130 81,1 6 158 23 403 29 561 2 361 300 Riket i övrigt 130 4 605 77,8 2 313 17 092 19 405 1 487 100 Hyresrätt 75 2 567 69,9 1 041 15 624 16 665 1 139 600 Bostadsrätt 55 2 038 87,7 3 590 18 567 22 157 1 928 300 Exploatering/sanering Riket 287 12 905 76,5 4 005 20 475 24 480 1 839 100 Exploatering 111 6 119 78,3 4 095 20 656 24 750 1 904 500 Sanering 176 6 786 74,8 3 919 20 304 24 224 1 780 200 Storstadsområdena 157 8 300 75,7 4 969 22 403 27 372 2 033 600 Exploatering 67 4 316 77,8 5 040 21 995 27 035 2 055 900 Sanering 90 3 984 73,5 4 887 22 871 27 758 2 009 700 Riket i övrigt 130 4 605 77,8 2 313 17 092 19 405 1 487 100 Exploatering 44 1 803 79,6 1 886 17 524 19 410 1 535 500 Sanering 86 2 802 76,6 2 599 16 803 19 402 1 455 900 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar
SCB 12 BO 26 SM 0701 4. Kostnader per m 2 för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter byggherrekategori, upplåtelseform och region år 2005 4. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, form of tenure and region in 2005 Byggherrekategori Upplåtelseform Region objekt lägenheter Bostadsarea m²/lgh Markkostnad bostadsarea Byggnadskostnad bostadsarea Produktionskostnad bostadsarea Kr/lägenhet Byggherrekategori Riket 388 3 288 122,8 3 455 16 229 19 684 2 416 600 Privata företag 332 2 244 131,9 3 724 16 076 19 800 2 611 200 Bostadsrättsföreningar 41 811 108,9 3 046 16 869 19 915 2 168 900 Offentliga 15 233 83,2 1 205 15 657 16 862 1 403 700 Storstadsområdena 179 1 824 128,1 4 172 16 828 21 000 2 689 800 Privata företag 154 1 367 136,2 4 286 16 606 20 892 2 845 300 Bostadsrättsföreningar 22 422 106,3 3 831 17 662 21 494 2 284 000 Offentliga.............. Riket i övrigt 209 1 464 116,1 2 469 15 407 17 876 2 076 100 Privata företag 178 877 125,2 2 772 15 176 17 948 2 246 400 Bostadsrättsföreningar 19 389 111,8 2 236 16 051 18 287 2 044 000 Offentliga 12 198 84,8 1 093 15 247 16 339 1 385 100 Upplåtelseform Riket 388 3 288 122,8 3 455 16 229 19 684 2 416 600 Hyresrätt 31 319 86,4 1 193 15 142 16 335 1 411 400 Bostadsrätt 40 795 108,7 3 092 16 813 19 904 2 162 700 Äganderätt 317 2 174 133,3 3 778 16 159 19 937 2 656 900 Storstadsområdena 179 1 824 128,1 4 172 16 828 21 000 2 689 800 Hyresrätt 6 46 73,3 1 951 17 240 19 190 1 406 900 Bostadsrätt 22 422 106,3 3 831 17 662 21 494 2 284 000 Äganderätt 151 1 356 136,7 4 295 16 619 20 914 2 859 600 Riket i övrigt 209 1 464 116,1 2 469 15 407 17 876 2 076 100 Hyresrätt 25 273 88,6 1 088 14 849 15 937 1 412 100 Bostadsrätt 18 373 111,4 2 293 15 895 18 188 2 025 500 Äganderätt 166 818 127,5 2 860 15 341 18 201 2 320 800
SCB 13 BO 26 SM 0701 5. Upphandling av nybyggda ordinära bostadshus år 2005 efter hustyp. Hela riket 5. Purchasing form for newly constructed conventional dwellings in 2005 by type of building. The whole country Hustyp lägenheter Upphandling i procent Egen regi Entreprenad Annan Totalt Därav konkurrens Därav förhandling Flerbostadshus Hela riket 12 905 48 52 64 36 - Gruppbyggda småhus Hela riket 3 288 56 44 57 43-6. Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära flerbostadshus efter hustyp och region år 2005 6. Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of building and region in 2005 Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt objekt lägenheter Lägenhetsarea m²/lgh Markkostnad lägenhetsarea Byggnadskostnad lägenhetsarea Produktionskostnad Kr/lägenhet lägenhetsarea Flerbostadshus Riket 287 12 905 76,5 3 992 19 688 23 680 1 779 000 Storstadsområdena 157 8 300 75,7 4 958 21 630 26 588 1 975 400 Stor-Stockholm 88 5 646 75,4 5 341 23 100 28 442 2 096 800 Stor-Göteborg 34 1 203 78,2 5 384 19 486 24 870 1 922 700 Stor-Malmö 35 1 451 75,0 3 088 17 733 20 821 1 541 200 Riket i övrigt 130 4 605 77,8 2 297 16 280 18 577 1 423 600 Länsregion I 10 345 73,2 1 129 15 420 16 550 1 198 300 Länsregion II 71 2 754 79,7 2 828 16 776 19 604 1 541 400 Länsregion III 49 1 506 75,3 1 529 15 511 17 040 1 260 300 Kronor per lägenhet räknat exklusive lokaler. Produktionskostnad per lägenhet, se definitioner och förklaringar
SCB 14 BO 26 SM 0701 7. Kostnader per m 2 med avdrag för bidrag för nybyggda ordinära gruppbyggda småhus efter hustyp och region år 2005 7. Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of building and region in 2005 Hustyp Storstadsområden Riket i övrigt objekt lägenheter Bostadsarea m²/lgh Markkostnad bostadsarea Byggnadskostnad bostadsarea Produktionskostnad Kr/lägenhet bostadsarea Gruppbyggda småhus Riket 388 3 288 122,8 3 453 16 155 19 609 2 407 300 Storstadsområdena 179 1 824 128,1 4 172 16 800 20 972 2 686 200 Stor-Stockholm 73 455 128,0 5 250 17 640 22 890 2 929 500 Stor-Göteborg 69 858 125,7 4 489 16 155 20 643 2 595 600 Stor-Malmö 37 511 132,1 2 734 17 108 19 842 2 621 600 Riket i övrigt 209 1 464 116,1 2 467 15 269 17 736 2 059 900 Länsregion I 11 73 113,9 2 105 13 822 15 927 1 813 900 Länsregion II 105 791 116,4 2 366 15 520 17 886 2 081 200 Länsregion III 93 600 116,1 2 643 15 110 17 753 2 061 700
SCB 15 BO 26 SM 0701 Kartor 1. Regional indelning 1. Regions Länsregion I Länsregion II Länsregion III Stor-Göteborg: Stor-Stockholm: Länsregion I: Länsregion III: Ale Botkyrka Västernorrlands Jönköpings Göteborg Danderyd Jämtlands Kronobergs Härryda Ekerö Västerbottens Kalmar Kungsbacka Haninge Norrbottens Gotlands Kungälv Huddinge Blekinge Lerum Järfälla Länsregion II: Lilla Edet Lidingö Mölndal Nacka Partille Norrtälje Uppsala Stenungsund Nykvarn Södermanlands Tjörn Nynäshamn Östergötlands Öckerö Salem Stor-Malmö: Sigtuna Alingsås Sollentuna Burlöv Solna Eslöv Stockholm Höör Sundbyberg Kävlinge Södertälje Värmlands Lomma Tyresö Örebro Lund Täby Västmanlands Malmö Upplands-Bro Dalarnas Skurup Upplands-Väsby Gävleborgs Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Stockholms (exkl. kommuner i Stor-Stockholm) Hallands (exkl. kommuner i Stor-Göteborg) Västra Götalands (exkl. kommuner i Stor- Göteborg) Skåne (exkl. kommuner i Stor-Malmö)
SCB 16 BO 26 SM 0701 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Vilka hus ingår Statistiken omfattar nybyggnadsprojekt som har fått beslut om statligt stöd samt nybyggda småhus, försäljningshus, utan beslut om statligt stöd. Populationen utgörs av påbörjade flerbostadshus samt småhus som skall försäljas eller upplåtas med bostads- eller hyresrätt. Sådana småhus kallas i redovisningen för gruppbyggda småhus. Småhus som skall bebos av byggherren, egnahem, ingår inte i statistiken. I kostnadsstatistiken ingår endast objekt med ordinära bostadshus. Exempel på objekt som inte ingår är bl.a. objekt med stor andel lokaler, objekt med huvudsakligen små lägenheter och gruppbostäder. Se även Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. Nybyggda bostadshus i populationen 2005 Totalt Ordinära bostadshus Ej ordinära antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter antal objekt antal lägenheter Flerbostadshus 438 18 849 287 12 905 151 5 944 Gruppbyggda småhus 528 3 642 388 3 288 140 354 Underlaget till statistiken kommer i huvudsak ifrån byggherrarna, som lämnar uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. till SCB via enkät. Uppgifter som redovisas Den totala kostnaden (produktionskostnaden) uppdelas bl.a. i mark- och byggnadskostnad som fördelas efter storstadsområde/riket i övrigt, exploaterings- /saneringsområde, byggherrekategori och upplåtelseform. Byggnadsprisindex Förutom statistik om nybyggnadskostnader beräknas också, på basis av uppgifterna om kostnader och uppmätningsdata, ett index, byggnadsprisindex. Det mäter prisutvecklingen för den färdiga produkten rensad från kvalitetsförändringar. Statistiken om nybyggnadskostnader och byggnadsprisindex används bl.a. för uppföljning och analys av kostnadsutvecklingen samt vid beräkning av bostadsinvesteringarna i nationalräkenskaperna. Referenstid Redovisningen avser påbörjandetidpunkt. Tidpunkter i bostadsbyggnadsstatistiken är påbörjandetidpunkt samt färdigställandetidpunkt.
SCB 17 BO 26 SM 0701 Definitioner och förklaringar Avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnader med avdrag för bidrag (netto). I tabell 1-4 redovisas kostnader utan avdrag för bidrag (brutto). Bidragen utgörs av investeringsbidrag, investeringsstimulans, skyddsrumsbidrag, bidrag för konstnärlig utsmyckning m.fl. Bidragens storlek har i slutet av 90- talet varit mycket marginell. År 2002 har investeringsbidraget för hyresrätt haft betydelse och under 2003 börjar man se en effekt av investeringsstimulansen. Blanketter. I uppgiftsinsamlingen genom enkät används två blanketter, en husblankett med tekniska uppgifter och mätuppgifter samt en kostnadsblankett. Blanketternas utseende framgår av Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. Objekt. Med objekt avses ett byggprojekt eller en del av ett byggprojekt. Ett byggprojekt kan vara indelat i etapper eller uppdelat på andra sätt. Ett objekt kan omfatta ett eller flera hus. För de byggnadsprojekt som fått beslut om statligt stöd utgör varje etapp som erhållit ett separat beslut om statligt stöd ett objekt. Flerbostadshus. Begreppet flerbostadshus används för att beteckna såväl flerbostadshus bostadshus med minst tre bostadslägenheter som specialhus och lokalhus. Småhus är den sammanfattande benämningen på enbostadshus (friliggande eller sammanbyggda till radhus, parhus eller kedjehus) och friliggande tvåbostadshus. Gruppbyggda småhus används som gemensam beteckning på småhus som skall upplåtas med hyresrätt respektive bostadsrätt eller som skall försäljas. Bostadslägenhet är bostad med eget kök eller kokvrå eller annan bostad med egen ingång från avskild förstuga, trapphus, korridor eller liknande. Bostadsarea. Som bostadsarea räknas (med vissa inskränkningar) area ovan mark i lägenhet. Arean begränsas av färdigställda insidor av de väggar som omsluter varje lägenhet. I arean inräknas köksskåp, garderober och liknande. Lokallägenhetsarea. I lokallägenhetsarea inräknas bostadsanknutna gemensamma hobbylokaler ovan mark och gemensamma lokaler för matlagning samvaro etc. I lokallägenhetsarea inräknas även högvärdiga utrymmen ovan mark med hög ytstandard såsom butiker, kontor, hantverkslokaler etc. Lägenhetsarea är summan av bostadsarea och lokallägenhetsarea. Byggherrekategori. Byggherre är den som ansökt om och erhållit beslut om statligt stöd eller i de fall då statligt stöd ej är aktuellt, den som erhållit bygglov. Som offentliga byggherrar räknas kommuner, landsting och allmännyttiga bostadsföretag. Bland privata företag ingår även privata personer. Kostnaden utgörs av den av byggherren redovisade kostnaden inklusive mervärdesskatt när projektet påbörjas. Kostnaden är lika med det pris en köpare betalar för ett försäljningshus (småhus) eller det pris en bostadsrättsförening respektive ett fastighetsföretag betalar för sitt projekt. I tabell 1-4 redovisas kostnaden utan avdrag för bidrag. I tabell 6 och 7 redovisas kostnaden med avdrag för bidrag.
SCB 18 BO 26 SM 0701 Schematiskt gäller att: Markkostnad + Byggnadskostnad = Total produktionskostnad Fr.o.m. år 1994 gäller följande definition av respektive kostnad: Markkostnad Byggnadskostnad Tomtkostnader inkl. kostnader för gator, vägar och VA utanför kvartersmark Kostnader för byggnadsarbeten + anslutningsavgifter för el och fjärrvärme + anslutningsavgifter för VA + kostnader för finplanering och tomtutrustning + byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster + kostnader för grundberedning och grovplanering + kostnader för gator, vägar och VA på kvartersmark + byggherrekostnader som kan hänföras till dessa poster Kostnaden per lägenhet för flerbostadshus beräknas som kostnad per kvadratmeter lägenhetsarea multiplicerat med bostadsarea. Beräkningen bygger på antagandet att kostnaden för bostadslägenheter och lokallägenheter är lika stor. Medelvärde. Med medelvärde avses i denna publikation vägt medelvärde. Vägningen innebär att stora objekt påverkar medelvärdet mer än små objekt. För kostnader angivna i tabell 1-4, 6 och 7 är kostnaderna angivna med ett vägt medelvärde. Påbörjande avser påbörjandet av de egentliga byggnadsarbetena (gjutning av källargolv, källarmurar, bottenplatta och dylikt). Så görs statistiken Statistiken baseras på en totalundersökning. För de objekt som tillhör undersökningen (se vilka hus ingår ) insamlas uppgifter om kostnader, teknisk information m.m. direkt från byggherrarna via enkät. Enkäten består av en eller flera husblanketter och en kostnadsblankett för varje objekt. Uppgiftsplikt föreligger. Uppgifter om bl.a. lägenhetstyp och bostadsarea hämtas från besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd samt från kommunerna i de fall objektet ej har statligt stöd. Uppgifterna i primärmaterialet granskas och dataregistreras vid SCB. I anslutning till dataregistreringen görs maskinella kontroller av uppgifternas konsistens. Vid behov kompletteras uppgifterna genom kontakt med uppgiftslämnarna. Redovisade kostnader per kvadratmeter och per lägenhet liksom areor per lägenhet är i tabellerna beräknade som vägda medelvärden. Med vägda medelvärden förstås att observationerna har olika vikt (betydelse). Medelvärdena kan också vara ovägda (varje observation har lika vikt).
SCB 19 BO 26 SM 0701 Statistikens tillförlitlighet Uppgifternas fullständighet Ramen för undersökningen baseras på bygglov och ansökningar om statligt stöd vilket innebär en hög fullständighet. Under 2005 har det varit ett bortfall. För flerbostadshus har det varit ett bortfall på 49 objekt med 1 678 lägenheter. för objekt innebär detta ett bortfall på ca 15 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 12 procent. Delar man upp bortfallet på region så hade vi störst bortfall i Stor-Malmö. För gruppbyggda småhus har det varit ett bortfall på 132 objekt med 341 lägenheter, för objekt innebär detta ett bortfall på ca 25 procent och för antalet lägenheter innebär detta ett bortfall på ca 9 procent. Delar man upp bortfallet på region så hade vi störst bortfall i Stor-Malmö och Länsregion I (norra Sverige). Ett visst partiellt bortfall kan förekomma. I de fall bortfall förekommer har de saknade variabelvärdena ersatts med imputerade värden. För år 2005 finns inget sådant bortfall. Mätfel Statistikens kvalitet är i hög grad beroende av dataunderlagets kvalitet. När det gäller enkätmaterialet har SCB lagt ner ett omfattande kompletteringsarbete, som avsevärt förbättrat kvaliteten på de ingående variablerna. De redovisade kostnaderna utgörs av byggherrens redovisade kostnader. Dessa grundas på anbud/kontraktssummor, när sådana finns. I annat fall baseras de på byggherrens beräkningar. Det bör inte finnas någon anledning för byggherren att ange vare sig för höga eller för låga kostnader. De redovisade areauppgifterna baseras på de av byggherren angivna areauppgifterna, dels i enkäten, dels i ansökan om statligt stöd. Uppgifterna i ansökan kontrolleras av länsstyrelsen. Viss risk finns att fördelningen av arean mellan primär och sekundär area kan vara felaktig. För de objekt som fått beslut om statligt stöd sent i byggprocessen och som påbörjats innan beslutsåret sätts påbörjandet till januari månad i beslutsåret. Projektförändringar som sker efter påbörjandet/beslutstidpunkten fångas ej upp. Bra att veta Byggnadsprisindex och faktorprisindex Byggnadsprisindex mäter prisförändringar rensat från kvalitetsförändringar och regionala skillnader. Beräkningarna baseras på uppgifter om priser, utrustningsstandard, areor m.m. Indexkonstruktionen bygger på antagandet att marknadspriserna för nybyggda bostäder är starkt korrelerade med de kvalitetsegenskaper som husen har. Byggnadsprisindex är ett outputindex. Faktorprisindex mäter priser på de produktionsfaktorer arbetskraft, material, maskinutnyttjande m.m. som används vid uppförandet av en byggnad. Med hjälp av fasta vikter för dessa faktorer vägs de inträffade prisförändringarna samman till ett totalindex. Faktorprisindex visar den samlade effekten av sådana förändringar på byggnadskostnaderna vid given teknik och vinstmarginal. Faktorprisindex är ett inputindex.
SCB 20 BO 26 SM 0701 Skillnaderna mellan utvecklingen av byggnadsprisindex och faktorprisindex utgörs av produktivitets- och vinstutvecklingen inom de byggnadsproducerande företagen. Ändringar i statistiken Markkostnad och byggkostnad har ändrat definition flera gånger under årens lopp. Sedan 1994 är begreppen oförändrade. En stor förändring i statistiken inträffade 1993 då byggsektorn avreglerades. Innan dess utgjordes underlaget till statistiken av besluts- och ansökningshandlingar för statligt stöd. Därefter infördes den nuvarande enkäten med i stort sett samma innehåll som besluts- och ansökningshandlingarna. Tidigare publicering Statistiken har tidigare publicerats som Statistiska meddelanden och längre tillbaka som PM. En förteckning över dessa finns i BO 26 SM 0001. Annan statistik Nybyggnadsstatistik Statistik över antalet påbörjade och färdigställda nybyggda lägenheter redovisas varje kvartal i SM serie BO 14. I detta SM redovisas fr.o.m. 1996 även bygglovsstatistik för bostäder och lokaler. För nybyggda färdigställda lägenheter publiceras också en årsstatistik, i vilken de färdigställda lägenheterna fördelas efter bl.a. hustyp, lägenhetstyp och upplåtelseform. Den senaste publiceringen av årsstatistiken har skett i BO 20 SM 0601. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se. För nybyggda lägenheter i påbörjade gruppbyggda småhus och flerbostadshus framställs årligen ytterligare statistik. Denna statistik innehåller bl.a. uppgifter om areor, hustyper och typ av värmeproducerande anläggning. Den senaste publiceringen av denna statistik har skett i BO 27 SM 0701. Kostnadsstatistik för nybyggnad Förutom den kostnadsstatistik som redovisas i detta SM kan kostnadsutvecklingen när det gäller nybyggnad av bostadshus också följas med hjälp av faktorprisindex. Olika indexserier med anknytning till byggmarknaden publiceras löpande varje månad (utom juli) i publikationen Byggindex. Ombyggnadsstatistik Sedan 1975 finns statistik över ombyggnader för flerbostadshus. Statistiken gör det möjligt att följa de byggnadsaktiviteter genom vilka det äldre flerbostadshusbeståndet anpassas till nutida krav på standard och lägenhetsfördelning. Resultaten publiceras årligen och kvartalsvis i SM. Den senaste publiceringen av den årliga statistiken har skett i BO 21 SM 0601. Fr.o.m. 1980 publiceras även rivningsstatistik för flerbostadshus i detta SM. Numera publiceras statistiken även i SCB:s databaser, se SCB:s webbplats www.scb.se. Ytterligare statistik om bostäder I SM serie BO publiceras också statistik från bostads- och hyresundersökningarna och intäkts- och kostnadsundersökningarna, statistik över outhyrda bostadslägenheter i flerbostadshus, statistik över bostadshyror m.m. i nybyggda bostäder, fastighetstaxeringsstatistik och fastighetsprisstatistik inkl. fastighetsprisindex (tidigare redovisat i SM serie P). I SM serie EN publiceras bl.a. energistatistik för flerbostadshus, småhus och lokaler. En samlad och översiktlig redovisning av statistik om boende, byggande och bebyggelse finns i Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok.
SCB 21 BO 26 SM 0701 Jämförbarhet med annan statistik Jämförelser kan göras med bostadsbyggnadsstatistiken och statistiken över hyror i nyproduktionen. Vissa avvikelser förekommer beroende på bl.a. skillnad i population. Se nedanstående tablå. Beskrivning av populationerna för bostadsbyggnadsstatistiken (BBS), nybyggnadskostnadsstatistiken (NBK) och statistiken över hyror i nyproduktionen (HNB) Påbörjade bostadslägenheter Flerbostadshus och gruppbyggda småhus 1 Ordinära 3 Ej ordinära 3 Styckebyggdasmåhus 2 Färdigställda bostadslägenheter Flerbostadshus Småhus Öppna marknaden Specialbostäder Övriga 6 Hyresrätt och bostadsrätt Ägda BBS preliminär X X X X X X X X BBS definitiv X X X X X NBK kostnader X NBK antal, area m.m. X X HNB hyror /avgifter X X HNB antal, area X X X x) Innebär att gruppen ingår i statistiken men kategorin är inte alltid särredovisad. Ingen markering innebär att gruppen inte ingår i populationen. 1) Med gruppbyggda småhus avses småhus som skall upplåtas med hyresrätt eller bostadsrätt eller som skall försäljas. 2) Med styckebyggda småhus avses andra småhus än gruppbyggda d.v.s. småhus som skall bebos av byggherren, egnahem. 3) Med ej ordinära hus avses bland annat hus med stor andel lokaler eller gruppbostäder och hus med huvudsakligen små lägenheter. Övriga hus anses som ordinära. 4) Med öppna marknaden avses den del av bostadsmarknaden som är öppen för alla. 5) Med specialbostäder avses bostäder, där målgruppen tillhör en viss kategori, exempelvis studerande. 6) Med övriga avses hus som av olika skäl ej ingår i HNB:s population. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats, www.scb.se. För Byggnadsprisindex finns en separat Beskrivning av statistiken.
SCB 22 BO 26 SM 0701 In English Summary This report presents data on multi-dwelling buildings and collectively built oneor two-dwelling buildings with government subsidies for new construction. One- or two-dwelling buildings built to sell but without government subsidies are also included. Owner-occupied buildings are not included. Information is given on ground costs, building costs and total production costs. The figures are based on a total survey. Data are collected from questionnaires sent directly to the investors. The cost statistics cover only the projects with normal residential buildings. Entities not covered by cost statistics include, for example, residences for communities and premises with a large proportion of areas for non-residential use. Data for the projects are collected in connection with the beginning of actual building work (laying of basement floor, basement walls, foundation plate, etc.). For the current data collection, the obligation to respond in compliance with the Law of the Official Statistics is applied, since these statistics have great economic importance. The statistical compilation is done in a database solution in a client/server environment. The manual editing concentrates on incomplete and obvious mistakes. Afterwards, computer-assisted editing takes over, where the consistency of data is controlled. After the controls, investors are contacted for possible completion of questionnaires. When there is nonresponse in the questionnaires, the missing values have been imputed. There was a nonresponse of questionnaires 2005. For multi-dwelling buildings there was a nonresponse of 49 questionnaires (15 percent) with a total number of 1 678 dwellings (12 percent). For collectively built one- or two-dwelling buildings there was a nonresponse of 132 (25 percent) questionnaires with a total of 341 dwellings (9 percent). List of tables 1. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by region and year 9 2. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by region and year 10 3. Cost per m 2 for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of investor, form of tenure, development/reconstruction area and region in 2005 11 4. Cost per m 2 for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of investor, form of tenure and region in 2005 12 5. Purchasing form for newly constructed conventional dwellings in 2005 by type of building. The whole country 13 6. Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed conventional multi-dwelling buildings by type of building and region in 2005 13 7. Cost per m 2 with deduction for subsidies for newly constructed, collectively built, conventional one- or two-dwelling buildings by type of building and region in 2005 14
SCB 23 BO 26 SM 0701 List of terms andel antal av avdrag avses bidrag bostadsarea bostadshus bostadsrätt bostadsrättsföreningar byggherrekategori byggnadskostnad därav efter egen regi entreprenad exploatering flerbostadshus för förhandlingsentreprenad gruppbyggda småhus hela riket hustyp hyresrätt i konkurrensupphandlad entreprenad kostnader kr lgh (lägenhet) lägenheter lägenhetsarea länsregion m² square metre s markkostnad ground cost med with medelvärde mean value nybyggda newly constructed objekt projects och and offentliga public ordinära conventional per per privata företag private bodies share (of) number of of deduction refers to allowance(s) useful floor space of dwellings residential building co-operative building society dwelling housing co-operatives type of investor building cost of them, of which by own-account contract by tender development multi dwelling building for negotiating contract by tender one- or two-dwelling building the whole country type of building rented dwelling in contract by tender competitively purchased cost SEK dwelling dwellings useful floor space county region
SCB 24 BO 26 SM 0701 procent per cent produktionskostnad production cost region region riket the whole country, Sweden sanering reconstruction Stor-Göteborg Greater Gothenburg Stor-Malmö Greater Malmö storstadsområde na (the) metropolitan area s Stor-Stockholm Greater Stockholm total t total upphandling purchasing form upplåtelseform form of tenure utan without vägt weighted år year äganderätt ownership övriga other