Strategisk plan 2013-2015

Strategisk plan 2013-2015 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk plan för Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF kongressperioden 2013-2015

1. ORGANISATIONEN... 3 1.1 IKFF:s vision... 3 1.2 IKFF:s arbetssätt... 3 1.3 IKFF i världen... 4 1.4 Begrepp i IKFF:s freds- och säkerhetsanalys... 4 1.5 Samarbeten och relation till andra organisationer... 5 1.6 Det internationella programmet 2011-2015... 6 2. OMVÄRLDSANALYS... 7 Militarisering... 8 Nedrustning och vapenkontroll... 8 Militariseringen av svensk fredspolitik och relationen till Nato... 9 Kvinnor, fred och säkerhet... 9 Genusbaserat våld inklusive sexualiserat våld i konflikter... 10 3. PROGRAMPRIORITERINGAR... 11 3.1 Samordning av politikområden... 11 3.2. Kvinnor, fred och säkerhetsagendan... 11 3.3 Lätta vapen... 12 3.4. Vapenexport... 12 3.5 Kärnvapen... 13 3.6 Militära utgifter... 13 3.7 Militariseringen av Sverige och det offentliga rummet... 14 3.8 Förenta Nationerna och multilateralismen... 14 4. VERKSAMHETEN LOKALT, NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT... 16 4.1 Stärka IKFF lokalt och nationellt... 16 4.2 Stärka IKFF internationellt... 16 5. OM MÅLGRUPPER... 18 5.1 Beslutsfattare på internationell, nationell och lokal nivå... 18 5.2 Media... 18 5.3 Studenter och unga... 19 5.4 Andra tongivande organisationer inom det civila samhället... 19 5.5 Medlemmar och allmänheten... 19 Sida 2 av 20

1. ORGANISATIONEN Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF (eng. Women s International League for Peace and Freedom, WILPF), bildades 1915 av kvinnor med skilda politiska övertygelser och erfarenheter fast beslutna att utrota grundorsakerna till krig och att arbeta för en hållbar fred. Organisationens syfte är att medverka till skapandet av varaktig fred och mänsklig säkerhet för alla. Det gör vi genom att föra samman och engagera kvinnor över hela världen i arbetet för att avskaffa alla former av strukturellt våld, inklusive sociala orättvisor, diskriminering, förtryck och militarism. Idag är IKFF en internationell fredsorganisation med sektioner i 43 länder över hela världen. Den svenska sektionen bildades år 1919. 1931 respektive 1946 tilldelades två av IKFF:s grundare Nobels fredspris. IKFF Sverige har cirka 800 medlemmar av vilka många är organiserade i kretsar/lokalgrupper runt om i landet. Medlemmarna består till 96 procent av kvinnor och det finns en stor åldersspridning. Organisationens verksamhet grundar sig i medlemmarnas ideella engagemang och insatser. Våra medlemmar arbetar ideellt med stort engagemang på lokal och nationell nivå, vilket möjliggör spridningen av IKFF:s verksamhet såväl geografiskt som till många olika målgrupper. 1.1 IKFF:s vision IKFF:s vision är en hållbar världsordning utan våld, exploatering, förtryck och diskriminering. Vi strävar efter ett pluralistiskt, jämlikt och jämställt samhälle där alla människors mänskliga rättigheter skyddas och respekteras. Vår utgångspunkt är att fred och säkerhet skapas och upprätthålls genom dialog mellan jämbördiga parter samt genom att orättvisor avskaffas och jordens resurser skyddas långsiktigt och används först och främst för att tillgodose alla människors grundläggande behov. Det innebär till exempel att de resurser som dagligen vigs åt vapenindustrin och svällande militära budgetar istället investeras för att möta verkliga säkerhetshot såsom fattigdom, miljöförstöring, brist på hälso- och sjukvård, brist på rent vatten, våld mot kvinnor och spridningen av vapen. 1.2 IKFF:s arbetssätt Människor skapar förändring genom att utöva sina demokratiska rättigheter. IKFF lägger därför stor vikt vid den enskilda individens engagemang och särskilt kvinnors möjlighet till delaktighet i beslutsfattande på alla nivåer i samhället. Organisationens mål är att bidra aktivt till utvecklingen av en freds- och säkerhetspolitiskt medvetenhet, kunskap och handlingsberedskap hos varje enskild person. Vi bedriver informations- och opinionsarbete i lokala, nationella, regionala och internationella fora. Det är först när tillräckligt många blir medvetna om och protesterar mot snedprioriteringar och kortsiktiga lösningar på globala problem och engagerar sig i skapandet av alternativa lösningar som det kan ske förändring. IKFF:s kansli och medlemmar över hela landet uppvaktar och för en dialog med beslutsfattare inom departement, kommuner och andra myndigheter, media, och andra organisationer i det civila samhället för att främja utvecklingen av ett brett perspektiv på fred och säkerhet och motverka militarisering och snäva säkerhetsperspektiv. Det kan till exempel handla om att Sida 3 av 20

påverka Sverige att anta en genusmedveten position i nedrustningsförhandlingar, att bidra med motionsunderlag till politiker som vill stärka Sveriges arbete för kvinnor, fred och säkerhet, eller att publicera debattinlägg och medverka med expertutlåtanden i media. Det kan också handla om att belysa och väcka debatt över konsekvenserna av Sveriges agerande internationellt, till exempel marknadsföring och försäljning av vapen. IKFF:s arbete inkluderar också att arrangera och medverka i föreläsningar, seminarier och workshops, att skriva öppna brev till beslutsfattare och debattartiklar till media, att svara på remisser till riksdag och regering, samt att sprida information genom möten och diskussioner med beslutsfattare. 1.3 IKFF i världen På internationell och regional nivå arbetar IKFF Sverige i samarbete med våra systersektioner runt om i världen samt med våra internationella projekt PeaceWomen (med fokus på kvinnor, fred och säkerhet) och Reaching Critical Will (med fokus på nedrustning) på IKFF:s internationella huvudkontor i Geneve och New York. Detta bidrar till att vi som organisation kan arbeta utifrån en samlad analys och tala med en enad röst utifrån våra övergripande fokusområden. Vårt samarbete med systersektioner gör att vårt påverkansarbete i Sverige alltid görs med god förankring i erfarenheter och analyser som våra systersektioner gör i sina olika säkerhetspolitiska kontexter. Vår erfarenhet är att beslutsfattare och andra organisationer ser det som en stor styrka hos IKFF. Vårt perspektiv och våra erfarenheter som internationell organisation efterfrågas allt oftare. 1.4 Begrepp i IKFF:s freds- och säkerhetsanalys Fred är inte något som automatiskt råder vid ett eldupphör eller när ett fredsavtal signerats. Fred är en ständigt pågående process som motverkar strukturellt våld, ojämlikhet och utsatthet. Hållbar fred kan endast uppnås om alla enskilda individers rättigheter och säkerhet garanteras och behov tillgodoses oavsett skillnader som till exempel kön, ursprung, etnicitet, sexuell läggning, ålder, funktionshinder, livsåskådning eller annat. För att bygga varaktig fred krävs att strukturella hot och grundorsakerna till krig uppmärksammas och motarbetas genom dialog och samarbete. Mänsklig säkerhet betyder att utgå från alla människors behov av säkerhet och trygghet. Den traditionella säkerhetspolitiken utgår från statens säkerhet, vilket inte är detsamma som individers säkerhet. Även om militära insatser ofta sker med förevändningen att beskydda de mest sårbara i ett samhälle är det ändå civila som i ökad grad faller offer för krigens förstörelse. Mänsklig säkerhet sätter individer och mänskliga rättigheter före det uppfattade säkerhetsbehovet hos stater. Strukturella hot handlar om de processer och strukturer som systematiskt leder till att grupper och individer utsätts för hot och våld, lider brist på mat, rent vatten, utbildning, bostad, hälsovård, och som inskränker deras rätt att uttrycka sina åsikter och delta i alla samhällsprocesser på lika villkor. Ett exempel på strukturellt våld är rasism. Den spänning som en sådan ojämlikhet skapar är ett strukturellt hot och grogrund för konflikter som kan utmynna i våldsam konfrontation. Militarism är ett sätt att tänka och agera som bygger på uppfattningen att bruket av våld legitimeras för att tvinga någon annan till underkastelse och på särskilda antaganden om hur Sida 4 av 20

verkligheten och människor fungerar. Ett sådant antagande är att våld kan lösa problem och konflikter, ett annat att människors säkerhet är beroende av vapen. Militarism har många skepnader och är ett uttryck för en aggressiv våldspolitik. Genus och genuskonstruktion förstås som den sociala konstruktionen av det biologiska könet, det vill säga de egenskaper som samhällen knyter till kvinnor respektive män. Dessa egenskaper förändras och omskapas över tid och är alltså inte konstanta. Genus påverkas också andra variabler, som etnicitet, klass, sexualitet och religionstillhörighet. Att använda ett genusperspektiv innebär att utgå från en medvetenhet om rådande genuskonstruktioner i analyser och bedömningar, vilket inkluderar att studera hur handlingar och beslut påverkar kvinnors respektive mäns liv. Feministisk analys inom säkerhetspolitiken är ett effektivt verktyg som kan användas för att visa hur traditionella uppfattningar om kvinnor, män och säkerhet exkluderar kvinnor såväl numeriskt som ideologiskt från det säkerhetspolitiska området. Värderingar och prioriteringar inom säkerhetspolitiken har nämligen starka kopplingar till en maskulin identitet. I synnerhet har maskuliniserade föreställningar länge dominerat politiken för upprustning och nedrustning. Militära strategier är nära kopplade till en bild av våld som en naturlig del av en maskulin identitet och associeras med innehav av vapen. Män har genom tiderna tillskrivits rollen som beskyddare och försvarare, en roll som ansetts kräva såväl våld som innehav av vapen och som förutsätter att det finns några andra som är försvarslösa offer. Denna roll tillskrivs kvinnorna. Detta leder till att kvinnors perspektiv och kompetens inte används i skapandet av den säkerhetspolitiska dagordningen och i definitioner av säkerhet. För att skapa mänsklig säkerhet, där alla människors behov och erfarenheter tas på allvar, är det därför nödvändigt att ifrågasätta och utmana traditionella uppfattningar om militär säkerhet. 1.5 Samarbeten och relation till andra organisationer IKFF samarbetar med till exempel Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Amnesty, Röda Korset, Kristna Fredsrörelsen, Svenska Läkare mot Kärnvapen och Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksförbund. Gentemot organisationer som arbetar med freds- och säkerhetspolitiska frågor har vi en roll som genusexperter. Gentemot organisationer inom kvinnorättsrörelsen har vi en roll som freds- och säkerhetspolitiska experter. Vi upplever ett ökat gehör för IKFF:s perspektiv i båda dessa läger, vilket talar för att allt fler aktörer ser det som relevant att knyta samman genusfrågor med fredspolitiska frågor. 1994 bildade IKFF, med stöd av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna för att stärka kvinnors organisering i krigs- och konfliktområden. Vi har också i samverkan med andra organisationen varit med om att bilda bland annat Sveriges Kvinnolobby (SKL) samt paraplyorganisationen Operation 1325. Genom vårt medlemskap i SKL är vi representerade i European Women s Lobby som samlar 2500 medlemsorganisationer i Europa. Sida 5 av 20

1.6 Det internationella programmet 2011-2015 Alla IKFF-sektioner världen över arbetar under kongressperioden utifrån det internationella programmet 2011-2015 som utgår från tre tematiska områden; utmana militarismen, investera i fred och stärka och reformera FN. Dessa områden är breda för att möjliggöra för sektionerna att arbeta utifrån olika lokala och nationella kontexter. Det internationella programmet sätter särskilt fokus på att integrera de olika programområdena, vilket innebär att arbetet med kvinnor, fred och säkerhet, nedrustning, och mänskliga rättigheter tydligare kopplas samman för att skapa synergieffekter. Nedan följer en sammanfattning av de internationellt prioriterade områdena. Utmana militarismen För hållbar och långsiktig fred krävs att det internationella samfundet breddar det säkerhetspolitiska tänkandet. Ett första steg är att ändra utgångspunkt för säkerhetspolitiska analyser och slå fast att de säkerhetshot världen står inför idag inte kan lösas med militära verktyg. Fokus bör alltså flyttas från militära sista minuten-lösningar till civilt konfliktförebyggande arbete, hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Att utmana militarismen och dess dominans inom den internationella säkerhetspolitiken innebär också att ifrågasätta såväl resursfördelningen som den politiska vilja och det samhällsklimat som möjliggör dessa enorma militära utgifter. IKFF bidrar aktivt till att påverka och stärka den nedrustningspolitik som Sverige bedriver framförallt inom områdena kärnvapen, klustervapen samt små och lätta vapen. Investera i fred IKFF kopplar kvinnors rättigheter till begreppet säkerhet. Jämställdhet mellan kvinnor och män har en avgörande betydelse för ett lands benägenhet att hamna i väpnade konflikter och krig och arbetet för kvinnors rättigheter har således långtgående konsekvenser för freds- och säkerhetspolitiken. Att investera i kvinnors säkerhet och deltagande, är att investera i fred. IKFF arbetar för att Sverige ska ta sitt ansvar och leva upp till det rykte vi har internationellt som ett föregångsland vad gäller förebyggande av väpnade konflikter, diplomati och kvinnors rättigheter. Det är alltid mindre resurskrävande att förebygga än att lösa konflikter när väpnat våld väl har brutit ut, och ett genusperspektiv gör arbetet mer rättvist och hållbart. Genom att exemplifiera, betona och upprepa detta arbetar IKFF för att sprida förståelse för ett mänskligt säkerhetsperspektiv och de investeringar i fredsarbete som detta kräver. Stärka och reformera FN Redan när IKFF grundades år 1915 förespråkades bildandet av en organisation bestående av världens nationer. År 1919 välkomnade så IKFF etablerandet av Nationernas Förbund och följde därefter aktivt dess arbete. IKFF var även en av de första icke-statliga organisationerna som fick så kallad konsultativ status med Förenta Nationerna genom Ekonomiska och Sociala Rådet (ECOSOC) år 1948. IKFF finns representerat vid FN:s högkvarter i New York, Genève, Paris och Rom. FN är den enda rättmätiga multilaterala aktören med rätt till våldsanvändning i internationella konflikter. IKFF har dock intagit en kritisk hållning när de regeringar som utgör FN misslyckas med att upprätthålla FN-stadgans anda och överenskommelser, och vi har aktivt agerat för en demokratisering av FN med fokus på säkerhetsrådet. Sida 6 av 20

2. OMVÄRLDSANALYS 2000-talets säkerhetspolitiska strategier har till stor del dominerats av det internationella kriget mot terrorismen. Världens samlade militära utgifter har fördubblats under de senaste 10 åren och enligt SIPRI nådde de år 2010 den rekordhöga nivån 1630 miljarder US dollar. Enbart krigen mot Irak och Afghanistan har kostat 1360 miljarder US dollar. 90 procent av dagens inbördeskrig sker dessutom i områden som någon gång under de senaste 30 åren redan har haft ett inbördeskrig och med ett undantag har alla levt under kolonialt förtryck långt in på 1900 talet. Många konfliktområden präglas av upprepade cykler av våldsamheter, svaga regeringar och instabilitet. Västvärldens exploatering av naturresurserna i omvärlden blir alltmer kortsiktigt och hänsynslös. Miljön och klimatet påverkas oåterkalleligt av rovdriften på bland annat vatten och mineraler samt av farliga utsläpp och avfall. Det tillsammans med militariserade konflikter orsakar miljökatastrofer, hemlöshet, svält, arbetslöshet och stora flyktingvågor. Alltfler människor konkurrerar nu om samma utrymmen och resurser för att försöka överleva. Det ger upphov till nya konfrontationer och våld. Detta sker samtidigt som klyftorna och spänningen mellan fattiga och rika, arbetslösheten och misstron mot den politiska klassen ökar stadigt i alla länder. Lägg till det att människornas och framförallt ungdomarnas - oro för sin egen framtid utnyttjas av eliter som vinner på en polarisering i samhället. I hela västvärlden ser vi nu en ökning av rasismen och numera sitter politiska partier med tydliga rasistiska och främlingsfientliga förtecken i parlamentet i flera europeiska länder och inom EU-parlamentet. Konservativa krafter flyttar fram sina positioner. Västvärlden går mot en ekonomisk kris som har många liknelsen med den som skedde under 30 talet och resulterade i nationalsocialismens och fascismens uppgång. Staten frånsäger sig sitt ansvar och lämnar alltmer av sin makt till riskkapitalister. Kvinnor och barn blir de främsta förlorarna, särskilt kvinnor och barn i redan utsatta och diskriminerade grupper och områden. I detta mörka scenario finns samtidigt fröet till en positiv förändring, slumrande möjligheter att ta nya och avgörande steg i riktning mot den värld med fred, frihet och rättvisa för alla som IKFF strävar efter. Det är alltid när de mänskliga rättigheter tydligt kränks som alltfler människor reagerar, bryr sig och engagerar sig. Medan makteliterna pratar om konkurrens, expansion och främjar välgörenhet är det alltfler vanliga människor som talar om organisation, motstånd och icke-våld. Antalet motståndsrörelser, grupper och individer som väljer icke-våld som verktyg och strategi ökar i världen och de senaste åren har vi sett rörelser som Occupy Wall Street i USA, Indignados i Spanien och protester/revolutioner i MENA-regionen. Kvinnor i alla åldrar har deltagit i alla dessa rörelser och har ofta stått i de främsta leden. Forskning visar att dagens säkerhetshot inte kan lösas genom militära medel eller förstärkning av strukturellt våld, utan kräver medborgarnas mobilisering till försvar av de mänskliga rättigheterna och långsiktigt våldförebyggande arbete. Världen behöver med andra ord hantera konflikter och bygga säkerhet med andra verktyg än de militära och polisiära. Nya rörelser och organisationsformer håller på att växa fram. I detta har IKFF en tydlig uppgift att bidra med kunskap och erfarenhet. Sida 7 av 20

Militarisering En ökad militarisering av samhällen innebär att de indirekta och direkta säkerhetshoten mot människor ökar. Kvinnor drabbas hårt och dagens konflikter drabbar civila i större utsträckning än tidigare. Till militariseringens indirekta hot mot kvinnor hör att staten inte spenderar pengar på områden som krävs för att öka kvinnors säkerhet. Det gäller exempelvis utbildning, hälsa, social och ekonomisk utveckling. Bland militariseringens direkta hot mot kvinnor finns en ökad närvaro av vapen i samhällen, en intensifierad våldskultur, och starka band mellan patriarkala militära strukturer och den politiska ledningen. Detta leder till fler våldtäkter, fler kvinnomord och ökade hot mot kvinnor som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Eftersom kriget mot terrorismen har inneburit ökade militära satsningar har kvinnors säkerhet både i hemmen och i samhället ofta bortprioriterats och i många fall till och med försämrats. För att nå en värld som är säker och fredlig för individer arbetar IKFF därför för minskade militära investeringar och global nedrustning. IKFF påtalar i nedrustningssammanhang att kvinnors perspektiv skall inkluderas i förhandlingar, avtal och implementeringsarbete. IKFF vill skapa en arena för kvinnor att delta i nedrustningspolitiken, samt informera om kvinnors perspektiv inom nedrustningsfrågor. Nedrustning och vapenkontroll Bristen på global vapenkontroll och nedrustning är fortfarande oroväckande. De militära utgifterna ligger kvar på samma nivå som föregående år, och den legala handeln med små och lätta vapen har fördubblats de senaste sex åren till 8.5 miljarder US dollar per år. Utöver direkta dödliga konsekvenser medför den utbredda spridningen av vapen stora hinder för säkerhet, stabilitet och utveckling i konfliktdrabbade områden. Lätta vapen används för att underlätta sexualiserat våld, för att genom hot hindra kvinnor från att undkomma våldsamma relationer, för att hindra kvinnor från att delta i politiska processer samt för att mörda kvinnor, i synnerhet i deras egna hem. IKFF arbetar tillsammans med framförallt Kristna Fredsrörelsen, Amnesty International Sverige, samt Parlamentarikerforum för att synliggöra hur lätta vapen slår hårt mot samhällen och vi bidrar särskilt med genusexpertis. Under 2011 och 2012 förberedde och förhandlade FN-staterna om det internationella vapenhandelsavtalet Arms Trade Treaty. IKFF framförde i flera möten med den svenska delegationen vikten av att Sverige förespråkar formuleringar om genusrelaterat våld i ATT, samt inkluderingen av små och lätta vapen. I detta arbete samarbetade IKFF särskilt med SANSA, samt med FN-kontoren i New York och Genève och våra systersektioner i DR Kongo, Nigeria och Costa Rica. Vi deltog i FN-förhandlingarna under 2012 som tyvärr inte ledde till något avtal. IKFF kommer att vara fortsatt aktiva i frågan om ett ATT då nästa förhandlingskonferens äger rum i mars 2013. På nationell nivå slutförde Sverige sitt arbete med att ratificera klusterkonventionen under våren 2012. Ett genusperspektiv fanns med i arbetet vilket IKFF arbetat för och välkomnade. Däremot ser vi att Sveriges arbete för nedrustning av kärnvapen är fortsatt svagt. IKFF har under 2011 och 2012 arbetat för att påverka Sverige mot en starkare nedrustningspolitik, bland annat genom att närvara under förhandlingar om NPT-avtalet och genom att förmedla information till riksdagspolitiker som vill lägga fram förslag i denna fråga. IKFF är aktiva i kampanjen ICAN (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) som verkar för en konvention som förbjuder kärnvapen. Sida 8 av 20

Militariseringen av svensk fredspolitik och relationen till Nato Sverige ska enligt tidigare beslut lämna den militära insatsen i Afghanistan år 2014, för att övergå till en helt civil insats. Det är i dagsläget dock oklart huruvida svensk militär personal ändå kommer att stanna i landet efter 2014. IKFF ser överlag med stor oro en pågående militarisering av svensk freds- och säkerhetspolitik, där försvarspolitiken och det militära verktyget ges allt större utrymme utrikespolitiskt och i budgetprioriteringar. Vi noterade under 2011 och 2012 att Sverige fortsätter att närma sig NATO genom tätt partnerskapssamarbete, utan att regeringen nämnvärt driver frågan om medlemskap. IKFF ser med oro på Sveriges närmande till NATO:s militaristiska syn på säkerhet, där kärnvapen utgör en central komponent, och anser dessutom att denna process lider av ett demokratiskt underskott. Detta har också koppling till Försvarsmaktens fortsatta utveckling med en alltmer internationaliserad roll samtidigt som myndighetens operativa system kommit att anpassas till NATO och inte till FN. IKFF har under 2012 med stort intresse följt diskussioner om internationella militärövningar (inklusive med NATO) på svenskt territorium. Framtidens säkerhetshot är komplexa, gränslösa och oförutsägbara, vilket påverkar säkerhetsläget både i Sveriges närområde och globalt. Under 2012 inleder därför Försvarsberedningen arbetet med en ny omvärldsanalys som ska presenteras år 2013 och ligga till grund för ett nytt försvarspolitiskt inriktningsbeslut år 2014 (med verkan fr.o.m. 2015). Försvarsberedningen ska analysera viktiga förändringar i den internationella utvecklingen såväl globalt som inom relevanta regioner och som del av underlaget har Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten, samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap överlämnat rapporter. Trots detta föregick regeringens beslut om att köpa in en ny version av Jas Gripen Försvarsberedningens analys. Det är problematiskt att ett så stort säkerhetspolitiskt beslut tas utan en bredare säkerhetspolitisk diskussion. IKFF kommer under 2013 att fortsätta ta del i bland annat diskussionen kring den kommande Försvarsberedningens säkerhetspolitiska omvärldsanalys. Kvinnor, fred och säkerhet Under 2012 har kvinnors situation i MENA-regionen fortsatt uppmärksammats, bland annat i relation till utvecklingen i Egypten och Tunisien där det framhålls att kvinnors deltagande i politiken måste säkerställas. Trots detta ser vi tydliga tecken på att kvinnorna som deltog i upproren nu förväntas hålla sig borta från den offentliga politiken. Ett annat exempel är Colombia där regeringen öppnat upp för fredsförhandlingar med gerillan. Det är av yttersta vikt att kvinnor från civilsamhället inkluderas i dessa förhandlingar. IKFF fortsätter att lyfta fram utmaningarna som kvinnorörelser står inför genom att informera om fredsförhandlingarna i våra kanaler. Sedan år 2000 har FN antagit flera säkerhetsrådsresolutioner för att öka kvinnors säkerhet i konflikter och kvinnors deltagande i fredsarbete. Resolutionerna 1325, 1820, 1888, 1889 och 1960 ofta sammanfattade som agendan för kvinnor, fred och säkerhet - säger sammantaget att våld mot kvinnor i konflikter utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet, samt att hållbar fred inte kan uppnås utan kvinnors deltagande. Kvinnor, fred och säkerhetsagendan har inneburit en del för kvinnors rättigheter, men en majoritet av implementeringsarbetet återstår och det civila samhällets kvinnoorganisationer har en viktig roll att spela. Aktuell forskning visar att i fråga om Sida 9 av 20

våld mot kvinnor är kvinnorörelser ännu mer centrala än politiska och ekonomiska faktorer för att uppnå positiv förändring. Resolution 1325 ställer inte bara krav på kvinnors deltagande i det internationella säkerhetsarbetet utan kräver också att rådande strukturer och normer kring vad säkerhet är, ifrågasätts ur ett genusperspektiv. Som nämnts ovan, visar forskning att jämställdhet mellan kvinnor och män har direkt inverkan på ett lands sannolikhet att hamna i väpnad konflikt. En förklaring är att stater som karaktäriseras av strukturell hierarki och ojämställdhet även präglas av våldsnormer som ökar risken för att staten ska ta del i eller drabbas av väpnade konflikter. Det kvarstår många utmaningar kring Sveriges arbete för att stödja och implementera resolution 1325 i svensk freds- och säkerhetspolitik. IKFF anser att resolution 1325 har militariserats och gjorts till en alltför teknisk fråga i Sverige. Implementeringen brister också i termer av svagt förebyggande arbete och en kunskapsbrist om resolutionens innebörd. Därtill har IKFF länge kritiserat att regeringens utvärdering av Sveriges 1325-arbete är alltför smal och utelämnar centrala delar, så som implementeringen av resolutionen i det internationella politisk-diplomatiska arbetet. Genom kontakt med regeringskansliet, riksdagsledamöter och andra organisationer fortsätter IKFF verka för att resolution 1325 ska tillämpas mer systematiskt i Sveriges freds- och säkerhetspolitiska arbete, och för ökad transparens i utvärderingarna av detta arbete. IKFF har på senare tid sett resultat av detta arbete genom att alltfler riksdagsledamöter driver på för att stärka Sveriges 1325-arbete, flera av dem utifrån informationsmaterial från IKFF. Genusbaserat våld inklusive sexualiserat våld i konflikter Idag ser vi en internationell backlash gällande kvinnors rättigheter och säkerhet. Till detta kommer att den globala upprustningen medför att militära kostnader prioriteras på bekostnad kvinnors rättigheter och säkerhet. Sexualiserat våld i krig och konflikter är och fortsätter vara ett av de största hoten mot kvinnors säkerhet i många konfliktområden. Under 2012 har konflikten i Syrien intensifierats och det rapporteras om att systematiska våldtäkter används som krigföringsmetod. Det genusbaserade och ofta väpnade våld som kvinnor utsätts för tvingar bort dem från politik och aktivism. Kvinnors rätt till sin egen kropp och till fysisk säkerhet är en förutsättning för att kunna delta i samhället och i fredsarbete. Punktinsatser för att bekämpa det sexualiserade våldet är viktiga, men för att långsiktigt och effektivt råda bot på problemet måste vi bekämpa dess orsaker såsom bristen på verklig fred och ökad vapenspridning. Som ett led i detta arbetar IKFF exempelvis med att informera om kopplingen mellan genusbaserat våld i östra DR Kongo och utvinningen av mineraler i landet som används av internationella elektronikföretag. Sida 10 av 20

3. PROGRAMPRIORITERINGAR I detta avsnitt presenteras de målsättningar som IKFF har för verksamhetsperioden 2013-2015 på lokal och nationell nivå, samt prioriterade verksamhetsområden i linje med de fastslagna internationella riktlinjerna utmana militarismen, investera i fred och stärka samt reformera FN. Dessa programprioriteringar är ofta sammankopplade och går därför in i varandra. Under valåret 2014 kommer det finnas anledning att särskilt prioritera då aktuella frågor. 3.1 Samordning av politikområden IKFF ifrågasätter bristen på samordning av frågor som rör nedrustning och kvinnors säkerhet och deltagande. Nedrustningsforum lider stor brist på kunskap i frågor om kvinnors rättigheter och deltagande. Likväl har många som arbetar med kvinnor, fred och säkerhetsagendan liten kunskap om de mekanismer som reglerar vapenhandel och de nedrustningsinitiativ som civila samhällets organisationer driver. IKFF:s mål är att bidra till bättre samordning av dessa politikområden samt till ökad kunskap om frågornas beröringspunkter hos beslutsfattare och i civilsamhället. Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF därför att arbeta för: A) Ökad kunskap om kvinnor, fred och säkerhetsagendan i nedrustningsforum B) Ökad kunskap om nedrustning och vapenkontroll inom kvinnorättsrörelsen 3.2. Kvinnor, fred och säkerhetsagendan År 2000 antogs resolution 1325. Sedan dess har kvinnor, fred och säkerhetsagendan växt med fler resolutioner: 1820, 1888, 1889 och 1960. Sammantaget syftar dessa resolutioner till att öka kvinnors deltagande i allt arbete för internationell fred och säkerhet; att synliggöra kvinnors utsatthet i konfliktsituationer; samt till att internationellt säkerhetsarbete bedrivs ur ett genusperspektiv. IKFF:s mål är att kvinnor, fred och säkerhetsagendan implementeras på ett sätt som möjliggör kvinnors och mäns lika deltagande på alla nivåer av beslutsfattande om internationell fred och säkerhet. Vi kommer att arbeta med att motverka militariseringen av kvinnor, fred och säkerhetsagendan; säkerställa att förebyggande verksamhet utgör en central del av säkerhetsarbetet; samt arbeta för avskaffandet av genusbaserat våld, inklusive sexualiserat våld. Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF att jobba för: A) Förbättrade indikatorer och en ny handlingsplan för den svenska implementeringen av UNSCR 1325 B) Synliggöra hur krig och konflikter har olika konsekvenser för män/pojkar, kvinnor/flickor samt arbeta för att stärka kvinnors organisering i konflikt och postkonflikt C) Förebyggande av väpnad konflikt genom att arbeta för civil konflikthantering. Sida 11 av 20

D) Synliggöra svenska företags inblandning i krig och konflikt 3.3 Lätta vapen Lätta vapen finns världen över men tillverkas, importeras, exporteras, säljs och köps huvudsakligen av män. Trots detta har vapen en oproportionerlig inverkan på kvinnors liv. Lätta vapen används för att döda och hota kvinnor, de används för att underlätta våldtäkter och för att hindra kvinnor från att utöva sina politiska rättigheter. För kvinnor är risken för att utsättas för väpnat våld inte störst på gatan eller på slagfältet, utan i det egna hemmet. Förövaren är sällan en främling utan ofta en make eller manlig partner. Förekomsten av vapen i hemmet gör risken för en dödlig utgång av våld i hemmet tre gånger så stor. Det är därför viktigt att öka kunskapen i samhället om förhållandet mellan lätta vapen och våld i hemmet. IKFF:s mål är att minska förekomsten av vapen i människors samhällen och hem. Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF därför jobba för: A) Ökad medvetenhet om genusaspekterna på små och lätta vapen B) Att kvinnojourer har kunskap om och inkluderar frågor om vapen i utvärdering och bedömning av hotbild C) Att svensk lagstiftning och praxis tar hänsyn till individers historia av våld i nära relationer vid vapenlicenser D) Att stärka svensk politik för nedrustning och kontroll av små och lätta vapen i internationella fora och fältarbete E) Att integrera nedrustning och kontroll av små och lätta vapen i Sveriges arbete för implementering av resolution 1325 3.4. Vapenexport Sverige profilerar sig ofta som en fredlig nation som bidrar till internationell fred och säkerhet och som värnar om mänskliga rättigheter. Ändå används svenska vapen för att hota och döda människor som försöker utöva sina mänskliga rättigheter. IKFF ifrågasätter Sveriges rätt att profitera på en industri som hindrar människor från att känna sig fria och säkra. Så länge Sverige väljer att exportera vapen anser IKFF att denna export bör vara starkt reglerad för att förhindra att svenska vapen används för att kränka mänskliga rättigheter, så som kvinnors rätt att delta i politiska processer. IKFF:s mål är att all svensk vapenexport på sikt ska avskaffas. Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF därför att jobba för: A) Att svensk tillståndsgivning för vapenexport ska ta större hänsyn till mänskliga rättigheter, i synnerhet till kvinnokonventionen Sida 12 av 20

B) Ökad transparens, återrapportering och bättre möjligheter till ansvarsutkrävande i politiska beslut om export av svenska vapen C) Att Sverige medverkar aktivt i uppföljningen och implementeringen av ett Arms Trade Treaty (ATT). 3.5 Kärnvapen Idag finns ungefär 19 000 kärnvapen kvar på jordens yta. Kärnvapen är ett av de största hoten mot mänskligheten, eftersom de har kapacitet att förstöra jorden flera gånger om. Så länge en handfull stater har kärnvapen, hotas världens 6 miljarder människor av ett eventuellt kärnvapenkrig. Vidare har kärnvapen starka ideologiska kopplingar till föreställningar om maskulinitet på grund av sambandet mellan kärnvapen, makt och styrka. Makt och styrka måste ersättas med samarbete och förtroende i det internationella säkerhetsarbetet. Därför är det nödvändigt att de existerande kärnvapenstaterna lever upp till sitt ansvar enligt ickespridningsavtalet (NPT) att nedrusta sina arsenaler, samt att andra stater avstår från att skaffa denna form av vapen. IKFF arbetar för total nedrustning av alla kärnvapen. Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF därför att jobba för: A) En kärnvapenkonvention som förbjuder kärnvapen B) Ökad medvetenhet om kärnvapenhotet och vapnens förlegade roll i säkerhetsstrategier C) Ökad medvetenhet om NATO:s kärnvapenstrategi D) Svenskt avståndstagande från NATO 3.6 Militära utgifter Enligt de senaste uträkningarna från Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) uppgick världens samlade militära utgifter under 2011 till 1740 miljarder US dollar. Detta kan jämföras med FN:s reguljära budget som samma år beräknades till ca 2,5 miljarder US dollar. Stora investeringar i militär verksamhet är inte bara en dålig lösning på dagens säkerhetshot fattigdom och svält, brist på vatten, sjukvård och utbildning utan bidrar ofta till att förvärra dessa problem. Varje krona som spenderas på militären är pengar som skulle kunna göra positiv skillnad i människors liv. Istället för att investera i sjukvård och utbildning väljer många länder, rika som fattiga, att prioritera investeringar i militära medel och misslyckas därför med att skapa verklig säkerhet för sina invånare. IKFF vill uppmärksamma och skapa opinion kring fördelningen av resurser i samhället. IKFF:s mål är att världens militära utgifter minskar och att resurserna istället används för att trygga människors säkerhet och rättigheter. På sikt bör investeringar i militär verksamhet upphöra helt. Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF därför att: Sida 13 av 20

A) Jämföra Sveriges militära utgifter med andra möjliga användningsområden, särskilt sådana som främjar fred, utveckling, säkerhet och jämställdhet B) Analysera hur den ekonomiska krisen i Europa påverkar fördelningen av resurser mellan militär verksamhet och social trygghet samt informera om detta 3.7 Militariseringen av Sverige och det offentliga rummet Under de senaste åren har Sverige vid flera tillfällen bjudit in andra länder att genomföra enskilda och gemensamma övningar på svenskt territorium. Militära övningar utestänger människor från naturområden som tillhör oss alla och medverkar till miljöförstöring. De bidrar också till en ökad militarisering av vår vardag, där militäruniformer och jaktflygplan blir en del av landskapet. Militariseringen av vardagen märks också i vårt språk, våra lekar och de bilder vi omger oss med. IKFF vill uppmärksamma den militarisering av samhället som pågår och få människor att fundera över hur detta påverkar oss. IKFF:s mål är ökad medvetenhet och reflektion kring militariseringen av det offentliga rummet. Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF därför att: A) Uppmärksamma militära övningar på svenskt territorium B) Studera och upplysa om militariseringen av det offentliga rummet C) Ta del i och öka debatten kring Försvarsmaktens rekryteringskampanjer D) Uppmärksamma Sveriges roll i utvecklingen av nya vapensystem, som exempelvis drönare 3.8 Förenta Nationerna och multilateralismen IKFF anser att FN är den enda rättmätiga multilaterala aktören med rätt till våldsanvändning i internationella konflikter. Det betyder dock inte att vi förhåller oss okritiska till organisationen. IKFF har vid flera tillfällen kritiserat organisationen när den misslyckats med att upprätthålla FNstadgans anda och anser att den nuvarande organisationen, särskilt beträffande vetorätten och säkerhetsrådets sammansättning, i grunden är odemokratisk. Vi kommer därför att fortsätta jobba för att såväl stärka som reformera det multilaterala arbetet inom FN. I en tid då många stater ifrågasätter FN:s relevans vill IKFF bidra till att stärka FN:s möjligheter att agera för internationell fred och säkerhet. Detta gör vi genom att spela en aktiv roll i de forum som behandlar frågor om internationell fred och säkerhet, nedrustning, kvinnors rättigheter och deltagande samt mänskliga rättigheter. För att detta arbete ska komma människor till gagn är det viktigt att FN är en demokratisk och effektiv organisation. Vi bidrar därför också till en kritisk granskning av FN och dess arbete för att nå vårt övergripande mål; ett demokratiskt, effektivt och därmed starkt FN. Sida 14 av 20

Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF därför att: A) Öka allmänhetens kunskap om Sveriges agerande i FN gällande nedrustning, kvinnor, fred och säkerhetsagendan samt MR-rådet. B) Delta i den svenska debatten kring FN:s framtida utveckling. C) Samarbeta med och bidra till den verksamhet som bedrivs på IKFF:s internationella kontor i New York och Genève D) Påverka den svenska regeringen i FN-frågor som är relevanta för IKFF:s prioriterade verksamhetsområden E) Öka riksdagsledamöters och berörda tjänstemäns kunskap och medvetenhet om frågor som är viktiga för IKFF Sida 15 av 20

4. VERKSAMHETEN LOKALT, NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT Verksamhetsutveckling behövs alltid i ideella organisationer. Följande avsnitt handlar om de mål som IKFF har för sin verksamhetsutveckling, som har det övergripande syftet att stärka organisationen som helhet. 4.1 Stärka IKFF lokalt och nationellt IKFF ska vara en demokratisk och transparant organisation. Våra medlemmar ska avspegla den mångfald som finns i det svenska samhället och vi ska ta till vara på den bredd av kunskap och erfarenheter som våra medlemmar besitter. För att stärka vår röst i debatten är det viktigt att vårt medlemstal växer. Ju fler vi talar för desto starkare blir vår röst. En viktig komponent i denna utveckling är att vi blir mer synliga i debatter som rör internationell säkerhet och utveckling. Vi vill att medier och beslutsfattare ska vända sig till IKFF för expertutlåtanden om våra kärnfrågor. Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF därför att: A) Utveckla arbetssätt och metoder som säkerställer medlemmars delaktighet i beslutsprocesser B) Använda vår framtagna delegationsordning för kommunikation för att förbättra kommunikationen mellan medlemmar, styrelse och kansli C) Göra en översyn av vår medlemsbas för att förstå varför medlemmar väljer att gå med i IKFF. Använda det vi lär oss för att ta fram en ny strategi för medlemsrekrytering. D) Arbeta aktivt med kompetensutveckling i styrelsen, kretsarna och på kansliet E) Hitta lösningar för finansiering som möjliggör mer långsiktigt arbete med våra kärnfrågor 4.2 Stärka IKFF internationellt Utöver samarbete genom den internationella styrelsen prioriterar IKFF att stötta de internationella kontoren samt enskilda systersektioner. Utbytet med våra systersektioner är viktigt för vår trovärdighet och vi vill fortsätta arbeta med att utbyta kunskap och erfarenheter. IKFF kommer att fortsätta vårda relationerna till de internationella kontoren samt systersektioner. Inför organisationens 100-årsjubileum 2015 kommer vi att samverka med såväl systersektioner som med de internationella kontoren för att säkerställa ett lyckat firande. Under kongressperioden 2013-2015 kommer IKFF därför att: A) Bistå den internationella styrelsen i förberedelserna inför vårt 100-års jubileum Sida 16 av 20

B) Samarbeta och utbyta erfarenheter med våra systersektioner för att stärka kvinnors organisering i konflikt- och postkonfliktområden C) Ta fram en långsiktig plan för det internationella samarbetet Sida 17 av 20

5. OM MÅLGRUPPER Genom informationsinsatser riktade mot allmänhet och beslutsfattare vill IKFF informera om och ändra de säkerhetspolitiska prioriteringarna i Sverige och internationellt. IKFF:s lobbyverksamhet syftar till att påverka beslutsfattare på internationell, regional, nationell och lokal nivå. Vi kommer även att arbeta med att stärka organisationen genom både interna och externa processer. Samarbetet med andra organisationer inom det svenska civilsamhället kommer att öka och breddas för att komplettera och stärka IKFF:s verksamhet och ändamål. De uttalade målgrupperna är främst beslutsfattare, politiker, allmänheten, media, IKFF:s medlemmar och andra organisationer verksamma inom våra områden. Genom det internationella medlemskapet bedrivs vår verksamhet på nationell, regional och internationell nivå. 5.1 Beslutsfattare på internationell, nationell och lokal nivå På den internationella nivån utför vi vårt påverkansarbete genom att delta på internationella och regionala konferenser och möten, samt genom att samarbeta och utbyta erfarenheter med systersektioner runt om i världen. IKFF arbetar även aktivt i Sverige med att påverka regeringen inför och under de internationella konferenser och möten som Sverige deltar i. Vi har god kontakt med många beslutsfattare på nationell nivå som ofta ser IKFF som en resurs med expertis. IKFF önskar utveckla påverkansarbetet gentemot beslutsfattare på internationell, regional, nationell och lokal nivå med särskilt fokus på det nationella och det lokala genom ökad dialog och kontinuitet. 5.2 Media Genom media finns en stor möjlighet att nå en bred allmänhet en allmänhet som behöver informeras för att kunna bidra till en seriös, samhällskritisk och konstruktiv debatt om säkerhetspolitik. IKFF utnyttjar både tryckta och digitala medier för informationsspridning. Vi söker ofta samarbeten för att öka publikationschansen av, och styrkan i, debattartiklar och liknande. Under senare år har vi med framgång lyckats öka den mediala uppmärksamheten dels genom att publicera artiklar i lokal och nationell media, dels genom att skriva fördjupade och aktuella artiklar på vår egen och andras bloggar inom våra expertisområden. Media är även en målgrupp i sig då vårt mål är att bredda den nu oftast smala debatten om säkerhetspolitik som främst fokuserar på militära lösningar. Kvinnor som arbetar för fred och säkerhet genom konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsuppbyggande osynliggörs ofta i media då de ofta endast fokuserar på kvinnor som offer. Journalister behöver därför uppmärksammas på och utbildas om fredsförebyggande arbete, fredlig konfliktlösning och kvinnors deltagande på alla nivåer. Detta kan vi göra genom att utveckla en mer etablerad kontakt med journalister som lyfter säkerhetspolitiska frågor så att IKFF nationellt och internationellt oftare blir tillfrågade som experter. Sida 18 av 20

Sociala media är ett verktyg för att nå de olika målgrupperna. Vi använder sociala medier för informationsspridning och opinionsbildning, samt för att etablera och upprätthålla kontakt med politiker, journalister och debattörer. 5.3 Studenter och unga I skapandet av opinion, ökad insikt, intresse och engagemang kring de fokusområden IKFF arbetar med utgör informationsspridning ett viktigt element. Universitet och skolor ser vi som centrala arenor för detta arbete. Studenter och ungdomar är en mycket viktig målgrupp och genom att arrangera aktiviteter både i och utanför skolor, universitet och andra platser där yngre människor samlas kan organisationen bidra till att öka ungdomars engagemang i utvecklings- och säkerhetsfrågor. Vi har ett särskilt fokus på att nå unga kvinnor i syfte att öka kvinnors deltagande i säkerhetspolitiskt arbete och i den säkerhetspolitiska debatten. Vi når studenter och unga genom direktkontakt på exempelvis studentmässor, men även media, sociala medier och hemsidor utgör viktiga verktyg för att väcka intresse och öka kunskap i denna målgrupp. 5.4 Andra tongivande organisationer inom det civila samhället Då IKFF rör sig inom såväl den freds- och säkerhetspolitiska arenan som den kvinnorättspolitiska ser vi IKFF som en viktig opinionsbildande och kunskapsspridande organisation. Inom freds- och säkerhetspolitiken är IKFF expert på att granska aktuella frågor utifrån ett genusperspektiv och lyfter både kvinnors specifika utsatthet och vikten av kvinnors aktiva deltagande i internationellt freds- och säkerhetsarbete. Inom kvinnorättsrörelsen är IKFF expert på de säkerhetspolitiska frågorna och lyfter ofta vikten av att se kvinnors rättigheter ur ett säkerhetsperspektiv. Inom de båda grupperna finns ett stort behov av IKFF:s expertis och perspektiv samt en växande efterfrågan av sådan. Vi anser att dessa grupper är centrala för att bredda arbetet för en hållbar och långsiktig fred. Vi kommer därför under den kommande perioden att fortsätta att fördjupa kontakter och samarbeten med organisationer och nätverk inom dessa rörelser. Vi söker även samarbeten med organisationer utanför freds- och kvinnorättspolitiken. Vi anser att det är viktigt att bygga broar till organisationer där vi i specifika frågor driver samma krav, till exempel med miljörörelsen. 5.5 Medlemmar och allmänheten Vi ser att medlemmar i alla åldrar och med stor geografisk spridning är viktiga för vårt fredsarbete. Som en ideell organisation är behovet av aktiva medlemmar stort, men det behövs även stödjande medlemmar som genom ekonomisk support och kunskap bidrar till att IKFF:s röst inom freds- och säkerhetspolitiken blir starkare. Vi vill fortsätta att bidra kunskapsmässigt och driva de frågor som är viktiga för organisationen och dess medlemmar. Sida 19 av 20

Allmänheten i stort är en viktig målgrupp att nå med kunskapsspridning och opinionsbildning. Den säkerhetspolitiska debatten behöver breddas och fredliga lösningar på konflikter och konfliktförebyggande måste bli en central del av diskussionen. Idag står fortfarande militära lösningar i fokus och synen på säkerhet är smal. De som företräder denna säkerhetspolitiska analys har långt större resurser att föra fram sitt perspektiv än vad fredsrörelsen har. Därför har fredsrörelsen och IKFF en otroligt viktig uppgift i att visa på alternativ. Vi når allmänheten genom att synas i olika forum som en bredare publik besöker samt genom traditionella och sociala medier. Allmänheten nås även genom en spridningseffekt genom våra ovanstående målgrupper. Sida 20 av 20