pågående projekt) 1 Bedömning av strategigenomförande och resultat

Transkript

1 September 2012 september 2013 Del 1: Rapportering av strategigenomförande och resultat Samarbetsstrategin för Rwanda Utbetalt belopp 70,7 MSEK (per Årligt allokerat 165 MSEK /9) belopp Antal avtalade 30 (varav 8 är Strategiperiod insatser pågående projekt) 1 Bedömning av strategigenomförande och resultat Uppnå strategimålen Genomföra insatsportföljen Bedömning av måluppfyllelse avseende strategimålen Trenderna för vissa av målen är positiva, medan liten, ingen eller till och med negativ utveckling kan noteras för andra mål. Med andra ord uppnås strategimålen bara delvis. Målen för verksamhetsområdet demokrati och mänskliga rättigheter är: (i) ökad insyn i offentliga institutioner samt ökat ansvarsutkrävande, (ii) stärkt rättssäkerhet i samhället samt ökad respekt för och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna, (iii) varaktig fred och förbättrad säkerhet. Avseende målet om ökad insyn i offentliga institutioner samt ökat ansvarsutkrävande är utvecklingstrenden svagt positiv. Ny offentlighetslagstiftning (till vilken den Sverigefinansierade enskilda organisationen CLADHO bidragit) och nya liberalare medialagar har antagits under Förändringarna har ökat möjligheterna till ansvarsutkrävande men media, civilsamhället och politisk opposition är svagt utvecklade. Därmed är ansvarsutkrävandet de facto alltjämt begränsat. Valrörelsen till parlamentsvalet i september belyste med stor tydlighet bristen på politisk debatt, och det finns oroande tendenser till att kontrollen över civilsamhället ökar. En ljuspunkt är att medborgare och rwandiska enskilda organisationer (bland annat tack vare det svenskstödda civilsamhällesprogrammet PPIMA) skapat tillfällen för dialog med lokala och nationella beslutsfattare. Dessa möten har både fått medborgare att bli mer medvetna om sina rättigheter och i flera fall också påverkat beslutsfattandet. i Mot denna bakgrund är det rimligt att hävda att insynen i offentliga institutioner och ansvarsutkrävandet har ökat under strategiperioden. Mycket arbete återstår dock innan Rwanda kan sägas vara en öppen demokrati. När det gäller rättssäkerhet har FN:s internationella brottsmålsdomstol för Rwanda i Arusha (ICTR) sedan 2010 gjort bedömningen att Rwandas rättssystem är tillräckligt rättssäkert för att folkmordsfall ska kunna börja överföras från den internationella domstolen till 1 Resterande insatser är till stor del resultatrådgivningstjänster, systemrevisioner och utvärderingar. Sida 1 (12)

2 rättsväsendet i Rwanda. Samma bedömning gjordes av Europadomstolen, i samband med att Sverige ville överlämna en folkmordsmisstänkt rwandier för rättegång i Rwanda. ii Detta är tydliga indikationer på att rättssäkerheten i Rwanda har stärkts under de senaste åren. Samtidigt fortsätter Rwanda att kritiseras för brott mot de mänskliga rättigheterna. Under det senaste året har Amnesty anklagat Rwanda för att fängsla personer utan grund och hävdar att tortyr har förekommit. iii Human Rights Watch liksom en av FN:s säkerhetsråd tillsatt expertgrupp har vidare anklagat Rwanda för att stödja rebellgruppen M23, som begår allvarliga övergrepp mot mänskliga rättigheter i östra DR Kongo. iv Utrymmet för yttrandefrihet är fortsatt begränsat, och den övergripande utvecklingstrenden härvidlag har under de senaste åren varit svagt negativ. v Detta beror bland annat på att trakasserier och juridiska processer förekommer mot journalister och politisk opposition. vi Det återstår att se om implementeringen av de nya medialagarna (som Sverige avser att stödja) kan vända denna trend, men det kommer i så fall inte att ske under den rådande strategiperioden. Samtidigt ska det framhållas att Rwanda gjort stora framsteg när det gäller sociala och ekonomiska rättigheter 2 och kvinnors rättigheter vii. Sammanfattningsvis ökar sålunda respekten för och efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna på vissa områden, medan den minskar på andra. Säkerhetssituationen har förbättrats successivt under strategiperioden. viii Under det senaste året har dock säkerhetsläget försämrats något till följd av konflikten i DR Kongo. Främst är det oroligare i gränstrakterna till Nordkivu, men det finns också indikationer på att nätverk som är kritiska mot regimen i Rwanda vill utnyttja den spända situationen för att destabilisera säkerhetssituationen i landet. Än så länge har dessa försök inte lett till några riktigt allvarliga incidenter (även om människor dött i granatexplosioner på marknadsplatser), men säkerhetshotet har enligt flera bedömare varit en av orsakerna till vissa av Rwandas brott mot de mänskliga rättigheterna, såsom tortyr av personer som befarats ingå i de nätverk som hotar makteliten. Förutsättningarna för varaktig fred i regionen har efter en relativt lugn period försämrats, sedan M23 bildades i april Samtidigt kan det senaste årets negativa utveckling på sikt leda till en internationell kraftsamling för att försöka lösa konfliktens grundorsaker. Någon varaktig fred kommer dock inte att förverkligas under den här strategiperioden. Målen för miljö- och naturresurssektorn är: (i) effektivare och mer hållbart utnyttjande av naturresurser, (ii) stärkta landrättigheter för fattiga. Mål (ii) har uppfyllts eftersom Rwandas omfattande markreform (bland annat med hjälp av svenskt stöd) nu avslutats. Det betyder att all mark i Rwanda kartlagts och att markägarnas sedvanerätt formaliserats i 10,3 miljoner 99-åriga arrendekontrakt. ix Det ska dock noteras att det finns risker för att reformen på sikt undermineras av att informella praktiker avseende hur man säljer, köper och ärver mark fortfarande lever kvar sida vid sida av de formella systemet. Den långsiktiga trenden på område (i) är svagt positiv. Rwanda har, inte minst med hjälp av svenskt bistånd, en relativt stark miljömyndighet, och miljö-och klimatfrågorna tas på politiskt allvar. Under strategiperioden har detta resulterat i att regleringarna inom miljöområdet stärkts, att skogsytan ökar, att våtmarker skyddas bättre och att stora markområden har terrasserats för 2 Se beskrivningen om trender inom marknadsutvecklingssektorn nedan, och för referenser slutnot xii. Sida 2 (12)

3 att minska jorderosionen. x Samtidigt står Rwanda inför stora utmaningar på detta område. En hög befolkningstäthet och befolkningstillväxt tär på naturresurserna, och det sker därför kontinuerliga försämringar vad avser bland annat markutarmning till följd av hårt och omodernt jordbruk och minskad tillgång till vatten. Målet för marknadsutvecklingssektorn är: förbättrade levnadsvillkor för fattiga människor på landsbygden. Trenden avseende detta mål är positiv. Två stora statistiska undersökningar xi visar att antalet personer som lever i fattigdom i Rwanda har minskat från 56,7% 2005/06 till 44,9% 2010/11. Den extrema fattigdomen har under samma period minskat från 37% till 24%. Även andra utvecklingstrender är mycket positiva. Mödradödligheten och dödligheten bland barn under fem år har exempelvis halverats på fem år, och allt fler barn slutför sin grundskoleutbildning. xii Eftersom 85 % av Rwandas befolkning, och de flesta av de som är fattiga eller extremt fattiga, lever på landsbygden visar denna statistik att levnadsvillkoren för fattiga människor på landsbygden har förbättrats under strategiperioden. Sverige har i viss mån bidragit till detta genom stödet till Rwandas sociala trygghetsprogram. Bedömning av insatsportföljens genomförande Orsakssambandet mellan de svenskfinansierade insatserna och målen på strateginivå är svagt, eftersom målen formulerats på en övergripande nivå som påverkas av en mängd andra faktorer än svensk bistånd. Så trots att insatserna för det mesta levererar resultat enligt plan bidrar de i begränsad utsträckning till de ambitiösa strategimålen. Inom området marknadsutveckling har inga utbetalningar gjorts sedan 2012 års strategirapport, medan de inom området miljö- och naturresurser varit betydligt lägre än planerat. Anledningen är att de svenska insatserna inom dessa områden suspenderades i juni 2012, som en konsekvens av Rwandas inblandning i konflikten i östra DR Kongo. Även om ambassaden omprogrammerat finansiering från den rwandiska staten till FN (genom One UN) och det civila samhället har insatsportföljen sålunda inte kunnat genomföras enligt plan. När det gäller omprogrammeringen förtjänar stödet till One UN i Rwanda att omnämnas. Stödet är två-årigt, och omfattar totalt 140 MSEK. I enlighet med Sveriges policy för multilateral finansiering har bidraget inte öronmärkts, men ambassaden har i dialog med FN markerat att Sverige kommer att fokusera sin uppföljning på några av de områden som FN arbetar med som ligger i linje med Sveriges bilaterala samarbetsstrategi med Rwanda: i synnerhet yttrandefrihet, miljö- och naturresurser, jämställdhet och stöd till återvändande flyktingar. Stödet genom One UN möjliggör svensk finansiering till strategisk kapacitetsutveckling av och dialog med rwandiska ministerier och myndigheter trots det suspenderade stat-till-statbiståndet. Det starka samarbetet med FN torde också stärka Sveriges röst i den rwandiska utvecklingspolitiken, och Sveriges möjligheter att verka för ett effektivare och relevantare FN-stöd till Rwanda. Med andra ord får Sverige på detta sätt en stor möjlighet att påverka andra biståndsflöden än de bilaterala. Ambassaden kommer att utvärdera detta samarbeta och överväga om det ska förlängas utöver den två-åriga period som nu avtalats. Inom verksamhetsområdet demokrati och mänskliga rättigheter har stödet till civilsamhället utökats successivt sedan stat-till stat-biståndet suspenderades, och dialog med och stöd till Rwanda för jämställdhetsfrågor samt demokratiutveckling i allmänhet och yttrandefrihetsfrågor i synnerhet förväntas kunna fördjupas inom ramen för stödet till One UN. För att Sida 3 (12)

4 stödja implementeringen av de nya medialagarna planerar ambassaden också bilateralt mediastöd som bereds under sista kvartalet Avtal för nya projektfaser har under rapporteringsperioden slutits med den rwandiska fredsorganisationen Institute for Research and Dialogue on Peace (IRDP) samt med Norska Folkehjelpen, som samordnar ett framgångsrikt civilsamhällesprogram (PPIMA) med stöd till 14 lokala civilsamhällesorganisationer. Som respons på oron i DR Kongo har en ny insats för att stödja regionala fredsaktörer påbörjats. En ny insats med Aegis Trust syftar till att lära barn och ungdomar mer om vad som orsakade och hände under folkmordet 1994, för att förebygga liknande händelser i framtiden. De flesta projekten är nya och därför finns få resultat att rapportera. IRDP har emellertid arbetat under lång tid med svensk finansiering. De har etablerat sig som en av Rwandas mest inflytelserika civilsamhällesorganisationer, och bidrar genom forskning, dialogklubbar, skoldebatter och opinionsbildning till ökat ansvarsutkrävande, varaktig fred och förbättrad säkerhet. Bland annat har de gjort det möjligt för över människor, de flesta ungdomar, att offentligt framföra sin syn på känsliga frågor. xiii PPIMA är det största civilsamhällesprogrammet i Rwanda, och bidrar till ökad insyn i offentliga institutioner samt ökat ansvarsutkrävande. Genom programmet har medborgare fått möjlighet att framföra sina synpunkter på statens tjänster till lokala och nationella beslutsfattare. Det finns många exempel på att detta har påverkat beslutsfattandet. xiv Inom miljö- och naturresurssektorn har utbetalningarna till miljömyndigheten REMA varit begränsade under det senaste året. Myndigheten har ändå tack vare tidigare utbetalat svenskt stöd kunnat utbilda medarbetare, köpa mätutrustning och erbjuda stödpersoner för miljöplanering på distriktsnivå. Vidare har 618,4 hektar mark terrasserats och 1343 hektar av sjöstränder och flodbankar skyddats. xv Sveriges planerade kapacitetsutvecklingsstöd till ministeriet för naturresurser (MINIRENA), avsett att stärka upp ministeriets resultatstyrning, har påbörjats genom ett konsultkontrakt och kommer att övertas av UNDP med finansiering från det svenska bidraget till One UN. Inga medel har utbetalats till Rwandas markreformprogram under det senaste året. Sverige har dock genom tidigare finansiering i hög grad bidragit till att Rwandas markreform kunnat genomföras. Programmet avslutades i juni 2013, och har resulterat i att all mark i Rwanda utmätts, och 10,3 miljoner fastigheter registrerats på privata ägare som tidigare saknat formella rättigheter till sin mark. Detta har särskilt gynnat kvinnor, som av tradition ofta förnekats rätt till mark. Under året har ambassaden påbörjat ett nytt stöd som syftar till att utbilda lokala medlare om den nya lagstiftningen. Projektet har ett starkt jämställdhetsfokus. Inom marknadsutvecklingssektorn har inga medel utbetalats till socialförsäkringsprogrammet VUP under det senaste året. Bland annat till följd av de uteblivna svenska utbetalningarna har emellertid DFID och Världsbanken beslutat att öka sitt stöd till VUP, varför projektresultaten ändå kommer att uppnås. Sverige har tidigare utbetalat stora summor till programmet, som bidragit till målet att förbättra levnadsvillkor för fattiga människor på landsbygden. Cirka människor har under strategiperioden erhållit svenskt stöd, som gjort det möjligt för olika målgrupper att köpa mat för dagen, genomföra offentligt arbete mot ersättning eller erhålla mikrokrediter. xvi Under rapporteringsperioden har den sista utbetalningen gjorts till TradeMark East Africas handelsfrämjande program med Rwanda. Projektet har levererat resultat, men ambassaden har bedömt att de stora handelshindren för Sida 4 (12)

5 Rwanda finns i Tanzania och Kenya. Dessa problem angrips med finansiering från Sidas regionala stöd till TradeMark East Africa. Övergripande slutsatser Ovanstående analys visar att orsakssambandet mellan de svenskfinansierade insatserna och målen på strateginivå är svagt, eftersom målen relaterar till önskvärda utvecklingstrender som påverkas av en mängd andra faktorer än svensk bistånd. Resultaten av enskilda insatser kan heller inte på ett meningsfullt sätt aggregeras till sektorresultat, eftersom de angriper olika typer av problem inom de aktuella sektorerna med olika metoder såsom kapacitetsutveckling, dialog, bidrag till aktiviteter och infrastruktursatsningar. Lärdomen är att mål, resultat och indikatorer bör formuleras i relation till det svenska utvecklingsbidraget, inte i relation till önskvärda utvecklingstrender. Det är viktigt att denna erfarenhet tas tillvara då nya resultatstrategier utvecklas. När det gäller insatserna levererar de flesta enligt plan, även om en del förseningar har uppstått i vissa av projekten. Under det senaste året har förseningarna främst varit förknippade med att rwandiska ministerier och myndigheter gjort det svårare för civilsamhället att arbeta i Rwanda. För att civilsamhällesprogrammen ska fungera, behövs därför politisk fingertoppskänsla hos organisationerna samt goda nätverk. Detta kan i sin tur äventyra civilsamhällets politiska oberoende. Samtidigt kan det konstateras att framstegen är snabbast där det finns en stark inhemsk politisk vilja att leverera resultat. I dessa fall (såsom i markreformprogrammet eller det sociala trygghetsprogrammet) kan det emellertid ibland gå lite för fort, vilket kan medföra problem i implementeringen och/eller utgöra en risk för bärkraften i programmen. I markprogrammet har Rwanda exempelvis velat genomföra en formell reform så snabbt, att de informella praktiker som använts i sekler nu lever kvar vid sidan av det formella systemet. Detta riskerar att underminera hela markreformen, eftersom transaktioner av mark pågår utan att registreras. Sedan förordningen om intern styrning och kontroll implementerats med stor kraft på Sida behöver medarbetarna att spendera allt mer tid på kontoret. Det handlar inte bara om att dokumentera bedömningar och ställningstaganden i insatshanteringssystemet. Mycket tid läggs också på att upphandla konsulttjänster såsom systemrevisioner, resultatrådgivning och utvärderingar och att kvalitetssäkra dessa tjänster. Även om detta stärker kvaliteten i insatshanteringen sker det till ett högt pris. Handläggarna och biståndsrådet får mindre tid att träffa partners, genomföra fältbesök och ägna sig åt kontextuell omvärldsbevakning. Eftersom resultaten av insatserna i så hög grad är förknippade med politiska processer, riskerar nuvarande prioriteringar (trots fördelarna) att de facto försämra riskanalys och riskhantering. Det leder i sin tur till sämre resultat i insatserna. Kontentan är att det utan ökade resurser inte är möjligt att stärka kvaliteten i en del av verksamheten, utan att försämra den i andra. En genomgripande analys av vad detta får för effekter i verksamheten är nödvändig för att balansen mellan olika typer av arbetsuppgifter ska kunna bli bättre. Redovisning av resultat Sida 5 (12)

6 Sektor 1: Sektormål: 1-3 viktigaste resultaten som Sverige bidragit till Demokrati och mänskliga rättigheter (i) ökad insyn i offentliga institutioner samt ökat ansvarsutkrävande, (ii) stärkt rättssäkerhet i samhället samt ökad respekt för och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna, (iii) varaktig fred och förbättrad säkerhet. 1. Genom civilsamhällesprogrammet PPIMA, som samfinansieras med DFID och samordnas av Norska Folkehjelpen, har medborgare fått möjlighet att framföra sina synpunkter på statens tjänster till lokala och nationella beslutsfattare. Det finns många exempel på att detta har påverkat beslutsfattandet inom hälsa, jordbruk, infrastruktur, utbildning och vatten och sanitet. xvii 3 2. Fredsorganisationen Interpeace har med svensk och schweizisk finansiering etablerat ett nätverk av fredsorganisationer i Rwanda, Burundi och östra DR Kongo. Dessa ska under de närmsta tre åren arbeta tillsammans för fred i regionen. xviii 4 3. Den rwandiska fredsorganisationen Institute for Research and Dialogue on Peace har genom svensk finansiering gjort det möjligt för över människor, de flesta ungdomar, att offentligt framföra sin syn på känsliga frågor som våld mot kvinnor, engelskan som offentligt språk i Rwanda, valfrågor och överbefolkning genom sånger, dikter, debatter, diskussioner och film. xix 5 Sektor 2 : Sektormål: 1-3 viktigaste resultaten som Miljö och naturresurser (i) effektivare och mer hållbart utnyttjande av naturresurser, (ii) stärkta landrättigheter för fattiga. 1. Sverige har genom tidigare finansiering ( ) i hög grad bidragit till att Rwandas markreform kunnat genomföras. Programmet avslutades i juni 2013, och har resulterat i att all mark i Rwanda utmätts, och 10,3 3 Insats Civil Society Capacity Building (PPIMA), 44,1 MSEK (44,1 MSEK utbetalt totalt varav 3,2 MSEK 2013) samt Civil Society Capacity Building (PPIMA) II, 33 MSEK (11,2 MSEK utbetalt total och 2013). 4 Insats Preparatory phase: Trans-border Dialogue for Peace, 1,25 MSEK (1,25 MSEK utbetalt totalt varav 0 SEK 2013). Markerat stycke på sidan. 5 Insats Interpeace IRDP Rwanda Peace Building Prog , 26,4 MSEK (16,25 MSEK utbetalt varav 6,4 MSEK 2013). Resultaten är syntetiserade från IRDP:s rapportering från julidecember 2012 samt april-juni Sida 6 (12)

7 Sverige bidragit till miljoner fastigheter registrerats på privata ägare som tidigare saknat formella rättigheter till sin mark xx 6. Detta har särskilt gynnat kvinnor, som av tradition ofta förnekats rätt till mark. 2. Miljömyndigheten REMA har genom svenskt stöd kunnat utbilda medarbetare, köpa mätutrustning och erbjuda stödpersoner för miljöplanering på distriktsnivå. xxi 7 Sektor 3: Sektormål: 1-3 viktigaste resultaten som Sverige bidragit till 3. Miljömyndigheten REMA har genom svenskt stöd terasserat 618,4 hektar mark och skyddat 1343 hektar av sjöstränder och flodbankar. xxii 8 Marknadsutveckling Förbättrade levnadsvillkor för fattiga människor på landsbygden. 1. Den svenskfinansierade organisationen TradeMark East Africa (TMEA) upptäckte att rwandiska lastbilar fick betala en avgift på 500 dollar för att importera varor från Dar es Salaams hamn till Kigali. Deras lobbying ledde till att Rwanda tog upp frågan och Tanzania gick med på att sänka avgiften till 150 dollar, vilket innebär en stor kostnadsbesparing för Rwandiska importörer. xxiii 9 2. Det nya politiska samarbetet mellan Kenya, Rwanda och Uganda, som syftar till effektivare regional integration, har lett till att länderna har kommit överens om ett gemensamt turistvisum. Processen syftar till att starta en tullunion, vilket ska leda till att transporttiden för en container till Rwanda från hamnen i Mombasa minskar från 21 till 8 dagar. TMEA xxiv 10 stödjer processen med teknisk expertis. 6 Insats MINELA/LTR, 81,45 MSEK (71,45 MSEK utbetalt varav 0 SEK 2013) 7 Insats Environment and climate change, 40 MSEK (14,3 MSEK utbetalt varav 4,3 SEK 2013). 8 Insats Environment and climate change, 40 MSEK (14,3 MSEK utbetalt varav 4,3 SEK 2013). 9 Insats Trademark East Africa Rwanda window, 45 MSEK (45 MSEK utbetalt varav 0 SEK 2013). För ytterligare resultatreferens se och 10 Insats Trademark East Africa Rwanda window, 45 MSEK (45 MSEK utbetalt varav 0 SEK 2013). För resultatreferens se Sida 7 (12)

8 Slutnoter i Public Policy Information, Monitoring and Advocacy (PPIMA) project in Rwanda. Baseline Report & Logframe for Phase II (Indevelop Final Report - 21 December 2012) s.6 På sidorna av denna oberoende utvärdering redovisas 31 exempel på konkreta effekter av programmet. I sammanfattningen av utvärderingen i fråga konstateras While it is not possible to mention all the [ ] numerous benefits that the scorecard process brings, one pertinent one is that it raises issues which PPIMA can then feed into district and national level dialogues for the attention of policy makers and planners for both the formulation of policies and plans, and their implementation (s 6). ii Sammanfattning av Europadomstolens dom den 27 oktober 2011 i målet Ahorugeze mot Sverige, nr 37075/09 (Migrationsverket 2011). S.1-2 Enligt Europadomstolens praxis krävs det grundad anledning att tro att en utlänning skulle utsättas för en verklig risk för en flagrant orättvis rättegång för att artikel 6 i Europakonventionen ska kunna utgöra ett hinder mot utlämning. I den dom som avkunnades den 27 oktober 2011 bedömde domstolen att någon sådan risk inte föreligger i Rwanda. Beslutet grundande sig i hög grad på de erfarenheter som dragits av ICTR då de samarbetat med det rwandiska rättsväsendet. iii Rwanda: Shrouded in Secrecy: Illegal Detention and Torture by Military Intelligence (Amnesty International 2012), s 7 Progress over the last decade by the government of Rwanda in improving conditions of detention in prisons falling under the authority of the Rwanda Correctional Service (RCS) is being undermined by the parallel detention system run by the military. Scores of people are held in detention in military camps and the safeguards which protect detainees in police stations and other official places of detention are circumvented. Hidden from view, detainees have been unlawfully detained as well as reportedly tortured and otherwise ill-treated. iv Human Rights Watch World Report, Country Summary for Rwanda (Human Rights Watch 2013), s 5. The Rwandan military provided support to the Congolese rebel group M23, which launched a mutiny against the Congolese army in March. The M23 committed serious abuses in eastern Congo, including killings of civilians, summary executions, rape, and forced recruitment., v a) Reporters without Borders Press Freedom Index 2006 Se markering i tabell. Sida 8 (12)

9 b) Reporters without Borders Press Freedom Index Se markering i tabell. I Press Freedom Index placerades Rwanda på plats 128 bland världens länder rankades Rwanda på plats 156 och i den senaste mätningen 2013 på plats 161. c) Världsbankens World Governance Indicator för Voice and Accountability. s.1-2 [ ]reflects perceptions of the extent to which a country's citizens are able to participate in selecting their government, as well as freedom of expression, freedom of association, and a free media fick Rwanda 14,9 poäng av 100 möjliga I den senast tillgängliga mätningen från 2011 erhölls 12,2 poäng. vi a) Human Rights Watch World Report 2012 s.1-2 Se markerade resonemang där det rapporteras om flera fall av denna karaktär. b) Human Rights Watch World Report 2013 s 1-3 Se markerade resonemang där det rapporteras om flera fall av denna karaktär. vii The New Times Rwanda: Women takes 64% seats in parliament. s.1 The just concluded parlimentry elections have handed women on overwhelming majority in Rwanda s Parliament, an unprecedented 64 per cents of the seats in the Chamber of Deputies. I det parlament som kommer att bildas efter valen i september 2013 kommer exempelvis 64% av ledamöterna att vara kvinnor, vilket är den klart högsta parlamentariska kvinnorepresentationen i världen. viii World bank Institute Country data report for Rwanda, s.1-2 På Världsbankens World Governance Indicator för Political Stability and Absence of Violence som reflects perceptions of the likelihood that the government will be destabilized or overthrown by unconstitutional or violent means, including politically-motivated violence and terrorism erhöll Rwanda 25 av 100 poäng Vid den senaste mätningen 2011 fick Rwanda 46 poäng. ix Support to Land Tenure Regularisation Programme. Final Report of the Service Provider Contract (Government of Rwanda 2013), s.11. The LTRSP [Land Tenure Regularisation Programme] has successfully delivered the substantially increased output of 10.3 million parcels demarcated. Sida 9 (12)

10 x Summary of the Environment and Natural Resources Backward-looking Joint Sector Review 2011/12 (MINRENA 2012) s.1-2: [framsida saknas] Critical degraded ecosystems (watersheds, marshlands, lakeshores, and riverbanks) were mapped and rehabilitated. 2,454 ha of lakeshores; 1,431,24 ha of riverbanks and 1,266 ha of related watersheds and 56,118 ha of wetlands, were proposed to be fully protected by law. (s 1) In the forestry sub-sector, the target was to increase national forest cover was 22.7% and it was fully achieved at 24.5% s.2. xii EDPRS: Lessons Learned (Government of Rwanda 2012), s 13 Se tabell och övergripande resonemang på sidan. Fattigdoms- och hälsostatistik finns bland annat redovisad i. Studier och analyser finns också tillgängliga på Rwandas statistikmyndighets hemsida: xiii Interpeace IRDP Rwanda Peace Building Prog IRDP:s rapportering från juli-december 2012 sid 9, 16, 18, Interpeace IRDP Rwanda Peace Building Prog IRDP:s rapportering från april-juni Sid , Se övergripande resonemang på angivna sidor. xiv Public Policy Information, Monitoring and Advocacy (PPIMA) project in Rwanda. Baseline Report & Logframe for Phase II (Indevelop Final Report - 21 December 2012). s.6 På sidorna av denna oberoende utvärdering redovisas 31 exempel på konkreta effekter av programmet. I sammanfattningen av utvärderingen i fråga konstateras While it is not possible to mention all the [ ] numerous benefits that the scorecard process brings, one pertinent one is that it raises issues which PPIMA can then feed into district and national level dialogues for the attention of policy makers and planners for both the formulation of policies and plans, and their implementation (s 6). xv Sida Support to Natural Resources and Environment Program. Summary of Performance and Financial Report (REMA 2012). [framsida saknas] Informationen är syntetiserad från flera tabeller i annex A, B och C där resultaten redovisas per distrikt. xvi Rwanda en översikt inför sr Carlssons besök, 8 januari 2013 (Promemoria Sveriges Ambassad i Kigali ) s.6 Sida 10 (12)

11 Markerat stycke på sidan Siffran är baserad på det svenska finansiella bidraget till programmet, som 2012 totalt nått förmånstagare. xvii Public Policy Information, Monitoring and Advocacy (PPIMA) project in Rwanda. Baseline Report & Logframe for Phase II (Indevelop Final Report - 21 December 2012). S. 6 [titel fotnot2 ] På sidorna av denna oberoende utvärdering redovisas 31 exempel på konkreta effekter av programmet. I sammanfattningen av utvärderingen i fråga konstateras While it is not possible to mention all the [ ] numerous benefits that the scorecard process brings, one pertinent one is that it raises issues which PPIMA can then feed into district and national level dialogues for the attention of policy makers and planners for both the formulation of policies and plans, and their implementation (s 6). xviii Trans-border Dialogue for Peace. S.10 [titel fotnot3 ] Markerat stycke på sidan. xix Insats Interpeace IRDP Rwanda Peace Building Prog s.9, 16, , 27-28, [olika sidor av samma dokument I två olika filer, titel fotnot3a-b ] Resultaten är syntetiserade från IRDP:s rapportering från juli-december 2012 samt april-juni Se övergripande resonemang på angivna sidor. xx Support to Land Tenure Regularisation Programme. Final Report of the Service Provider Contract (Government of Rwanda 2013), s.11 [titel fotnot5 ] The LTRSP [Land Tenure Regularisation Programme] has successfully delivered the substantially increased output of 10.3 million parcels demarcated xxi Sida Support to Natural Resources and Environment Program. Summary of Performance and Financial Report (REMA 2012). [framsida saknas] [titel fotnot6 ] Se info I tabell: Annex A, B och C. xxii Resultaten har syntetiserats från Sida Support to Natural Resources and Environment Program. Summary of Performance and Financial Report (REMA 2012). Tabeller i annex A, B och C. [framsida saknas] [titel fotnot7 ] Sida 11 (12)

12 Informationen är syntetiserad från flera tabeller i annex A, B och C där resultaten redovisas per distrikt. xxiii Trademark East Africa Rwanda window. S.1 [titel fotnot8 ] Se understrukna och övergripande resonemang. xxiv Trademark East Africa Rwanda window. S.1 [titel fotnot9 ] Se understrukna och övergripande resonemang. Sida 12 (12)