Strategirapport för Strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda

Strategirapport för Strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda -2019 Ärendenummer: 14/000768 Sammanfattning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande Översikt: Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per resultat Resultatområde Miljö och klimat Resultat 1 Stärkt kapacitet hos offentliga institutioner Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Resultat 2 Stärkt kapacitet i det civila samhället Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Resultatområde Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter Resultat 1Stärkt kapacitet i det civila samhället Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Resultat 2 Fri, opartisk media Resultat 3 Jämställdhet Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Resultatområde Produktiv sysselsättning och marknadsutveckling Resultat 1 Anständig produktiv sysselsättning och entreprenörskap Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Resultat 2 Tillgång till tjänster och stöd för kommersiell verksamhet Bedömning av måluppfyllelse Bedömning av insatsportföljens genomförande Bedömning av måluppfyllelse 1

Resultat 3Stärkt konkurrenskraft hos producenter och leverantörer Bedömning av insatsportföljens genomförande Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer Efter första året av genomförandet av strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda, - 2019 är det i huvudsak inom resultatområde 3 (Förbättrade möjligheter och verktyg för fattiga människor att kunna förbättra sina levnadsvillkor) som insatsportföljen genomförts enligt plan samtidigt som utvecklingen mot strategiresultatet har gått i önskvärd riktning. Dock innehåller resultatområdet två resultat som är nya jämfört med tidigare strategi och som därför ännu inte fullt ut reflekteras i insatsportföljen. En utmaning för 2016 är att finna riktad insats som bidrar till att stärka rättigheterna på arbetsmarknaden. Den svaga måluppfyllelsen inom resultatområde 1 (miljö, klimat och resiliens) beror i huvudsak på att ambassaden ännu inte hunnit utveckla en mer omfattande portfölj från den begränsade portfölj som fanns vid mitten av då strategibeslutet togs. En satsning på miljöområdet kommer att göras under de närmaste åren, vilket gör att framför allt insatsportföljen inom resultatområde 2 (demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter) kommer att reduceras vad gäller strategibelopp. Omfördelningen kommer dock inte att innebära att innehållet i insatsportföljen för område 3 förändras nämnvärt och således bör den inte orsaka ökad risk för försämrad resultatuppfyllelse. Bristerna i genomförande och måluppfyllelse inom område 2 beror i huvudsak på svårigheterna att ge ett effektivt stöd till ett oberoende civilt samhälle och aktörer som arbetar för fri och oberoende media. Sverige mötte under svårigheter i tre insatser p g a olika former av åtgärder från den rwandiska statens sida. En slutsats utifrån dessa erfarenheter är att den balansgång mellan samarbete med staten och stöd till det civila samhället som strategin föreskriver, i ett land som Rwanda kräver att strategigenomförandet innehåller en tydlig riskberedskap. Den kan innebära situationer där beslut måste fattas efter nära samråd mellan UM och hemmamyndigheterna. 1. Ekonomi Utbetalat belopp inom strategin : 197 MSEK Totalt strategibelopp: 900 MSEK Avtalat belopp: 205 MSEK Strategiperiod: -2019 Antal avtalade insatser -12-31: 25 stycken Resultatområde Utfall, i MSEK Miljö och klimat 15 Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter 120 Produktiv sysselsättning och marknadsutveckling 62 2

Strategin beslutades i juni så i praktiken pågick genomförandet av den endast under årets andra hälft. Det förklarar delvis den skeva fördelningen av utfall mellan de tre resultatområdena. Ambassadens ambition att i enlighet med den nya strategins starka fokus på miljö och klimat göra mer inom det resultatområdet hade vid årets slut ännu inte hunnit ge utslag i fördelningen av medel. Under året utbetalades totalt 17 MSEK mer än det genomsnittliga årliga strategibeloppet på 180 MSEK. Även det kan delvis förklaras med att budgetplaneringen skedde innan beslutet om strategin fattats och det totala strategibeloppet var känt. Det totala antalet avtalade insatser (25 st) inbegriper alla typer av insatser, även s k stödinsatser och insatser som den 31 december i praktiken var avslutade, men ännu inte formellt avslutade i PLUS och Trac. Det gör att siffran ej kan jämföras med siffran i förra årets strategirapport (11 insatser), som byggde på en annan beräkningsgrund. Antalet pågående effektiva insatser i slutet av var cirka 20. 2. Bedömning av måluppfyllelse och insatsportföljens genomförande per resultat a. Ändrade förutsättningar (med påverkan på flera/samtliga resultat) Under senare delen av påverkades genomförandet av tre insatser inom resultatområde 2 negativt p g a olika former av åtgärder från den rwandiska statens sida. I ett fall, den breda medieinsatsen genom Institute for War and Peace Reporting (IWPR), ledde svårigheter med genomförarens registrering i landet till att Sverige tvingades säga upp insatsavtalet. I ett annat fall, CSO-fonden administrerad av DFID, har regeringens krav på deltagande i beslut om val av biståndsmottagare inneburit att genomförandet inte kunnat komma igång. Det tredje fallet, stödet till organisationen RCN Justice et Democratie, har inneburit att en viss del av verksamheten (lokala surveyundersökningar för att finna utgångsdata) inte kunnat genomföras. Underlaget är alltför begränsat för att kunna dra slutsatser om huruvida detta pekar på en hårdnande tendens eller trend i statens förhållande till organisationer i det civila samhället som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. I vilket fall innebär den rwandiska regeringens starka vilja till kontroll och insyn i det civila samhällets verksamhet en utmaning för arbetet med att uppnå särskilt resultaten i och ii under resultatområde 2. b. Resultatområde 1: Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer i. Stärkt kapacitet hos offentliga institutioner att bidra till miljömässig hållbarhet samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar och miljöpåverkan 3

Indikatorer Utgångsläge 2014 Utfall 2014 Utfall Det svenska bidraget Mål 2016 Antal utvecklingsplaner för distrikt som integrerat miljö Antal statliga projekt där systematisk uppföljning av EIA genomförts som ett led i implementeringen av regeringens miljöplan Antal sektorer med fastställda miljöriktlinjer 20 30 30? 29 25 4 6 6 Rwanda tillhör ett av de mest sårbara länderna för ökade klimatförändringar vilket nödvändiggör ett omställningsarbete mot en grön ekonom. Landet är Afrikas mest tätbefolkade land och ser en konstant befolkningsökning om 2,8 % årligen. Befolkningstrycket skapar en snabb urbanisering som ökat med 8% bara sedan 2012 och som nu ligger nu på cirka 27%. Hållbarheten i den utvecklingen hotas bl a av de mycket stora bristerna i avfallshanteringen, där endast en fjärdedel hanterades 2013. Landet har upplevt en temperaturförändring över det globala genomsnittet sedan 1970 med en ökning av extrema väderfenomen som följd. Riskerna för jordskred och översvämningar är stora. Landet står dock väl förberett för att möta utmaningarna, åtminstone i fråga om strategier och policyramverk. Det uttrycks bl a i ett uttalat grönt ekonomiskt perspektiv i landets plan för ekonomisk utveckling och fattigdomsminskning (EDPRS II). Därutöver har man ett mycket robust strategiramverk för grön tillväxt och miljömässig resiliens. Man har också institutioner på plats för genomförande av strategierna. Det som brister är fr a samordningen mellan de genomförande institutionerna och övervakningen och uppföljningen av genomförandet. De två pågående insatserna stödet till Rwanda Environment and Management Authority (REMA) 1 respektive till ministeriet för miljö och naturresurser (MINIRENA) genom One UN Fund 2 syftar båda till att förbättra samordning och uppföljning. Stödet till MINIRENA är i form av en konsultinsats för att stärka sektorns system för uppföljning och utvärdering. Konsultinsatsen har inte avslutats och rapporterats. Stödet till REMA, som avslutas 2016, har bl a resulterat i att myndigheten utvecklat miljöriktlinjer inom jordbruk, gruvnäring och industri och att utvecklingsplanerna för landets samtliga distrikt har integrerade miljöperspektiv. Resultatområdet påverkadas dels av frysningen av stat-till-stat-biståndet 2012, dels av väntan på en ny strategi, vilket gjorde att vid beslutet om strategi för Rwanda i juni var insatsportföljen mycket begränsad. I enlighet med strategins starka fokus på resultatområdet kommer ambassaden att under 2016 bereda minst två nya insatser inom området och ytterligare två under 2017. En tänkbar insats är ett brett institutionsstöd till MINIRENA. Ett preliminärt förslag har tagits emot av ambassaden. 1 Environment and Climate Change, insats 51160012 2 One UN, insats 51160053 4

ii. Stärkt kapacitet i det civila samhället att verka för öppenhet, ansvarutkrävande och ökad kunskap gällande miljö och klimat Engagemanget i det civila samhället för frågor om miljö och klimat är relativt begränsat. De viktigaste organisationerna är medlemmar i paraplyorganisationen RENGOF (Rwanda Environmental NGO Forum) som precis som de flesta andra nätverk och paraplyorganisationer står regeringen nära och i hög grad fungerar som en genomförare av regeringens politik. Delvis som en följd av detta har Sverige ännu ingen riktad insats med syfte att stärka det civila samhällets kapacitet att verka för öppenhet och ansvarsutkrävande gällande miljö och klimat. Inom ramen för PPIMA-insatsen (se nedan under resultatområde 2) finns några organisationer med verksamhet som gränsar mot miljöområdet, och potentiellt skulle miljöorganisationer kunna få medel ur den DFID-ledda CSO-fonden. Den senare har dock ännu inte kommit igång av orsaker som anges ovan under 2a. I ambassadens planering finns att eventuellt göra en kartläggning av det civila samhällets verksamhet på området. En sådan skulle kunna ligga till grund för riktade insatser. Stöd till organisationers arbete med att stärka kunskapen i samhället om dessa frågor skulle kunna ingå i såväl det ovan nämnda bredare samarbetet med MINIRENA som ett planerat bidrag till den gröna korgfond som finns för finansiering inom miljöområdet, FONERWA. I MINIRENA:s preliminära plan som presenterats för ambassaden finns samarbete med icke-statliga aktörer med som ett av målen. Vad gäller FONERWA är fonden öppen för icke-statliga aktörer att söka medel. En möjlig ansats skulle kunna vara att öronmärka det svenska stödet till FONERWA till att finansiera bidrag till organisationer i det civila samhället. c. Resultatområde 2: Stärkt demokrati och jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter i. Stärkt kapacitet i det civila samhället att verka för ökat folkligt deltagande och ansvarsutkrävande, fred och försoning samt ökad respekt för mänskliga rättigheter 5

Indikatorer Utgångsläge 2014 Utfall 2014 Utfall Det svenska bidraget Mål 2019 Antal medlemmar av lokalbefolkning som deltar permanent i dialogklubbar för fred och försoning (i berörda distrikt) 0 55 300 Andel av vuxna befolkningen i PPIMAs målområden som engagerats i bedömning av lokala och regionala myndigheters genomförande (scorecard) 42% (47 023 st) 49 763 (preliminär siffra via email) 40% () Andel som anser att lokala medlingskommittéer (Abunzi) bidragit till hållbar konfliktlösning i berörda distrikt (cellnivå) 22,2% (2012) 80,6 % på cellnivå 30% () Utvecklingstrenden vad gäller ökat folkligt deltagande och ansvarsutkrävande är svagt positiv, vilket framgår av Världsbankens World Governance Indicator för Voice and Accountability. 3 En indikation om att den svagt positiva trenden dock i begränsad utsträckning har med stärkt kapacitet i det civila samhället att gör är att Rwandas värde på CIVICUS index för ett hållbart civilt samhälle fortsätter att ligga mycket lågt, lägre än grannländer som Uganda och Tanzania och på samma nivå som Europas sista diktatur Belarus. 4 Ett konkret exempel på hur Sverige i viss mån bidragit till ökat ansvarsutkrävande genom att stärka organisationer i det civila samhället är civilsamhällesprogrammet Public Policy Information Monitoring and Advocacy Project, 5 som kanske är den största samlade satsningen på lokala civilsamhällesorganisationer i Rwanda. Genom programmet har 49 763 medborgare i 604 byar under fått möjlighet att framföra sina synpunkter på statens tjänster till lokala beslutsfattare inom sex områden: infrastruktur, jordbruk, utbildning, vatten och sanitet, samhällsstyrning och hälsa. Vidare har programmet genomfört 100 radioprogram där medborgare fått möjlighet att framföra synpunkter i direktsändning. Processerna har stärkt medborgarnas självförtroende när det gäller att framföra kritik, och det finns exempel på att deras synpunkter har påverkat beslutsfattandet. 6 En ytterligare insats för att stärka civilsamhällets kapacitet är den ovan nämnda givargemensamma civilsamhällesfonden administrerad av DFID 7. Fonden, som alltså p g a den rwandiska regeringens 3 Indikatorn speglar uppfattningar om i vilken utsträckning ett lands medborgare har möjlighet att delta i valet av sin regering, graden av yttrandefrihet, föreningsfrihet, och mediafrihet. Rwanda fick i den senast publicerade mätningen från 2014 indexvärdet 17,24 av 100 möjliga. Det är därmed ett av de lägst rankade länderna i världen. Jämför dock med år 2009 då värdet var 11,37. Se http://info.worldbank.org/governance/wgi/index.aspx#home 4 CIVICUS Enabling Environment Index, 2013. Rwandas värde var 0,42. Rangordning 86 av 109 länder. 5 Civil Society Capacity Building (PPIMA) II, insats 51160034. 6 Se Annual Project Progress Report [for PPIMA] January-December 2014. 7 Basketfund for civil society through DFID, insats 51160104. 6

åtgärder ännu inte kommit igång, skulle erbjuda en möjlighet att stödja små och administrativt resurskrävande projekt som genomförs av lokala civilsamhällesorganisationer med svaga system för intern styrning och kontroll. Den samlade satsningen innebär också att givarna skulle få en gemensam plattform för politisk dialog om förutsättningarna för civilsamhället i Rwanda. Det folkliga deltagandet i det politiska beslutsfattandet har i viss mån stärkts genom dels det ovan nämnda PPIMA-programmet, dels Sveriges stöd till programmet Societal Healing and Participatory Governance. 8. Under, programmets första år, engagerades 1725 rwandier och etablerandes fyra medborgarforum (med totalt 67 män och 50 kvinnor) i fyra distrikt där man, efter att ha identifierat medborgarnas prioriteringar avseende inkludering i samhällsstyrningen, diskuterar de prioriterade ämnena samt representerar sina lokalsamhällen i dialogen med beslutsfattare. Vad gäller strategiresultatets andra led - fred och försoning ska betonas att säkerhetssituationen har förbättrats successivt sedan folkmordet 1994, vilket framgår av Världsbankens World Governance Indicator för Political Stability and Absence of Violence, 9. Denna utveckling sker dock delvis till priset av inskränkta fri- och rättigheter. Den rwandiska regeringen anger själva risken för konflikt som den främsta orsaken till de restriktioner som finns i förhållande till mötes- och yttrandefrihet. Den auktoritära politiken och den därmed förknippade bristen på offentlig debatt utgör dock samtidigt enligt många bedömare ett hot för framtida stabilitet i landet. 10 Att det finns grund för framtida instabilitet visar en surveyundersökning genomförd av National Unity and Reconciliation Commission (NURC). Visserligen ger undersökningen vid handen att 92 % av Rwandas befolkning har försonats, men samma undersökning visar att 25,8% anser att det finns rwandier som fortfarande sprider folkmordsideologi och 28,9% anser att det finns människor i det rwandiska samhället som skulle försöka begå folkmord igen om förhållandena tillät detta. 88,6% av de tillfrågade anser att oläkta sår och 87,7% att etniskt baserade stereotyper är en utmaning mot försoning. 11 Det svenska stödet till fredsorganisationerna Aegis Trust 12 och Never Again Rwanda, 13 syftar båda till att hindra framtida konflikt genom att via forskning, dialogklubbar, skoldebatter och opinionsbildning bidra till ett öppnare debattklimat i Rwanda kring konfliktkänsliga frågor. 14 Ett gott resultat från den senare, nystartade insatsen är att under deltog 55 kvinnor i permanenta dialogklubbar som på ett öppet sätt diskuterar känsliga ämnen, såväl från det förflutna som från situationen idag. Målet är 300 8 Insats 51160091. 9 Indikatorn speglar uppfattningar om risken för att regeringsmakten ska destabiliseras eller avsättas genom icke-konstitutionella eller våldsamma metoder. Rwanda fick i den senast publicerade mätningen från 2014 indexvärdet 42,72 av 100 möjliga, vilket är en nedgång från 2013 då värdet var 43,60. Jämför dock med år 2009 då värdet var 29,86. Se http://info.worldbank.org/governance/wgi/index.aspx#home 10 Se bland annat Sida Helpdesk on Human Security, Conflict Analyses for the Great Lakes Region: DRC, Rwanda and Uganda (Sida augusti 2013). 11 Ingen offentlig rapport har offentliggjorts ännu. Resultaten hämtade från en presskonferens i januari 2016. 1212 Rwanda Peace Education Programme, insats 51160051. 13 Societal Healing and Participatory Governance, insats 51160091. 14 Aegis Trust har exempelvis besökt sju kommuner med en mobil utställning om folkmordet. Utställningen har besökts av minst 28 792 personer. Vidare har 117 skoldebatter anordnats och 75 vittnesmål om folkmordet dokumenterats. Lärare har utbildats om folkmordet och vågar som ett resultat av det stimulera till debatter och diskussioner om detta känsliga ämne. Se Annual Review Report (2014) för Rwanda Peace Education Programme, ss 5-6. 7

deltagare 2019. 15 Resultatet är ett exempel på NEA:s starka jämställdhetsfokus i verksamheten och strävan att stärka kvinnornas deltagande i försoningsprocessen. I enlighet med strategins betoning av vikten av att se situationen i Rwanda ur ett regionalt perspektiv, och att bidra till fred och försoning genom gränsöverskridande program, stödjer Sverige ett projekt för dialog mellan fredsaktörer och beslutsfattare i Rwanda, Burundi och östra DR Kongo. Projektet har under skapat lokala och regionala mötesplatser för diskussion och debatt kring etniska stereotyper och misstron mellan olika grupper och länder. Målet är att försöka förmå ett antal nyckelaktörer i regionen att aktivt börja arbeta för fred. 16 deltog 192 personer i de permanenta gränsöverskridande dialogklubbarna, varav 47 % kvinnor. 17 Genom stöd till lokala civilsamhällesorganisationer via samarbete med organisationen RCN Justice et Democratie bidrar Sverige till att människor fått bättre tillgång till rättvisa genom lokala medlingsprocesser. 18 Genom projektet utbildas medlare i lokala tvister. Eftersom de flesta tvister berör markfrågor erbjuder projektet också utbildning kring den nya marklagstiftningen, med tonvikt på kvinnors lagstadgade rätt till mark. Slutrapporten för avtalet med RCN 2012- visar t ex att 80% av invånarna i de lokalsamhällen RCN verkat i anser att de lokala medlingskommittéerna (Abunzi) bidragit till hållbar konfliktlösning. 19 En utvärdering från visar att utbildningen av kommittéerna ökat kvaliteten och rättssäkerheten i medlingsprocesserna. 20 Vad avser det sista ledet i strategiresultatet - ökad respekt för de mänskliga rättigheterna- visar bedömningar att respekten ökar på vissa områden, medan den minskar på andra. Rwanda kritiseras för brott mot de mänskliga rättigheterna av bland andra Human Rights Watch. 21 Utrymmet för yttrandeoch mediefrihet är begränsat och den övergripande utvecklingstrenden har som visats ovan, under det senaste året varit negativ. Arbetet med att stödja medborgerliga och politiska rättigheter försvåras av att det finns få eller inga människorättsorganisationer som kan verka helt oberoende från staten. De bredare stöden som nämns ovan (PPIMA och CSO-fonden) och stöden till RCN och Never Again Rwanda innehåller dock alla verksamhet som har stark bäring på dessa rättigheter. 15 Se Annual Report för programmet Societal Healing and Participatory Governance, insats 51160091. 16 Trans-border Dialogue for Peace in the Great Lakes Region, insats 51160058. 17 Se Annual report för programmet Trans-border Dialogue for Peace in the Great Lakes Region, insats 51160058. 18 Support to RCN Justice et Democratie, insats 51160110. 19 RCN Justice & Democrattie: Improving the Management of Land and Strengthening the Prevention and Resolution of Land Conflicts, Final Narrative Report, July 2012-September 20 Se utvärdering från tidigare insats 51160017 Improving the Management of Land by Strengthening the Prevention and Resolution of Land Conflicts in Rwanda, daterad -05-05. 21 I Human Rights Watchs World Report 2014 står bland annat att läsa: Progress in economic and social development remain impressive, but the government continues to impose severe restrictions on freedom of expression and association and does not tolerate dissent. Political space is extremely limited and independent civil society and media remain weak. Real or suspected opponents inside and outside the country continue to be targeted. Detainees were held unlawfully for several weeks or months in police or military custody, in unrecognized detention centers. Dozens of people were reported disappeared. Some reappeared in prison after prolonged incommunicado detention, but others remain unaccounted for (Human Rights Watch World Report 2014. Country Summary for Rwanda, s 1). 8

ii. Förbättrad kvalitet på, och tillgång till, fri och opartisk media, inklusive ett öppet internet Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Det svenska bidraget Mål 2019 Andel medborgare som är nöjda med tillgången till offentlig information 57 % (väntas i årsrapporten från One UN Fund) 80 % Antal klagomål som tagits emot och behandlats av Rwanda Media Commission 0 42 Indikatorn saknar kvantitativt mål. Nya och liberalare medielagar antogs under 2012-2013 och vissa effekter av detta kunde skönjas under 2014. Det kunde noteras att kvalitén i viss medial rapportering stärktes och att den blev mer kritisk än tidigare. Den 2014 instiftade självreglerande pressombudsmannen (Rwanda Media Commission) vågade vid ett par tillfällen utmana politiska beslut. Att situationen skulle ha förbättrats stöds dock inte i internationella bedömningar. I World Press Freedom Index noteras tvärtom en viss försämring sedan 2013, om än marginell. Rwanda fortsätter att tillhöra den svarta gruppen med rangordning 161 av 180 länder. 22 Som nämnts ovan tvingades Sverige i början av 2016 att avsluta det breda medieprogrammet genom IWPR, vilket bl a innehöll stöd till Rwanda Media Commission (RMC), en inkubator för medieentreprenörer, en nationell ungdomsradiostation och flera regionala och lokala radiostationer. En stor del av verksamheten upphörde dock redan i augusti-september då organisationen fick problem med sin registrering i landet. Fram till dess hade den insatsen, tillsammans med stödet till RMC via One Un Fund, exempelvis lett till att RMC etablerats och fram till mitten av behandlat 42 klagomål från allmänhet och medieaktörer. 23 Insatsen resulterade vidare i att ett arbete med förändring av Rwanda Broadcasting Authority mot en public service- myndighet påbörjades. En tredje insats inom området är ett samarbete med det svenska medieinstitutet Fojo i syfte att stärka journalistutbildningen vid Rwandas universitet. Insatsen, som har tydliga synergier med forskningssamarbetet (se nedan), är ny och resultatrapportering har ännu inte inkommit. För att delvis fylla luckan efter IWPR-programmet kommer ambassaden att under 2016 undersöka möjligheter att finna andra samarbetspartner för delar av det avbrutna programmet. Dialog har inletts 22 Reporters without Borders, World Press Freedom Index. Indexvärdet var 56,57 mot 55,46 2013. Ju lägre värde desto högre grad av pressfrihet. 23 IWPR, Rwanda Media Initatitive: Tranforming the Information Landscape, Annual Narrative Report 1 July 2014 30 June 9

med FN om en möjlig utökning av bidraget till One UN Fund för att i det inbegripa det avbrutna stödet till RMC. iii. Stärkt kapacitet i det rwandiska samhället att främja jämställdhet och stärka möjligheterna för särskilt kvinnor och flickor att åtnjuta sina mänskliga rättigheter Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Det svenska bidraget Mål 2018 Antal ministerier som integrerat jämställdhet i budget Antal sektorer i regeringens budget som har jämställdhetsstrategi 4 Väntas i årsrapporten från One UN Fund 2 Väntas i årsrapporten från One UN Fund 14 10 Rwanda har gjort klara framsteg när det gäller kvinnors rättigheter och politiska deltagande. Efter parlamentsvalen i september 2013 är exempelvis 64 % av parlamentarikerna kvinnor och i World Economic Forum s Global Gender Gap Report rankades Rwanda som det mest jämställda landet i Afrika 24. Trots dessa framsteg lever traditionella strukturer kvar som försvårar en utveckling mot att jämställdheten stärks inom alla samhällsområden. Ett av de svåraste problemen är det utbredda könsrelaterade våldet. En surveyundersökning från 2010 visade att 48 % av de rwandiska kvinnorna hade blivit utsatta för fysiskt och sexuellt våld i nära relationer (Rwanda Demographic and Health Survey, 2010). Det höga politiska deltagandet för kvinnor i är i stor utsträckning begränsat till central nivå. På lokal nivå (distrikt, cell och sektor) ligger deltagandet i form av platser i valda församlingar på cirka 30 %, vilket är en garanterad nivå p g a kvotering. Deltagandet motsvaras heller inte alltid av inflytande då kvinnor generellt sett sällan väljs till de högre beslutsfattande posterna på lokal nivå. Exempelvis är endast 6% av landets borgmästare kvinnor. De riktade insatserna i insatsportföljen begränsas till stödet genom One UN Fund till de fyra institutioner (det s k Gender Machinery) som arbetar för att förbättra och följa upp Rwandas policyer och strategier inom jämställdhetsområdet (Jämställdhetsministeriet, Nationella kvinnorådet, parlamentets kvinnogrupp och myndigheten för uppföljning av jämställdhetspolicyer) 25 och till kapacitetsstöd till ett par civilsamhällesorganisationer inom ramen för PPIMA (se ovan). Ett viktigt 24 Se https://www.weforum.org/reports/global-gender-gap-report- 25 One UN, insats 51160053. 10

resultat av stödet genom One UN Fund är att Gender Machinery genom utbildning av chefer och personal stärkt samtliga 14 ministeriers arbete med att att integrera jämställdhet i sina årsbudgetar 26. I ambassadens årsplan för 2016 ingår att bereda minst en riktad insats med mål att stärka kvinnors politiska deltagande och möjligheter att åtnjuta sina mänskliga rättigheter och minska våldet i nära relationer. Det ska också understrykas att samtliga pågående insatser under resultatområde 3 (se nedan) har som delmål att bidra till ökad jämställdhet i samhället. d. Resultatområde 3: Förbättrade möjligheter och verktyg för fattiga människor att kunna förbättra sina levnadsvillkor i. Ökade möjligheter hos framförallt kvinnor och ungdomar till anständig och produktiv sysselsättning och entreprenörskap Indikatorer Utgångsläge 2013 Utfall 2014 Utfall Det svenska bidraget Mål 2019 Antal arbetslösa och outbildade (unskilled) personer som genomgått yrkesutbildning Andel utexaminerade MA-studenter inom det svenskfinansierade programmet som fått anställning ett år efter examen 5471 7219 5000 årligen 0 95% I landets strategi för ekonomisk utveckling och fattigsdomsminskning (EDPRS II) från 2013 angavs det ambitiösa målet att skapa 200 000 produktiva jobb per år utanför jordbrukssektorn för att öka produktiviteten och höja sysselsättningen, inte minst för unga. Enligt hushållsundersökningen från har 146 000 jobb skapats årligen mellan 2011 och 2014, vilket regeringen tolkar som ett tecken på att målet är inom räckhåll. 27 I linje med denna prioritering ger Sverige sedan 2014 stöd till det Nationella Sysselsättningsprogrammet (NEP) 28 med 100 miljoner kronor 2014-2017. Programmets mål är att höja anställningsbarheten hos den rwandiska arbetskraften samt att skapa fler jobb. De programspecifika 26 UN Resident Coordinator s Office: Consolidated Annual Progress Report, One UN Fund Contributions from the Sweden Embassy, Reporting Period 1 July 2013-31 December 2014 27 Integrated Household Living Conditions Survey (EICV4),, Main Indicators Report (Kigali: National Institute of Statistics, Rwanda, ) 28 National Employment Program (NEP), insatsnummer 51160077. 11

målen är att: 1) skapa hållbara jobb som ger skälig inkomst; 2) erbjuda utbildning som efterfrågas på den privata arbetsmarknaden; och 3) skapa ett nationellt ramverk för koordinering av alla sysselsättningsfrämjande insatser i Rwanda. Sveriges stöd har ett särskilt fokus på att insatserna inom programmet ger utsatta grupper tillgång till bättre möjligheter att förbättra sina levnadsvillkor. Genomförandet av NEP har i huvudsak fortskridit enligt plan, även om programmet fortfarande är i uppbyggnadsfasen. NEP har etablerat sin närvaro i alla landets 30 distrikt och har börjat erbjuda tjänster till en bred målgrupp runtom i landet. Ett exempel på konkreta resultat är att NEP under det senaste året utbildat 7219 ungdomar och kvinnor (39 %) i yrkestekniska kompetenser som möjliggör anställning eller självsysselsättning inom sektorer som har störst sysselsättningspotential i varje distrikt. Ambassaden för en aktiv dialog med alla ansvariga ministerier och myndigheter i syfte att stärka jämställdhetsperspektivet inom programmet och förbättra resultatstyrningen. Ambassaden har under året finansierat en konsultstudie om hur utsatta unga kvinnor kan inkluderas i yrkesutbildning. Rapporten används som ett konkret hjälpmedel för val av aktiva åtgärder, så som genderfokalpersoner i varje utbildningscenter. Utöver stödet till NEP bidrar också den del av samarbetet med Univeristy of Rwanda (UR) som finansieras ur den bilaterala landbudgeten, under benämningen Higher Education and Development (HED), till att öka möjlighetet till produktiv sysselsättning och entreprenörskap. I HED inbegrips stödet till samtliga masterprogram vid UR, tillämpad forskning (e-government, geografiska informationssystem och lärandeteknologi) samt innovation. ii. Ökad tillgång till tjänster och stöd, i synnerhet för kvinnor och ungdomar, som förbättrar deras möjligheter att starta och driva kommersiella verksamheter Indikatorer Utgångsläge Utfall 2014 Utfall Det svenska bidraget Mål 2019 Antal av kvinnor och ungdomar nystartade mikro- och småföretag som fått tillgång till finansiella tjänster Antal personer med aktiva SACCO-konton (minst en transaktion på 90 dagar) inom AFRs målområden 6316 10 000 per år 0 125 000 12

Andel kvinnor och ungdomar utbildade i att bilda och driva kooperativ inom World Visions två distrikt 6,7 % kvinnor och 5,9 % ungdomar i Nyamasheke. 6,5% kvinnor och 3,7% ungdomar i Rusizi (har ej fastställts ännu av World Vision) Utvecklingen av den privata sektorn har varit positiv under de senaste åren. Antalet mikroföretag har ökat från 110 000 till 140 000 mellan 2011 och 2014 och antalet medelstora företag har ökat med 30 % upp till 10 000 företag 2014 29. Också tillgång till finansiella tjänster har ökat markant: 89 % av befolkningen (87 % kvinnor, 91 % män) använder någon typ av finansiell tjänst (upp från 72 % år 2012) medan 68 % använder formella finansiella tjänster (inklusive sparkooperativ) 30. Speciellt användandet av mobila tjänster har ökat i landet, och efterfrågan på mer diversifierade tjänster har ökat. Största delen av befolkningen är dock fortfarande utan den service de behöver för att starta och utveckla sin affärsverksamhet. Ett exempel är att endast 4 % har kunnat ta ett banklån och användandet av försäkringar eller långtidssparande är fortfarande mycket lågt. För att stärka möjligheterna för företag att växa och skapa produktiva arbetstillfällen krävs en fortsatt utveckling av infrastruktur och utökad service för affärsutveckling och finansiella tjänster. I syfte att bidra till detta resultat tecknades i november avtal för ett femårigt stöd till organisationen Access to Finance Rwanda (AFR) 31 och dess program för bättre tillgång till och användning av finansiella tjänster för låginkomsttagare. AFR har ett tydligt fokus på kvinnors tillgång till finansiella tjänster (inklusive sparande, lån, försäkring och pension) och har som målsättning att minst 60 procent av förmånstagare är kvinnor. Då programmet kom igång först i början av 2016, finns det i dagsläget inga svenskfinansierade resultat att rapportera. Även inom NEP ingår samarbete med lokala lån- och sparkooperativ (SACCO) som arbetar med att uppmuntra sparande och ansvarsfull hantering respektive investering av pengar bland sina medlemmar, samt erbjuder lånefaciliteter som möjliggör för t.ex. entreprenörer att starta och utveckla affärsverksamhet. NEP ger inga lån utan samarbetar med finansiella institut i att utbilda affärsrådgivare och erbjuda garantier för låntagare som annars inte har möjlighet att få marknadsmässiga lån. rapporterades att 6316 sådana lån hade beviljats efter rådgivning och garantistöd till programmets målgrupp. Målet, när programmet nått full kapacitet, är 10 000 per år. Under påbörjades också samarbete med World Vision inom ett program under namnet Creating Off-Farm Rwandan Enterprises (CORE) 32, vilket syftar till att stärka kvinnors möjligheter att övergå från självförsörjande jordbruk till mer produktiva näringar. Programmet tillhandahåller tjänster för finansiell kunskap och sparande (genom informella spargrupper, kooperativ, tillgång till mer formella lån), utbildning av entreprenörer, och kompetensutveckling av kooperativ. CORE arbetar i landets fattigaste distrikt (Nyamasheke) där utmaningarna för kvinnor som lämnar självförsörjande jordbruk är mycket stora, samt i granndistriktet Rusizi där möjligheter till gränsöverskridande handel med DRK och Burundi ökar den ekonomiska potentialen. För att förstå dynamiken mellan män och kvinnors försörjningsmöjligheter genomför programmet i dagsläget en djupstudie av genusnormer i de lokala samhällena. Studien ska ligga till grund för spridning av budskap om alternativa förhållningssätt. Även 29 Establishment Census 2014, National Insitute of Statistics of Rwanda () 30 FINSCOPE Survey 2016 31 Access to Finance (AFR) Phase 2, 51160108 32 World Vision CORE Project 51160078 13

detta program har nyligen startats och första årsrapporteringen förväntas efter sommaren 2016. Fältbesök visar dock på positiva resultat hos individuella förmånstagare. iii. Stärkt konkurrenskraft hos producenter och leverantörer av varor och tjänster Indikatorer Utgångsläge Utfall 2014 Utfall Det svenska bidraget Mål 2019 Antal småskaliga jordbrukare med tillgång till förbättrad finansiell service (försäkring, kredit etc) inom AFRs målområden Antal avtal (private sector partnerships) mellan finansiella institutioner och utförare inom utvalda värdekedjor inom AFRs målområde 0 470 000, varav 188 000 män och 282 000 kvinnor 0 8 I strategin betonas vikten av utveckling av värdekedjor med störst möjlighet att skapa arbetstillfällen, ökad regional integration, sänkta icke-tariffära handelshinder och stärkta institutioner inom handelsområdet som möjliga ingångar för svenskt stöd för att stärka konkurrenskraften hos producenter och leverantörer. AFR-insatsen som presenteras ovan bedöms bidra till resultatet genom stöd för tillgång och utnyttjande av finansiering inom värdekedjor som har stor potential att skapa sysselsättning, såsom värdekedjor inom majs, kaffe, mjölk, potatis. Likaså arbetar World Vision med lokala värdekedjor och entreprenörer som engagerar sig i informell gränshandel med DRK och Burundi. Det regionala stödet till Trade Mark East Africa (TMEA) som hanterats av ambassaden i Nairobi bidrar till att uppnå resultat även i de bilaterala strategierna, såsom strategin för Rwanda. Ambassaden i Kigali sitter med i Rwandas styrgrupp för insatsen, vilket ger insyn i arbetet och möjlighet för policydialog och påverkansarbete. Under 2016 kommer ambassaden att bidra till en gemensam beredning av fortsatt svenskt stöd till TMEA (ledd av det regionala teamet vid ambassaden i Addis Abeba) samt överväga behovet av eventuellt bilateralt bidrag inom samma avtal. Synergier finns mellan arbetet inom detta område och arbetet för fred och försoning under resultatområde 2. I enlighet med strategin har under möjligheter börjat undersökas för gemensamma insatser och stärkt samordning med främst ambassaden i Kinshasa för stärkande av gränsöverskridande handel som ett led i konfliktförebyggande. 14

iv. Stärkta förutsättningar hos aktörer, såsom arbetsmarknadens parter och andra, att verka för rättigheter på arbetsmarknaden Detta strategiresultat var det enda av de gällande som inte förekom i diskussionen under arbetet med Sidas resultatförslag och som det därför fanns lägst beredskap för när strategibeslutet togs i juni. Ambassaden har inlett arbetet med att identifiera riktade insatser på området. Dialog förs med arbetsmarknadsministeriet, aktörer i den privata sektorn och centrala fackförbund, men den har ännu inte mynnat ut i några konkreta förslag (därav den röda färgen). Prioriteringen från Sverige att stödja arbetet inom området har dock uppfattats tydligt av de rwandiska aktörerna. Bedömningen är att resultatuppfyllelse kan komma att bli utmanande då frågan egentligen inte finns med i Rwandas egen utvecklingsstrategi och antalet aktörer som arbetar med den är lågt. Det finns endast några få fackföreningar och samtliga har en svag ställning och låg kapacitet att formulera sina egna mål. En bråkdel av arbetskraften i Rwanda har anställningskontrakt och ännu färre är fackligt anslutna 33. Internationella varumärken lyser med sin frånvaro på den Rwandiska marknaden och ledarskapet från den privata sektorn är svagt då det endast finns knappt 200 företag i landet med mer än 100 anställda. De centrala frågorna kring rättigheter på arbetsmarknaden diskuteras och upprätthålls men inte av arbetsmarknadens parter utan av staten. Rätten till strejk är inskriven och skyddad av grundlagen, men några formella strejker i landet har inte förekommit under senare tid. Detta kan ses vara i enlighet med rwandisk praxis att söka konsensus och undvika konfrontation. Lagen kräver att konflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare löses genom medling där de lokala myndigheterna och facket medverkar. 3. Synergier med andra strategier Utbetalt belopp inom andra anslagsposter som gick till landet/regionen : 64,2 MSEK Humanitära insatser, ap. 1 3,4 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, ap. 5 7,7 Forskningssamarbete, ap. 32 53,1 Garantier 0 33 Enligt fackförbundet CESTRAR är upp till 200,000 Rwandier fackligt anslutna, men även denna siffra är osäker då många av medlemmarna inte betalar några avgifter och ambassadens tidigare obekräftad uppgift låg kring 60,000 medlemmar sammanlagt. 15

Synergier finns särskilt med strategin för DR Kongo, för strategin för regionalt samarbete i Afrika och för strategin för forskningssamarbete. Som nämnts ovan innehåller insatsportföljen en insats för fredoch försoning som också bidrar till resultat i DR Kongo (och Burundi). Under inleddes tillsammans med ambassaden i Kinshasa arbete med att undersöka möjligheter för gemensamma insatser (som båda finansierar) och stärkt samordning särskilt inom området konfliktförebyggande och försoning, inklusive stärkande av gränsöverskridande handel som ett led i detta. Inom det senare området finns synergier också med den regionala strategin konkretiserat inte minst i stödet till Trade Mark East Afrika (se ovan under resultat 3 iii). Det finns starka synergieffekter mellan Rwanda-strategin och det omfattande forskningssamarbetet mellan Sverige och University of Rwanda (UR). Som nämnts ovan finansieras delar av samarbetet med UR dessutom ur landbudgeten för Rwanda, under benämningen Higher Education and Development (HED). Där inbegrips stödet till samtliga masterprogram, tillämpad forskning (egovernment, geografiska informationssystem och lärandeteknologi) samt innovation. Dessa program ses alla som högst relevanta och viktiga för resultatområde 3 (se ovan). Därutöver finns det potential för synergier mellan resultatområde 1 och forskningssamarbetet inom delområdet för miljö och klimat och mellan resultatområde 2 och forskningssamarbetet inom delområdet för fred och konflikt. Under slutfördes en kartläggning av forskning och innovation i Rwanda. Den genomfördes inom ramen för UNESCO:s landprofiler inom policyer för vetenskap, teknik och innovation (GO-SPIN) och kommer att användas för analys och vägledning för att hitta ytterligare synergier mellan forskningsstödet och framför allt resultatområde 3. Utbildningssektorn är en av de tre sektorer Sveriges tilldelats av den rwandiska regeringen för stat-tillstat-samarbete. Det har bl a inneburit att Sverige sedan delar ordförandeskapet för en undergrupp för högre utbildning inom ramen för givarsamordningen inom utbildningssektorn. Ett aktivt deltagande i sektorarbetet bedöms ge ett mervärde för både genomförandet av UR-Sverigeprogrammet och för dialogen med utbildningsministeriet. Som ett ytterligare led i Sveriges engagemang i sektorn slutfördes under första fasen av stödet till framtagandet av en nationell strategi för högre utbildning (situationsanalys och identifiering av prioritetsområden). Stöd till det slutliga framtagandet av en strategi planeras till 2016. 4. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör 34% Sveriges andel av totala biståndet utgör 1,4% 34 Givargemensam samarbetsstrategi : Gemensam strategi saknas. 15 givare arbetar utifrån den arbetsfördelning som beslutats av den rwandiska regeringen. De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: Världsbanken, USA, EU, Storbritannien, Afrikanska utvecklingsbanken Gemensamma EU-strategin gäller 2013-2018 Status på EU-gemensamprogrammering: Diskussion pågår inom ramen för EUs biståndssamordning om möjligheterna till en gemensam approach snarare än gemensam strategi eller programmering. Sverige är den 11:e störste givaren Av EU MS är Sverige den 5:e störste givaren 35 34 Gäller endast stat-till-stat-bistånd. Medel till icke-statliga aktörer ingår inte. 35 Siffrorna gäller endast stat-till-stat-bistånd 16

5. Lärdomar och rekommendationer En lärdom av svårigheterna i genomförandet av insatser som syftar till att stärka oberoende media och det civila samhället är att valet av samarbetspartner måste göras med mycket stor omsorg. I samtliga insatser där ambassaden mött problem är genomföraren internationella aktörer och det råder ingen tvekan om att Rwandas regering granskar och kontrollerar dessa extra noggrant. För att kunna verka i landet måste dessa aktörer registrera sig och registreringsprocessen kan självfallet användas för att välja vilka man vill och inte vill ska genomföra sin verksamhet. En slutsats är att givet den politiska situationen måste ambassaden för att uppnå resultat enligt strategin vara noga med att informera och i vissa fall t o m konsultera den rwandiska regeringen vid stöd till det civila samhället. En slutsats utifrån dessa erfarenheter är att den balansgång mellan samarbete med staten och stöd till det civila samhället som strategin föreskriver, i ett land som Rwanda kräver att strategigenomförandet innehåller en tydlig riskberedskap. Den kan innebära situationer där beslut måste fattas efter nära samråd mellan UM och hemmamyndigheterna. 5.1 Implikationer för omstyrning av innevarande strategi För att öka möjligheterna att uppnå resultaten under resultatområde 1 (miljö, klimat, resiliens) kommer en särskild satsning på området att göras under de närmaste två åren. Under utbetalades endast 15 miljoner SEK till totalt två insatser under resultatområdet. Portföljen innehåller ingen riktad insats för att uppnå områdets resultat ii, stärkt kapacitet i det civila samhället. För resultatuppfyllelse inom resultatorådet kommer också garantier som alternativ finansieringsform att prövas. För närvarande pågår inledande beredning av en garanti för en av Afrikanska utvecklingsbanken planerad insats för förnyelsebar energi Omställningen kommer att med nödvändighet innebära en viss minskning av medelsfördelningen till de andra två resultatområdena, särskilt resultatområde 2, demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det området stod för mer än 60% av budgeten. Minskningen kommer dock inte att innebära att insatser behöver avslutas, utan istället att tidigare planerade belopp för nya och förlängda insatser kommer att reduceras. Bilaga 1. Forskning a. Resultatområde 1: Forskning i. Stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling, med fokus på kapacitetsuppbyggnad för forskning, främst i låginkomstländer och regioner. Fler samarbetsländer har kapacitet att självständig genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Fler kvinnor genomgår forskarutbildning och bedriver forskning Stärkta förutsättningar och stärkt förmåga hos nationella och regionala forskningsaktörer att delta i internationell forskning och forskningsdialog. Fler samarbetsländer och regional forskningsaktörer har ökad kapacitet att formulera och genomföra såväl nationella som regionala forskningsstrategier 17

Fler samarbetsländer och regionala forskningsaktörer har ökad kompetens och stärkt infrastruktur för vetenskaplig kommunikation Stärkt förmåga hos universitet i samarbetsländerna att kommunicera forskningsresultat som kan vara till nytta för samhällets utveckling. Indikatorer Utgångsläge 1 juli 2013 Utfall 2014/* Det svenska bidraget 2014/* Mål 2017/2018* Increased number of PhD students enrolled/graduated (accumulated) % women enrolled /graduated PhD # papers presented at international conferences # up to date communication policies in place * Avser 1juli 204 30 juni. 32 / 18 56 / 34 56 / 34 113 / 91 25% / 17% 27% / 24% 27% / 24% 28% / 25% NA 14 14 NA 0 0 2 Den övergripande bedömningen är att strategiresultaten går i önskad riktning, om än i maklig takt. Den politiska viljan att stärka framför allt högre utbildning men också forskning är stark, inte minst inom naturvetenskaper och teknologi. En nationell kommission för dessa finns på plats sedan 2013 med uppgift att ge råd till regeringen i frågor om lagar, regler och policys för vetenskap, teknologi, innovation on forskning. Till detta har lagts att etablera och ansvara för en nationell fond för forskning dit 0.5%. av statens totala budget för R&D skall kanaliseras. 36 Antalet studenter inom högre utbildning fördubblades nästan mellan 2009 och 2013 till ca 87,000. Mer än hälften av dessa går på privata universitet, vilken är den snabbast växande delen av sektorn. 37 En process att göra landets största och enda statliga universitet, University of Rwanda (UR), autonomt har påbörjats, men verkar ha avstannat då ytterligare lagändringar behövs. Under rapporteringsperioden antog UR en forskningsstrategi och regelverk för tilldelning av doktorsexamen (PhD by research). Tid för forskning ingår numera i arbetsbeskrivningen för akademisk personal fr.o.m. adjunkt och ingår i utvärdering för befordran på UR. 38 Det finns dock fortfarande stora brister i det nationella systemet för forskning och högre utbildning. Kvalitet utgör en erkänd utmaning, likaså den låga produktionen av forskning och 36 UNESCO () Mapping Research and Innovation in the Republic of Rwanda. G.A. Lemarchand and A. Tach (eds.) GO SPIN Country Profiles in Science, Technology and Innovation Policy, Vol. 4., (Paris: United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization). 37 Masanja, V.G. et al. () Strategic Directions for Higher Education in Rwanda (Stockholm: Indevelop AB). 38 UR (2014) Strategy to Increase the Production of Quality and Relevant Research at the University of Rwanda (Kigali: University of Rwanda) 18

publicering av forskningsresultat (där mer än 80% kommer från UR), samt den låga andelen kvinnor bland såväl studenter som forskare och på ledande positioner inom akademin. 39 Insatsportföljen består än så länge enbart av det bilaterala forskningssamarbetet med UR 40 och kan därmed inte täcka alla målen i resultatområdet. Dock är UR den viktigaste noden i Rwandas nationella system för forskning och högre utbildning, och UR-Sweden programmet utgör den mest omfattande och långsiktiga kapacitetsutvecklingsinsats som finns inom sektorn in Rwanda. Insatsen bidrar på så sätt till den svagt positiva utveckling i riktning mot strategimålen som ändå kan skönjas. Genomförandet under 2014- har i huvudsak gått enligt plan. Programmet har sedan starten av nuvarande avtalsperiod (juli 2013 juni 2018) lidit av förseningar, vilket drar ned bedömningen. I de flesta fall kan dessa härledas till den omvandlingsprocess som inleddes då UR skapades i september 2013 genom sammanslagning av landets sju statliga universitet. I takt med att interna strukturer och procedurer har börjat komma på plats, samt ökat ägandeskap från URs ledning, så förbättrades dock genomförandet under året. En fortsatt utmaning var upphandling som ofta var mer tidskrävande än beräknat. Likaså har de centrala och övergripande del-programmen i ICT Infrastruktur, bibliotek, och lärandeteknologi haft fortsatt svårt att hitta sin hemvist inom det College-baserade UR. Ambassaden förde kontinuerlig dialog om samtliga dessa områden med universitetets ledning. Totalt hade 34 doktorander disputerat och återvänt till Rwanda vid resultatperiodens slut. Nämnvärt är att bland de åtta som disputerade under 2014- så återfinns Rwandas första kvinnliga doktor i matematik. Ett fåtal av de disputerade återfins på myndigheter och FN-organ, medan den absoluta majoriteten arbetar på UR. Runt dessa byggs nu forskargrupper och seminarieserier (t.ex. i matematik, fred och konflikt, ekonomi), och de utgör kärnan i en satsning på förbättrad kompetens inom handledning på UR vilken är nödvändig för deras egen doktorandutbildning. Bland de 13 doktorander som antogs under 2014- så finns Rwandas första doktorand (kvinna) inom biblioteks- och informationskunskap, samt den sista av fyra (varav två kvinnor) inom det för landet nya ämnet ICT e- förvaltning. Satsningen på akademisk kvinnlig personal stärktes då delprogrammet placerades vid Center for Gender Studies med uppdrag att för nästa aktivitetsår initiera mentorprogram och genomföra analyser av gendergap bland URs personal och studenter. Programmets satsning på ICT infrastruktur, bibliotek och forskningsdirektoratet fortsätter att utgöra vitala bidrag till universitets forskningsinfrastruktur och forskningsförvaltning. 41 Fattiga människors perspektiv och andra perspektiv kommer framför allt in via forskningen som sker i programmet, men (med undantag av kvinnosatsningen) så har de inte legat till grund för val av aktörer eller insatsens målgrupper. Exempel på avhandlingar med fattigdomsperspektiv är State policies and livelihoods: Rwanda human settlement policy (2009), Optimizination of the theraphy of HIV/TB coinfection in Rwanda (2013), Water demand and financing in Rwanda (2013), Changing gender relations: womens experiences of land the Land Tenure Reform Program in Rwanda (); all from Gothenburg University. 39 Masanja, V.G. et al. () Strategic Directions for Higher Education in Rwanda (Stockholm: Indevelop AB). 40 UR-Sweden Program for Research, Higher Education and Institutional Advancement, insats-id 51160027. 41 UR-Sweden Program for Research, Higher Education and Institutional Advancement: Program Progress Report 2014-. 19