Boplatslämningar i Uppåkra

uv Syd rapport 2010:24 arkeologisk utredning 2010 Boplatslämningar i Uppåkra Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:12, 2:14 och 2:62 Staffanstorps kommun Dnr 421-2060-2010 Nathalie Becker

Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67 e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2010 Riksantikvarieämbetet UV Syd, rapport 2010:24 ISSN 1104-7526 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Omslag Schakthögar i betfältet. Foto taget från nordväst. Foto: Nathalie Becker Tryck/utskrift UV Syd, 2010

Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 Naturgeografiska förutsättningar 7 Aktuell fornlämningssituation 7 Tidigare utförda undersökningar i området 7 Skälen till och målsättningen med undersökningen 9 Metod och genomförande 9 Resultat 10 Utvärdering och förslag till åtgärd 12 Referenser 14 Administrativa uppgifter 16 Bilaga 17 Anläggningslista 17

Häljarp Saxån Eslöv Ö Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge Löddeköpinge Furulund Lödde å Kävlingeån Bjärred LUND S Sandby Lommabukten Krankesjön Lomma Dalby Staffanstorp Veberöd MALMÖ Bara Genarp Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Sege å Svedala Fjällfotasjön Vellinge Börringesjön Skurup Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen TRELLEBORG 0 5 10 km Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. 4 Boplatslämningar i Uppåkra

Boplatslämningar i Uppåkra Nathalie Becker Sammanfattning Fastighetsägarna har för avsikt att exploatera fastigheterna Stora Uppåkra 2:12, 2:13 och 2:62 där under mark dolda fornlämningar kan förväntas. Exploateringsområdet, som är fördelat på två ytor, omfattar ca 10 ha, varav knappt 1 ha inte var tillgänglig för utredning på grund av växtlighet. Utredningen utfördes som en sökschaktgrävning och totalt 2 500 löpmeter schakt togs upp. I schakten påträffades 75 boplatslämningar i form av stolphål, gropar och härdar. De påträffade anläggningarna var koncentrerade till i stort sett två områden, ett större i norr och ett mindre i söder. Bevarande eller förundersökning föreslås för två områden som tillsammans utgör ca 21 000 m 2 (17 000 m 2 respektive 4 000 m 2 ) vilket utgör ca 20 % av den totalt planerade exploateringsytan. Allmän bakgrund En arkeologisk utredning har utförts söder om Lunds stad i västra Skåne (fig. 1). Anledningen till utredningen var att ägarna till fastigheterna Stora Uppåkra 2:12, 2:13 och 2:62, förbereder för detaljplanering för byggnation av villor inom aktuellt område. Området, som är uppdelad i två, från varandra separerade ytor, är belägen söder om Lunds södra infart, väster om E22:an (fig. 2). Länsstyrelsen har beslutat att en arkeologisk utredning skall genomföras och har i ett beslut (dnr 431-8856-10, 2010-07-07) uppdragit åt Riksantikvarieämbetet, UV Syd att utföra den arkeologiska utredningen enligt den av RAÄ UV Syd upprättade undersökningsplanen (dnr 421-02060-2010). För utredningen liksom rapportens utformning ansvarar Nathalie Becker. Arbetet bekostades av Jan Berggren. Boplatslämningar i Uppåkra 5

!!!!!!!! LUND!!!!!!! Lund 172:1 g g Uppåkra 20:2 Knästorp 5:1 g g g g Lund 60:1 g g g Lund 186:1 g Uppåkra 15:1 g Uppåkra 19:1 g g g Lund 185:1 g g g g g g Tabeller!!!!!! g g g g Uppåkra 39 Stora Uppåkra Figur 3. Utredningsområdets närområde...8 Uppåkra 28:1!!!!!! Uppåkra gård!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! E22 Gamla Lundavägen!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Uppåkra 35 Uppåkra 17:1 Uppåkra 34 Uppåkra 18:1 Uppåkra 5:5 Uppåkra 10:1 Uppåkra 13:1 Uppåkra 36 Uppåkra 14:1 Hjärup Centralplats Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Tidigare undersökningar Undersökningsområde Uppåkra 5:2 Uppåkra 5:1 Uppåkra 38 Uppåkra 3:2 Figur 2. Utdrag ur Fastighetskartan, blad 2C 4g & 2C 5g, och fornlämningsregistret som visar utredningsområdets belägenhet. Kartan visar även vart tidigare antikvariska insatser har gjorts. 6 Boplatslämningar i Uppåkra

Naturgeografiska förutsättningar Det planerade exploateringsområdet, som har en triangulär utformning med spetsen i sydväst, är uppdelat i två ytor. Centralt bryts ytan av en öst västlig tomt, Stora Uppåkra 2:56, där NCC har ett kontor för byggservice och asfaltbeläggning. Det norra området omfattar ca 60 000 m 2 och det södra området ca 40 000 m 2. Tillsammans rör det sig om en ca 10 hektar stor yta som är belägen på slättbygden mellan Lund och Hjärup. I norr gränsar området mot vägen in till plantskolan ÖSPAB och villaområdet Bergströmshusen. I sydost gränsar utredningsområdet till Gamla Lundavägen och i väster till cykelväg utmed vägen mellan Lund och Hjärup (fig. 3). Utredningsområdet ligger kring 20 m.ö.h. i en öppen, närmast flack fullåkersbygd. I det norra området finns en mikrotopografisk förhöjning i framför allt den västra delen. Jordarten utgörs mestadels av moränlera med ett mindre moränområde i den södra delen. Markanvändningen är odlad åkermark vilket det också förefaller har varit så länge man kan följa området i det äldre kartmaterialet. Enligt Arrhenius karta från 1934 är fosfathalterna i jorden förhöjda. Halterna är dock ej uppmätta för det södra områdets norra halva. Vid undersökningstillfället, i början av augusti, var det olika markförhållande på de två aktuella områdena; på det norra området växte det betor och de södra området stod i stubbåker efter skörd av höstvete. Inför arbetet hade det också konstaterats att vissa delar av det södra området, närmast den befintliga bebyggelsen i öster samt längst i söder, var bevuxen med träd och tät busk- och slyvegetation. I de ytorna avsågs inga ingreppa att göras i detta skede. Resultatet av utredningen i övrigt ansågs tillräcklig för att vara vägledande för de framtida antikvariska intressena här. Dessa ytor motsvarade tillsammans ca 9 000 m 2, dvs. knappt en hektar (se fig. 3). Aktuell fornlämningssituation Inga tidigare kända fornlämningar fanns registrerade inom det planerade bostadsområdet. Däremot är trakten rik på registrerade fornlämningar från både förhistorisk och historisk tid. Fornminnesbilden i närområdet domineras av den stora centralplatsen från järnåldern vid Uppåkra kyrka (RAÄ 5), som ligger endast några hundra meter sydost om nu aktuellt område. I övrigt är fornlämningsmiljön kring utredningsområdet typisk för fullåkersbygden med förekomster av fyndplatser, överplöjda boplatser samt gravar (se fig. 2). Flera äldre bytomter ligger också i utredningsområdets närhet, nämligen Hjärup samt Stora och Lilla Uppåkra. Områdets ligger även invid den äldsta kända sträckningen av vägen mellan Lund och Uppåkra. Tidigare utförda undersökningar i området Det senaste decenniet har omfattande arbeten gjorts på centralplatsen i Uppåkra (RAÄ 5) vilket har publicerats i serien Uppåkrastudier. Den s.k. Uppåkra-boplatsen har karaktäriserats som en centralplats, dvs. centrum Boplatslämningar i Uppåkra 7

2:112 ÖSPAB Boplats 2:72 2:43 2:110 S:21 2:114 Boplats 2:14 3 2:54 2:117 2:116 2:65 2:40 2:46 2:71 2:45 2:79 2:44 5:11 7 2:14 2:95 2:16 NCC 2:56 12:2 2:12 2:93 2 2 S:14 8!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 2:62 2:62 2:61 2 2:85 2:42 2:81 2:82 2:58 2:59 2:24 2:86 2:88 2:84 2:83 2:78 2:64 S:4 2:21 2:74 2:57 2:73 3:9 2:55 2:92 S:13 2:60 2:91 2:67 2:48 2:47 2:89 3:15 2:75 2 3:13 3:17 2 2:12 2:76 2:13 Registrerad fornlämning, yta 2:12 3 2:77 3:16 Centralplats 2:90 2:50 2:14 2 Cykelväg Gamla Lundavägen Undersökningsområde Ej tillgängligt undersökningsområde Figur 3. Utredningsområdets närområde 8 Boplatslämningar i Uppåkra

för såväl religion och politik som handel, för sydvästra Skåne under större delen av järnålder (Helgesson 2002, Larsson (red.) 2003, Anglert & Thomasson 2003). Norr om utredningsområdet har man vid tidigare undersökningar inom Flackarp och Hunnerups ägor dokumenterat lämningar från bronsålder och äldre järnålder (Ericson Borggren 1995, Runcis 1997, Olsson 1998, Aspeborg 2008). Endast ett hundratal meter norr om området undersöktes under våren 2010 delar av en äldre järnåldersboplats ev. med inslag från bronsåldern (Aspeborg 2010, Becker 2010). Även väster och sydväst om området, kring Hjärup har ett flertal undersökningar genomförts där det huvudsakligen framkommit lämningar från järnålder, men även sen vikingatid och medeltid i anslutning till Hjärups bytomt (Kriig 1991, Larsson 1995, Söderberg 2005, Ericson 2007, Schmidt Sabo 2008, Schmidt Sabo, Manus), dels boplatser från bronsålder/äldre järnålder (Lagergren-Olsson 2005, Olsson 1991, Petersson 1996, Schmidt Sabo 2005) och folkvandringstidvendeltid (Carlie 2002, Petersson 1996, Runcis 1998) samt gravar från yngre romersk järnålder (Runcis 1998). Förra hösten avslutades en undersökning varvid bebyggelse från nästan hela järnåldern, ned i yngre bronsålder påträffades (Becker 2009; Becker manus). Denna plats ligger ca 1 km sydväst om nu aktuellt område (se fig. 2). Skälen till och målsättningen med undersökningen Förutsättningarna i utredningsområdet ansågs goda för förhistoriska boplatslämningar, framför allt med tanke på närheten till centralplatsen Uppåkra men även med tanke på de senaste årens resultat från exploateringar i närområdet. Av särskilt intresse var att lokalisera eventuella järnålderslämningar eftersom dessa kan sättas i ett vidare sammanhang kopplat till diskussionerna om centralplatsens relation till det omgivande landskapet under järnålderns olika perioder, samt till teorierna om de medeltida byarnas etablering och framväxt. Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom området och avgränsa eventuella fornlämningar. Den skulle visa om och var under mark dolda fasta fornlämningar fanns. Den skulle om möjligt även ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Det framtagna materialet skall ligga till grund såväl för den fortsatta planeringen av bostadsområdet som att utgöra ett planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsen handläggning enligt 2 kapitlet lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) i ärendet. Utredningen syftade till att ta fram ett underlag som var både tillräckligt omfattande och kostnadseffektivt. Metod och genomförande En arkeologisk utredning är det första fältsteget i det uppdragsarkeologiska systemet. Arbetet görs genom provschaktning med bandburen grävmaskin. Boplatslämningar i Uppåkra 9

Ambitionsnivån skall, enligt Länsstyrelsen förfrågningsunderlag, vara begränsad och endast fokusera på de områden som kan anses vara områden för under mark dolda fornlämningar. Med bakgrund av de resultat som bl.a. föreligger strax norr om nuvarande utredningsområde samt närheten till centralplatsen i söder, så ansågs emellertid inga ytor kunna undantas från provschaktning i detta skede. Fältarbetet av den arkeologiska utredningen planerades därför att utföras på konventionellt sätt där hela området blev föremål för sökschaktning. Sammanlagt beräknades ca 2 000 löpmeter att tas upp. Fältarbetet utfördes av en arkeolog och en grävmaskinist. Matjorden banades av med hjälp av bandburen grävmaskin med en skopbredd om 1,6 m. Alla kontexter dokumenterades i plan men inga anläggningar/strukturer eller kontexter undersöktes i detta skede. Bilddokumentation utfördes genom digital fotografering. Plandokumentationen genomfördes med hjälp av DGPS och den samlade digitala dokumentationen, inklusive registrering av arkeologiska kontexter, fynd, foto och administrativa uppgifter har gjorts i dokumentationsprogrammet Intrasis (Intra-site Information System). En begränsad metallavsökningsinsats genomfördes. Resultat Vid den arkeologiska utredningen på ovan nämnda fastigheter påträffades ett par områden med under mark dolda fornlämningar. Sammanlagt drogs ca 2 500 löpmeter sökschakt, fördelade på 33 schakt med en bredd på 1,8 m. Matjordsdjupet var över lag tunt och låg kring 0,3 0,4 m. I vissa delar fanns plogspår med matjord nedplöjd i den ljusare alven som över lag utgjordes av moränlera. Partier med mer silthaltigt inslag förekom. I schakten påträffades 75 anläggningar, preliminärt bestämda till 49 stolphål, 18 gropar, 7 härdar och 1 ränna (fig. 4). I matjorden iakttogs förekomst av slagen flinta, i övrigt noterades inget fyndmaterial. De påträffade anläggningarna var koncentrerade till i stort sett två områden, ett större i norr och ett mindre i söder. Enstaka solitära anläggningar förekom därutöver, spridda inom områdena. Anläggningarnas sammansättning och karaktär talar för att det rör sig om boplatslämningar. Jag har valt att redovisa områdena som boplats norr och boplats söder: Boplats norr utgör ett ca 17 000 m 2, 175 60 115 m (NV SO) stort område i sydvästra delen av utredningens norra del. Sammantaget påträffades här 28 stolphål, 12 gropar, 6 härdar och 1 ränna. En mindre mängd slagen flinta fanns i matjorden. Topografiskt ligger området på två för området mikrotopografiska förhöjningar, orienterade i öst västlig riktning. Boplatslämningarna har ej kunnat dateras, men sannolikt rör det sig om järnålder. En eventuell funktionsuppdelning antyds genom att lämningarna på den västra förhöjningen domineras av stolphål och ser ut att utgöra bostadsbyggelse medan det på den östra förhöjningen finns flest härdar samt gropar vilket antyder en aktivitetsyta (matlagning eller hantverk?). 10 Boplatslämningar i Uppåkra

Boplats norr Boplats söder Grop Härd Ränna Stolphål Schakt Fornlämningsområde Ej tillgängligt undersökningsområde Undersökningsområde Figur 4. Utredningsresultat. Översikt över de dragna schakten i utredningsområdet samt de, utifrån de påträffade anlä ggningarna, indelade boplatsområdena, boplats norr och boplats söder. Boplats söder är belägen inom den södra delen av utredningens södra del. Det är ett mindre område på ca 4 000 m 2, 100 25 80 m (Ö V). Anläggningarna utgjordes här av 21 stolphål, 6 gropar och 1 härd. Endast enstaka förekomster av slagen flinta iakttogs i matjorden. Området utgörs av delar av två mikrotopografiska förhöjningar vilka fortsätter utanför utredningsområdet åt väster och öster. Anläggningarna har ej kunnat dateras, men sannolikt rör det sig om järnålderslämningar. Boplatslämningar i Uppåkra 11

Utvärdering och förslag till åtgärd Sammantaget har utredningen visat att det inom exploateringsområdet finns under mark bevarade lämningar koncentrerade till två områden, här kallade boplats norr och boplats söder. Tillsammans utgör dessa ca 2,1 ha (1,7+0,4 ha) vilket utgör ca 20 % av den planerade exploateringsytan. Den antikvariska bedömningen av dessa områden är att de utgör fast fornlämning. Därmed föreslås dessa områden bevaras genom att de undantas från exploatering. Om detta inte är möjligt föreslås förundersökning av lämningarna. När det gäller de områden på ca 1 ha, i den södra delen, som ej var tillgänglig för utredning i detta skede (pga. växtlighet) så kvarstår inga antikvariska intressen eftersom under mark bevarade lämningar ej påträffades i anslutning till dessa. Det har varit svårt att i detta skede avgöra lämningarnas bevarandeförhållanden. I vissa partier antyds jordbearbetning i form av jordbruk ha gått hårt fram, framför allt i det norra delområdet, vilket kan ha skadat fornlämningen. Detta bör en förundersökning besvara om fortsatt exploatering planeras. Signifikant för utredningen var att nästan samtliga under mark dolda lämningar påträffades på små, men urskiljbara, mikrotopografiska förhöjningar. Det förefaller som om lämningarna efter boplats norr rör sig om boplatsens centrala delar, medan lämningarna i boplats söder snarare kan utgöra utkanterna av en eller två boplater vars centrala delar ligger utanför utredningsområdet (öster och väster ut). Detta bör emellertid klargöras vid en förundersökning om området även fortsättningsvis har för avsikt att exploateras. I undersökningsplanen uppskattades behovet till ca 2 000 löpmeter sökschakt för att klargöra fornlämningssituationen i området. Att det blev mer, 2 500 löpmeter, berodde på att flera mikrotopografiska förhöjningar kunder urskiljas okulärt och att dessa behövde särskiljas från de annars förhållandevis stora tomma delarna av områdena. Väderförhållandena vid undersökningstillfället var något besvärande, vilket drabbade framför allt det norra området. Vid inledningen av undersökningen hade vädret under en lång tid varit mycket varmt med följden att det var extremt torrt i marken. Dessutom förde betornas rötter ned fukt från blasten vilket vid schaktning resulterade i att grävskopan hade svårt att dra plana ytor; jorden var ställvis hård och mjuk. Ytan blev därmed både vågig till formen och randig till färgen (fig 5). Framför allt det senare förhållandet försvårade tolkningen av ytan. Av tidigare erfarenhet så kan en mycket torr moränlera med sin ljusa färgkaraktär dölja anläggningar som har en svag kulturpåverkad fyllning. Dessa blir synlig först när jorden fuktats. För att undvika den vågiga strukturen på schaktytan så ändrade vi schaktriktningen från N S (som är att föredra då huskonstruktioner vanligen är orienterade i Ö V och därmed är lättare att lokalisera) till Ö V. Av den anledningen blev schakttätheten också något större i detta område. Emellertid visade det sig att schaktplaceringens omriktning till Ö V gjorde det möjligt att en stor del av betskörden kunde räddas då detta var odlings- och skörderiktningen. 12 Boplatslämningar i Uppåkra

Figur 5. Foton som visar den norra delens initiala torra schaktningsförhållanden i betodling. Fot: Nathalie Becker, a taget från söder, b taget från öster. Efter halva fälttiden växlade vädret från torka till att bjuda på flera dagar med rejäla skyfall. Detta drabbade också indirekt det norra området då vattnet blev stående i schakten och plandokumentationen försvårades. Konsekvensen anses trots allt ej vara betydande, några enstaka anläggningar kan ha missats men det har inte påverkat helhetsbilden. På grund av stående gröda, i form av betor i norr, och flera dagar med skyfall, utfördes endast sporadisk metalldetektering i liten skala. Av den anledningen går det i detta skede ej att bedöma frekvensen av eventuell metallförekomst i matjorden. Eftersom inga metallfynd framkom har den avsatta schablonsumman för eventuell konservering ej aktualiserats. Boplatslämningar i Uppåkra 13

Referenser Anglert, M. & Thomasson, J. (red.) 2003. Landskapsarkeologi och tidig medeltid Några exempel från södra Sverige. Uppåkrastudier 8. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8o, No. 41. Lund. Aspeborg H. 2008. Arkeologisk förundersökning. Hunnerup. RAÄ UV Syd Rapport 2008:7. Aspeborg, H. 2010. Boplatser i centralplatsens närhet. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:25, Staffanstorps kommun. Dnr 421-3783- 2009. RAÄ UV Syd Rapport 2010:2. Becker, N. 2009. Förundersökning. I centralplatsens omland. Boplatslämningar från äldre järnåldern i utkanten av Hjärup. Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:110 (tidigare 12:2), RAÄ 36. RAÄ UV Syd Rapport 2009:19. Becker, N. 2010. Boplatslämningar från äldre järnålder i södra utkanten av Lund. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:25, RAÄ 39, Staffanstorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2010:23. Becker, N. Manus. Basrapport, Särskild undersökning. Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:2, RAÄ 36. RAÄ UV Syd Rapport Carlie, A. 2002. Gård och kultplats. Om bruket av offerhandlingar på en yngre järnåldersgård i Hjärup, sydvästra Skåne. I: Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No. 40. Red. Carlie, A. Stockholm. Ericson Borggren T. 1995. Arkeologisk utredning. Skåne, Flackarps socken, Flackarp 9:6. RAÄ UV Syd Rapport 1995:43 Ericson, T. 2007. Arkeologisk Förundersökning 2006. En välbevarad äldre järnåldersgård i Uppåkraboplatsens omland. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:2, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2007:10. Helgesson, B. 2002. Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier. Archaeologica Lundensia. Series in 8, No. 38. Lund. Kriig, S. 1991. Arkeologisk förundersökning. Hjärup 18:2, Uppåkra socken, Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1991 med dnr. 635/91. Förvaras på ATA. Lagergren-Olsson, A. 2005. Arkeologisk förundersökning 2005. Boplatslämningar från yngre bronsålder/äldre järnålder vid Hjärups boställe. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:142, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2005:25. Larsson, L (red.) 2003. The Uppåkra Projekt. Preconditions, Performance and Prospects. I: Larsson, L. & Hårdh, B (red.). Centrality Regionality. The social structure of southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Acta Archaeologica Lundensia Series in 8o, No. 40. Stockholm. Larsson, R. 1995. Arkeologisk undersökning etapp I och II. 1986 och 1987. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38, RAÄ 26. UV Syd Rapport 1995:51. 14 Boplatslämningar i Uppåkra

Olsson M. 1998. Arkeologisk utredning och slutundersökning. Skåne, Lunds stad, samt Flackarps och Uppåkra socknar, Väg 108 och 852. RAÄ UV Syd Rapport 1998:17. Olsson, M. 1991. Riksantikvarieämbetet Rapport i ATA. Arkeologisk utredning, Stora Uppåkra 12:2 m.fl., Uppåkra sn., Skåne 1991. RAÄ dnr 7471/91. Petersson, B. 1996. Arkeologisk förundersökning. Skåne, Uppåkra sn., Hjärup 21:36 m.fl. Planskild korsning i Hjärup. 1996. UV Syd Rapport 1996:42. Runcis J. 1997. Arkeologisk utredning. Skåne, Lunds stad, Klostergården 2:14. RAÄ UV Syd Rapport 1997:54. Runcis, J. 1998. Gravar och boplats i Hjärup från äldre och yngre järnålder. RAÄ UV Syd Rapport 1998:1. Schmidt Sabo, K. 2005. Arkeologisk utredning 2005. Boplatslämningar från sten- och järnålder i Stora Uppåkra 12:2. Skåne, Uppåkra socken, Uppåkra 12:2, Staffanstorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2005:34. Schmidt Sabo, K. 2008. Arkeologisk Förundersökning 2008. Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Översiktlig förundersökning på gårdsläge nr 6 och 12. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 9:8, RAÄ26:1, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport 2008:20. Schmidt Sabo, K. Manus. Basrapport, Särskild undersökning. Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Gårdsläge nr 6 och 12. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 9:8, RAÄ26:1, Staffantorps kommun. RAÄ UV Syd Rapport. Söderberg, B. 2005. Arkeologisk Förundersökning 2004. Gårdslämningar i Hjärup. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38, RAÄ 26, Staffantorps kommun. UV Syd Rapport 2005:20 Boplatslämningar i Uppåkra 15

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-02060-2010. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-8856-10, 2010-07-07. Projektnummer: 11714. Undersökningstid: 10 17 augusti. Projektgrupp: Nathalie Becker. Underkonsulter: Sydschakt ekonomiska förening, Byggnadsmaskiner AB. Exploateringsyta: 10 ha. Undersökt yta: 2 500 löpmeter. Beslutad kostnad: 163 068 kr. Faktisk kostand: 155 868 kr. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 4g och 2C 5g. Koordinatsystem: RT 90 (2,5 gon V). Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6174482 y 1333868. Höjdsystem: Inget, inmätt med DGPS. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Foto, Unr: 3469 (15 st), Intrasisprojekt S2010:145. Fynd: inga fynd. 16 Boplatslämningar i Uppåkra

Bilaga Anläggningslista Id Subklass Längd Bredd Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial 205 Stolphål 0,35 0,35 Mellan Lera 211 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 235 Stolphål 0,4 0,4 Mellan Lera 238 Stolphål 0,35 0,35 Mellan Lera 239 Stolphål 0,35 0,35 Mellan Lera 240 Stolphål 0,26 0,26 Mellan Lera 241 Grop 0,8 0,6 Mellan Lera 242 Stolphål 0,28 0,28 Mellan Lera 243 Härd 1,3 0,55 Kraftig Lera 244 Stolphål 0,4 0,4 Mellan Lera 287 Stolphål 0,52 0,48 Mellan Lera 290 Stolphål 0,25 0,25 Mellan Lera 291 Grop 1,5 1,5 Mellan Lera 292 Stolphål 0,32 0,32 Mellan Lera 293 Stolphål 0,4 0,22 Mellan Lera 295 Stolphål 0,45 0,45 Mellan Lera 297 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 298 Stolphål 0,25 0,25 Mellan Lera 304 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 305 Stolphål 0,28 0,28 Mellan Lera 307 Grop 0,65 0,5 Mellan Lera 308 Grop 1,3 0,8 Mellan Lera 311 Stolphål 0,22 0,22 Mellan Lera 341 Grop 0,7 0,7 Mellan Lera 343 Stolphål 0,22 0,22 Svag Lera 344 Stolphål 0,4 0,4 Svag Lera 345 Stolphål 0,32 0,28 Svag Lera 356 Grop 2,5 1 Svag Lera 363 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 364 Stolphål 0,28 0,28 Mellan Lera 365 Ränna 1,8 0,4 Mellan Silt 366 Grop 0,6 0,6 Mellan Lera 368 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 369 Stolphål 0,4 0,4 Mellan Lera 370 Stolphål 0,35 0,35 Mellan Lera 371 Grop 0,65 0,35 Mellan Lera 372 Stolphål 0,4 0,4 Mellan Lera 373 Stolphål 0,45 0,45 Mellan Lera 374 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 375 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 376 Stolphål 0,4 0,2 Mellan Lera 378 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 379 Härd 0,6 0,45 Mellan Lera 380 Stolphål 0,4 0,4 Mellan Lera 382 Härd 1 0,9 Mellan Lera 383 Härd 0,8 0,8 Mellan Lera 384 Stolphål 0,4 0,4 Mellan Lera 385 Grop 0,8 0,4 Mellan Lera 386 Härd 1,3 1,15 Mellan Lera 387 Grop 0,6 0,6 Mellan Lera 389 Stolphål 0,35 0,35 Mellan Lera 390 Stolphål 0,4 0,4 Mellan Lera 391 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 392 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera Boplatslämningar i Uppåkra 17

Id Subklass Längd Bredd Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial 393 Grop 0,6 0,25 Mellan Lera 394 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 395 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 396 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 398 Stolphål 0,25 0,25 Mellan Lera 399 Stolphål 0,4 0,4 Mellan Lera 400 Stolphål 0,4 0,4 Mellan Lera 401 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 402 Grop 0,6 0,3 Mellan Lera 403 Grop 0,4 0,2 Mellan Lera 404 Grop 0,8 0,8 Mellan Lera 405 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 406 Stolphål 0,3 0,3 Mellan Lera 407 Grop 0,5 0,15 Mellan Lera 409 Härd 1,4 0,4 Mellan Lera 410 Härd 1,5 1,3 Mellan Lera 411 Grop 0,8 0,4 Mellan Lera 412 Grop 0,5 0,2 Mellan Lera 421 Stolphål 0,25 0,25 Mellan Lera 422 Stolphål 0,25 0,25 Mellan Lera 423 Grop 0,6 0,4 Mellan Lera 18 Boplatslämningar i Uppåkra

UV Syds rapportserie 2010 1. Hönjarum skans. Stridshandlingar juli månad 1678 Skåne, Osby sn. Slagfältsundersökning Bo Knarrström & Stefan Larsson 2. Boplatser i centralplatsens närhet. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg 3. Vattenledning från Nevishög till Svedala och Sturup. Nevishög m.fl. snr. AU steg 2 Bengt Jacobsson 4. Vattenledning mellan Örbyverket och Ättekulla. Helsingborg. FU Thomas Andersson 5. Jämjö 6:1. Blekinge Jämjö sn. AU 2007 och FU 2009 Tyra Ericson 6. Väg E22 etapp Rolsberga Fogdarp Bosjöklosters sn. AU Thomas Andersson 7. Väg E22, Hurva Rolsberga. Hurva och Gudmuntorps snr. AU steg 2 Kennet Stark 8. Omfattande boplatslämningar söder om Ståstorp. V. Tommarps och Maglarps snr. AU steg 2 Nathalie Becker 9. Arkeologisk utredning steg 2 inför ombyggnation av väg E22 Hörby N Linderöd. Hörby, S Rörums, Äspinge och Linderöds snr. AU steg 2 Bo Strömberg 10. Arlövs by. Burlövs sn. AU Anna Lagergren 11. Byns lertäkt och äldre gränsmarkeringar. Barsebäcks sn. SU Nathalie Becker 12. Österleden etapp 3. Helsingborg. AU steg 2. Thomas Andersson & Bo Strömberg 13. Utbyggnadsområde Hököpinge. Hököpinge sn. AU steg 1 Magnus Andersson 14. Nybrostrand 19:10 m. fl.. St. Köpinge sn. FU Thomas Andersson & Håkan Aspeborg 15. Kronetorp 1:1 m. fl. Burlövs sn. AU steg 1 Bengt Jacobsson 16. Åkarp 23:9. Burlövs sn. AU Håkan Aspebotg 17. Örja Väster. Landskrona och Örla snr. FU Bengt Jacobsson 18. Mossby 10:25. V. Nöbbelövs sn. AU Håkan Aspeborg 19. Tunneberga 5:2.. Jonstorps sn. FU Bengt Jacobsson 20. Fyra boplatser och en grav. Hildesborg 24:1, Härslövs sn. RAÄ 139. AU Nathalie Becker 21. Åkarp 1:4 S. Åkarps sn. AU Anna Lagergren

22. E6 Damm och markväg Södra Håslöv. Håslövs och Bodarps snr. FU Cecilia Cronberg 23. Boplatslämningar från äldre järnålder i södra utkanten av Lund. Uppåkra sn. FU Nathalie Becker