5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017.
Hälsa 2020 och Agenda 2030 med fokus på hälsa i alla politikområden Folkhälsomyndighetens strävan att - identifiera och prioritera behov inom olika samhällssektorer - ta fram och sprida kunskap och underlag för åtgärder Anna Bessö Avdelningschef Kunskapsstöd
Alla har rätt att må bra God hälsa är det viktigaste i livet för de flesta människor. Folkhälsan i Sverige blir allt bättre. Men: det finns skillnader i hälsa och levnadsvanor mellan olika grupper. % 14 12 10 8 6 4 2 0 Dagligrökning och utbildningsnivå Förgymnasial Eftergymnasial Gymnasial Från Nationella folkhälsoenkäten 2016 3. 2017-08-24
Den nationella folkhälsopolitiken i Sverige Det övergripande nationella målet är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För att underlätta arbetet med att nå det övergripande målet har en sektorsövergripande målstruktur med 11 målområden beslutats av riksdagen. Regeringens långsiktiga mål är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation". 4. 2017-08-24
Hälsa 2020 Ett policyramverk för sektorsövergripande insatser för hälsa och välbefinnande i WHO:s Europaregion Två övergripande, strategiska mål 1) att förbättra hälsan för alla och minska ojämlikhet i hälsa 2) att förbättra ledarskap och delaktighet i styrning av hälsa Lyfter betydelsen av att göra hälsa till en prioriterad fråga för sektorer även utanför hälsosektorn. 5. 2017-08-24
Agenda 2030 17 globala mål (169 delmål) för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling kopplat till fattigdomsbekämpning..
Viktiga principer för Agenda 2030 Agendan är universell, vilket innebär att den riktar sig till alla världens länder, och att alla länder bär ett gemensamt ansvar för dess genomförande. Målen är integrerade och odelbara. Det betyder att inget mål kan nås på bekostnad av ett annat och framgång krävs inom alla områden för att målen ska kunna uppnås. Ingen ska lämnas utanför. Agendan måste genomföras med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar. 7. 2017-08-24
Synergier och samverkan Tydliga synergier mellan Hälsa 2020, Agenda 2030 och nationella folkhälsopolitiken, arbete med jämlik hälsa liksom arbete med miljömålen. Strävan är ett hållbart samhälle där god och jämlik hälsa främjas. Hälsa är en helhet och därför nödvändigt att beakta i alla tre dimensionerna av hållbarhet. 8. 2017-08-24
Folkhälsomyndighetens arbete med Agenda 2030 Återrapportering av myndighetens arbete som bidragit till genomförandet av Agenda 2030 inför högpolitiskt forum i New York. hållbar antibiotikaanvändning hiv-prevention främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa att minska tobaksbruket. Integrera Agenda 2030 i myndighetens arbete utifrån det folkhälsopolitiska ramverket det nationella folkhälsomålet om en god och jämlik hälsa regeringens långsiktiga mål att sluta hälsoklyftorna inom en generation. Samverkan 9. 2017-08-24
Folkhälsomyndigheten strävar efter att: 1. Identifiera och prioritera behov inom olika samhällssektorer 2. Ta fram kunskap och underlag till åtgärder i samråd med dem det berör utifrån de behov som har prioriterats 3. Sprida den kunskap och bidra till implementering av de förslag till åtgärder som har tagits fram baserat på prioriterade behov 10. 2017-08-24
1. Identifiera och prioritera behov Folkhälsomyndigheten strävar mot att arbetet med behovsprioritering ska bli mer systematiskt, enhetligt och transparent. Politiskt prioriterade behov: t.ex. från Regeringskansliet och socialdepartementet. Behov med anledning av lagstiftning: t.ex. ny lagstiftning eller bristfällig tillämpning av befintlig lagstiftning. Systematiskt identifierade behov: t.ex. egna data, andras data, forskning och utveckling, omvärldsbevakning, vetenskapliga tidskrifter och andra myndigheter, kunskapsluckor identifierade i egna eller andras litteraturöversikter. Ad hoc-identifierade behov: t.ex. genom befintliga nätverk, inkommande frågor till myndigheten via telefon eller e- post, konferenser, kontakter med andra aktörer, massmedia, mm. 11. 2017-08-24
2. Ta fram kunskap och förslag till åtgärder Syftet med Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter är att ge vägledning i att ta fram "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till: frågeställning angelägenhet tillgängliga resurser andra förutsättningar. 12. 2017-08-24
3. Sprida kunskap och bidra till implementering Folkhälsomyndigheten strävar efter att framtagen kunskap ska spridas till relevanta målgrupper och att förslag till åtgärder ska implementeras på relevanta arenor. Utblick folkhälsa - för spridning Från nyhet till vardagsnytta - för implementeringsstöd 13. 2017-08-24
Exempel på Folkhälsomyndighetens arbete med att identifiera och prioritera behov inom olika samhällssektorer ta fram och sprida kunskap och underlag för åtgärder.i samråd med berörda aktörer
Nationell samordning suicidprevention - ett behovsbaserat, tvärsektoriellt arbete Samordning 1 Kunskapsstöd 2 Uppföljning 3 15. 2017-08-24
1 Samordning På nationell nivå ansvarar vi för två samverkansgrupper I myndighetssamverkansgruppen ingår: 14 myndigheter I den nationella intressentgruppen ingår: Drygt 10 ideella organisationer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Forskare Syftet med samordningen är att hålla ihop arbetet, lyfta fram behov av kunskap, synliggöra samverkansområden och undvika dubbelarbete. 16. 2017-08-24
2 Kunskapsstöd Vi tar fram behovsbaserat kunskapsstöd om suicid och suicidförebyggande insatser, t.ex.: litteraturöversikt om effekter av olika typer av förebyggande insatser kunskapsstöd till kommuner om händelseanalyser efter suicid sambandet mellan alkoholkonsumtion och suicid.
3 Uppföljning Vi följer utvecklingen av suicid och suicidförebyggande arbete, tillhandahåller statistiken på webben och genomför epidemiologiska analyser. Statistik över utvecklingen av suicid på nationell nivå Statistik över suicidtankar på nationell nivå
Studenthälsouppdraget (2012 2015) Inom området alkohol, narkotika, tobak och dopning stödja det förebyggande arbetet och bidra till kunskapsutveckling Även psykisk hälsa. Studenthälsomottagningar vid högskolor och universitet lämplig arena för interventioner (nästan hälften av landets unga vuxna studerar på universitet och högskola) Vetenskaplig artikel, spridning målgruppsanpassat kunskapsunderlag, utbildningar, nätverksträffar, konferenser 19. 2017-08-24
Samverkan med berörda aktörer, bland annat Rektorer och förvaltningschefer från samtliga lärosäten hur universitet och högskola kan arbeta med att främja studenters hälsa och förebygga ohälsa. Nätverksträffar med personalen på studenthälsomottagningar ny kunskap och erfarenhetsutbyte Olika arbetsgrupper på universitet och högskola Länsstyrelsens samordnare för alkohol, narkotika, dopning och tobak Socialstyrelsen 20. 2017-08-24
Alkohol, narkotika, dopning, tobak (ANDT) samordning och samverkan 21. 2017-08-24
ANDT-uppföljningssystemet www.folkhalsomyndigheten.se/andtuppfoljning/ Indikatorlabbet en statistikdatabas där utvecklingen inom ANDT kan följas genom ett stort antal indikatorer som är kopplade till ANDT-strategins olika mål/insatsområden: tillgång till alkohol och tobak kommunernas arbete med tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen kommunernas ANDT-förbyggande arbete användning av ANDT tillgänglighet till slutenvård/läkemedelsuttag dödlighet relaterad till alkohol, narkotika och tobak. 22. 2017-08-24
Hiv/STI-prevention Nationell strategi 2006 2016 Folkhälsomyndigheten ansvarar bland annat för nationell samordning: bredd av aktörer kommunikation: befolkningen och riskutsatta grupper Kunskapsstöd inkl. studier fördelning statsanslag uppföljning hiv, klamydia, gonorré och syfilis Smittskyddsarbete 23. 2017-08-24
Uppföljning hiv/sti Att leva med hiv i Sverige - En studie om livskvalitet hos personer som lever med hiv 1 096 deltagare Livskvaliteten påverkas negativt av samma faktorer som hos personer som inte lever med HIV, t.ex. ekonomi, boende, alkohol-/drogbruk och parförhållanden Rädsla att andra ska få kännedom om hivdiagnosen brist på kunskap, fördomar och diskriminering Sämre livskvalitet i denna grupp beror inte längre på medicinska aspekter utan snarare på sociala aspekter som stigma och diskriminering 24. 2017-08-24
Kunskap Hividag.se.
Sverige första land att nå UNAIDS 90-90-90-mål Minst 90 procent av de som lever med hiv känner till sin hivstatus minst 90 procent av dem får effektiv medicinsk behandling minst 90 procent av dessa uppnår radikalt minskade virusnivåer 95 95 26. 2017-08-24
Tack!