Ansökan. Utökat tillstånd till fiskodling för Svensk Fjällröding AB i Landösjön

2013-04-05 Version 1.0 Länsstyrelsen Västernorrland Miljöprövningsdelegationen 871 86 Härnösand Hushållningssällskapet Västernorrland Kenneth Ottosson Gränsgatan 33 852 38 Sundsvall Ansökan Utökat tillstånd till fiskodling för Svensk Fjällröding AB i Landösjön Kenneth Ottosson Hushållningssällskapet Västernorrland Gränsgatan 33, 852 38 Sundsvall Telefon/fax +46 (0)60-57 14 95 www.hushallningssallskapet.se/y Org.nr 262000-0220 Mobiltelefon +46 (0)70-380 33 09 E-post kenneth.ottosson@hushallningssallskapet.se

2 Ansökan Svensk Fjällröding AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till utökad produktion av röding i Landösjön, från nuvarande tillstånd på 550 ton per år till 1500 ton per år. Yrkanden, lokalisering, teknisk beskrivning, miljökonsekvenser, förebyggande åtgärder, förslag till kontrollprogram m.m. framgår av ansökningshandlingarna. Härnösand 2013-04-05 Anders Segebo Styrelseordförande Svensk Fjällröding AB

3 Innehållsförteckning 1. Yrkanden 4 2. Administrativa uppgifter 5 2.1 Sökande 5 2.2 Kontakter 5 2.3 Läge 5 2.4 Verksamhetskod 5 3. Sammanfattning 5 4. Teknisk beskrivning 6 4.1 Nuvarande verksamhet 6 4.2 Omfattning och befintliga tillstånd 8 4.3 Planerad verksamhet och omfattning 8 5. Utsläppskällor 10 6. Miljökonsekvensbeskrivning 10 7. Förslag till skyddsåtgärder 10 7.1 Hänsynsreglerna 10 7.2 Förebyggande åtgärder 10 8. Förslag till övervakning och kontroll av verksamheten 10 Bilagor Bilaga 1a+b Bilaga 2a+b Bilaga 3 Bilaga 4 Karta över fastighetens läge Miljöbelastning från foder Utformning av odling och produktion 1500 ton Förslag till kontrollprogram

4 1. Yrkanden Svensk Fjällröding AB ansöker om utökat tillstånd enligt miljöbalken till en produktion av maximalt 1500 ton röding per år i anslutning till fastigheten Landön 4:23, Krokoms kommun. Nuvarande tillstånd för en maximal produktion på 550 ton är begränsat att gälla till och med den 31 december 2017. Anledningen till att tillståndet är tidsbegränsat är att bolaget sökte ett begränsat tillstånd i avvaktan på en ansökan om produktion av högst 1000 ton per år. Detta har reviderats till att ansökan nu omfattar 1500 ton per år till följd av den positiva utvecklingen rödingodlingen har och förväntas ha i framtiden. Om inte tillstånd till en produktion på 1500 ton beviljas yrkar vi på tillstånd till en så stor produktion som möjligt, dock minst 1000 ton per år. Yrkandena nedan avser produktion om högst 1500 ton per år. Om ett lägre tillstånd beviljas får yrkandena anpassas till detta. Vi yrkar att följande villkor ska gälla för tillståndet: 1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas enligt vad som redovisas i ansökan. 2. För fiskproduktion får högst 1725 ton foder per år användas. Fodret ska vara av högenergityp. 3. I odlingen får under odlingssäsong maximalt 2050 ton fisk hållas. 4. Död fisk ska omhändertas snarast möjligt, dock senast inom ett dygn. 5. Animaliskt avfall i form av fiskrens och död fisk ska omhändertas på samma sätt som enligt nuvarande tillstånd. Övrigt avfall enligt tillsynsmyndighetens anvisningar. 6. Vägning ska ske av all insatt fisk, upptagen död fisk och levande fisk som tas upp för slakt. 7. Utsläpp av totalfosfor från odlingen får uppgå till högst 7890 kg per år beräknat enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell (Naturvårdsverket, Allmänna råd 93:10). 8. Utsläpp av totalkväve från odlingen får uppgå till högst 86602 kg per år beräknat enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell (Naturvårdsverket, Allmänna råd 93:10). 9. För utfodring får endast torrfoder användas som innehåller högst 0,9 % fosfor och 8 % kväve, med undantag av yngelfoder som får innehålla högst 1,1 % fosfor. 10. Foderkoefficienten får som begränsningsvärde inte överstiga 1,15 mätt som medelvärde över en produktionssäsong. 11. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras och förvaras på tät yta utan avlopp, under tak och i övrigt på sådant sätt att eventuellt spill och läckage kan samlas upp. Kärl ska vara noggrant märkt med sitt innehåll. Absorptionsmedel och annan utrustning för omhändertagande av spill och läckage ska finnas tillgängligt. 12. Hygien och hantering i odlingen ska skötas så att sjukdomsutbrott förebyggs. 13. All eventuell användning av läkemedel inom odlingen ska registreras och journalföras. 14. Transporter till, från eller inom odlingen får inte ske med båt som även nyttjas som transportändamål där VHS (viral hemmorhagisk septikemi) eller annan epizootisjukdom förekommer. Utrustning som har använts inom sådant område får inte användas inom odlingen.

5 15. Odlingen ska vara ansluten till Fiskhälsan AB:s kontrollprogram eller motsvarande kontroll som tillsynsmyndigheten godkänner. Odlingsmaterialet ska tas från sättfiskodling som är ansluten till sådan kontroll. 16. Sanering av odlingen ska ske om tillsynsmyndigheten kräver detta på grund av utbrott av anmälningspliktig sjukdom eller påvisande av infektiöst anmälningspliktigt agens i odlingen. Sanering ska kunna innefatta utslaktning av hela eller delar av besättningen. 17. Kontroll av anläggning och recipient ska enligt godkänt kontrollprogram. 18. Journaler för egenkontroll, drift och underhåll ska finnas upprättade och göras tillgängliga för tillsynsmyndigheten om så begärs. 19. Tillståndet gäller tills vidare. En anmälan ska göras till tillsynsmyndigheten i god tid innan om verksamheten i sin helhet eller delvis upphör. 20. Vid upphörande av verksamheten ska utrustning och övriga anläggningsdelar tas bort. 2. Administrativa uppgifter Svensk Fjällröding AB är ett aktiebolag som är helägt av Hushållningssällskapet i Västernorrland. 2.1 Sökande Svensk Fjällröding AB org.nr. 556263-7214 Postadress: Trädgårdsgatan 7, 871 31 Härnösand Besöksadress: Landön 490, 830 51 Offerdal, Krokoms kommun, Jämtlands län Fastighet: Landön 4:23 ägd av bolaget 2.2 Kontakter Styrelseordförande: Anders Segebo, tel. 0611-251 31, mobil 070-657 05 26, fax 0611-191 80, e-post anders.segebo@hush.se Platschef: Elin Mehlhorn, 0640-700 01, mobil 070-573 27 65, fax 0640-701 01, e-post kontakt@svenskfjallroding.se 2.3 Läge Verksamheten bedrivs i Landösjön på fastigheten Landön 4:23, Offerdal i Krokoms kommun, Jämtland län. Lägeskoordinater i rikets nät RT 90: X 7053174 Y 1420950. Se karta bilaga 1. 2.4 Verksamhetskoder Huvudbransch FMH-kod: Vattenbruk 05.02-1 Anläggningens nr: 2309-97-004 3. Sammanfattning Svensk Fjällröding AB ansöker om tillstånd för utökad produktion av röding från nuvarande tillstånd på 550 ton/år till 1500 ton/år. Verksamheten består idag av en kassodling med slakteri i direkt anslutning till odlingen. Odlingen ligger i Landösjön vid Bergmyrudden väster om byn Landön i Krokoms kommun, Jämtlands län. Rödingen sätts ut i kassar vid en storlek på 20-30 gram för att sedan tillväxa 2-3 år och slaktas vid en vikt på 550 900 gram. Fisken säljs för konsumtion och distribueras i hela landet i huvudsak via grossister i Stockholm och Göteborg. Rödingen har mycket hög kvalité och efterfrågan är stor. Syftet med utökningen av odlingen är att kunna svara mot marknadens ökande efterfrågan och medverka till utveckling av vattenbruket i

6 glesbygden. Detta främjar näringsverksamhet på landsbygden vilket är det grundläggande syftet med Hushållningssällskapets verksamhet. Som framgår av miljökonsekvensbeskrivningen har varken nuvarande eller planerad utökning av verksamheten någon negativ påverkan på människors hälsa, miljön eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Det är snarare så att verksamheten har positiva effekter på miljön, främst genom tillförsel av närsalter till denna mycket näringsfattiga miljö som den reglerade Landösjön utgör. Andra alternativa platser i sjön är inte till någon fördel varken för miljön eller verksamheten. Om inte tillstånd till utökningen medges kommer det att motverka utvecklingen av en sund, miljömässigt bra och lönsam näringsverksamhet på landsbygden, vilket är mycket negativt. Den utökade anläggningen kommer att rymmas inom befintlig fastighet men en bit längre ut som framgår av den tekniska beskrivningen. 4. Teknisk beskrivning Nedan redovisas nuvarande verksamhet och en teknisk beskrivning av planerad utökad produktion. 4.1 Nuvarande verksamhet Nuvarande verksamhet innebär odling och slakt av 550 ton röding Arctic Superior. Anläggningen är lokaliserad till Landösjön, närmare bestämt enligt lägesbeskrivning under punkt 2.3. Se även karta bilaga 1. Svensk Fjällröding har idag 8 heltidsanställda. Odlingen bedrivs i 28 st nätkassar med volymen 764 m 3, totalt 21 392 m 3. Anläggningen sträcker sig c:a 200 meter ut från land och odlingskassarna ligger i anslutning till en brygga med motsvarande längd. Fisken slaktas i eget slakteri beläget i direkt anslutning till odlingen. Produktionsprocessen kan kortfattat beskrivas enligt följande: Totalt 750 000 st 20-30 grams sättfisk köps in per år från Omegalax fiskodling och sätts ut i kassar under hösten. Uppfödning i kassar sker under 2-3 år och sortering sker i tre storlekar fortlöpande under odlingstiden för att ta ut slaktfisk i storlekar 550-900 gram rund vikt. Utfodring sker med modern fodermaskin som blåser fodret i slangar till kassarna. Fodergivor är kopplade till en speciellt utformad fodertabell för röding och fodergivorna är anpassade till temperaturen i sjön. Uppföljning av medelvikt sker kontinuerligt via scanners nedsänkta i kassarna för att optimera foderkoefficient och undvika foderspill, vilket är viktigt både för ekonomi och miljö. Utöver detta sker även daglig manuell övervakning för att kvalitetssäkra tekniken. Död fisk plockas dagligen och registreras i liggare. Slaktprocessen kan kortfattat beskrivas enligt följande: Utsorterad fisk i storlekar 550-900 gram placeras i en speciell slaktkasse. En plastlåda på 1000 liter fylls med c:a 500 liter vatten och därefter håvas fisken från slaktkassen med en kran, som har en speciell håv med finmaskigt nät och en plastsäck, som håller kvar lite vatten i håven så att fisken inte skadas. Plastlådan fylls på med c:a 250-300 kg fisk och försluts med lock. Lådan transporteras c:a 50 meter till slakteriet där den töms i ett bedövningskar med vatten. Koldioxid tillförs vattnet och när fisken är stilla och bedövad sker avskärning av gälbågarna. Fisken förs sedan över till ett avblodningskar med friskt vatten. Därefter matar man in fisken manuellt i en slaktmaskin som tar ut inälvor och skrapar bort njuren. Fisken går därefter till manuell finputsning och sköljning med vatten. Fisken transporteras på ett band som väger varje fisk och sorterar de olika storlekarna i respektive fack. Fisken placeras sedan i en speciell frigolitlåda med 13 kg fisk och tillförs krossad is. Varje låda har en etikett som anger alla uppgifter om fiskens ursprung, slaktdatum, art och vikt. Frigolitlådorna placeras på en pall som

7 plastas och körs in i kylrum. Hämtning av slaktad fisk sker dagligen. Processen från slaktmaskin till en isad låda med fisk tar under 10 minuter. Slaktavfall och död fisk hanteras enligt följande: Död fisk plockas dagligen och placeras i en kvarn med tillsats av myrsyra. Slaktrens från slakteriet går till en pumpstation med skärande pumpar som pumpar bort det till en avfallstank på 30 m 3. Den malda dödfisken placeras i avfallstanken. Blodvatten c:a 2 m 3 /dygn från slakteriet rinner till en fettavskiljare där fettätande bakterier tillsätts. Vattnet går sedan vidare till en infiltrationsanläggning. Beräknad årlig mängd slaktavfall och död fisk är c:a 75 ton/år vid en produktion på 550 ton rund fisk. Slaktavfallet grävs ned i 3 meter djupa gropar i marken, kalkas och fylls över med jordmassor. Foder Fodertyp och innehåll av näringsämnen framgår av bilaga 2. Förbrukningen är proportionell till antalet producerade kilo fisk och var under 2012 1,14 kg foder per kg fisk. I förhållande till odling i tråg är nyttjandegraden c:a 85 %. Fodret förvaras i storsäck i foderförråd. Grovavfall Består i första hand av tom storsäck som med 550 tons produktion uppgår till c:a 1500 st/år. Dessa förvaras i behållare i form av växelflak och går till kommunal sophantering, liksom hushållsavfall. Fisken genomgår regelbunden hälsokontroll genom att odlingen är ansluten till Fiskhälsan AB, som ansvarar för den svenska fiskhälsokontrollen. Markanvändningen består av en industritomt med produktionslokaler för slakt och foderhantering. Tomten är avstyckad för ändamålet fiskodling och ägs av bolaget. Storlek och läge framgår av bilaga 1. Rådighet över nyttjande av vattnet innehas genom en vattenrätt som i samband med avstyckningen kopplats till tomten. Infrastrukturen består av en mindre grusväg, el och telefonförbindelser. Under senare år har det gjorts omfattande investeringar för att förbättra infrastruktur, produktion och miljö. Totalt har över 10 miljoner kr investerats under åren 2010-2012. Nedan följer exempel på vilka investeringar som gjorts: Ny foderlokal 750 000 2 nya fodermaskiner 1500 000 Ny ventilation/avfuktare 500 000 Nytt borrhål för färskvatten 50 000 Ny vattenbehandling med filter 250 000 Komplettering av värmesystem 500 000 Förbättring av elsystemet, belysning 800 000 Kamera och larm 100 000 Ny kaj 850 000 Nytt förankringssystem för kassar och bryggor 500 000 Ny betongbrygga med staket och belysning 1 000 000 Nya nätkassar 700 000 Nya gångbryggor till kassramar 200 000 250 m tub för isdrift 200 000 Div. strömbildare 150 000

8 Ny slaktrenshantering 1 300 000 Garage för personal 100 000 Förrådsbyggnad, personalbod 50 000 Grind, belysning 50 000 Högtryckstvätt och spolutrustning 150 000 Vacuumpumpar och rörsystem 50 000 Traktor med redskap 150 000 Båthus 25 000 Planering av mark 150 000 Summa 10 075 000 Syftet med investeringarna har varit att skapa en så säker och effektiv anläggning som möjligt. Investeringarna kommer bland annat att medföra bättre foderkonvertering, mindre foderspill och bättre hantering av slaktavfall och död fisk, vilket inte minst är positivt ur miljösynpunkt. Investeringarna visar på vår ambitiösa och långsiktiga inställning att bedriva verksamheten seriöst och miljömässigt riktigt. 4.2 Omfattning och befintliga tillstånd Nuvarande tillstånd omfattar en nettoproduktion på 550 ton röding per år. Följande tillstånd finns: 1989-04-19 Länsstyrelsen Jämtlands län Tillstånd att bedriva kassodling av matfisk upp till en mängd av 20 ton per år. 1999-06-01 Länsstyrelsen Jämtlands län Tillstånd enligt miljöskyddslagen till Miljöprövningsdelegationen utökning av nettoproduktion av högst 300 ton per år.* 1999-06-17 Länsstyrelsen Jämtlands län Tillstånd enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen att anlägga en fiskodling med en produktion av högst 300 ton röding per år. 2010-06-29 Länsstyrelsen Jämtlands län Tillstånd enligt miljöbalken till årsproduktion om högst Miljöprövningsdelegationen 550 ton röding per år. 2011-08-16 Jordbruksverket Beslut om undantag för nedgrävning. Enheten för foder och hälsa av animaliska biprodukter. 2011-11-08 Krokoms kommun Beslut om råd och anvisningar för Bygg- och miljönämnden nedgrävning av animaliska biprodukter. 2012-03-02 Länsstyrelsen Jämtlands län Beslut om omhändertagande av animaliskt avfall från Miljöprövningsdelegationen fiskodlingsverksamheten. *Tillståndet enligt miljöbalken till en årsproduktion om högst 550 ton innebär att tillståndet enligt miljöskyddslagen om produktion på högst 300 ton upphört. 4.3 Planerad verksamhet och omfattning Ansökan avser en utökning från 550 ton till 1500 ton som innebär samma verksamhet som 550 ton men i större omfattning. Odlingens utformning påverkas dels genom att antalet kassar med volymen 764 m 3 ökar och dels genom komplettering med större kassar med volymen 1700 m 3. Tanken är att en stor del av kassarna flyttas längre ut i sjön men inom den fastighet som Svensk Fjällröding äger. Utökningen innebär också att fler bryggor kommer att anläggas. Bedömningen är att antalet kassar behöver utökas till c:a 50 stycken jämfört med dagens 28.

9 Utformning av odling och produktion framgår av bilaga 3. Utökningen innebär också att vi kommer att anställa fler, men det är i dagsläget osäkert hur många eftersom genomförandet kommer att ske successivt. En väsentlig förändring jämfört med nuvarande verksamhet är att vi avser att förbättra hanteringen av fiskrens och död fisk. Vi har nu dispens för nedgrävning av avfallet såsom beskrivs i avsnitt 4.1. Vi har nu lämnat ett förslag till Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation till slutliga villkor för nuvarande tillstånd. Förslaget innebär en bättre hantering och framför allt bättre nyttjande av den resurs som fiskrenset utgör i form av energi och näring. Vi avser att använda fiskrenset som råvara till produktion av biogas och/eller råvara för framställning av foder till pälsdjur. Nedan beskrivs de alternativ som vi vill använda oss av och som vi anser vara miljömässigt bra. Produktion av biogas Hans-Peter Eriksson har en gårdsbaserad biogasanläggning i Trångsviken (Rönningsberg) som värmer upp byggnader och producerar el till gården (mjölkproduktion). Idag används enbart kogödsel som råvara, men vilja finns att öka produktionen och producera mer el som sedan kan säljas. Det finns möjlighet att blanda in c:a 10 % fiskavfall under förutsättning att det har hygieniserats i en godkänd anläggning (70 grader i 1 timma). Hans-Peter bedömer att han kan ta emot c:a 25 m 3 åt gången. Avståndet är c:a 6 mil och en vanlig tankbil bör kunna ta c:a 12 m 3. Fiskrenset kan ensilleras innan hygienisering. Hans-Peter utreder de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för investering i en hygieniseringsanläggning. Det är enbart fiskrenset som kan användas, såvida inte den döda fisken trycksteriliseras. Alternativet innebär alltså separat hantering av död fisk och en annan lösning för omhändertagning av denna. Eftersom det är så små mängder död fisk bör denna kunna grävas ner såsom sker med fiskrenset idag. Råvara till pälsdjursfoder i Finland Vi har varit i kontakt med Terjärv Frys som tillverkar foder till mink och räv. Fabriken ligger utanför Karleby, c:a 10 mil från Vasa i Finland. Fabriken använder idag c:a 37000 ton råvara, varav c:a 20 % utgörs av fisk och fiskrens (7400 ton). Idag importeras c:a 3400 ton fryst fiskrens från Norge. Terjärvs vd Lars-Erik Nyman har besökt Svensk Fjällröding i Landön och diskuterat samarbete. Råvaran kan levereras fryst eller i ensillerad form. För vår del är det ensillerad form som är aktuellt av utrymmesskäl. Processen innebär att renset först mals i en kvarn och sedan tillsätts 1 % myrsyra och 4 % svavelsyra. Sedan blandas allt och förvaras i en tank med regelbunden omrörning 1 gång per månad. PH-värdet får inte överstiga 4,3 och det ska vara så lite vatten som möjligt. Terjärv har egna transportbilar och kan hämta råvaran hos oss. Det finns bilar som tar från 12 upp emot 40 ton åt gången. Vår bedömning är att Terjärv betalar så pass för råvaran att det räcker för att täcka kostnaderna för transport och syra. För närvarande kan Terjärv bara ta emot biprodukter enligt klass 3, d.v.s. fiskrens. Enligt Lars-Erik Nyman kommer det troligen att bli möjligt att även ta emot klass 2 avfall, d.v.s. död fisk. Beslut om detta väntas komma i januari. I annat fall så vill vi i likhet med det andra alternativet ha möjlighet att gräva ner dödfisken. Terjärv tar inte emot död fisk där förruttnelseprocessen har börjat så vi behöver ha möjlighet att oavsett beslut i Finland kunna gräva ner denna dödfisk, men det är frågan om ytterst små mängder eftersom dödfisken plockas dagligen. Svensk Fjällröding måste vara godkänd av Jordbruksverket för att få leverera råvaran till Finland. Vi håller för närvarande på att titta på tekniska lösningar vad gäller kvarn och syratillsättning samt logistik på anläggningen.

10 5. Utsläppskällor Av bilagd miljökonsekvensbeskrivning framgår förekommande utsläppskällor, mängder och vilka förebyggande åtgärder som vidtas. 6. Miljökonsekvensbeskrivning En miljökonsekvensbeskrivning redovisas i form av ett separat dokument. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår också de samråd som genomförts. 7. Förslag till skyddsåtgärder I det följande redovisas hänsynsreglerna och vad företag gör för att uppfylla dessa krav samt vilka förebyggande åtgärder som har vidtagits. 7.1 Hänsynsreglerna Försiktighetsmått Företaget undviker så långt det är möjligt produkter som kan verka störande på odlingen/miljön. Bästa möjliga teknik Företaget använder bästa möjliga teknik, bl.a. vad gäller utfodring och sortering. Kunskap Hushållningssällskapet har en mycket hög kompetens inom fiskodling genom att vi i många år odlat fisk i Ovansjö-Galtströms fiskodling i Njurunda och Omegalax i Timrå och vi har även kontinuerlig kunskapsöverföring genom att vi har samma platschef på Omegalax och Svensk Fjällröding. Lokaliseringsprincipen Den här aktuella utökningen planeras i samma läge som den nuvarande odlingen. Lämpligheten av denna lokalisering har genom mer än tolv års erfarenhet visat sig fungera mycket bra både ur produktions- och miljösynpunkt. Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen Företaget använder förnyelsebar energi så långt det är möjligt och biprodukter i form av slaktavfall (fiskrens) kommer att används till produktion av biogas och/eller djurfoder. 7.2 Förebyggande åtgärder För att förebygga negativa konsekvenser har företaget installerat ett bevakningssystem. Syftet är att undvika sabotage, t.ex. genom att kassar skärs sönder och fisk rymmer. Företaget kommer också att utarbeta en plan för åtgärder som ska utföras i händelse av en incident som medför att fisk rymmer. Kontakter har tagits med Landösjöns fiskevårdsområde om att få tillstånd för att kunna fånga fisk som rymmer. Frågan är dock inte helt enkel eftersom det förekommer stora mängder fisk nära fiskodlingen som har köpts in och satts ut av fiskevårdsområdet. En lösning är att all fisk som sätts ut direkt i sjön märks genom att klippa bort fettfenan. Detta skulle möjliggöra en uppföljning via provfiske i ett utökat kontrollprogram. Företaget följer konsekvent Fiskhälsans råd för att undvika sjukdomar i anläggningen. All sättfisk som sätts in kommer från den egna odlingen Omegalax och transporteras i egen transportbil. Tekniken för utfodring förbättras kontinuerligt för minimera foderspill. Som tidigare nämnts har det investerats över 10 miljoner kr de senaste två åren. I princip samtliga investeringar innebär förebyggande åtgärder i någon form för att säkerställa en effektiv produktion och slakt. Detta är mycket viktigt då avbrott i produktionen är negativt för företaget. Den största kostnaden för produktionen är fodret och det är därför lika viktigt både ur kostnads- och miljösynpunkt att t.ex. undvika foderspill och få till en så bra foderkonvertering som möjligt.

8. Förslag till övervakning och kontroll av verksamheten Verksamheten övervakas i form av egenkontroll och enligt ett särskilt kontrollprogram, se bilaga 4. 11