Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 6 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar Mån 6/2: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 13/2: Bedömning och betygsättning - om att ta reda på vad elever kan Mån 27/2: Att undervisa för förståelse - om att använda bildmässiga förklaringar 2 Lars Nohagen 2009 1
Dagens program SKOLAN OCH SAMHÄLLET DAGENS GYMNASIESKOLA GYMNASIEREFORMEN HÖSTEN 2011 Lars Nohagen 3 Skolan och samhället Lars Nohagen 4 4 Lars Nohagen 2009 2
Några aktuella samhällsprocesser - hur påverkas skolan? Globaliseringen Ökad rörlighet för människor, produkter och pengar Ökad mångfald (pluralism) i många samhällen Moderniseringen Civiliseringen vetenskap och rationalitet styr samhällsutvecklingen Sekulariseringen - religionen tappar sitt inflytande över samhället Individualiseringen släktbanden minskar i betydelse Liberaliseringen friheten ökar i samhället Demokratiseringen allt fler får möjlighet att påverka samhällsutvecklingen Kommersialiseringen marknadsekonomins utbredning Urbaniseringen vi lever allt tätare tillsammans Teknikutvecklingen informationsteknik (IT), bioteknik, nanoteknik, mm. sprider sig Ska allt som är tekniskt möjligt vara tillåtet? Hur påverkas skolan av utvecklingen inom IT? Lars Nohagen Vilken roll ska skolan spela i deras liv? 6 Lars Nohagen 2009 3
Vad ingår i skolans samhällsuppdrag? Så här står det i Skollagen: Vad ingår i skolans samhällsuppdrag? Aktivt deltagande i samhällslivet medborgare fostran arbetskraft Förbereda för vidare studier och yrkesliv Var någonstans i figuren tror du att tyngdpunkten i ditt lärararbete kommer att ligga? människa Ge förutsättningar för personlig utveckling Lars Nohagen 8 Lars Nohagen 2009 4
FORMULERING TOLKNING GENOMFÖRANDE 2012-02-06 Hur kan samhället styra skolan? mål IDEOLOGISKT t.ex. läroplan regler JURIDISKT t.ex. skollag resurser EKONOMISKT t.ex. skolpeng Styrningen av skolan RIKSDAG och REGERING utfärdar centrala styrdokument (främst skollag, skolförordningar och läroplaner) - från riksdag till klassrum Deltagande målstyrning Lpfö 98 Lgr 11 Lgy 11 SKOLA tolkar sedan uppdraget, t.ex. i en lokal arbetsplan V E R K S A M H E T SKOLPLAN STAT KOMMUN lärare och elever genomför detta som undervisning och lärande 10 Lars Nohagen 2009 5
Dagens gymnasieskola Lars Nohagen 11 11 Hur såg skolan ut på 1950-talet? Lars Nohagen 12 Lars Nohagen 2009 6
Dagens svenska skolsystem 13 1300 Från klosterskola till gymnasieskola Kloster- och katedralskolor 1600 Främst prästutbildning 1649 Skolordning Gymnasium Trivialskola 1623: Det första gymnasiet i Västerås 1800 För ämbetsmän och präster För borgare Studentexamen Elementarläroverk Läroverksstadga1856 Läroverk 1849 Reallinjen tillkommer 1900 Läroverksstadga1905 4 år 1905: Högre och lägre läroverk 5-6 år Gymnasium Realskola Realexamen 1905: Flickor får gå i realskolan 1927: Flickor får tillträde till gymnasiet 1950 1965 års gymnasiereform Yrkesskolor och fackgymnasier Fackskola 1953: Allmänna linjen tillkommer 1968: Studentexamen försvinner Lgy 70 Gymnasieskola 1971 Samlad gymnasieskola 1994: Stor skolreform 90-t: Kommunalisering och valfrihetsreform Lpf 94 Gymnasieskola 1994 Gymnasieskola för alla Gemensam examen 2000 Mindre reform 2000 Proposition våren 2009: Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Gymnasieskola 2011 Två gymnasieexamen: Yrkesexamen och 14 högskoleförberedande Lars Nohagen 2009 7
Hur stor andel av eleverna går i gymnasiet? År Procent av årskullen 1900 1,5 1930 3,5 1940 6 1950 13 1960 1970 55 1980 79 1990 2000 2010 98 Genomsnittet inom OECD ligger idag på runt 70 % Lars Nohagen 15 Elevutvecklingen 1996-2018 16 Lars Nohagen 2009 8
Gymnasieskolan aktuell situation Läsåret 2010-2011 76 % Kommunala gymnasieskolor 294 000 386 000 elever Fristående gymnasieskolor 92 000 24 % 37 400 lärare 75 % av dessa har lärarexamen 76 % av eleverna som började gymnasieskolan hösten 2007 fick slutbetyg inom fyra år. Nationella program: 83 % Fristående skolor: 80 % Individuella program: 20 %. 42 % av eleverna som avslutade gymnasieskolan vårterminen 2007 påbörjade en högskoleutbildning inom tre år. Lars Nohagen 17 Hur många elever går på friskolor? Källa: Skolverket Obs! I gruppen fristående skolor ingår även internationella skolor och riksinternatskolor. 18 Lars Nohagen 2009 9
Vilka program går eleverna på? Läsåret 2010/11 gick 386 000 elever i den svenska gymnasieskolan. Av dessa gick 24 % i olika friskolor Inriktning mot Industri och hantverk: El 23 100 Bygg 17 700 Fordon 16 000 Naturbruk 11 500 Hantverk 13 000 Industri 9 200 Energi 4 500 Livsmedel 1 700 Inriktning mot service och omsorg: Handel & Administration 17 200 Omvårdnad 14 600 Hotell & Restaurang 13 000 Barn & Fritid 12 900 Inriktning mot vidare studier: Samhällsvetenskap 91 700 Naturvetenskap 47 100 Teknik 20 500 Estetik 22 200 Media 15 400 Individuella program 24 300 Specialutformade program (idrott, musik mm) 6 400 IB 3 200 Waldorf 600 19 Hur många tjejer går på byggprogrammet? Könsfördelningen på gymnasieskolan hösten 2010 Lars Nohagen 20 Lars Nohagen 2009 10
Vad kostar gymnasieskolan? Samhällets kostnader år 2010 Milj. kr % Undervisning (lärare) 16,5 44 Lokaler 7,5 20 Administration, mm 6,3 17 Läromedel, inkl. bibliotek 3,0 8 Skolmåltider 1,7 5 Skolskjuts 1,3 4 Elevvård 0,6 2 Totalt 37,2 100 Varje gymnasieelev kostar 96 000 kronor per läsår Källa: Skolverket Lars Nohagen 21 Gymnasiereformen hösten 2011 22 Lars Nohagen 22 Lars Nohagen 2009 11
Varför gymnasiereformen 2011? För många elever hoppade av eller avslutade gymnasiet utan att ha nått målen. Det lokala friutrymmet hade alltför ofta använts för att sänka kraven. Eleverna var inte tillräckligt väl förberedda för fortsatta studier eller för yrkeslivet. Lars Nohagen 23 Regeringens intentioner med Gy11 Alla ska bli väl förberedda för livet efter gymnasiet såväl för högskolestudier som för yrkesverksamhet. Alla ska nå målen inom tre år. Därför har inträdeskraven höjts samtidigt som fem introduktionsprogram införts. Så många som möjligt ska få en gymnasieexamen. Tydligheten och likvärdighet ska ökas. Därför har måloch innehållsbeskrivningarna i styrdokumenten blivit tydligare. Alla ska veta vad varje utbildning innehåller och vad man kan efteråt. Likvärdigheten garanteras genom en nationell uppföljning och kvalitetssäkring, t.ex. genom nationella prov. Lars Nohagen 24 24 Lars Nohagen 2009 12
Två examina Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Lars Nohagen 26 26 Lars Nohagen 2009 13
Fem introduktionsprogram Läsa in behörighet till gymnasieskolan Läsa in behörighet till ett yrkesprogram För de som helst vill börja jobba För de som är väldigt osäkra på vad de vill bli För nyanlända invandrarungdomar Lars Nohagen 27 Ny programstruktur 18 nationella program 12 Yrkesprogram: Barn & fritid Bygg & anläggning El & energi Fordon & transport Handel & administration Hantverk Hotell & turism Industriteknik Naturbruk Restaurang & livsmedel VVS & fastighet Vård och omsorg 6 Högskoleförberedande program: Samhällsvetenskaplig Humanistisk Ekonomisk Naturvetenskaplig Teknisk Estetisk 60 olika inriktningar 28 Lars Nohagen 2009 14
Kärnämnen blir gymnasiegemensamma ämnen Lars Nohagen 29 Ny programstruktur 100 p 100 p 200 p 200 p Alla program omfattar 2 500 p (100 veckor). Det innebär att 1 vecka är 25 poäng 30 Lars Nohagen 2009 15
Programstruktur Samhällsvetenskapsprogrammet Lars Nohagen 31 Programstruktur Bygg- och anläggning Lars Nohagen 32 Lars Nohagen 2009 16
Lars Nohagen 33 Vad krävs för en gymnasieexamen? 34 Lars Nohagen 2009 17
Vilka förmågor behövs på högskolan? Här nedan finns de förmågor som högskolor och universitet lyfte fram vad gäller högskoleförberedelse och vad de anser att blivande studenter behöver ha med sig från gymnasieskolan. 35 Gymnasiereformen 2011 - en sammanfattning av de viktigaste förändringarna Högre behörighetskrav till gymnasiet. Två examen införs - yrkesexamen och högskoleförberedande examen. Förändrad programstruktur. Kärnämnen ersätts med gymnasiegemensamma ämnen. Kursplaner byter namn till ämnesplaner. Historia blir obligatoriskt ämne. Mer tid för yrkesämne och mindre för allmänteori på yrkesprogrammen. Lärlingsutbildning införs. Näringslivet ges mer inflytande över yrkesutbildningen. Ny betygsskala (A-F) och ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Valfriheten stramas upp lokala varianter begränsas eller avskaffas. Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet. 36 Lars Nohagen 2009 18