Riktlinjer för skolbibliotek och samarbete skola - bibliotek Med fokus på skolbibliotek 10.10.2017 Tammerfors Susanne Ahlroth, Svenska enheten för bildningsväsendet www.avi.fi/svenskaenheten 11.10.2017 1
Lag om grundläggande utbildning 21.8.1998/628 47 Annan verksamhet som stöder den grundläggande utbildningen För eleverna kan i samband med den grundläggande utbildningen ordnas biblioteksverksamhet, klubbverksamhet och annan verksamhet som nära anknyter till utbildningen. 2
Grunderna för läroplanen för den grundläggande undervisningen 2014 4.3 Lärmiljöer och arbetssätt Målet är att eleverna ska ha tillgång till utrymmen, redskap, material och bibliotekstjänster så att de också har möjlighet att studera självständigt Bibliotek, motions-, konst- och naturcenter, muséer och många andra samarbetspartner erbjuder mångsidiga lärmiljöer. 5.2 Samarbete Samarbete med ungdoms-, biblioteks-, idrotts- och kulturväsendet, polisen samt församlingar, organisationer, företag och andra aktörer i närmiljön såsom naturskolor, muséer och ungdomscentraler bidrar till mångsidigare lärmiljöer och stödjer skolans fostrande uppdrag. 3
Grunderna för läroplanen för den grundläggande undervisningen 2014 5.5 Annan verksamhet som stödjer målen för undervisning och fostran För att stödja skolans undervisning och fostrande arbete kan man ordna skolbiblioteksverksamhet och förverkliga den i samarbete med närbibliotek och andra bibliotek. Biblioteksverksamheten bidrar till att stärka elevernas allmänbildning och till att bredda och vidga deras världsbild. Mångsidig skolbiblioteksverksamhet stödjer förverkligandet av synen på lärande i verkliga lärsituationer och ger eleverna möjligheter att sköta olika ansvarsuppdrag. Skolbiblioteket och andra bibliotek erbjuder aktiverande och stimulerande lärmiljöer och mångsidiga arbetssätt. Biblioteksverksamheten ska uppmuntra eleverna att självmant läsa och välja böcker, tillgodose deras kunskapsbehov, uppmuntra dem att söka information i olika källor och granska informationskällorna. Verksamheten ökar möjligheterna att differentiera undervisningen, att arbeta utgående från elevernas personliga intressen samt samarbeta med hemmen. Tillsammans handleder skolan och biblioteket eleverna till livslångt lärande och aktivt medborgarskap. 4
Lag om allmänna bibliotek 1492/2016 11 Samarbete Ett allmänt bibliotek ska verka och utveckla sin verksamhet i samarbete med andra allmänna bibliotek, Nationalbiblioteket, Depåbiblioteket, Biblioteket för synskadade samt andra högskolebibliotek, bibliotek vid läroanstalter och specialbibliotek. Ett allmänt bibliotek kan för att sköta de uppgifter som avses i denna lag samarbeta med myndigheter, aktörer inom biblioteksområdet, daghem, skolor, läroanstalter och andra sammanslutningar. RP 238/2016 rd (detaljmotiveringar 11 ) Viktiga samarbetsparter med tanke på skötseln av de allmänna bibliotekens uppgifter är t.ex. aktörerna inom undervisnings-, kultur-, ungdoms-, samt social- och hälsovårdsområdet. De allmänna biblioteken har nära samarbete i synnerhet med daghem, skolor och läroanstalter. 5
Betänkande KuUB 21/2016 rd - RP 238/2016 rd Skolbiblioteken I sakkunnigyttrandena understryks det att det hör till kommunerna att se till att biblioteksverksamheten är tillräckligt väl ordnad på skolorna och läroanstalterna. De senaste åren har skolorna haft mycket anspråkslösa möjligheter att utveckla sina bibliotek och sin informationstjänst. Lagstiftningsmässigt har biblioteken på skolorna och läroanstalterna en oklar ställning, enligt de sakkunniga. En del av utbildningsanordnarna ordnar biblioteksverksamheten mycket bra, men risken är att skolbiblioteken utvecklas olika och på ojämlika villkor. För att utreda läget behövs det närmare information om hur många skolbibliotek det finns och vad läget är för dem. Kulturutskottet understryker att skolbiblioteken är viktiga när man vill motivera barn och unga att upptäcka böcker. Vidare framhåller utskottet att daghem, skolor och läroanstalter bör samarbeta med biblioteken. I detaljmotiveringen föreslår utskottet därför en ändring i 11 i lagförslag 1 för att ännu mer lyfta fram vikten av samarbete. 6
Andra riktlinjer Unescos skolbiblioteksmanifest 1999 Skolbibliotekets uppgifter Lagstiftning, finansiering och samverkan Skolbibliotekets mål Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans målsättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikationsformer. Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika idéer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning och främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. Att främja läsning. Att verka för att skolbibliotekets resurser görs tillgängliga inom och utanför skolan. Skolbiblioteket kan fullgöra dessa uppgifter genom att upprätta handlingsplaner och utveckla sina tjänster, genom urval och anskaffning av lämpliga informationskällor samt genom att erbjuda vägledning och undervisning med hjälp av utbildad personal. 7
Andra riktlinjer Unescos skolbiblioteksmanifest (forts.) Bemanning Ledning och förvaltning En effektiv och åskådlig verksamhet förutsätter att tydliga mål, prioriteringar och verksamhetsområden för skolbiblioteket anges i anslutning till läroplanerna att skolbiblioteket organiseras och drivs professionellt att skolbiblioteket är öppet för hela skolsamhället och att det är en del av det omgivande samhället att samarbete med skola, föräldrar, andra bibliotek samt med lokalsamhället uppmuntras Kunskaper i biblioteksadministration, informationshantering och pedagogik är en förutsättning för att bedriva en effektiv skolbiblioteksverksamhet. 8
Andra riktlinjer IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek 2015 Riktlinjerna för skolbibliotek Alla riktlinjer utgör en kompromiss mellan vad vi strävar efter att uppnå och vad vi rimligen kan förväntas uppnå. Skolbibliotekens mål Att bidra till utvecklingen av informationskompetenta elever som är ansvarsfulla och etiska samhällsmedborgare: skickliga egenledda studerande som är medvetna om sina informationsbehov och som aktivt engagerar sig i begreppsvärlden hyser förtroende för sin problemlösningsförmåga och vet hur man hittar relevant och tillförlitlig information kan hantera tekniska verktyg för att få tillgång till information och för att förmedla det de har lärt sig känner sig bekväma i situationer där det finns många olika svar eller inga svar alls ställer höga krav på sitt eget arbete och skapar kvalitetsprodukter är flexibla, kan anpassa sig till förändringar och kan fungera både individuellt och i grupp 9
Andra riktlinjer IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek (forts.) Ramar för skolbibliotek Skolbiblioteken befinner sig inom ett ramverk bestående av lokala, regionala och nationella myndigheter för att tillhandahålla rättvisa möjligheter till lärande och utveckling av de färdigheter som behövs för att kunna delta i kunskapssamhället. För att kunna vidmakthålla och kontinuerligt anpassa sig till en utbildningsmässig och kulturell miljö som är stadd i utveckling, måste skolbiblioteken understödjas av lagstiftning och varaktig finansiering. Bemanning av skolbibliotek Skolbibliotekarier behöver formell utbildning i skolbiblioteksarbete och klassrumsundervisning för att kunna utveckla den yrkesmässiga expertis som krävs för mer sammansatta roller rörande undervisning, främjande av läsning och litteracitet, skolbiblioteksförvaltning, samarbete med undervisningspersonal och deltagande i utbildningssamhället. 10
Andra riktlinjer IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek (forts.) Skolbibliotekens bestånd Skolbibliotekarierna samarbetar med administratörer och lärare för att utarbeta ledande principer som styr skapandet och underhållet av bibliotekens bestånd av utbildningsmaterial. De ledande principerna måste vara grundade i läroplanen och skolans särskilda behov och intressen, och spegla mångfalden utanför skolan. Skolbibliotekens utbildningsprogram Skolbibliotekarierna bör inrikta sig på följande centrala pedagogiska aktiviteter: främjande av litteracitet och läsning medie- och informationskunnighet (t.ex. informationskompetens(er) informationsfärdigheter, mediekompetens och s.k. transliteracy forskningsbaserat lärande (t.ex. problembaserat lärande, kritiskt tänkande) teknikintegration yrkesutveckling för lärare uppskattning av litteratur och kultur 11
Material för inspiration och utveckling Ett funktionellt skolbibliotek (Utbildningsstyrelsen, Finlands skolbiblioteksförening) Barbro Thomas: Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek en skolbibliotekspolitisk översikt (Svensk biblioteksförening) Cecilia Gärdén: Skolbibliotekets roll för elevers lärande en forsknings- och kunskapsöversikt 2010-2015 (Kungliga biblioteket/nationell biblioteksstrategi) Skolbibliotek som pedagogisk resurs (Kungliga biblioteket) Skolbibliotek hur ser det ut? en kartläggning inom ramen för den myndighetsöverskridande skolbiblioteksgruppen (Kungliga biblioteket) www.skolbibliotek.se Läsmöten Finlandssvenska skolbibliotek Finlandssvenska läsambassadören 12
11.10.2017
Diskussion och uppsummering Hur går vi vidare? Diskutera med din granne: Den ena: Berätta vad dagen gav dig! Vad är det viktigaste du lärde dig och vill ta med dig? Den andra: Berätta hur du vill gå vidare med att utveckla skolbiblioteket / samarbetet mellan skola bibliotek! Tack för deltagandet! 11.10.2017