Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen.

Relevanta dokument
STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod Sid 1 (5)

Bestämning av hålrumshalt hos torrt packat filler. Mineral aggregates. Determination of void content of dry compacted filler.

Mineral aggregates. Determination of impact value*

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktningsanalys. Mineral aggregates. Determination of particle size distribution by sieving.

Mineral aggregates. Determination of particle density of filler. 1. ORIENTERING Denna metod är utarbetad på grundval av BS 812.

Mineral aggregates. Determination of length thickness index.

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

STENMATERIAL. Bestämning av korndensitet med pyknometer. FAS Metod Sid 1 (4)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av kornkurva för drop-on-pärlor

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av kornstorleksfördelning VV Publ. 1998:68 1 genom siktningsanalys. 1 Orientering 2. 2 Sammanfattning 2.

BITUMINÖSA BINDEMEDEL

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Bestämning av flisighetsindex (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

äinstitutet Besök: OlausMagnusväg 37 Linköping

Parametrar i provningsmetoder 1(5)

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

RINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Metodutvärdering I. Metodutvärdering -validering. Metodutvärdering II. Metodutvärdering III

Kontrolldiagram hjälper oss att skilja mellan två olika typer variation, nämligen akut och kronisk variation.

Betongprovning Hårdnad betong Elasticitetsmodul vid tryckprovning. Concrete testing Hardened concrete Modulus of elasticity in compression

Resultat Resultaten från de deltagande laboratorierna framgår av tabell 2 5 och diagrambilaga.

Produktstandarder för ballast. Reviderade provningsstandarder. EN Bestämning av kornstorleksfördelning genom siktning

TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005

Bestämning av tjällyftningsparametrar

Medelvärde, median och standardavvikelse

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Innehåll. Bestämning av ojämnheter VV Publ. nr 2001:29 och tvärfall med rätskiva VVMB 107

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

RINGANALYS BITUMEN ÅTERVINNING

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 1

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Godkännande och kontroll av torrhaltsmätare för mindre provmängder

Uppläggning. Uppföljning av SS-EN-metoder för ballast. Kalibrering. Kalibrering och kontroll av utrustning. Revidering av EN Kalibrering

Allmän utrustning och kalibrering -Kontroll av siktar (ver 1) Metododhandledningens användning och begränsningar. Allmänt

Provtagning, provning och bedömning VV Publ. Nr 2000:109 s 1 av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning

DOSERINGSRÅD MERIT 5000

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

EXPERIMENTELLT PROV

Planering för kurs A i Matematik

Aktuellt om provningsmetoder

Del A: Digitala verktyg är inte tillåtna. Endast svar krävs. Skriv dina svar direkt på provpappret.

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

NpMa2b ht Kravgränser

Föreläsning 8. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

EXPERIMENTELLT PROV ONSDAG Provet omfattar en uppgift som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare.

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Godkännande och kontroll av askhaltsmätare för mindre provmängder

Industrikalk - Bestämning av släckningsreaktiviteten hos brand kalk

ÄMNESPROV I MATEMATIK Skolår 9 Delprov B

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

Publikation 1994:40 Mätning av tvärfall med mätbil

F9 SAMPLINGFÖRDELNINGAR (NCT

Extrauppgifter - Statistik

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Några problemlösnings och modelleringsuppgifter med räta linjer

Vetenskaplig metod och statistik

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Kravgränser. Provet består av Del B, Del C, Del D samt en muntlig del och ger totalt 63 poäng varav 24 E-, 21 C- och 18 A-poäng.

Bestämning av vattenkvot och/eller vattenhalt

Kravnivåer i samband med laboratorietestning av filter Kravnivåer i samband med långtidsprov av filter Redovisning av data för P-märkt luftfilter

Provet består av Del I, Del II, Del III samt en muntlig del och ger totalt 76 poäng varav 28 E-, 24 C- och 24 A-poäng.

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

vux GeoGebraexempel 2b/2c Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker

För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar.

Sammanfattningar Matematikboken X

Föreläsning 7. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Övningar till datorintroduktion

Sandekvivalent SE(10) (ver 1) Metodhandledningens användning och begränsningar. Tvättlösning [5]

Konsultarbete, Hitta maximal volym fo r en la da

Nationellt kursprov i MATEMATIK KURS A Våren Del II

SVENSK STANDARD SS-EN Ballast Mekaniska och fysikaliska egenskaper Del 3: Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos löst lagrad ballast

Tentamen i Sannolikhetslära och statistik Kurskod S0008M

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

Repetitionsprov inför provet Statistik

NpMa2b vt Provet består av tre skriftliga delprov (Delprov B, C och D). Tillsammans kan de ge 57 poäng varav 20 E-, 19 C- och 18 A-poäng.

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2

1 (1) Enligt sändlista. Vägverkets metodbeskrivningar till ATB VÄG

Matematik. Kursprov, vårterminen Bedömningsanvisningar. för samtliga skriftliga provdelar

Förslag till "Förkastelsekriterier" av Ulf Isacssonoch Ylva Colldin

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Verktyg baserat på betong betraktad som partiklar > 0,125 mm och mikrobruk

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar.

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 11

Transkript:

Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av fillers förstyvande inverkan på bitumen. Aggregate. Determination of filler s stiffening effect on bitumen. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6 BERÄKNING 7. PRECISION 8 RAPPORT BILAGA: Ex på diagram 1. ORIENTERING Denna metodbeskrivning överenstämmer i princip med DIN 52096 (1987). Provningen utförs i två steg. I det första blandas filler och bitumen (160/ 220) i ett viktförhållande 65/35. För blandningen bestäms mjukpunkten enligt K&R samt höjningen av K&R-värdet relativt ursprungsbituminet. I det andra steget bestäms fillrets s k stabiliseringsindex vilket är lika med det viktförhållande filler/bitumen som krävs för att ge en ökning av K&Rvärdet relativt ursprungsbituminet med 20. Ökningen av K&R-värdet betecknas K&R. (Läses delta kula & ring). 2. SAMMANFATTNING Mjukpunkt enligt K&R bestäms för bitumen (160/220) och för blandningar av 160/220 och aktuellt filler. Två bestämningar utförs dels K&R för filler/ bitumen-förhållandet 65/35 dels stabiliseringsindexet med hjälp av en graf över utförda försök. 3. UTRUSTNING 3.1 K&R-utrustning enligt SS-EN 1427. 3.2 Porslinsskål, volym 3 dl. 3.3 Rör-termometer (termometer att röra med och samtidigt mäta temperatur). Termometern skall vara kraftig i konstruktionen så att den tål att röra med.

Sid 2 (5) 3.4 Våg med onoggrannheten högst 0,3 g och avläsbarhet 0,1 g. 3.5 Värmeanordning, t ex elektrisk värmeplatta. 3.6 Sikt med maskvidd 0,063 mm och en bottenskål. 3.7 Värmeskåp för temperaturer upp till 200 C. 3.8 Platta med slät överyta, exempelvis av metall eller glas. 3.9 Kniv med rak egg. 3.10 Blandning av glycering och dextrin 1:1. 3.11 Destillerat vatten, som nyligen kokats i 5 á 10 min. 3.12 Bitumen, normalt 160/220. 4. PROVBEREDNING Avskilj ett analysprov genom siktning på en sikt med maskvidd 0,063 mm. Delen mindre än 0,063 mm används som analysprov. Som analysprov räcker normalt en provmängd om 200 g. Avpassa analysprovets storlek med hänsyn till korndensiteten enligt formeln m i = 200 (ρ s /2,66) ±5 där m i = analysprovets vikt i g ρ s = korndensiteten i g/cm 3 med två decimaler, bestämd enligt FAS Metod 258. För bestämning av två värden vid ett bestämt viktförhållande filler/bitumen skall två blandningar tillverkas. 5. PROVNING Med bituminet och de avskilda analysproven tillverkas minst tre (3) olika blandningar enligt nedanstående tabell. Viktförhållande filler/bitumen Filler Bitumen Viktförhållande (Vikt-%) (Vikt-%) (Filler/bitumen) 50 50 1:1 60 40 1,5:1 70 30 2,5:1 Anm. För en snabbedömning får undersökningen begränsas till förhållandet 65/35, d v s F/B=1,86:1. För att uppnå en så homogen blandning som möjligt rekommenderas att arbeta med blandningar á 100 g.

Sid 3 (5) Väg in erforderlig bitumenmängd i porslinsskålen på 0,1 g när och värm till 150± 5 C. Väg upp erforderlig fillermängd på 0,1 g när, värm till 150±5 C och tillsätt den i tre á fyra omgångar till bitumenet inom 5±1 min. Inrörningen utförs med Rörtermometer som samtidigt medger avläsning av temperaturen. Anm: Filler/bitumenblandningen får tillverkas maskinellt under förutsättning att jämförande provning med ovan angivna metod ej ger blandningar med avvikande resultat. Fyll ringarna för mjukpunktsbestämning. Bestäm K&R-värdet enligt SS-EN 1427. Tiden från fyllningen av ringarna till bestämning av K&R-värdet får ej överskrida 4 h. Om differensen i K&R-värde mellan de två ringarna överskrider 1,5 C skall provet göras om. Normalt bestäms mjukpunktstemperaturen för varje ring och medelvärdet avrundas till närmaste 0,5 C. Om det erhållna medelvärdet överskrider 80 C upprepas provningen med ett lägre filler/bitumenförhållande. Bituminets K&R-värde bestäms enligt SS-EN 1427. 6. BERÄKNING Bestäm mjukpunkt K&R för bituminet och varje filler/bitumen-blandning. Sammanställ provningen i en tabell. Rita in erhållna värdena i ett x/y-diagram med filler/bitumenförhållandet på abskissan och K&R på ordinatan. Abskissan avsätts linjärt, ordinatan logaritmiskt. Beräkna den räta linje som överensstämmer med observationerna. Bestäm stabiliseringsindex och K&R för filler/bitumenförhållandet 65/35 ur diagrammet. 7. PRECISION Precision och repeterbarhet är som följer: Repeterbarhet r = 2,77 σ r = 1,1 C Standardavvikelse σ r = 0,4 C Reproducerbarhet R = 2,77 σ R Standardavvikelse σ R = 0,4 C + 0,1 K&R Konfidensintervall ±q R från ett provresultat: ±q R1 = ±1,96 σ R från aritmetiskt medelvärde av två resultat: från aritmetiskt medelvärde av tre resultat: ±q R2 = ±1,39 σ R ±q R3 = ±1,13 σ R

Sid 4 (5) 8. RAPPORT Rapportera a) att provningen utförts enligt denna metod b) Stabiliseringsindex c) K&R för filler/bitumenförhållandet 65/35 (1,86:1), avrundat till närmaste 0,5 C.

Sid 5 (5) Diagram för utvärdering av fillers Stabiliseringsindex och K&R Filler/Bitumen Viktsförhållande