Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-28 36 Plan för en trygg, säker och hälsofrämjande kommun 2012-2015 1
Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Bakgrund och omfattning 3 2. Analysmetod 5 2.1 Indikatorer 5 2.2 Risk- och sårbarhetsanalys 5 3. Mål för trygghet, säkerhet och folkhälsa 6 3.1 Vision 6 3.2 Övergripande mål 6 3.3 Inriktningsmål 6 3.4 Regional folkhälsopolicy 6 3.5 Indikatorer 7 3.6 Övriga prioriterade områden 7 4. Organisation 7 4.1 Trygghets- och säkehetsarbetet i enlighet med LSO 8 4.2 Övrigt trygghets- och säkerhetsarbete 9 5. Räddningstjänst 9 5.1 Räddningstjänstens ledning och egna resurser 10 5.2 Räddningstjänstens förmåga 10 5.3 Alarmering 10 5.4 Varning till allmänheten 10 5.5 Samverkan 11 5.6 Hamnar/gränser 11 6. Uppföljning 11 7. Referenser 11 Bilaga 1 Definitioner 12 Bilaga 2 Räddningstjänstens förmåga och förväntningar på kommuninvånarna 13 Bilaga 3 Kommunens gränser mot havet 21 1. Inledning Denna plan samlar kommunens övergripande arbete inom områdena trygghet, säkerhet och hälsofrämjande insatser. Enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska kommunen ha ett handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet ska omfatta så väl kommunens förebyggande verksamhet som den skadeavhjälpande (operativa) verksamheten. Handlingsprogrammet är inkluderad i denna Plan för en trygg, säker och hälsofrämjande kommun. Lagen om skydd mot olyckor (LSO) innehåller två nationella mål, vilka bryts ner och anpassas efter kommunens lokala förutsättningar: Kommunens krishanteringsförmåga, enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:554), beskrivs inte i denna plan utan beskrivs i kommunens krisledningsplan. 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Handlingsprogrammet ska enligt LSO innehålla: En beskrivning av hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Kommunens mål för den förebyggande verksamheten. Kommunens mål för räddningstjänst (skadeavhjälpande verksamhet). Vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att genomföra räddningsinsatser. Beskrivning av de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. 1.1 Syfte Syfte med denna plan är att bilda en kommungemensam plattform och organisation för arbetet inom områdena trygghet, säkerhet och folkhälsa som bedrivs utifrån olika lagstiftningar och ansvar. Denna organisation ska leda till en större samsyn, bättre möjlighet till att analysera, värdera och utvärdera samt omvärldsbevaka frågor rörande trygghet, säkerhet och folkhälsa. Detta ska leda till att Falkenbergs kommun är och uppfattas som en trygg och säker plats att bo och vistas i. Syftet är även att uppfylla de krav som lagstiftningen (LSO) ställer på kommunen samt att skydda egendom och miljö. 1.2 Bakgrund och omfattning Tidigare handlingsprogram har till stor del varit fokuserade på räddningstjänsten. Anledningen kan vara att lagstiftningen har skallkrav på olyckor som kan föranleda räddningsinsats som brand, trafikolyckor och drunkning. För den förebyggande verksamheten har dessutom lagstiftningen endast skallkrav för brand, men handlingsprogrammet skall även verka för andra olyckor som t ex trafikolyckor. Utgångspunkten i denna plan (där handlingsprogrammet enligt LSO är inkluderat) är väsentligt större och innefattar hur kommunens övergripande arbete inom området trygghet, säkerhet och folkhälsa ska beskrivas och samordnas. Även kommunens arbete med brotts- och drogförebyggande och folkhälsa inkluderas i detta. På bolags- och förvaltningsnivå är varje bolag och nämnd ansvariga för säkerheten inom sitt verksamhetsområde. Omfattningen av trygghets-, säkerhets- och folkhälsoarbetet kan mer detaljerat delas in i följande två kategorier 1 : Olyckor som leder till räddningsinsats Med olyckor i dessa sammanhang menas plötsligt inträffade händelser som har medfört eller kan befaras medföra skada, t ex händelser som beror på företeelser i naturen, eller på människors handlande eller underlåtenhet att handla, t ex vid bränder, trafikolyckor, skred, och olyckor med farliga ämnen. Vardagsolyckor Här avses olyckor som leder till skador på människors liv och hälsa och som föranleder besök på sjukhusens akutmottagningar eller på vårdcentraler. Hit hör mer vardagsmässiga olyckor som t ex 2 3
fallolyckor, förgiftningar, cykelolyckor eller elolyckor. På sikt bör även olyckor eller händelser som leder till egendoms- och miljöskador innefattas. Även naturolyckor på grund av klimatförändringarna bör på sikt helt eller delvis innefattas i handlingsprogrammet. Dessa olyckor kan leda till personskador, stora samhällstörningar och egendomsskador. Samordning med folkhälsa, brotts- och drogförebyggande arbete Förutom ovannämnda händelser ska trygghets-, säkerhets- och folkhälsoarbetet i Falkenbergs kommun stödja olika samhällsinsatser som pågår på det lokala planet i ett trygghets- och hälsoperspektiv. Folkhälsoarbetet utgår från ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt. Detta innebär att fokus ligger på stärkande faktorer som till exempel sociala nätverk, goda livsmiljöer och ökad delaktighet. Det brotts- och drogförebyggande arbetet ska skapa förutsättningar för ett tryggt boende, säkra närmiljöer och ökad social gemenskap och integration 2. Det kommande processarbetet ska syfta till att ge en helhetsbild av de samhällsinsatser som pågår av folkhälso- och brott- och drogförebyggande arbete, samhällsskydd och beredskapsarbete, interntskydd i kommunen, från ett främjande, förebyggande arbete till riskhantering, säkerhet och krishanteringsarbete. Den samlade bilden av samhällsinsatserna ger ett bra underlag för beslut angående planering, uppföljning och utvärdering av verksamheterna. Olika samverkansbehov ska efterhand lyftas fram och åtgärdas i processarbetet. Handlingsprogrammet sätts in i ett större sammanhang och stödjer kommunens strävan och framtidsvision att människor ska kunna leva ett gott liv i en säker och trygg kommun. Hälsans bestämningsfaktorer Hälsan påverkas av många olika faktorer. En del av dessa styrs av politiska beslut andra har individen själv inflytande över. Teckning Christina Alvner. 2. Analysmetod Denna plan tar ansats i SKLs (Sveriges kommuner och landsting) öppna jämförelsetal för Trygghet och säkerhet 2010 3 samt i kommunens Risk- och sårbarhetsanalys från 2009 4. I SKLs rapport redovisas med hjälp av indikatorer hur bra olika områden inom säkerhetsarbetet fungerar i kommunen. Det går även att jämföra hur bra en kommun står gentemot övriga kommuner i landet. Dessa indikatorer kommer att ligga till grund för denna plan, dels för att visa hur bra olika områden fungerar men också för att det kontinuerligt går att följa upp effekten av säkerhetsarbetet. 2.1 Indikatorer Indikator betyder tecken, visare, mätare eller mätinstrument. Förhållanden som sannolikt visar på att målen är på väg att uppfyllas ska mätas med hjälp av indikatorer. Indikatorerna (se nedan) ska svara på frågan Hur drabbas invånaren av skador och brott?. Detta för att ge en bild av hur många som skadas till följd av olyckor, hur många brott som begåtts, hur mycket egendom som skadas och hur tryggheten upplevs. Indikatorer Personskador (antalet sjukhusvårdade) Bränder med egendomsskador (brand i byggnad) Våldsbrott Stöld och tillgrepp Skadade i trafiken Skadegörelse på kommunal egendom Otrygghet och oro Suicid Indikatorerna kommer sedan kontinuerligt att följas upp under mandatperioden med hjälp av SKL:s öppna jämförelser. På så vis får kommunen årligen en bra indikation på hur trygghets-, säkerhets- och folkhälsosarbetet går, en indikation på hur vi ligger till i förhållande till andra kommuner samt hur kommunen ligger till i förhållande till tidigare mätningar. 2.2 Risk- och sårbarhetsanalys Övergripande riskbild Kommunens övergripande riskbild varierar något över tiden. Under 2011 5 har kommunen identifierat fyra riskområden, tekniska olycksrisker, natur olycksrisker, sociala riskfaktorer och miljörisker, som alla har behandlats under fyra olika temadagar. De riskobjekt, sårbara verksamheter och oönskade händelser som presenterades i kommunens senaste risk- och sårbarhetsanalys, 2009, finns kvar och arbetas med kontinuerlig för att öka kunskapen och hanteringsförmågan kring dessa. Kommunen har flera stora trafikleder. I väster passerar E6 och järnvägen och mellan Falkenberg och Ullared går den ganska hårt trafikerade väg 154. Även väg 150 och väg 153 passerar genom kommunen. Med anledning av bland annat detta så har kommunen relativt sett ganska många trafikolyckor. Ytterligare risker i samband med trafik finns och dessa har i kommunens risk- och sårbarhetsanalys behandlats inom området tekniska olycksrisker. I kommunen finns det tre stycken verksamheter som är klassade som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap. 4. Det innebär att det finns en risk att en olycka på en av dessa verksamheter kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Verksamheterna är Sia Glass AB, Torsåsen Fågelprodukter AB samt Falkenbergs Terminal AB. Sedan har vi identifierat ytterligare ett objekt som riskobjekt Falkenbergs biogasanläggning. Anläggningen skulle kunna jämföras med en tankstation för gas och är en risk. I övrigt består kommunens riskbild av bland annat trafikolyckor, bränder, fallolyckor, våld och hot, miljöolyckor, olyckor med farliga ämnen, ras och skred, drunkning, vattenskador etc. Dessa har i senaste versionen av kommunens risk- och sårbarhetsanalys grupperats i något av tidigare nämnda riskområden. 4 5
Prioriterade områden från risk- och sårbarhetsanalysen De flesta av de områden som enligt risk- och sårbarhetsanalysen 2009 och 2011 bör prioriteras i det riskreducerande arbetet inkluderas i indikatorerna (se kap 2.1). De områden som faller utanför men som ska innefattas i handlingsprogrammet är: Virusangrepp, kapning av dator utifrån ITavbrott Kraftigt och ihållande snöoväder Kemikalieolycka i vattenskyddsområde Stort oljeutsläpp mot vår kustremsa eller på kommunalt vatten i hamnen Dammbrott 3. Mål för trygghet, säkerhet och folkhälsa 3.1 Vision Visionen för Falkenbergs kommun sammanfattas i uttrycket: Vi växer för en hållbar framtid Koppling till kommunfullmäktiges vision kan säkert ses på flera sätt: Begreppet hållbarhet kan avse flera dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala hållbarheten. I denna plan utgår vi emellertid i första hand ifrån dimensionen social hållbarhet, vilket också tar sig uttryck i fullmäktiges övergripande mål om Falkenberg som en trygg plats att bo och vistas i, samt att folkhälsan i kommunen skall vara mycket god. De förebyggande insatserna för ett tryggt Falkenberg, räddningstjänstens förmåga att hantera oväntade och krisartade situationer, räddningstjänstens samt övriga verksamheters förebyggande insatser för folkhälsan tillmäts därför extra betydelse i detta sammanhang. 3.2 Övergripande mål Kommunfullmäktige har beslutat följande övergripande mål inom området: Falkenberg ska vara och uppfattas som en trygg plats att bo och vistas i. Folkhälsan i Falkenberg ska vara mycket god. 3.3 Inriktningsmål Kommunens inriktningsmål är kommunens trygghets- och säkerhetspolicy: Falkenberg ska upplevas som en av landets tryggaste och säkraste kommuner år 2020. Falkenberg ska vara en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås och där kriser hanteras på ett sätt som minimerar störningar. Falkenbergs kommun ska säkerställa att det inom den egna verksamheten finns en hög säkerhet mot skador och störningar för medborgare, verksamhet, ekonomi, medarbetare och miljö. Falkenbergs kommun ska förebygga olyckors uppkomst och begränsa konsekvenserna vid inträffad olycka så kostnadseffektivt som möjligt och så långt det är ekonomiskt försvarbart. 3.4 Regional folkhälsopolicy Kommunens folkhälsoarbete tar även utgångspunkt i Region Hallands Folkhälsopolicy för Halland 6 som är en konkretisering av den regionala utvecklingsplanen med visionen: Halland bästa livsplatsen Det övergripande målet i folkhälsopolicyn lyder: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Utifrån halländska förutsättningar har fem regionala insatsområden prioriterats som kommunerna och regionen gemensamt ska verka för: Gemenskap och delaktighet Goda uppväxtvillkor Kompetens och sysselsättning Goda livsmiljöer Goda levnadsvanor Falkenbergs kommun har valt tre fokusområden att arbeta med goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer samt goda levnadsvanor 7, 8. Det finns ett stort urval av indikatorer för folkhälsan, nedan nämns några exempel på indikatorer: Trygg miljö Utbildning och lärande Hälsa och utsatthet Inflytande och representation Arbete och försörjning Kultur och fritid 3.5 Indikatorer I Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelsetal för Trygghet och säkerhet 2010 så redovisas för varje kommun ett sammanvägt resultat för områdena personskador, våldsbrott, stöld- och tillgreppsbrott och utvecklade bränder. I jämförelse med Sveriges 290 kommuner hamnar Falkenberg så långt ner som på 265e plats. Tar man hänsyn till socioekonomiska och demografiska förhållande för Falkenbergs kommun blir placeringen något högre på 205 plats. Ambitionen i målen siktar betydligt högre än det faktiska resultatet i öppna jämförelser. Till ovan angivna mål knyts det därför indikatorer, vilka beskriver den nivå på trygghet och säkerhet som ska uppnås i kommunen. Indikatorerna formuleras utifrån medborgarens (den enskildes) perspektiv och anger vilken effekt eller vilket resultat som ska uppnås. Under perioden 2012-2015 ska samtliga indikatorer förbättras ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv med 10-20 %. Till varje indikator kommer det att knytas prestationer till berörd förvaltning/bolag. Dessa prestationer (mål) kommer sedan att tas med i förvaltningens verksamhetsplan och knytas mot en eventuell budget. Vilka prestationer som knyts till indikatorerna kommer en kontinuerlig annalys av kommunens riskbild att avgöra. Dessa prestationer kan därför se olika ut olika år beroende på utfallet av tidigare prestationer samt analysen av skadebilden och riskbilden i kommunen. I1 Personskador Antal sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador ska minska med 10 %. I2 Bränder med egendomsskador Bränder i bostäder och bränder med egendomsskador ska minska med 10 %. I3 Våldsbrott Antal anmälda våldsbrott ska minska med 10 %. I4 Stöld och tillgrepp Antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott ska minska med 10 %. I5 Skadade i trafiken Antal trafikolyckor ska minska med 10 %. I6 Skadegörelser på kommunal egendom Kommunens kostnad för skadegörelse ska minska med 20 %. I7 Otrygghet och oro Andel individer som ibland eller ofta är oroliga för att drabbas av någon olycka eller brott ska minska med 10 %. I8 Suicid Antalet suicid, självmord, ska minska med 10 %. 3.6 Övriga prioriterade områden Utöver ovan nämnda områden (I1-I8) ska virusangrepp, kapning av dator utifrån IT-avbrott kraftigt snöoväder och ihållande, kemikalieolycka i vattenskyddsområde, stort oljeutsläpp mot vår kustremsa eller på kommunalt vatten i hamnen, samt dammbrott prioriteras i trygg- och säkerhetsarbetet (se kap 2.2). 4. Organisation Kommunstyrelsen är ansvarig för ledning och samordning av kommunens trygghets-, säkerhets- och folkhälsoarbete, och där inkluderas det olycksförebyggande arbetet i enlighet med LSO. I praktiken innebär detta att folkhälsa, brotts- och drogförebyggande, samhällsskydd och beredskap och det interna säkerhetsarbetet samordnas av kommunstyrelsen. Kommunchefen är ytterst ansvarig för organisationen och räddningschefen leder de fyra enheterna. Denna organisation ska leda till en större samsyn, bättre möjlighet till att analysera, värdera och utvärdera samt omvärldsbevaka frågor rörande trygghet, säkerhet och folkhälsa. Kommunala förvaltningar och bolag ansvarar inom sin verksamhet för sitt trygg- och säkerhetsarbete. 6 7
4.1 Trygghets- och säkehetsarbetet i enlighet med LSO Säkerhetsansvarig en samordnande funktion En samordnande funktion för säkerhetsarbetet, så kallad säkerhetsansvarig, är placerad på kommunledningskontoret. Funktionens roll är rådgivande gentemot kommunens förvaltningar och bolag. Det innebär att utföra tillsyner, utredningar och samordna säkerhetsarbetet. Säkerhetsarbetet i kommunen är uppdelat i två huvudområden, Samhällskydd och beredskap samt Säkerhetssamordning: Säkerhetssamordning avser: egendomsskydd, försäkringsfrågor, driftsäkerhet och personalsäkerhet, informationssäkerhet med mera för kommunens verksamheter. Samhällsskydd och beredskap avser: risk- och sårbarhetsanalyser, krishantering, handlingsprogram enlig lagen om skydd mot olyckor och säkerhetsskydd med mera för kommunens geografiska område. Säkerhetsarbetet bedrivs i mindre diskussionsforum som tar upp specifika områden där det krävs samordning och samverkan. Utformning av grupperna kan variera under tiden beroende på vilka frågor som är aktuella alternativt vad kommunen enligt verksamhetsplanen beslutat att sätta fokus på. Tillsyn Räddningstjänsten utövar tillsyn över den enskilde enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) 2 kap 2-4 och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) 16. Inriktningen på tillsynsverksamheten anges årligen i en tillsynsplan. Tillsynen är ordnad enligt följande: Tillsyn enligt LSO 2 kap. 2 görs över byggnader, anläggningar och verksamheter för att säkerställa ett skäligt brandskydd. Tillsyn enligt LSO 2 kap. 3 innebär kontroll av de byggnader, anläggningar och nyttjanderättshavare som omfattas av Statens Räddningsverks föreskrift om skriftlig redogörelse av brandskyddet (SRVFS 2003:10). Tillsyn enligt LSO 2 kap. 4 görs på de anläggningar som länsstyrelsen beslutar att verksamheten innebär fara för att en olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljö. Tillsyn enligt LBE 16 görs avseende hanteringen av brandfarliga varor. Personal som utför tillsyn enligt ovan ska ha utbildningsnivå motsvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) utbildning Tillsyn A. Vid tillsyn på verksamheter som bedöms ha en större risk för olyckor ska kompetensnivån vara lägst motsvarande Tillsyn B. Det ska även finnas tillgång till brandingenjörskompetens, eller motsvarande, i den egna organisationen eller via samverkan med andra kommuner. Sammanlagt minst en årsarbetstid ska läggas på tillsynsverksamheten. Tillstånd för brandfarliga och explosiva varor Räddningstjänsten utfärdar tillstånd för brandfarliga och explosiva varor enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. Sotning Rengörningsverksamheten (sotningen) och brandskyddskontrollen bedrivs inom Falkenbergs kommun på entreprenad. Räddningstjänsten följer upp och ansvarar för att sotningsverksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter. Räddningstjänsten utfärdar även tillstånd till fastighetsägare som ansökt om att själva få utföra rengöring på sin egen fastighet alternativt låter någon annan behörig sotare utföra rengöringen på sin fastighet 9. Eldningsförbud Beslut om eldningsförbud och liknande åtgärder för att förebygga bränder fattas av räddningschefen enligt Förordningen skydd mot olyckor (FSO) 2 kap. 7. Utredning av olyckor För att tillgodogöra sig erfarenheter från olyckor vid räddningstjänstsinsatser ska så kallade olycksförloppsutredningar göras. Efter varje räddningstjänstsinsats skrivs en insatsrapport. Om det finns behov av en djupare undersökning genomförs en utökad olycksundersökning. Beroende på behov och intresse kan den utökade undersökningen vara mer eller mindre omfattande. Stöd till den enskilde/medborgaren Räddningstjänsten erbjuder rådgivning och genomför trygghetshöjande utbildningar för kommuninvånare, företag, organisationer och förvaltningar. Räddningstjänsten genomför särskilda informationskampanjer för att stödja kommuninvånare, företag, organisationer och förvaltningar. Den enskildes ansvar Enligt LSO bär den enskilde det primära ansvaret för skadeavhjälpande åtgärder. Syftet med samhällets räddningstjänst är inte att befria den enskilde från ansvar och kostnader för insatser vid olyckor och istället låta samhället svara för dem. Avsikten är att kommunerna och staten ska hålla en organisation som kan gripa in när den enskilde själv eller någon som gör det för hans räkning inte har tillräckliga resurser för att klara situationen. Vattensäkerhet Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för olycksförebyggande insatser vid kommunala badplatser och badanläggningar. Räddningstjänsten har en flytvästdepå där allmänheten kostnadsfritt kan låna flytvästar. Ambitionen är att under mandatperioden uppfylla Svenska Livräddningssällskapets (SLS) kriterier för att bli en vattensäker kommun. 4.2 Övrigt trygghets- och säkerhetsarbete Stöd till barn och ungdomar Falkenbergs kommun har obligatorisk simundervisning för elever i klass 2 och 3 som barn- och utbildningsförvaltningen ansvarar för. De som inte kan simma efter klass 3 får gå vidare tillsammans med nästa klass 3 eller på extra simundervisning efter skolan. Barn- och utbildningsförvaltningen samarbetar med räddningstjänsten när det gäller att utbilda elever i brandskyddsfrågor. Samtliga sexåringar, femte-, sjätte-, och åttondeklassare nås årligen av brandskyddsinformation eller brandskyddsutbildning. Bussutrymningsövningar genomförs för elever i årskurserna 0, 3 och 6. Barn- och utbildningsförvaltningen ska verka för att elever och personal ska få ett handlingssätt så de kan förebygga olyckor och agerar vid olyckor. Trafikundervisning sker i skolorna men inte utefter något speciellt schema eller upplägg. Socialförvaltningen bedriver ett omfattande arbete med ungdomar i riskzon i samverkan med både barn- och utbildningsförvaltningen samt med kultur- och fritidsförvaltningen. Fallprevention Socialförvaltningen svarar för registrering och uppföljning av fall och fallskador för medborgare som är vårdtagare inom kommunens hälso- och sjukvårdsansvar eller omfattas av bistånd om stöd enligt socialtjänstlagen eller insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta arbete utförs enligt särskild handlingsplan samtidigt som förvaltningen är ansluten till kvalitetsregistret Senior Alert där förebyggande av fallolyckor är en viktigt pusselbit. Även rehabiliteringsverksamheten bidrar aktivt till det förebyggande arbetet genom att förse äldre och personer med funktionsnedsättning med lämpliga hjälpmedel. Övrig tillsynsverksamhet Miljö- och hälsoskyddskontoret är en tillsynsmyndighet som bedriver tillsyn enligt Miljöbalken, Livsmedelslagen och Smittskyddslagen. Ett aktivt tillsynsarbete bidrar till att förebygga miljöolyckor och ohälsa. Riskhänsyn i samhällsplanering Plan- och bygglovsavdelningen ansvarar för att riskhänsyn tas i ett tidigt skede i samhällsplaneringen och i byggprocessen. De ansvarar vidare för att detta sker genom samverkan mellan kommunens övriga berörda förvaltningar. Gatu- och trafikavdelningen ansvarar för det olycksförebyggande arbetet och för det trafiksäkerhetshöjande arbetet i det kommunala vägnätet. 5. Räddningstjänst Med räddningstjänst menas enligt Lagen om skydd mot olyckor de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Lagen tydliggör även vilka kriterier som ska gälla för att det ska röra sig om räddningstjänst och därmed statens eller kommunens uppgift. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. 8 9
5.1 Räddningstjänstens ledning och egna resurser Kommunstyrelsen (KS) svarar för området skydd mot olyckor enligt LSO. Räddningschefen leder räddningstjänstens verksamhet samt är ansvarig för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad enligt LSO. Räddningschefen har utsett behörig personal (räddningsledare) som kan leda en räddningsinsats. 5.2 Räddningstjänstens förmåga Syftet med räddningstjänsten är inte att befria den enskilde från ansvar och kostnader för insatser vid olyckor och låta samhället svara för dem. Avsikten är att kommunerna och staten ska hålla en organisation som kan gripa in när den enskilde själv eller någon som gör det för hans räkning inte har tillräckliga resurser för att klara situationen. Räddningstjänsten finns till för den enskilde men vi har också förväntningar på den enskilde! Som boende i Falkenbergs kommun har du säkert förväntningar på räddningstjänsten. På kommande sidor beskriver vi vad du kan förvänta dig av oss. Räddningstjänstens framkomsttid har betydelse för en olyckas skadeutveckling. Med framkomsttid avses tiden från larm till dess att räddningspersonal anländer till skadeplatsen. Vid normal beredskap ska räddningstjänsten vara framme på skadeplats inom tio minuter vid 85 % av alla olyckor och inom 30 minuter vid de resterande 15 % av olyckor 10. Avvikelser från normal beredskap kan ske i samband med flera räddningsinsatser, pågående utbildning och information till enskilda, övningsverksamhet, akut uppkomna situationer eller vid särskilda omständigheter. Vid normal beredskap ska räddningstjänsten ha 25 brandmän i beredskap, varav två (se notering) ska kunna agera vid större ledningsbehov och/eller vid komplicerade insatser. Notering En insatschef ska vara anträffbar via kommunikationsmedel och alltid kunna svara och träda i tjänst inom 90 sekunder och med disponibelt ledningsfordon kunna bege sig till skadeplats utan dröjsmål. En insatsledare ska vara anträffbar via kommunikationsmedel och alltid kunna svara och träda i tjänst inom 90 sekunder och med disponibelt ledningsfordon kunna bege sig till skadeplats omedelbart. Det rådande gynnsamma säkerhetspolitiska läget innebär att kommuner kan avvakta med planering och åtgärder för höjd beredskap under förutsättning att det finns en god förmåga i fred. Falkenbergs kommuns planering inför höjd beredskap ska ske under en anpassningstid på tio år. 5.3 Alarmering Larmcentral för räddningstjänsten i Falkenbergs kommun är SOS Alarm i Hallands län. Dessutom kan utalarmering av enheterna i Falkenbergs kommun ske från respektive brandstation. Alarmering av enheter ska dessutom kunna ske vid respektive brandstation i kommunen. 5.4 Varning till allmänheten Information till allmänheten i samband med räddningsinsatser ska vid behov tillgodoses genom räddningsledarens försorg. I delar av centralorten kan allmänhetens uppmärksamhet omgående påkallas genom användandet av signalen Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) via tyfoner. Tyfonerna kan utlösas från SOS centralen och från huvudbrandstationen i Falkenberg. I de delar av kommunen som inte nås av ljudsignalen ska informationen och varning till allmänheten ske via radio. Räddningsledaren kan även via radio och television sända myndighetsmeddelande i form av varningsmeddelande, informationsmeddelande eller servicemeddelande. 5.5 Samverkan Gränslös räddningstjänst Räddningstjänsten har en ambition om avtal med samtliga grannkommuner om gränslös räddningstjänst, vilket innebär att den drabbade kommunmedborgaren alltid ska få hjälp från snabbast anländande enhet. RäddSam Halland Räddningstjänsten i Falkenberg ingår i RäddSam Halland som är ett samverkansorgan mellan räddningstjänsterna i Laholm, Halmstad, Hylte, Falkenberg och Varberg. Räddsam Hallands verksamhetsidé är att genom samverkansavtal uppnå verksamhetsmässiga, ekonomiska och kvalitativa fördelar som gagnar den enskilde medborgaren. Samarbetet bör dock på sikt stärkas och fördjupas. Kommunfullmäktige har av den anledningen under våren 2004 beslutat att ge kommunledningen i uppdrag att verka för ett gemensamt räddningstjänstförbund i Halland på sikt. Region Halland Enligt avtal med Region Halland (tidigare landstinget) utför räddningstjänsten medicinskt förstärkningslarm i väntan på ambulans, ett så kallat IVPA. Medicinskt förstärkningslarm IVPA kan också begäras direkt av ambulanspersonal. 5.6 Hamnar/gränser Kommunen svarar för räddningstjänsten i Falkenbergs, Olofsbos, Stensjös och Glommens hamnar till angiven gräns mot havet 11. 6. Uppföljning Kommunfullmäktige fastställer enligt LSO handlingsprogrammet minst en gång per mandatperiod. Fastställelsen i sig garanterar emellertid inte programmets efterlevnad. I samband med fastställandet av kommunens budget bör kommunstyrelsen därför överväga att skapa särskilda nämndsuppdrag, i form av uppdragshandling med en tydlig beskrivning över vad nämnderna förväntas åstadkomma med programmet. För att mäta effekten av insatser som görs i arbetet med folkhälsa, trygghet och säkerhet kommer kommunen använda befintliga uppföljningsverktyg (QlikView) och forskningsrapporter. Ansvar för att åt kommunstyrelsen bevaka handlingsprogrammets efterlevnad ligger direkt på Rådet för trygghet, säkerhet och hälsa. Initiativ till att lyfta särskilda programpunkter från programmet in i representerade verksamhetsgrenars beslutsgångar åligger Rådets tjänstemannagruppering och därmed ytterst ledningen på räddningstjänsten. Årligen ska räddningstjänsten avrapportera programmets efterlevnad till kommunstyrelsen. 7. Referenser 1 Sundsvallskommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor 2 Brottsförebyggande plan för Falkenbergs kommun 2007-2010 3 Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelse trygghet och säkerhet 4 Falkenbergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2009 5 Falkenbergs kommuns risk- och sårbarhetsanalys 2011 6 Folkhälsopolicy för Halland 7 Folkhälsopolitisk rapport 2010 8 Sveriges kommuner och landstings öppna jämförelser för folkhälsan 2009 9 Falkenbergs kommuns föreskrifter om rengörning, 2004 10 Bilaga 2 Räddningstjänstens operativa förmåga 2011 11 Bilaga 3 Kommunens gränser mot havet 10 11
Bilaga 1 Definitioner LSO Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) FSO Förordningen om skydd mot olyckor LBE Lag om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868) Normalberedskap Inga pågående räddningsinsatser eller behov från verksamheten. Exempel på behov kan bland annat vara utbildning, övning, olycksförebyggande arbete eller akut uppkomna situationer. Bilaga 2 Räddningstjänstens förmåga och förväntningar på kommuninvånarna Syftet med räddningstjänsten är inte att befria den enskilde från ansvar och kostnader för insatser vid olyckor och låta samhället svara för dem. Avsikten är att kommunerna och staten ska hålla en organisation som kan gripa in när den enskilde själv eller någon som gör det för hans räkning inte har tillräckliga resurser för att klara situationen. Utifrån kartan och efterföljande beskrivningar kan kommuninvånarna se vilken förmåga räddningstjänsten har och vilken hjälp som kan förväntas i respektive zon. Vi beskriver vilka förväntningar vi har på er. IVPA Insatstid BRÅ Folkhälsa Folkhälsoarbete Den enskilde QlikView Suicid I väntan på ambulans. Avtal med landstinget där räddningstjänsten utför medicinskt förstärkningslarm. Tiden från inkommet larm till första enheten är framme på olycksplatsen. Brotts- och drogförebyggande Betecknar det allmänna hälsotillståndet för hela eller delar av befolkningen. Målinriktade och organiserade hälsofrämjande och förebyggande insatser till samhället som helhet, till befolkningsgrupper eller enskilda individer. Folk hälsoarbetet syftar till att uppnå en jämlik hälsa i befolkningen. Åtgärderna är inriktade på att skapa förutsättningar och miljöer som främjar hälsa och på insatser för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om sambandet mellan livsvillkor och hälsa. Med den enskilde menas både enskilda människor och juridiska personer. Kommunens lednings och informationssystem Självmord 12 13
Röd zon Inom tio minuter kommer en räddningsstyrka om minst fem personer till din hjälp. Efter ytterligare tio minuter kommer, vid behov, en räddningsstyrka om minst fem personer. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande räddningstjänster som kommer efter 20-40 minuter. tio minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja upp mot 30 minuter innan du tagits loss. har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår eller ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är Rosa zon Inom 20 minuter kommer en räddningsstyrka om minst fem personer till din hjälp. Efter ytterligare tio minuter kommer, vid behov, en räddningsstyrka om minst fem personer. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande räddningstjänster som kommer efter 20-40 minuter. 20 minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja upp mot 40 minuter innan du tagits loss. har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår eller ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är 14 15
Gul zon Inom tio minuter kommer en person ur räddningsstyrkan till din hjälp. Efter ytterligare 3 minuter kommer det en räddningsstyrka om fyra personer. Inom 30 minuter kommer vid behov ännu en räddningsstyrka om minst fem personer. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande kommuners räddningsstyrkor som kommer efter 30-40 minuter. tio minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja upp mot 30 minuter innan du tagits loss. har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår eller ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är Grön zon Inom 20 minuter kommer en person ur räddningsstyrkan till din hjälp. Efter ytterligare tre minuter kommer det en räddningsstyrka om fyra personer. Inom 30 minuter kommer vid behov ännu en räddningsstyrka om minst fem personer. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande kommuners räddningsstyrkor som kommer efter 30-40 minuter. 20 minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja upp mot 40 minuter innan du tagits loss. har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår eller ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är 16 17
Orange zon Inom tio minuter kommer en person ur räddningsstyrkan till din hjälp. Efter ytterligare tre minuter kommer det en räddningsstyrka om tre personer. Inom 30 minuter kommer vid behov ännu en räddningsstyrka om minst fem personer. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande kommuners räddningsstyrkor som kommer efter 30-40 minuter. tio minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja upp mot 50 minuter innan du tagits loss. har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår eller ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är Blå zon Inom 20 minuter kommer en person ur räddningsstyrkan till din hjälp. Efter ytterligare tre minuter kommer det en räddningsstyrka om tre personer. Inom 30 minuter kommer vid behov ännu en räddningsstyrka om minst fem personer. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande kommuners räddningsstyrkor som kommer efter 30-40 minuter. 20 minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja upp mot 50 minuter innan du tagits loss. har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår eller ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är 18 19
Grå zon Inom 30 minuter kommer en räddningsstyrka om minst fem personer till din hjälp. Efter 30 minuter kommer vid behov ytterligare en räddningsstyrka om minst fem personer. Om en händelse blir så stor att vi inte klarar att hantera den med egna resurser tar vi hjälp från angränsande kommuners räddningsstyrkor som kommer efter 30-40 minuter. 30 minuter. Om du sitter fastklämd kan det dröja upp mot 50 minuter innan du tagits loss. har påbörjat hjärt- och lungräddning före vår eller ambulansens ankomst. Tidsfaktorn är Bilaga 3 Kommunens gränser mot havet Falkenbergs kommun svarar för räddningstjänsten i Falkenbergs, Olofsbos, Stensjös och Glommens hamnar till angiven gräns mot havet enligt nedan. Hamnen i Falkenberg 20 21
Oskarshamn i Stensjö Torviks hamn i Olofsbo Text: Jens Christiansson och Patrik Annervi Layout: Barbro Odelberg och Rosanna Dalibor Beijer Bilder Falkenbergs kommun och räddningstjänsten 22 23
24 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Telefon: 0346-88 60 00 (vxl) E-post: kommun@falkenberg.se Hemsida: www.falkenberg.se