Terrasseringar och odling i stadens utkant

RAPPORT 2015:69 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Terrasseringar och odling i stadens utkant Östergötland, Norrköpings kommun Sankt Johannes socken, Kvarteret Klockan 1, RAÄ 96 Dnr 3.1.1-01473-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00363-2015 (SHMM) Katarina Sköld Med bidrag av Jens Heimdahl och Torbjörn Brorsson

RAPPORT 2015:69 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Terrasseringar och odling i stadens utkant Östergötland, Norrköpings kommun Sankt Johannes socken, Kvarteret Klockan 1, RAÄ 96 Dnr 3.1.1-01473-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00363-2015 (SHMM) Katarina Sköld Med bidrag av Jens Heimdahl och Torbjörn Brorsson Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 1

STATENS HISTORISKA MUSEER Arkeologiska uppdragsverksamheten Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 80 00 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@shmm.se e-post fornamn.efternamn@shmm.se www.arkeologiuv.se 2015 STATENS HISTORISKA MUSEER Rapport 2015:69 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Grafisk form Britt Lundberg Kartor Katarina Sköld Foto Torbjörn Brorsson, Annika Konsmar Tryck/utskrift Arkitektkopia AB, 2015 Omslagsbild Översikt över undersökningsområdet i kvarteret Klockan före och efter byggnation. Byggnaden till höger i bild är Gymnastikhuset. Foto SHMM, AU Linköping. 2 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Kulturmiljö 7 Norrköpings historia i korthet 7 Bergs Qvarter 8 Kvarteret Klockan 1 i de äldre kartorna 8 1640 9 1719 10 1728 1729 11 1783 1784 12 Tidigare undersökningar i närområdet 13 Förundersökningen av kvarteret Klockan 1 14 Syfte och frågeställningar inför slutundersökningen 14 Metod och genomförande 15 Trädgårdsarkeologisk metod 15 Genomförande 16 Resultat 16 Markberedning och terrassering inför den äldsta odlingen 16 Äldre odling 18 Yngre odling 18 Fynd 22 Keramik 23 Kritpipor 24 Analysresultat 24 Makrobotaniska- och stratigrafiska analyser 24 Vedartsbestämning och 14 C-analyser 26 Sammanfattande diskussion 26 Referenser 28 Övriga referenser 30 Administrativa uppgifter 30 Bilaga 1. Plan och kontextlista 31 Bilaga 2. Fyndlista 33 Bilaga 3. Keramiken från Kvarteret Klockan, Norrköping 38 Bilaga 4. Kritpipsrapport 41 Bilaga 5. Makroskopisk analystabell 43 Bilaga 6. 14 C-dateringar 44 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 3

Figur 1. Läget för undersökningen markerat med en blå cirkel på en karta från Medeltidsstaden 50 Norrköping. Kartan är kompletterad av Lars Östlin. Skala 1:5000. 4 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, är en uppdragsfinansierad del av Statens historiska museer, som i huvudsak genomför arkeologiska utredningar och undersökningar efter länsstyrelsens beslut enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk undersökning Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping Sammanfattning Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten, Linköping (tidigare Riksantikvarieämbetet, UV Öst), genomförde i maj månad år 2014 en arkeologisk undersökning inom kvarteret Klockan 1 i Norrköping. Undersökningen utfördes på grund av att Hyresbostäder i Norrköping AB hade för avsikt att uppföra ny bostadsbebyggelse på platsen. Undersökningsområdet var 312 m 2. Den arkeologiska undersökningen har visat att man i tidigt 1700-tal har modifierat den ursprungliga marktopografin. Sluttningen har fyllts upp med jordmassor som skapat terrasseringar som man senare använt för att odla på. Odlingen kunde delas upp i en äldre och en yngre horisont. Sannolikt innehåller odlingshorisonterna flera tidsskikt som inte är stratigrafiskt urskiljbara. Den äldsta odlingen har varit svår att tolka då det var dåliga bevaringsförhållanden på platsen. Det mesta har brutits ner men det finns några bevarade fröer som visar på medicinalväxtodling. I det yngre odlingslagret fanns spår av tobaksodling. Denna odlingstyp var tidigare okänd för kvarteret. Tobaksodlingar är dock mycket vanliga i Norrköping, som utifrån arkeobotaniska spår tycks ha varit en av Sveriges rikaste städer vad beträffar tobaksodling under 1700-talet. Det sammantagna intrycket av keramikfynden i odlingsjorden och spåren efter plog talar dock för en datering till 1800-talets första del. Den förhållandevis sena dateringen av tobaksodling hör samman med tobakens särställning i Norrköping långt fram i tiden. Tobaksproduktionen fortsatte ända fram till 1946. Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 5

Dalsgatan St Persgatan Klockgjutaregatan Gymnastikhuset Nygatan De Geerskolan Figur 2. Undersökningsområdet är markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan. Skala 1:1000. 6 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

Bakgrund Med anledning av att Hyresbostäder i Norrköping AB planerar att uppföra ny bebyggelse inom kvarteret Klockan 1 i Norrköpings stad har Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten (tidigare Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst), på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland genomfört en arkeologisk undersökning. Området ligger i den södra delen av det registrerade området för Norrköpings medeltida stadslager, RAÄ 96. Den aktuella detaljplanen över området omfattar en yta som är cirka 2300 m 2 stor. Den östra delen av området är idag bebyggt med det så kallade Gymnastikhuset, vilket uppfördes år 1868 och berördes inte av exploateringen. Den arkeologiska undersökningen omfattade den norra delen av kvarteret Klockan 1, en yta på 312 m 2. De kulturpåverkade lagren var mellan 0,65 meter tjocka i söder till 2,65 meter tjocka i nordöst. Fram till undersökningen användes exploateringsområdet till bilparkering. Kulturmiljö Fastigheten är, som nämnts, sedan år 1868 bebyggd av det så kallade Gymnastikhuset och utgjorde tidigare en västlig del av tomten 12 i kvarteret Klockan. Marknivån ligger idag cirka nio meter högre än Motala Ström. Kvarteret omgärdas idag i norr av S:t Persgatan, i väster av Klockgjutaregatan, i öster av Dalsgatan och i söder av Nygatan. Den senare gatan är yngst och lades först ut på 1800-talet. De arkeologiska undersökningarna som utförts i närområdet av kvarteret Klockan visar i allmänhet dateringar från senmedeltid men området är framförallt utbyggt under 1600-talet. Nya områden togs då i bruk för bebyggelse och nya gator byggdes, något som arkeologiska undersökningar på båda sidor om Strömmen har visat (t ex Karlsson & Tagesson 2003; Carlsson & Runer 2012; Dardel 2012; Arkeologgruppen i manus). Norrköpings historia i korthet Norrköping fungerade som centralort redan före själva stadsetableringen på 1300-talet, under såväl förhistorisk tid som medeltidens första århundraden (Lindeblad 2008). En förklaring till detta är det topografiskt gynnsamma läget, vid de sista fallen i Motala ström och längst inne i en av Östersjöns djupaste vikar. Läget var både gynnsamt och strategiskt för kontakter av både kortare och långväga förbindelser, både inåt land och utåt Östersjön. Redan under förhistorisk tid spelade Strömmen en viktig roll vilket de omfattande bronsålderslämningarna visar som bland annat påträffats i Pryssgården och Himmelstalund. Även flera av järnålderns viktiga platser är lokaliserade i relation till Strömmen, till exempel den vikingatida kultplatsen vid Borg och den samtida handels- och hantverksplatsen Herrebro (Nilsson 2005; Lindeblad 2008). Under medeltiden hade kungamakten och aristokratin, med anledning av fisket och kvarnarna, ett intresse för orten och det är möjligt att det legat en kunglig medeltida borg i Norr köping. Under andra halvan av medeltiden fanns åtminstone två kyrkor (Broberg 1984:14f, 55; Lindeblad 2008:34f). Den tidiga urbaniseringsprocessen, från 1000-talet och framåt, har åskådliggjorts i senare tids arkeologiska undersökningar i bland annat kvarteren Konstantinopel (Karlsson m fl 2006:7), Gamla Rådstugan (Carlsson 2012:19, 21f) och Mjölnaren ( Jonsson m fl 2014). Trots ortens centrala karaktär är det framförallt en plats präglad av jordbruk, fiske och kvarndrift med handel som möter oss såväl i de arkeologiska som skriftliga källmaterialen (Lindgren-Hertz 2001; Lindgren-Hertz 2002; Lindeblad 2008). Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 7

Vid mitten av 1500-talet inleds ett nytt skede i stadens utveckling. Utvecklingen av järnhanteringen i Östergötlands bergslag under tidigmodern tid medförde att Norrköping kom att få stor betydelse som utskeppningshamn. I och med detta, och den intensifierade industriella och hantverksmässiga utvecklingen i staden från 1580-talet, expanderade Norrköping kraftigt. Den intensiva utvecklingen medförde nya arbetstillfällen och stadens befolkning tredubblades mellan åren 1567 och 1618 (Hedvall 2013; Helmfrid 1965). Strömmens lopp lades om, nya områden togs i bruk för nya stadsgårdar och nya gator byggdes, vilket vi kan se i det arkeologiska materialet bland annat i Bergs- och Strandkvarteren (Karlsson & Tagesson 2003:12ff; Carlsson & Runer 2012). Det gatunät som avbildas på den äldsta bevarade kartan över Norrköping, från 1640, är troligen en kombination av ett medeltida och ett tidigmodernt gatunät. Det är dock okänt vilka delar av gatunätet som ska föras till vilken period. Se vidare i Norrköping, Medeltidsstaden 50 samt Sköld 2014. År 1655 brann stora delar av staden (Helmfrid 1971:702). Efter branden, som orsakade stor ödeläggelse, genomfördes en helt ny stadsplan som påbörjats före branden. Den nya stadsplanen präglades av fyrkantiga kvarter och raka gator, allt enligt renässansens stilideal (Ahlberg 2005:208ff ). År 1719 förstördes hela staden återigen i samband med ryska truppers plundringar och bränder vilket följdes av en långsam återuppbyggnad (Broberg 1984:8ff; Helmfrid 1971). Under 1700-talet tog så småningom industrialiseringen fart som medförde en ny grupp av stadsbor arbetarna. Industrialiseringen måste ha medfört en förändring av stadens gestaltning med industrierna men även den nya befolkningsgruppens stadsgårdar (Hedvall 2013:6). Bergs Qvarter Det nu aktuella området, kvarteret Klockan, ligger på den södra sidan av Motala ström, inom det som benämndes Bergs Qvarter på den äldsta kartan över Norrköping från år 1640. Norrköping var då indelat i fyra stadsdelar, kvarter: Strand, Dal, Nordan och Berg. Det vi idag kallar kvarter, det vill säga ett stycke mark som avgränsas av omgivande gator, kallades då kvadrater. Grundtopografin i området sluttar kraftigt norrut ner mot S:t Persgatan. Under andra hälften av 1500-talet och första hälften av 1600-talet expanderade Norrköpings stadsbebyggelse söder om Motala Ström. En stor del av bebyggelsen i området hörde till Mässingsbruket. Här bodde främst stadens tyskspråkiga befolkning och området nedanför kvarteret Klockan, i området för dagens S:t Persgatan, kom under 1640-talet att benämnas som Tyskebacken (Helmfrid 1965:291). Det fanns dock även befolkning av svenskt ursprung vilka bland annat var knutna till vapenfaktoriet (Helmfrid 1959:102). Kvarteret Klockan 1 i de äldre kartorna En genomgång av kart- och arkivmaterial (Stibéus 2011) har visat att kvarteret Klockan, åtminstone från år 1720 fram till början av 1800-talet dominerades av verksamheter som hade anknytning till kopparhantverk och Mässingsbruket. I början av 1700-talet var det nästan uteslutande kopparhantverk i kvarteret. Under loppet av 1800-talet skedde en social förändring inom kvarteret och metallhantverket avtog succesivt. Tomten 12, som kvarteret Klockan 1 utgör en del av, drabbades av den förödande stadsbranden 1719 och det är också möjligt att bränderna några år tidigare samt branden år 1655 drabbade tomten. 8 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

1640 Den första kartan över Norrköping som visar stadens utbredning är en stadskarta från år 1640 (LSAD75-1:4). Kartan upprättades som en plan över det befintliga gatunätet vilket har tolkats gå tillbaka till den medeltida stadsplanen. På kartan framträder gator och kvartersfigurer men inga tomtgränser eller bebyggelse finns markerade. En rektifiering av den äldre kartan gentemot dagens karta visar att norra delen av kvarteret Klockan ligger inom den södra delen av en större kvarterskropp. Södra delen av kvarteret Klockan, där det nu aktuella området Klockan 1 är beläget, förefaller ligga utanför kvartersutlagt område vid denna tidpunkt. Naturligtvis är det svårt att använda 1600- talskartan som en exakt vägledning. Dels vet vi inte om kartbilden i sig visar en korrekt bild av samtiden, dels på att rektifieringen inte blir fullständigt riktig på grund av skevheter och dylikt i den äldre kartan (Stibeus 2011). Topografin i området har kraftigt förändrats genom åren, främst till följd av den intensiva industrietableringen. Bland annat har strömfårans läge helt lagts om, genom fördämningar och omledningar. En intressant aspekt är att Norrköping hade en ovanligt tidig och konsekvent genomförd rutnätsreglering av gatunätet i innerstaden, vilket tog avstamp i de stora stadsbränderna år 1655 och 1719. Detta ledde dock till att det gatunät som avbildas på 1640 års karta i princip är helt utplånat idag. Figur 3. Detalj ur 1640-års rektifierade karta (LSA D75-1:4). Undersökningsområdet låg utanför stadens gräns och är på kartan markerat med rött. Skala 1:2000. Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 9

1719 Kvarteret Klockan finns med på två kartor från år 1719. På en av dessa anges kvarterens namn i staden för första gången. Staden har till stora delar fått en strikt rutnätsplan, även om det lite äldre gatunätet finns kvar vid Västgötegatan. Enligt kartan har inte kvarteret en helt kvadratisk form. Kvarteret avgränsas i väster av nuvarande Klockgjutaregatan, i norr av S:t Persgatan och i öster av Dalsgatan, vilken gränsade till Dalskvarteret. Nygatan i söder är däremot inte utlagd vid denna tidpunkt. I kvarterets sydvästra del finns ett utritat hak och södra delen av kvarteret avgränsas av ett plank. På den andra kartan av samma lantmätare (LSA D75-1:9) saknas kvartersnamnen men vid haket finns en liten gråstensmur markerad, vilken utgör stadens södra gräns västerut. Mot öster, från haket, fortsätter ett plank. Enligt kartan bedrevs klockgjuteri i kvarteret vid denna tid. Figur 4. Detalj ur 1719 års rektifierade karta (LSA D75-1:9). Undersökningsytan är markerad med rött. Skala 1:1500. 10 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 1:1500

1728 1729 Den första kartan med enskilda tomter över kvarteret är den geometriska kartan från 1728. På kartan finns också tomternas storlek angivna. Kvarteret innehåller 12 tomter, nr 1 12. Dagens Klockan 1 utgör sydvästra delen av kvarterets största tomt, nr 12, vilken har en yta av nästan 5000 m 2. Det motsvarar nästan 40% av hela kvarterets yta. Tomt 12 omnämns som åker och ägs vid den här tiden av änkan madame Dionysia Wetterberg. Figur 5. Detalj ur 1728 1729 års rektifierade karta (LSA D75-1:12). Undersökningsytan är markerad med blått. Skala 1:1000. Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 11

1783 1784 Kartan från 1783 visar förändringar inom kvarteret Klockan. Klockgjutaregatan har öppnats upp mot söder. Mot öster har Dalsgatan stängts igen i och med att tomten har expanderat med två mindre tomter (a och b). I tomten 12:s nordöstra hörn har en mindre tomt tagits ut (c). Tomten 12a benämns som trädgård, 12b hörde till pipbruket Stjernan, som låg här. Tomten 12 ägdes av rådman Erling som också var en högt uppsatt man och ägde flera tomter i staden, bland annat tomt 2, 3, 4 och 6 i det norrut liggande kvarteret Dalkarlen. Figur 6. Detalj ur 1783 1784 års rektifierade karta (LSA D75-1:28). Undersökningsytan är markerad med rött. Skala 1:1500. 12 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 0 10 20 30 40 Meter 1:1500

Tidigare undersökningar i närområdet De senaste åren har det genomförts relativt stora undersökningar av tidigmoderna bebyggelse- och odlingslämningar i Norrköping. Bland andra kan kvarteren Stenhuset (Dardel 2011:28ff) Lyckan (Nordström & Heimdahl 2012), Laxen (Bertheau 2013), Ruddammen (Carlsson & Runer 2012), Spinnrocken ( Jonsson 2014), Gubben (Carlsson 2014), Skeppet (Hedvall, i manus) och Mässingen (Feldt, i manus) nämnas. Strax norr om kvarteret Klockan genomförde RAÄ, UV Öst åren 1997 98 för- och slutundersökningar inom kvarteret Dalkarlen. Lämningar från senmedeltid till nutid påträffades, med tyngdpunkt i 1500 1600-talen. Till de tidigaste lämningarna hör en gränd som gått från de mer höglänta delarna i söder ner till det mer låglänta området vid Motala ström i norr. Den äldsta bebyggelsen kan dateras till 1500-talets andra hälft och hade under sin äldsta tid agrar karaktär. Därefter skedde en utveckling mot mer renodlade stadsgårdar och dessutom uppfördes en smedja. Smedjan har kopplats samman med vapenfaktoriet på Holmenområdet. Större delen av bebyggelsen ödelades av branden år 1655 varefter en mindre återuppbyggnad ägde rum och området blev föremål för stadsregleringen på 1660- talet. Den nya bebyggelsen följde därefter den nya stadsplanens orientering (Hållans, Karlsson och Tagesson 1999). Ytterligare arkeologiska undersökningar har genomförts i en annan del av kvarteret Dalkarlen under hösten 2012, bland annat fanns lager från den första etableringen på platsen, från senmedeltid och framåt (Dardel 2012). I de närbelägna kvarteren Kopparkypen och Backen har arkeologiska förundersökningar gjorts 2005 och 2009 (Karlsson 2005 och Romedahl 2010). Kvarteret Kopparkypen slutundersöktes år 2014 (Arkeologigruppen, rapport i manus). Vid bägge dessa platser påträffades lämningar med bland annat bebyggelse från 1600-talets Norrköping. I övrigt har ett antal mindre undersökningar gjorts norr om kvarteret Klockan. 1965 uppmättes två tunnvalv av holländskt tegel samt en trappa och två murar i kvarteret Gamla holmarna, vid Holmens bruk. Kulturlager påträffades inte, däremot ett flertal brandlager, samt kopparkannor (Broberg 1984). 1985 undersöktes sju schakt i den sydvästra delen av Kvarteret Bergskvadraten. Inga bebyggelselämningar äldre än 1800-tal påträffades, dock fanns ett något äldre fyndmaterial i kulturlager som låg under bebyggelsen (Syse 1986). 1989 grävdes ett mindre provschakt i Kvarngatan, där det fanns fynd av glas, porslin och kritpipskaft. Föremålsfynden var inte äldre än 1700-tal (Lindeblad 1989). 1991 genomförde Östergötlands museum relativt omfattande undersökningar inne i kvarteret Gamla Holmarna. Lämningarna bestod av kulturlager och byggnadslämningar med fyndmaterial från 1500-, 1600-, och 1700-talen. Föremålsfynden påvisade såväl industri- som bostadslämningar (Feldt 2003). I samband med schaktningar för el förundersöktes den södra delen av Kvarngatan mellan Dalsgatan och Butgatan. Bevarade kulturlager påträffades i ett cirka 12 meter långt parti i korsningen Kvarngatan/Dalsgatan. Tre separata nivåer återfanns, vilka genom föremålsfynd daterades till 1600- och 1700-tal (Hörfors 1992). Längre österut på Dalsgatan, drygt 60 meter åt nordost i förhållande till kvarteret Klockan 1, genomfördes utgrävningar där bland annat bebyggelse från 1500-talets slut och 1600-tal undersöktes (Zerpe 1996). Strax väster om tegelverkshuset vid Kvarngatan, påträffades år 1992 rester av vad som eventuellt är en av de äldsta träbyggnaderna i staden (makrofossil 14 C-daterad till högmedeltid, A-C Feldt ÖLM slutredovisning). Sammantaget ger ovan nämnda undersökningar en bild av att den här delen av Norrköping hade en expansiv period under framförallt 1500- och 1600-talen, med en utveckling från agrar karaktär till industrilämningar. Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 13

Förundersökningen av kvarteret Klockan 1 Förundersökningen, som utfördes vintern 2013, visade att den södra delen, ut mot Nygatan, till största delen var urschaktad och att moderna fyllningsmassor låg direkt på undergrunden. I den norra delen av förundersökningsområdet fanns odlingslager och lager med spår efter vad som då tolkades som metallhantverk, möjligen smide, från tidigmodern tid. Odlingslagren var upp till 0,60 meter tjocka längst i norr och de moderna fyllningsmassorna var upp till två meter tjocka och begränsades mot norr av en kraftig terrassering. Den ursprungliga topografin har sluttat rejält och närmast stupat ner mot dagens strömfåra av Motala ström (Strömmen). Under de massiva fyllningsmassorna och odlingslagren fanns ett 0,60 meter tjockt lerlager. Lagret tycktes vattenpåverkat och innehöll kol. Under detta vidtog en renare silt. Av praktiska- och säkerhetsmässiga skäl gick det inte att gräva lagren till orörd undergrund. Den största fyndkategorin utgjordes av keramik, vilken kan dateras till 1600 1700-tal och till viss del upp i 1800-talet. Tyngdpunkten för keramiken verkade ligga i 1700-tal och tidigt 1800-tal. Vidare påträffades två föremål av kopparlegering, fem föremål av glas samt tre skaftdelar från kritpipor. Utöver detta fanns inslag av slagg. Innehållet i makrofossilproverna visade på spår av gödning med stalldynga, latrin och köksavfall, kraftig jordförbättring med träflis och träkol och bevattning. Resultatet av analysen tyder på att odlingshorisonterna inom tomten hanterats på ett sätt som inte är typiskt för åkerjord, snarare för hushållsnära odlingar av mindre typ. Nästan inga spår av odlingsväxter fanns i materialet, däremot fanns exempelvis akleja (medicinalväxt/prydnadsväxt), äpple och fläder. Syfte och frågeställningar inför slutundersökningen Enligt länsstyrelsens förfrågningsunderlag var syftet med den arkeologiska undersökningen att ge meningsfull kunskap som kan ha relevans för framtida undersökningar i framför allt Norrköping, Östergötland samt i övriga landet. Undersökningen skulle komma att ge ytter ligare kunskap om områdets användning, den framväxande bebyggelsen samt ge information om hur utkantsområdet nyttjats i staden. Undersökningen gav också en möjlighet att undersöka på vilken nivå de orörda bottenlagren finns, vilket skulle kunna ge närmare kunskap om Norrköpings ursprungliga marknivå. Vid den arkeologiska undersökningen skulle de äldre lämningarna från 1600- och 1700-talen prioriteras. Förundersökningen visade att tomten sannolikt främst brukats för trädgårdsodling i någon form. Nedanstående frågeställningar berör främst odlingslämningar men även frågor om social status och konsumtionsmönster. Nedan följer specifika frågeställningar som kommer att vara vägledande för att besvara undersökningens ovan angivna syfte och inriktning. I början av 1700-talet ägdes tomten av madame Dionysia Wetterberg, i slutet av seklet av rådman Erling. Båda har bott på helt annan plats i staden. De var båda framstående personer och ägde flera tomter i Norrköping. Hur har dessa välbärgade personer använt denna extratomt? Går det att spåra skillnader i nyttjande inom tomten mellan 1600-tal och 1700-tal? Hur har trädgårdsodlingen varit gestaltad? Vilka konstruktioner har ingått? Vilka brukningsmetoder har använts? Har man använt olika typer av gödsling? Finns det fler grödor/växter som har odlats än de som belystes i förundersökningen? 14 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

Går det att urskilja konsumtionsmönster och social status hos de som brukat jorden? Har odlingen varit för husbehov eller har det varit för avsalu? På 1728 års karta benämns området som åker till skillnad från andra odlingstomter i Norrköping som benämns trädgård. Vad är skillnaden? Går den att urskilja i det arkeologiska och makrobotaniska materialet? Vad representerar metallhantverksavfallet? Under de massiva odlingslagren fanns ett 0,60 meter tjockt lerlager. Lagret tycktes vattenpåverkat och innehöll kol. Under detta vidtog en renare silt. Lagret är, genom 14 C-analys tillsammans med relativ kronologi, daterat till 1600-tal. Vad representerar detta lager? Finns det äldre lämningar under? Vad representerar de i sådana fall? Metod och genomförande För att belysa och besvara frågeställningarna användes en kombination av stratigrafiska analyser, trädgårdsarkeologiska metoder, makrofossilanalys, vedartsanalys, föremålsanalyser samt nära samarbete och diskussion i fält med en kvartärgeolog och makroskopisk expertis. Trädgårdsarkeologisk metod Den metod som vi använt oss av är en trädgårdsarkeologisk metod som har utvecklats på AU Linköping de senaste åren, och som praktiserats på liknande lämningar på stadstomter (Lindeblad & Nordström 2015). Områden med odling schaktas fram med maskin, olika odlingskontexter dokumenteras och dateras, samt undersöks genom provrutor i syfte att studera eventuella stratigrafier samt genom föremål datera odlingslämningarna. Odlingslagren schaktas därefter skiktvis bort med maskin, fynden samlas in och kontexter dokumenteras och undersöks. Vid schaktningen avsöks odlingsjorden med metalldetektor. Odlingslager har tillkommit under en relativt lång tidsperiod och brukningen har gjort lagren i stort sett homogeniserade. Det saknas därmed ofta en synlig stratigrafi i odlingslagren. På grund av att detta är det svårt att knyta fynden till en bestämd tidsperiod. Trots detta bär fynden på information. Föremålen i trädgårdens odlingslager kan delas upp i två kategorier: de som har hamnat i trädgården med jordförbättringsmaterial och de som kan knytas till trädgårdsanläggningen (jmfr Currie 2005:85). De föremål som har förts ut med kompost och gödsling kan datera brukandet av trädgården samt indirekt ge information om ett specifikt hushåll. Föremål som direkt kan knytas till trädgården kan vara kasserade redskap, urnor och planteringskrukor. Genom att undersöka det understa skiktet för hand i syfte att finna odlingsspår, i form av spadstick eller årderspår, i den i övrigt orörda marken är det möjligt att studera vilka brukningsmetoder som använts. I de fall konstruktioner och andra kulturlager framkom används kontextuell metod. Metoden innebär i korthet att samtliga stratigrafiska enheter undersöks och dokumenteras separat och på ett likvärdigt sätt. En stratigrafisk enhet utgör ett eget tidsmässigt tolkat sammanhang, en kontext. Kontexterna är de minsta registrerbara spåren efter händelser, aktiviteter eller skeenden som går att relatera till andra kontexter i termer av relativ tid. För att källmaterialet som produceras skall vara användbart för att studera människors handlingar krävs att varje stratigrafisk enhet är dokumenterad i tre dimensioner, rörande avgränsning, kontaktytor och innehåll. Den ska också tolkas och relateras till andra stratigrafiska enheter. Även fynden relateras till stratigrafiska enheter. Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 15

Genomförande Fältarbetet inleddes med att de massiva sentida lagren schaktades bort med maskin. Resultaten från förundersökningen samt rektifierade kartor från 1600- och 1700-talen fungerade som underlag vid schaktningen. De omfattande jordlagren grävdes delvis för hand och delvis med maskin, genom finschaktning under noggrann övervakning. Jordlagren avsöktes med metalldetektor i omgångar under såväl schaktningsarbetet och undersökningen av lagren. Lämningarna mättes in med RTK-GPS, dokumenterades på en kontextblankett och fotograferades. Kulturlager, nedgrävningar och konstruktioner mättes in digitalt i SHMM AU:s digitala dokumentationssystem Intrasis. Dokumentationen omfattade digital inmätning av schakt och arkeologiska kontexter, samt en digital hantering av dokumentationen, såsom geografisk information, fynd, prover, digitala foton samt registrerade kontexter. Även analys och bearbetning av kartdata har utförts i Intrasis. Resultat Undersökningsytan ligger på en högt belägen terrass, och avgränsas i norr av en lodrät terrassering som avslutas i en kallmurad stenmur av stora kvaderstenar. Vid terrasseringens bas, cirka 10 meter ner, finns en parkering. Sammanlagt registrerades 31 arkeologiska kontexter. För en komplett beskrivning av, och schaktplan över, de enskilda kontexterna se bilaga 1. Efter den arkeologiska undersökningen går det att se fyra övergripande händelser på platsen: 1. Markberedning och terrassering inför äldsta odling, dike/dränering. 2. Äldre odling. 3. Markberedning inför yngre odling. 4. Yngre odling. Denna del av tomten Klockan 12 har använts för odling, inga spår efter bebyggelse har kunnat påvisas. Det har inte varit möjligt att med exakt årtal tidsfästa när kvarteret läggs ut och när den första terrasseringen sker. Resultatet från grävningen pekar dock på att det inträffar någon gång under tidigt 1700-tal. Sammanlagt var de påförda jordlagren från 0,65 meter tjocka i söder och sydväst och upp till 2,65 meter tjocka i det nordöstra hörnet. Stratigrafiskt är odlingsjorden uppdelad i en äldre (510) och en yngre (286) horisont, och det är i sin tur möjligt, och troligt, att odlingshorisonterna innehåller flera tidsskikt som inte är stratigrafiskt urskiljbara. Markberedning och terrassering inför den äldsta odlingen De äldsta aktiviteterna inom denna del av tomten omfattar en terrassering av ytan. Denna syntes i den nordöstra delen av undersökningsområdet i form av påförda fyllnadsmassor bestående av sandig lera med fickor av humöst material, varvat med lera (880). Massorna började tvärt i en hakliknande formation i mitten av ytan och följde den underliggande glacialleran som sluttade mot nordost. Fyllnadsmassorna blev mäktigare ju längre norrut man kom. Lagret låg inte på någon äldre markhorisont, vilket får tolkas som att den försvunnit i och med markarbetet med terrasseringen. Lagret (880) daterades vid förundersökningen genom 14 C-analys till 242±30 BP, det vill säga cirka 1520 1960 AD (2 sigma, Ua-31417). Dateringen blev mycket vid, cirka 400 år. 16 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

Figur 7. Diket undersöks av Annika Konsmar och Katarina Sköld. FOTO ANNIKA NORDSTRÖM, SHMM, AU LINKÖPING. Det mest troliga är att dateringen bör föras till början av 1700-talet. Lagret ligger stratigrafiskt under det äldsta odlingslagret (510), där keramiken dateras till 1700-talets första hälft. Ett dike (444) som följde den nordostliga riktningen var grävt genom terrasseringslagret. Diket var spadgrävt och har inte stått öppet (Heimdahl muntligen). I lagren (391 och 571) som diket var igenfyllt med fanns fynd av yngre rödgods som daterats till 1700- talets första hälft men även av kopparslagg, stora obrända ben av nöt och järnföremål. I dikets botten låg träplankor som möjligen utgjort någon form av träfodring (722 och 692, se bilaga 1). Plankorna var dåligt bevarade och fragmentariska, varför tolkningen är mycket osäker. Vid mitten av diket fanns en stenkoncentration av upp till 0,60 meter stora stenar. Dessa utgjorde någon form av konstruktion (697), möjligen med en stödjande och förstär- Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 17

kande funktion. Till detta sammanhang hörde även en stolpe (844), som stod någon meter österut. Norr om denna blev dikesrännan djupare. Tolkningen av konstruktionen är oklar. Möjligen kan den ha med dränering av marken att göra. Ett annat förslag är att den varit en del av en produktionskedja eller hantverkshändelse som vi inte känner igen idag. Terrasseringen representerar sannolikt spår av omstruktureringen av staden till rutnätsstad efter branden år 1655. Keramikfynden tillsammans med lagerföljden indikerar att denna del av kvarteret Klockan införlivades i staden i början av 1700-talet. På kartan från år 1719 har tomten införlivats innanför stadens plank och den lilla gråstensmuren. (fig 4 karta 1719). Äldre odling Det äldre odlingslagret (510) var utlagt nedanför en skarp, närmast hakliknande, kant i slänten för att ytterligare bygga upp en planare yta. Lagret var tunnast i söder och sydväst, 0,15 meter, och blev mäktigare mot norr, upp till 0,40 meter tjockt. Det fanns inga spår efter brukningsmetoder såsom spadstick eller plogspår i underliggande lager (571, 880). Odlingen hade gödslats med latrin men även med stalldynga och köksavfall. I lagret fanns yngre rödgods, fönsterglas, bleck av kopparlegering, spik, smidesloppor och enstaka kritpipsskaft. I den äldre odlingshorisonten saknades dock säkra spår i form av fröer från odlingsväxter, sannolikt tillföljd av att dessa brutits ner (vissa odlingsväxter odlas utan frö, till exempel lökar, och många har mycket ömtåliga fröer som snabbt bryts ner). Dock fanns två arter som var kandidater till odlingsväxter: Skär kattost (en slags malva) och en art av kungsljus (bilaga 5). Bägge dessa växter kan vara såväl en del av ogräsfloran som av odlade medicinal växter. De påträffades även i en ränna i norr (639) och i det västra diket (444). Det skall också noteras att spåren av akleja som påträffades under förundersökningen kom från detta äldre odlingslager. Även aklejan brukades för medicinska ändamål under 1600- och 1700-talet. Tolkningen av spåren av den äldre odlingen är till sitt innehåll osäker men möjligen har det varit en medicinalodling, eller en kombinerad köksträdgård och medicinalodling, vilket var mycket vanligt, där köksväxterna brutits ner. Den äldre odlingshorisonten dateras till tidigt 1700-tal utifrån keramikmaterialet (bilaga 3). I dagens markyta syns spår efter den ursprungliga topografin i form av små avsatser i sluttningen, norr och öster om gymnastikhuset. Den närmsta av dessa ligger ett tiotal meter nordost om undersökningsytan och är cirka 15x15 meter stor. Dess överyta stämmer väl överens med nivån för den äldsta odlingshorisonten (510) med en höjd på 19,5 meter över havet. Sannolikt representerar även denna yta en del av samma odling. Om så är fallet kan detta tolkas som att den naturliga sluttningen på odlingsytan varit relativt flack. Det som ytterligare talar för en nordostligt orienterad ursprungstopografi är en vägsträckning som syns på 1640 års karta. Den ligger ett femtiotal meter väster om undersökningsområdet och löper i nordostlig riktning ner mot det som idag motsvaras av Kvarngatan (se fig 3, kartöverlägg, modern, 1640). På samma stratigrafiska nivå som odlingsjorden, fast omedelbart söder om denna fanns ett dike (317). Diket har troligen varit ett dräneringsdike. Yngre odling Odlingslagret (286) fanns över hela undersökningsytan och var upp till 0,20 meter tjockt. I den södra delen låg odlingsjorden direkt på den orörda undergrunden. Liksom den äldre odlingshorisonten, var även denna gödslad och jordförbättrad med kompost vilket bland annat fynden i jorden visar. Föremålen i lagret var förhållandevis små och finfördelade 18 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

639 510 444 444 880 Figur 8. Planritning som visar terrasseringslager (880), dike (444), ränna (639) och äldsta odling (510). Skala 1:100. Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 19

249 543 387 286 358 336 358 358 358 336 336 336 Figur 9. Schaktplan som visar den yngre odlingen (286), gropen (543), trädgårdsgång (249) och plogspår (336, 358 och 387). Skala 1:100. 20 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

och bestod av keramik, kritpipor, buteljglas, dryckesglas, fönsterglas, spik och enstaka järnföremål. Förklaringen till det finfördelade fyndmaterialet kan troligen sökas i den brukningsmetod man använt, då jorden har varit plöjd med plog. Vändskivan har gått hårdare åt fyndmaterialet än vad exempelvis en årder gör. Den makroskopiska analysen visade att den äldre (510) och yngre (286) odlingshorisonten skiljer sig åt till innehållet genom att den yngre horisonten innehåller tobaksfrön i tre av fem prover (bilaga 5). Tobak saknas helt i den äldre horisonten. Uppenbarligen har denna yngre odlingshorisont, åtminstone till del, varit en del av en tobaksodling. I horisonten påträffades dock enstaka spår av humle, fläder och plommon, samt förkolnat skalkorn. Det ligger dock närmast tillhands att i detta sammanhang tolka dessa växter som spår av köksavfall och inte som spår av vad som odlats här, även om detta förstås är möjligt (liksom flädern och apeln från förundersökningen). Förekomsten av humle visar dock att det odlande hushållet bryggt sin egen öl. I dateringsammanhanget är detta intressant då hushållsbryggningen slogs ut under 1700- och 1800-talet till förmån för den industrialiserade bryggerinäringen. Då fyndmaterialet talar för dateringar till 1800-talet pekar detta på en förhållandevis sen lokal bryggeritradition i Klockan och indikerar möjligen en datering till det tidiga 1800-talet. Keramikmaterialet i den yngre odlingsjorden, har till större delen dateras till 1800-talet. Förutom det sena flintgodset innehöll det bland annat en skärva flintgods som tillverkats i Gustavsberg mellan 1832 1860 och skärvor från lergods som tillverkats i Höganäs mellan 1832 1900-talet (bilaga 3). Den yngre odlingshorisonten skiljer sig också från den äldre genom att den tydligt innehåller en större mängd fröer från bär som hallon och smultron. Hallonfröer är mycket motståndskraftiga och innehållet bör därför vara direkt jämförbart med det i den äldre horisonten trots att denna är äldre och nedbrytningen kommit längre här. Detta visar att mängden latrinavfall i större utsträckning använts som gödning i tobaksodlingen än i den Figur 10. Dokumentation av plogspår. FOTO ANNIKA KONSMAR, SHMM, AU LINKÖPING. Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 21

föregående odlingen. Detta var något som uppmanades av kommerskollegium, som önskade att städernas avfall i högre grad skulle komma till nytta (Heimdahl 2015:262; Svensson 1965:296 297). Även spåren av ängsväxter (starr etc) är större i den yngre horisonten, men då starrfrukter lättare bryts ner är det vanskligare att göra en jämförelse med den äldre odlingen. I vilket fall står det klart att både latrinavfall och stalldynga använts som gödning i tobaksodlingen. Även fyllningen (543) i gropen med trärester (532) innehöll tobaksfröer, och det är uppen bart att dessa måste ha fyllts igen under samma tid som tobaksodlingen pågick. Möjligen tillhörde denna anläggning tobaksodlingen, och fylldes igen när den togs ur bruk i samband med odlingens upphörande. Förutom gropen fanns en trädgårdsgång (249) som löpte i öst-västlig riktning. Gången bestod av småsten och grus och låg längst upp mot norr. I botten av det yngsta odlingslagret fanns spår efter hur man brukat jorden. Dessa bestod av plogspår (336, 358 och 387) som tecknade sig som parallella långa, raka fåror i den underliggande leriga silten. Avståndet mellan fårorna var 30 cm, vilket stämmer överrens med de tidiga plogarna där det var cirka 10 12 tum mellan billarna, det vill säga cirka 25 30 cm. Det arkeobotaniska materialet (tobak) och en kritpipa talar för en tidigare datering än vad keramikmaterialet gör, det vill säga senare delen av 1700-talet snarare än 1800-tal. Möjligheten finns, vilket tidigare nämnts, att odlingslagret kan bestå av flera odlingshorisonter. Om så skulle vara fallet har de blivit helt homogeniserade av brukningen av jorden med plog att de inte går att urskilja stratigrafiskt. Det sammantagna intrycket av keramiken och spåren efter plog talar dock för en datering till 1800-talets första del. Fynd Fyndmaterialet från undersökningen består totalt av 218 fyndposter och den största fyndkategorin är keramik (146 fyndposter, varav 19 består av kritpipor). Samtliga fynd har fotograferats och finns tillgängliga på ATA. Förutom keramik består fyndmaterialet även av delar av glaskärl, buteljglas, kritpipor, olika byggnadsdetaljer såsom spik, del av gångjärn och fönsterglas. I materialet finns även en kniv. Intressant att notera är att inga personliga föremål fanns representerade. Ett fåtal föremål indikerar att det har bedrivits hantverk på platsen. De består av ugnsinfodringar med fastsmält kopparlegering, några klipp av kopparlegering och en bit koppartråd. Dessa påträffades i det äldre odlingslagret och i dikesfyllningen (878) som låg under den äldre odlingen (510). Eftersom samtliga fynd finns redovisade i bilaga 2 görs en kortfattad översikt i den följande texten av de föremål som kan användas för dateringar och tolkningar. Då terrasseringarna är relativt massiva till sin volym tillsammans med det faktum att ingen bebyggelse har påträffats finns en möjlighet att fynden och jorden i fyllnadsmassorna kan komma från närliggande plats. En möjlighet är att jorden på den södra delen av undersökningsområdet har, i samband med markberedningen inför den yngre odlingen, skalats av och använts till utjämning av ytan norrut. Det är inte heller uteslutet att jorden, och/eller jordförbättringen i form av kompost, kommer från en helt annan plats i syfte att jämna ut marken alternativt göda den. I ett sådant scenario blir källvärdet för det osteologiska materialet i lagret lågt. Av den anledningen analyserades inte det osteologiska materialet (efter kontakt med länsstyrelsen Östergötland), då källvärdet ansågs alltför osäkert. 22 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

Keramik Sammanlagt insamlades 157 keramikskärvor med en vikt av nästan 1,2 kg. Keramikmaterialet har analyserats av Torbjörn Brorsson (bilaga 3). Det vanligaste godset var yngre glaserat rödgods främst från 1700-talet men även yngre keramik fanns. Det yngre rödgodset var av östsvensk typ, troligen var samtliga av lokal proveniens. Inget av de klassiska produktionerna i Tyskland eller Holland fanns representerade, vilket är intressant med tanke på närheten till Tyskebacken, de tyska kvarteren i 1700-talets Norrköping. Rödgodset härrörde främst fån trebensgrytor, fat, skålar, grytor och en stekpanna men även från blomkrukor. 46 skärvor var från matlagningskärl som trebensgrytor och krukor och 31 skärvor härrör från kärl som varit avsedda att sättas på bordet. Trebensgrytorna fanns till största delen i det äldre odlingslagret (510) vilket därmed bör vara från första hälften av 1700-talet. Trebensgrytor användes nämligen främst fram till mitten av 1700-talet. Faten och skålarna härrör från kärl som dateras från 1700 och senare och fanns i båda odlingslagren (510 och 286). Skaftet från stekpannan är troligen från början av 1800-talet och låg i det yngre odlingslagret (286). I det yngre odlingslagret fanns också 45 skärvor av flintgods vilka sannolikt ska föras till 1800-talet. Bland annat fanns en skärva med stämpel Gustavsberg. Denna typ av stämpel användes under perioden 1839-1860. Sammanfattningsvis kan man sluta sig till att keramiken från denna del av kvarteret Klockan till stor del utgörs av kärl som har tillverkats i Sverige. Som tidigare nämnts bestod det glaserade rödgodset enbart av östsvensk keramik och inte importerad, vilket tyder på att det inte var människor från samhällets övre skikt som deponerat sin keramik på tomten. Vidare kan man konstatera att antalet stengodsskärvor var få, liksom fajans. Endast sex skärvor av fajans påträffades, varav tre i den äldre odlingsjorden (510), en i en ränna (662) och tre i den yngre odlingsjorden (286). Samtliga har bedömts vara tillverkade i Sverige. Figur 11. Ett urval av keramiken. Yngre glaserat rödgods i form av ett rörskaft till en trebensgryta (F24), ett handtag till en stekpanna (F203) samt en mynning från ett fat (F137). Nedtill syns en jydepotta (F211) samt en skärva fajans (F5). FOTO TORBJÖRN BRORSSON. Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 23

Fyndnr Antal Vikt (g) Anmärkning Kontext Proveniens Datering 11 1 1 Del av huvud 243 Alingsås 1729 1760 12 1 2 Skaft med klack, märke på klacken 243 Sent 1700-tal 16 2 5 Skaft med klack 286 Holland Tidigt 1700-tal 17 1 4 Huvud med stämpel och tapp 243 Alphen an Rhein 1700 1780 18 1 1 Del av huvud med stämpel 243 Alingsås 1729 1760 19 1 0 Flisa från huvud 243 Ca 1740 1760 Figur 12. Tabell över daterade kritpipor och dess kontexter. För övriga pipor, se fyndlista, bilaga 2 och bilaga 4. Kritpipor Kritpipsmaterialet består totalt av 18 fyndposter. Av dessa har sex pipfragment kunnat dateras och bestämmas till tillverkningsplats av Arne Åkerhagen, Tobaksmuseet (bilaga 4). Tyvärr var det endast en av piporna som låg i ett av odlingslagren (F16). Övriga daterade pipor påträffades i ett fyllnadslager som låg på den yngsta odlingen. Tillkomsten av detta yngre fyllnadslager hör troligen samman med markarbeten i samband med uppförandet av gymnastikhuset på 1860-talet. Två av piporna är tillverkade i Jonas Alströmers bruk i Alingsås, tre i Holland. Det är värt att notera att ingen är tillverkad i Norrköping, trots närheten till pipbruket Stjernan i samma kvarter. Liksom den daterade keramiken ligger de äldsta dateringarna av kritpiporna kring 1700-talets början och de yngsta har ett dateringsspann som sträcker sig fram till slutet av 1700-talet. Analysresultat Makrobotaniska- och stratigrafiska analyser Under fältarbetet fördes ett nära samarbete med Jens Heimdahl, kvartärgeolog och makrobotaniker. En stor del av förståelsen av lagren var avhängig geologisk expertis och det makrofossila materialet var mycket viktigt för förståelsen av platsen. Det var av den anledningen av särskild vikt att specialisten i samråd med arkeologerna valde ut och tolkade relevanta kontexter, och att en medveten problematisering av provernas och lagrens kunskapspotential ägde rum redan i fält. Under den arkeologiska undersökningen av odlingslämningarna och terrasseringarna togs 14 jordprover från odlingshorisonter, gropar och diken för makroskopisk analys. Förundersökningen bekräftade att horisonterna i kvarteret var spår av trädgårdsodlingar, men lämningarna av odlingsväxter var sparsamma. Bland annat påträffades akleja. Även fläder och apel kan ha odlats, men dessa lämningar är mer osäkra då de också kan härstamma från köksavfall och latrinmaterial som används som gödning. Frågeställningen inför slutundersökningen handlade dels om att fördjupa studien av odlingarna i kvarteret för att eventuellt hitta spår av fler odlingsväxter för att närmare förstå trädgårdslämningarna. Vid undersökningen provtogs tre typer av lämningar: odlingshorisonter (286 och 510), fyllningar i diken (391, 491 och 662) samt fyllningen i en grop med trärester (543). Proverna från odlingsjordarna har ett lite annorlunda källvärde. En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring. Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i vilket ömtåligt organiskt material 24 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping

Figur 13. Diskussioner i fält. FOTO ANNIKA KONSMAR, SHMM, AU LINKÖPING. snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt material (till exempel vissa fröer) kan anrikas, men så småningom också brytas ner. Detta innebär att odlingsjordar med fortsatt odling, eller fortsatt biologisk aktivitet, generellt sett är dåliga miljöer för studier av forntida odling. Istället tenderar det organiska innehållet att spegla de senaste decenniernas vegetation och fröbank. De forntida odlingsspåren kan finnas kvar i motståndskraftigt material (som förkolnat material eller ben) men utan datering är detta omöjligt att skilja från modernare material. Om en odlingsjord begravs, exempelvis under fyllnadsmassor (som i detta fall), kan dock den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda nära inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista, odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett svårbedömt. Däremot speglar många kulturväxter med stor säkerhet den sista odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för nedbrytning. Det kvalitativa innehållet av makroskopiskt material styrs i hög utsträckning av en handfull tafonomiska faktorer kopplade till de avfallskällor varifrån materialet som bygger upp kulturlagren härstammar. Huvudsakligen är detta från byggnation och hantverk (träflis, kol, kalkbruk etc.), djurhållning (växter från ängs-/betesmiljö), kök (träkol, matrester och latrinavfall). Därtill kommer en del material, som till exempel ogräs, från lokala växtmiljöer. Då den makroskopiska analysen av odlingslagren var avhängig förståelsen av odlingslagren har resultaten presenterats tillsammans med de arkeologiska resultaten, se ovan i avsnittet Resultat och i bilaga 5. Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping 25

Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-31693, L543 133±30BP Figur 14. Graf över de kalibrerade 14 C-dateringarna. Ua-31694, L391 109±30BP Ua-31417, FU 242±30BP 1200CalAD 1400CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD Calibrated date Vedartsbestämning och 14 C-analyser Sammanlagt har tre 14 C-analyser genomförts, två vid den särskilda arkeologiska undersökningen och en i samband med förundersökningen. Alla tre prover har fått mycket vida dateringar. Här redovisas samtliga tre provsvar, se även bilaga 6. Två av proverna bestod av träkol från tall, ett av ben från nötdjur. Vid förundersökningen daterades träkol från det äldsta terrasseringslagret (880). Dateringen blev 242±30 BP, det vill säga cirka 1520 1960 AD (2 sigma, Ua-31417). Vidare har kol från fyllningen i gropen (543) daterats till 133±30 BP vilket i årtal blir mellan 1670 1950 (2 sigma, Ua-31693). Från fyllningen i det västra diket (391) daterades ett ben av nöt till intervallen 109±30 BP, det vill säga 1680 1940 (2 sigma, Ua-31694). Dateringarna fick väldigt långa tidsspann, mellan 300 400 år, vilket gör det svårt att närmare datera tillkomsten av lagren, enbart med stöd av 14 C-analys. Sammanfattande diskussion Som tidigare nämnts har tidigare arkeologiska undersökningar visat att den här delen av Norrköping hade en expansiv period under 1500 1600-talen. Denna undersökning har visat att expansionen även fortsatt in i 1700-talet, då denna del av kvarteret Klockan tas i anspråk och införlivas inom stadens gräns. Under 1700-talet ägs tomten, under minst två perioder, av högt uppsatta och/eller förmögna personer i staden. År 1728 står madame Dionysia Wetterberg som ägare och tomten benämns Madame Dionysia Wetterbergs åker. Som ogift hette hon Stockenström, vars släkt varit en av de ledande i Norrköping sedan slutet av 1500-talet, bland annat med flera borgmästare. Hennes man, Peter Wetterberg, var bruksägare och rådman och stadens näst mest förmögne och störste företagare (1654 1714). Madame Dionysia Wetterberg ägde flera andra tomter i staden år 1728. I Bergskvarteret hade hon exempelvis en stor tomt med kvarn i kvadraten Kopparhammaren, en tomt i Gambla Byen, två tomter, vilka står angivna som trädgård i kvadraten Segern och en tomt i Nordankvarteret, i kvadraten Knappen (Helmfrid 1971; Stibeus 2011). År 1783 står sedan rådman Erling som ägare. Han var också en högt uppsatt person med ett stort tomtinnehav. Att förmögna personer ägde många tomter i staden under denna tid var vanligt. Det betyder inte att de har bott på tomten. Mest troligt är att de bott någon annanstans i staden. Vad man använt dessa extratomter till är inte alltid klarlagt men ofta har de nyttjats för odling, vilket är fallet med denna tomt. Det förefaller vid en översiktlig genomgång av det äldre kartmaterialet från Norrköping att lantmätaren har använt termen trädgård och inte kålgård, vilket är fallet i andra städer vid samma tid, exempelvis Vadstena och Skänninge (Lindeblad & Nordström 2015). Denna tomt är dock benämnd som åker. 26 Terrasseringar och odling i stadens utkant Kvarteret Klockan 1 i Norrköping