Landstingsstyrelsens förslag till beslut

FÖRSLAG 2008:72 1 (64) LS 0605-0971 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Överföring av huvuddelen av Centrum för folkhälsa från landstinget till Karolinska Institutet Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet FoUU-utskottet har inkommit med förslag till verksamhetsövergång av delar av Centrum för folkhälsa från landstinget till Karolinska Institutet. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna avtal angående verksamhetsövergång från Stockholms läns landsting till Karolinska Institutet att överföra 132 000 000 kronor från landstingsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden att i 2009 års budgetprocess beakta avsättning på 10 000 000 kronor för etablering av Karolinska Folkhälsoakademien, KFA, som ett treårsprojekt samt 10 000 000 kronor för den ökade kostnaden för personalomkostnader att uppdra åt landstingsdirektören att tillsammans med Karolinska Institutet träffa avtal om vissa övergångsfrågor övergångsavtal. I takt med att befolkningen blir äldre och äldre så behöver forskningen kring folkhälsa förstärkas. Genom att huvuddelen av Centrum för folkhälsa överförs till Karolinska Institutet skapas en nationellt och internationellt stark organisation, som ska bedriva folhälsovetenskaplig forskning och utbildning, samt strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete. Bilagor 1 Avtal 2 Landstingsdirektörens tjnsteutlåtande 2008-06-04

FÖRSLAG 2008:72 2 LS 0605-0971 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 3 september 2008. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 16 september 2008. Mp-ledamoten antecknade följande särskilda uttalande: I styrgruppens rapport framgår att vissa folkhälsovetenskapliga problemställningar kräver ett interdisciplinärt angreppssätt. Miljöpartiet vill understryka detta speciellt när det gäller forskning inom områdena miljörelaterad ohälsa, kroniska sjukdomar och funktionshinder. Inom habiliteringsverksamheten i Stockholms läns landsting finns forskningsverksamhet som är en viktig samarbetspart att beakta i det fortsatta arbetet inom Karolinska Folkhälsoakademien, KFA. FoUU bör få kontinuerliga uppföljningar av hur arbetet inom KFA utvecklas. För att få en bättre demokratisk förankring av förändringsarbetet inom folkhälsoområdet bör uppföljningen inom HSN utvecklas att omfatta även landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige. Ärendet och dess beredning FoUU-utskottet har den 16 juni 2008, enligt landstingsdirektörens förslag, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna föreliggande avtal angående verksamhetsövergång från Stockholms läns landsting till Karolinska Institutet, att överföra 132 miljoner kronor från landstingsstyrelsen till hälso- och sjukvårdsnämnden, att i 2009 års budgetprocess beakta avsättning på 10 miljoner kronor för etablering av KFA som ett treårsprojekt samt 10 miljoner kronor för den ökade kostnaden för personlomkostnader, att uppdra åt landstingsdirektören att tillsammans med Karolinska Institutet träffa avtal om vissa övergångsfrågor övergångsavtal. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 4 juni 2008 bifogas (bilaga). Ärendet har behandlats i samverkansgruppen inom landstingsstyrelsen förvaltning den 3 juni och i centrala samverkansgruppen den 4 juni 2008.

1 2008-05-30 Avtal mellan Stockholms läns landsting (SLL) och Karolinska institutet (KI) om att bilda Karolinska folkhälsoakademin (KFA) Bakgrund Inledning Landstingstyrelsen respektive Karolinska institutets konsistorium beslutade under våren 2006 att ge landstingsdirektören respektive rektor uppdrag att uppta förhandlingar om bildande av Karolinska School of Public Health (KSPH)/Karolinska folkhälsoakademin (KFA). Bildandet berör Centrum för folkhälsa (CFF) inom SLL och främst de institutioner inom KI med folkhälsovetenskaplig inriktning. Organisationen etableras i samband med en verksamhetsövergång av CFF till KI och integreras på lämpligt sätt med KI s folkhälsovetenskaplig verksamhet. Avsiktsförklaring Parternas avsikter är att stärka folkhälsovetenskapen samt det strategiska och praktiska/tillämpade folkhälsoarbetet genom en långsiktig samverkan som också stödjer parternas ambitioner att utveckla Stockholms nya akademiska hälso- och sjukvårdssystem. För att stödja dessa ambitioner ska Karolinska folkhälsoakademin etableras vid Karolinska institutet. Folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete Med folkhälsovetenskap avses det tvärvetenskapliga område som syftar till att studera och påverka hälsans bestämningsfaktorer på befolkningsnivå d v s samhällsstrukturens, levnadsvanornas, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens effektivitet. Folkhälsoarbete syftar till att stärka människors möjligheter att göra hälsosamma val både genom kunskap och genom att underlätta sådana val. Folkhälsoarbete inrymmer såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder och strategier. Ändamålet med verksamheten Hälsa och sjukdomsbörda i befolkningen Det är angeläget att det sker en utveckling av kunskap om metoder och effektiva åtgärder för att främja hälsa, förebygga ohälsa och minska sjukdomsbördan i befolkningen. Verksamhetsidé KFA ska bedriva folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning, strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete samt stärka folkhälsoinsatserna på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Mål och uppgifter Inriktningsmålen för KFA är att:

2 - bidra till att förbättra befolkningens hälsa och till att nå de av riksdagen antagna nationella och de av landstinget fastställda regionala folkhälsomålen - etablera ett regionalt, nationellt och internationellt nav för folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt för folkhälsoarbete - förstärka de folkhälsovetenskapliga inslagen i grundutbildning, forskarutbildning och forskning - tillgodose behovet av fortbildning inom det folkhälsovetenskapliga området för olika samhällssektorer - kartlägga hälsans bestämningsfaktorer med inriktning på faktorer av väsentlig betydelse för hälsoutvecklingen både regionalt och nationellt - utveckla och utvärdera metoder för intervention och implementering av folkhälsoarbete i SLL s olika verksamheter - samordna och utveckla folkhälsoarbete och folkhälsovetenskaplig kunskap och kompetens - bistå SLL och andra aktörer med expertis och konsultativt stöd i folkhälsofrågor. Uppgifterna för KFA kan sammanfattas så här: - forskning och metodutveckling - forskarskola forskarutbildning - strategiskt folkhälsoarbete - praktiskt folkhälsoarbete genom stöd för intervention, implementering och utvärdering - grundutbildning - fortbildning - utredningar - expertstöd Med praktiskt folkhälsoarbete menas således i detta sammanhang utveckling av metoder och åtgärder för implementering och intervention samt utvärdering av dessa metoder och åtgärder. I detta arbete ingår också att förmedla kunskap och forskningsresultat till berörda verksamheter och aktörer. Mot denna bakgrund har parterna slutit följande huvudavtal som reglerar de långsiktiga relationerna. Huvudavtalet kompletteras med övergångsavtal, uppdragsavtal och avtal rörande patientverksamheterna. 1 Ekonomisk ansvarsfördelning och finansieringsprinciper Den ekonomiska regleringen mellan SLL och KI ska bygga på följande principer: En fast ersättning för det mer långsiktiga basuppdraget ska utgå med 96 mkr per år. Den rörliga ersättningen för mer kortsiktiga uppdrag bygger på en årlig garanterad ersättningsnivå under 6 år enligt följande: År 1-2 36 mkr per år År 3-4 24 mkr per år År 5-6 12 mkr per år

3 Genom uppdragsavtalet distribueras ersättningen inkl FoUU-medel från SLL till KI. Ersättningens omfattning och grunderna för prisjustering preciseras i uppdragsavtalet. SLL och KI har olika system för kalkylering och redovisning av indirekta kostnader. Parternas ambitioner är att dessa skillnader inte ska påverka omfattningen av ersättningen för SLL s uppdrag till KI. Utgångspunkten är att alla uppdrag ska bygga på principen om full kostnadstäckning för såväl direkta som indirekta kostnader. I ersättningen till KI ingår inte kostnaderna för: - SLLs strategiska beställarfunktion - Lafa, landstinget förebygger aids - patientverksamheten vid AMM, arbets- och miljömedicin - patientverksamheten vid enheten för tobaksprevention - alkohollinjen - patientverksamhet - externa medel för externa projekt där KI anlitas som underleverantör till SLL eller andra aktörer än SLL - Verksamheten vid LAFA kvarstannar i landstinget Vad avser patientverksamheterna så har parterna kommit överens om att dessa kvarstannar under landstingskommunal huvudman, men leds och drivs av personal inom KFA. Även berörda ST-tjänster kvarstannar i landstinget. Formellt kommer detta att regleras i särskilda avtal mellan KI och SLL. Parterna är överens om att fr o m år 2009 avsätta 10 mkr vardera per år under tre år för att trygga etableringen av KFA 2 Anpassning av verksamheten KFA ska bedriva folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning, utveckling av metoder för intervention och implementering samt bedriva intervention och kunskapsförmedling för att stödja och stärka folkhälsoinsatserna på lokal, regional och nationell nivå. Det betyder att såväl CFF s som KI s verksamhet behöver anpassas till KFA s kommande uppdrag. En del av CFF s nuvarande kompetens behöver också tas tillvara i SLL s strategiska folkhälsofunktion. CFF hade under år 2007 ett besparingskrav på 15 % av personalkostnaderna. Detta skedde innan verksamheten förs över till KI. 3 Styrning och uppföljning Styrningen av KFA bygger på en beställar uförarmodell. SLL utövar sin styrning i egenskap av beställare och KI utövar sin styrning i egenskap av utförare. Styrningen blir av olika karaktär beroende på om det handlar om långsiktiga uppdrag som finansieras via den fasta ersättningen eller om det gäller mer kortsiktiga uppdrag som finansieras med den rörliga ersättningen. Uppdragen preciseras i ett särskilt avtal, uppdragsavtalet.

4 Utöver beställar-utförarrelationen har parterna genom det regionala ALF-avtalet etablerat samverkan vad gäller FoUU-verksamheten. För att säkerställa det långsiktiga ömsesidiga förtroendet mellan parterna är det viktigt att det finns en väl utvecklad funktion inom SLL för att beställa, följa upp, analysera och redovisa resultatet av utlagda uppdrag. Karaktären och frekvensen av uppföljningen kommer att variera beroende på om uppföljningen avser det långsiktiga basuppdraget eller mer kortsiktiga uppdrag. Parterna utser också var sin kontaktperson för att underlätta kontakterna mellan SLL och KI när det gäller beställning och uppföljning av uppdrag. 4 Databaser Databaserna, enligt förteckningen i bilaga 5 i övergångsavtalet, upplåts till KI som ska ha fri nyttjanderätt till information i databaserna. SLL kvarstår således som ägare till databaserna. Databaserna får endast utnyttjas för de ursprungliga ändamålen. Eventuella nya databaser som etableras får regleras i särskild ordning. 5 Externt finansierade projekt/uppdrag KI skall, om tredje part medger det, överta befintliga avtal som SLL har med externa uppdragsgivare/finansiärer. SLL ska medverka till att så ska ske. Om det inte är möjligt att uppnå ett direkt övertagande av befintliga avtal så skall, om tredje part medger det, KI anlitas som underleverantör till SLL. 6 Tvist Tvist angående tolkningen eller tillämpningen av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av allmän domstol. 7 Avtalstid, uppsägning och förtida upphörande Detta avtal gäller under (6) år, d v s till och med 2014-12-31. För det fall avtalet inte sagts upp skriftligen senast 12 månader före avtalstidens utgång förlängs avtalet automatiskt att gälla tills vidare med 24 månaders uppsägningstid. Bägge parter äger rätt att häva avtalet om: a) den andra parten i väsentlig mån brister i förpliktelser enligt avtalet och inte vidtar rättelse inom 30 dagar efter skriftlig anmodan därom b) den andra parten vid upprepade tillfällen brutit mot avtalet.

5 8 Skadestånd Vid hävning av detta avtal har hävande part rätt till skadestånd motsvarande omfattningen av den skada som uppstått på grund av avtalsbrott. 9 Logotype, avsändare, publicering och hemsidor Parterna har kommit överens om följande principer beträffande logotype och avsändare, publicering när det gäller av SLL beställda utredningar och rapporter. Parterna är också överens om samverkan i utveckling av portaler riktade dels till vårdgivare och dels till befolkning. a) Samtliga rapporter och utredningar och övrigt material beställda av SLL ska ha SLL s och KI s logotype. b) Inför publicering ska parterna gemensamt upprätta en kommunikationsplan. 10 Tolkningsordning I det fall det förekommer motstridiga uppgifter i detta huvudavtal och uppdragsavtalet skall de tolkas i följande ordning: 1. Huvudavtal 2. Uppdragsavtal 3. Uppdrag om patientverksamhet 4. Bilagor till Uppdragsavtal med uppdragsbeskrivningar 11 Övergångsavtalet Till huvudavtalet fogas ett övergångsavtal som reglerar verksamhetsövergången och innehåller överenskommelser om personal, lokaler, inventarier, licenser, samverkan under övergångsfasen m m. 12 Uppdragsavtal Till huvudavtalet fogas uppdragsavtal för det långsiktiga basuppdraget och för de mer kortsiktiga uppdragen. I uppdragsavtalen preciseras SLL s beställning och uppföljning av uppdrag till KFA samt ersättningsprinciper och principer gällande avsändare/ägare av beställda utredningar och rapporter.

6 13 Uppdrag om patientverksamhet Till huvudavtalet fogas avtal om patientverksamheten. Dels upprättas ett avtal mellan HSN och Karolinska Universitetssjukhuset som regler patientverksamheten och dels ett avtal mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KI som reglerar att vissa tjänster inom KFA kommer att svara för patientverksamheten vid sjukhuset.

1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-06-04 LS 0605-0971 Handläggare: Thorbjörn Ekström Landstingsstyrelsens FoUU-utskott Överföring av huvuddelen av Centrum för folkhälsa till Karolinska Institutet Ärendet Karolinska Institutet (KI) och Stockholms läns landsting (SLL) har gemensamt utrett förutsättningarna för att bilda Karolinska Folkhälsoakademin (KFA)/Karolinska School of Public Health (KSPH). Bildandet av KFA berör främst Centrum för folkhälsa (CFF) inom SLL och institutioner inom KI med folkhälsovetenskaplig inriktning. Huvuddelen av CFF överförs genom verksamhetsövergång från SLL till KI. Överföringen ska enligt tidplan ske årsskiftet 2008/2009. Övergången regleras via huvudavtal, övergångsavtal, uppdragsavtal och avtal om patientverksamhet. Uppdragsavtalet behandlas av Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Ärendet har behandlats i samverkansgruppen inom landstingsstyrelsens förvaltning 2008-06-03 och i den centrala samverkansgruppen 2008-06-04. Förslag till beslut FoUU-utskottet föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna föreliggande avtal angående verksamhetsövergång från Stockholms läns landsting till Karolinska Institutet att överföra 132 mkr från LS till HSN att i 2009 års budgetprocess beakta avsättning på 10 mkr för etablering av KFA som ett treårsprojekt samt 10 mkr för den ökade kostnaden för personalomkostnader mm Bilagor 1. KFA slutrapport 2. Kis utredning inkl rektors beslut 3. Huvudavtal 4. Utdrag från minnesanteckningar från Centrala samverkansgruppen 2008-06-04 samt underbilagor (protokollsutdrag från LSF:s samverkansgrupp 2008-06-03)

2 (8) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-06-04 LS 0605-0971 att uppdra åt landstingsdirektören att tillsammans med Karolinska Institutet träffa avtal om vissa övergångsfrågor övergångsavtal Förvaltningens synpunkter Bakgrund Landstingsstyrelsen respektive Karolinska Institutets konsistorium beslutade under våren 2006 att ge landstingsdirektören respektive rektor i uppdrag att uppta förhandlingar om bildande av Karolinska School of Public Health (KSPH)/Karolinska Folkhälsoakademin (KFA). Bildandet berör främst Centrum för folkhälsa (CFF) inom SLL och institutioner inom KI med folkhälsovetenskaplig inriktning. Uppdraget att inleda förhandlingar har föregåtts av ett antal gemensamma utredningar. Förslag och faktaunderlag har presenterats i två rapporter; Karolinska School of Public Health ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting, juni 2005 samt Karolinska School of Public Health mål, uppdrag och organisation, mars 2006. Dessa bägge rapporter har utvecklats i en slutrapport; Karolinska Folkhälsoakademin (KFA) slutrapport, november 2006. Rapporten bifogas till föreliggande tjänsteutlåtande. I syfte att markera parternas beslutsamhet att nå en överenskommelse om verksamhetsövergång undertecknade parterna den 13 juni 2007 en avsiktsförklaring med denna innebörd. Inom KI tillsatte rektor under 2007 en styrgrupp under prorektors ledning för att utveckla folkhälsovetenskapen vid KI och förbereda en verksamhetsövergång. Styrgruppen har i sin tur anlitat extern expertis, vilka avlämnat en egen rapport. Med utgångspunkt från denna rapport har sedan styrgruppen till rektor i mars 2008 avlämnat en slutrapport. Rektor har i särskilt beslut godkänt slutrapporten. Styrgruppens rapport bifogas detta tjänsteutlåtande. Mål för verksamheten Det övergripande målet för KFA är att etablera en regional, nationell och internationell stark organisation inom området folkhälsa. KFA skall bedriva folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning, strategiskt och praktiskt

3 (8) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-06-04 LS 0605-0971 folkhälsoarbete. Genom samordning och utveckling av folkhälsoarbetet, folkhälsovetenskaplig kunskap och kompetens kan KFA bidra till att förbättra befolkningens hälsa, särskilt i Stockholms län och till att de av riksdagen antagna nationella och de av Stockholms läns landsting fastställda regionala folkhälsomålen nås. Inriktningsmålen kan sammanfattas så här: Bidra till att befolkningens hälsa förbättras och till att de nationella och regionala folkhälsomålen nås. Etablera ett regionalt, nationellt och internationellt nav för folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt för folkhälsoarbete. Förstärka de folkhälsovetenskapliga inslagen i grundutbildning, forskarutbildning och forskning. Tillgodose behovet av fortbildning inom det folkhälsovetenskapliga området för olika samhällssektorer. Kartlägga hälsans bestämningsfaktorer med inriktning på faktorer som har väsentlig betydelse för hälsoutvecklingen både regionalt och nationellt. KFA ska på ett vederhäftigt sätt kommunicera om hälsofrämjande och förebyggande åtgärder med det omgivande samhället och relevanta målgrupper samt kunna ge stöd för implementering av denna kunskap. KFA ska ha ambitionen att vara bland de ledande School of Public Health i världen när det gäller folkhälsovetenskaplig forskning och utbildning samt folkhälsoarbete, bl.a. genom implementering av folkhälsovetenskaplig kunskap. Exempel på kunskapsområden som behöver stärkas: Grunden för allt folkhälsoarbete är kunskaper om hälsans bestämningsfaktorer. Den mångåriga och framgångsrika epidemiologiska forskningen inom KI och CFF behöver utvecklas ytterligare, bl.a. inom områden som har väsentlig betydelse för folkhälsan. Kopplingen mellan den etiologiskt inriktade forskningen och den mer tillämpade forskningen inom folkhälsoområdet bör stärkas. Det behövs fortsatt kunskap om och utveckling av nya evidensbaserade metoder och implementering av dessa inom folkhälsoområdet som kan komma befolkningen till del. Utvärdering av effekten av det praktiska folkhälsoarbetet behöver förstärkas. Det kan ske genom bl.a. interventionsstudier eller genom systematiska kunskapssammanställningar.

4 (8) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-06-04 LS 0605-0971 Uppgifter för KFA Forskning och metodutveckling. Forskarskola forskarutbildning. Strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete, t.ex. genom stöd för intervention och implementering. Grundutbildning. Fortbildning. Utredningar. Expertstöd. Med praktiskt folkhälsoarbete menas således i detta sammanhang utveckling av metoder och åtgärder för implementering och intervention samt utvärdering av dessa metoder och åtgärder. I detta arbete ingår också att förmedla kunskap och forskningsresultat till berörda verksamheter och aktörer. Förslag CFF, med vissa undantag, överförs genom verksamhetsövergång till KI den 1 januari 2009. Den patientverksamhet som idag bedrivs inom CFF kvarstannar i landstingets regi liksom verksamheten vid Lafa (Landstinget förebygger aids). Utgångspunkter för landstingets ansvar för folkhälsoarbete är Hälso- och sjukvårdslagen, som lyfter fram det förebyggande arbetet i samarbete mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer, de nationella folkhälsomålen som relaterar till olika bestämningsfaktorer för hälsa och ohälsa, nya propositionen en förnyad folkhälsopolitik 2008/09:110 samt landstingets folkhälsopolicy. Därför behöver landstinget förfoga över en hälsostrategisk kompetens som behövs för bl a följande funktioner: leda och bistå vid strategiska och politiska samtal bereda strategiska och politiska ärenden formulera och verkställa beställningar och uppdrag till KFA och andra uppdragsgivare följa upp, analysera och redovisa resultaten av ovanstående För att klara dessa uppgifter etableras en särskild funktion inom hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Budgeten för de samlade beställningarna kommer också att finnas inom nämnden. Det är således HSN som kommer att vara landstingets beställaransvarig gentemot KFA, d.v.s. HSNförvaltningen svarar även för beställningar från Regionplane- och trafikkontoret och från LSFs miljöavdelning och upphandlingsavdelning

5 (8) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-06-04 LS 0605-0971 m.fl. verksamheter. Beställningarna, såväl de kortsiktiga som långsiktiga, regleras i särskilt uppdragsavtal. Avtalet fastställs av HSN. Avtalet avses gälla under 6 år, dvs. tom 2014. Avtalets längd påverkas av KI: s möjlighet att under trygga former kunna bygga upp verksamheten kring folkhälsofrågor enligt SLL: s krav. I avtalet regleras också en rörliga del som uppgår till 36 mkr. Denna del skall trappas av under en 6 års period samtidigt som nya uppdrag kan formuleras och beställas. En fråga som särskilt diskuterats är hur den patientverksamhet som bedrivs inom CFF skall hanteras. Olika förslag har varit uppe till diskussion. Slutligen har parterna funnit att övervägande skäl talar för att de aktuella patientverksamheterna kvarstannar under landstingskommunal huvudmannaskap, men leds och drivs av personal inom KFA. En särskild samhällsmedicinsk klinik inrättas hos Karolinska Universitetssjukhuset som genom avtal med HSN kommer att svara för patientverksamheten. Den patientverksamhet som avses är den som finns inom arbets- och miljömedicin, vid enheten för tobaksprevention samt alkolinjen vid alkohol- och drogpreventiva enheten. Formellt kommer patientverksamheten att regleras genom avtal mellan HSN och Karolinska Universitetssjukhuset samt mellan KI och sjukhuset. Den ekonomiska regleringen mellan KI och SLL bygger på följande principer: HSN tecknar ett 6 årigt avtal med KI. Den fasta ersättning härför uppgår till 96 mkr per år (2008 års prisnivå). Den rörliga ersättningen för de kortsiktiga uppdragen bygger på en årlig garanterad ersättningsnivå under 6 år med följande nedtrappning: År 1-2 År 3-4 År 5-6 36 mkr 24 mkr 12 mkr Uppdragsavtalet reglerar ersättningen till KI för beställda uppdrag. I ersättningen ingår FoUU-medel enligt en gemensamt framtagen schablon. Ersättningens omfattning och grunderna för prisjustering preciseras också i uppdragsavtalet. Som redovisades i slutrapporten från november 2007 har staten ett högre påslag för personalomkostnader än vad landstinget har, vilket tillsammans

6 (8) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-06-04 LS 0605-0971 med vissa andra kostnadsökningar innebär, en ökad ersättning till KI på ca 10 mkr. Orsaken till att staten har en högre nivå beror bl a på att man har en annan konstruktion för vissa trygghetsfrågor samt att staten generellt har förmånligare anställningsvillkor såsom högre pension, längre semester mm. Sammantaget innebär detta följande ekonomiska konsekvenser för avtalsförslaget. Nuvarande budget för CFF uppgår till 156 mkr, varav drygt 13 mkr kommer från externa uppdrag. Från detta belopp skall frånräknas 18 mkr som avser kostnader för patientverksamhet, kombinationstjänster, ST-läkare mm. Vidare skall frånräknas 3 mkr som är den kostnad som är beräknad för den nya beställarorganisationen som byggs upp inom HSN-förvaltningen. Således kommer 122 mkr att vara tillgängligt för beställningar mellan HSN och KI. 10 mkr kommer att avsättas för att reglera patientverksamheten mellan HSN och Karolinska Universitetssjukhuset. Som tidigare nämnts måste HSN kompenseras för den ökade kostnaden för personalomkostnaderna mm. Denna summa uppgår till 10 mkr. Således finns en ekonomisk nivå för att finansiera avtalen mellan KI och SLL på ca 142 mkr. SLL och KI har olika system för kalkylering och redovisning av indirekta kostnader. Parternas ambitioner är att dessa skillnader inte ska påverka omfattningen av ersättningen för SLL s uppdrag till KI. Utgångspunkten är att alla uppdrag ska bygga på principen om full kostnadstäckning för såväl direkta som indirekta kostnader. KFA kommer att ledas av en särskild expertstyrelse. Landstinget kommer att vara representerat i styrelsen, dock ej i egenskap av beställare, utan i egenskap av expert inom folkhälsoområdet. Bägge parter är ytterst angelägna om att etableringen av KFA kommer att ske på ett bra sätt både för personalen, organisationen, arbetsinnehållet och folkhälsoarbetet. Etableringen av KFA innebär att folkhälsofrågor kommer få ett ökat genomslag inom KI på många olika områden, inte minst i grundutbildningarna. Ett annat område som kommer att stärkas är forskarutbildningen med en särskild forskarskola.

7 (8) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-06-04 LS 0605-0971 Även inom andra utbildningar kommer folkhälsofrågor att uppmärksammas, bl a i handledarstöd till landstinget och övriga kommuner i Stockholms län. Även nationella och internationella aktörer kommer att ge större tyngd åt folkhälsoinriktat arbete både i Sverige och internationellt. Parterna har bildat en gemensam etableringsgrupp med uppgift att förbereda övergången och noga följa uppbyggnaden av KFA. Den kraftfulla satsning som KI kommer att göra med landstingets stöd kommer givetvis under en uppstartsfas innebära extraordinära ekonomiska uppoffringar i form av investeringar i ny struktur mm. Därför har parterna ansett det nödvändigt att under denna fas avsätta särskilda resurser för dessa investeringar. För detta ändamål har parterna enats om att avsätta 10 mkr vardera under en treårsperiod. Villkor för verksamhetsövergången regleras i övergångsavtalet. Grunden för övergången följer gällande lagstiftning, dvs LAS ( lagen om anställningsskydd). Under hela ärendets beredning har de fackliga organisationerna varit informerade. Sedvanlig MBL-förhandling har hållits 2008-06-04. Protokoll bifogas Förhandlingarna med KI har resulterat i fyra avtal Huvudavtal Övergångsavtal Uppdragsavtal Avtal om patientverksamhet Huvudavtalet bifogas till föreliggande tjänsteutlåtande. Övergångsavtalet reglerar verksamhetsövergången och avser hanteringen av personalfrågor, lokal- och fastighetsfrågor, administrativa tjänster, licenser, databaser mm. Landstingsdirektören föreslås få i uppdrag att tillsammans med KI teckna detta avtal. Uppdragsavtalet avser SLLs beställning till KFA av uppdrag i folkhälsovetenskaplig forskning, strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete och för att stärka folkhälsoinsatser på lokal och regional nivå. I uppdragsavtalet preciseras också avtalstid, uppsägning och förtida upphörande samt ersättningsprinciper och principer gällande

8 (8) TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-06-04 LS 0605-0971 avsändare/ägare av beställda utredningar och rapporter. Uppdragsavtalet kommer att behandlas i hälso- och sjukvårdsnämnden. Mona Boström Landstingsdirektör Göran Stiernstedt Bitr landstingsdirektör

Utveckling av folkhälsovetenskapen vid Karolinska Institutet förslag till handlingsplan

Förord I april 2007 fick undertecknad rektors uppdrag att leda en styrgrupp med uppgift att presentera en handlingsplan för utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI. Styrgruppen har haft följande sammansättning: prorektor Hans Forssberg, ordförande, FoUU-direktör Thorbjörn Ekström, Stockholms läns landsting, prefekt Henrik Grönberg, chefen för Centrum för folkhälsa Lena Kanström, Stockholms läns landsting, prefekt Lucie Laflamme, professor Nancy Pedersen, prefekt Göran Pershagen och professor Danuta Wasserman. Sekreterare har varit administrativ direktör Bengt Norrving och handläggare Radmila Mićić. Arbetet är nu slutfört och styrgruppen överlämnar härmed sin rapport. Stockholm den 10 mars 2008 Hans Forssberg

Innehåll Sammanfattning...7 1. Uppdraget...9 1.1 Bakgrund...9 1.2 Styrgruppens uppdrag...9 1.3 Arbetets uppläggning...9 1.4 Rapportens disposition... 10 2. Folkhälsovetenskap vid KI... 11 2.1 Några definitioner... 11 2.1.1 Vad är hälsa?... 11 2.1.2 Vad är folkhälsovetenskap?... 11 2.1.3 Vad är Karolinska folkhälsoakademin?... 12 2.2 Att förena teori och praktik... 12 2.3 Visionen... 12 2.4 Utvecklingsområden... 13 2.4.1 Forskningsområden... 13 2.4.2 Utbildning inom folkhälsovetenskap... 13 2.4.3 Infrastruktur och core faciliteter... 14 3. Organisation och ledning... 15 3.1 Utgångspunkter... 15 3.1.1 Styrelse och föreståndare... 15 3.1.2 Institutionsindelningen och former för strategisk utveckling... 16 3.1.3 Sammanhållen ledning för utbildningen... 17 3.1.4 Bolagsorganisation för uppdragsutbildning, utredningar, patientverksamhet m m... 17 4. Förslag till handlingsplan... 19 Utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI

Sammanfattning Med stöd av externa experter har en styrgrupp under prorektors ledning utarbetat förslag till plan för utveckling av folkhälsovetenskapen vid Karolinska Institutet (KI). En viktig komponent i uppdraget har varit den förestående verksamhetsövergången av Centrum för folkhälsa (CFF) från Stockholms läns landsting till KI. Styrgruppen föreslår en rad åtgärder som ska stödja förverkligandet av en vision för folkhälsovetenskapen vid KI. Visionen utgår från att folkhälsovetenskapen vid KI inbegriper ett brett spektrum av både ämneskompetenser och aktiviteter. Här kompletterar verksamheterna vid KI och CFF varandra och ett samgående kommer därför att skapa synergieffekter för folkhälsovetenskapens utveckling. Styrgruppen föreslår en sammanhållen organisation för all folkhälsovetenskap vid KI; en organisation som i rapporten går under arbetsnamnet Karolinska folkhälsoakademin, KFA. För att stärka KFAs verksamhet föreslår styrgruppen en rad satsningar som även inbegriper samarbeten med andra universitet och högskolor på såväl forsknings- som utbildningsområdet. Styrgruppen föreslår därutöver att satsningar görs för att utveckla de konkurrensfördelar KI och CFF har i form av databaser och biobanker. Styrgruppen förordar en stegvis utformning av KFA där en styrelse och föreståndare för den övergripande ledningen av KFA tillsätts initialt samtidigt som en verksamhetsöverföring av CFF sker till befintliga KI-institutioner. Styrelsen föreslås därför få i uppdrag att bl a utforma en framtida matrisorganisation för den folkhälsovetenskapliga verksamheten där styrelsen har ansvaret för att fördela uppdrag och resurser. Avslutningsvis föreslår styrgruppen en utredning av bolagsformen som organisatorisk grund för viss del av den folkhälsovetenskapliga verksamheten vid KI. Utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI 7

1. Uppdraget 1.1 Bakgrund Rektor gav i april 2007 prorektor, professor Hans Forssberg i uppdrag att i samverkan med berörda prefekter och med stöd av extern expertis utarbeta förslag till handlingsplan för utveckling av folkhälsovetenskapen vid Karolinska Institutet (KI). Uppdraget föranleddes av arbetet med KI05 (KIs utvecklings- och handlingsplan för forskning och utbildning fram till år 2010) där hälsa och livsstilssjukdomar lyftes upp som ett prioriterat område med målet att KI ska bli ledande inom forskning, utbildning och information kring dessa frågor. Där framfördes att KI behöver skapa goda förutsättningar och stimulera forskning om orsaker till ohälsa, kronisk sjukdom och förtida död i studier kring individers livsstil, hälsa och arvsanlag. Dessutom behöver undervisningen med inriktning mot hälsa och livsstilssjukdomar inom grund-, vidareoch forskarutbildning utvecklas. En styrgrupp med Hans Forssberg som ordförande fick därför i uppdrag att ta fram förslag till handlingsplan för utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI. Ledamöterna i styrgruppen är professor Danuta Wasserman, professor Göran Pershagen, professor Nancy Pedersen, chefen för Centrum för folkhälsa Lena Kanström och FoUU-direktör Thorbjörn Ekström från landstingsstyrelsens förvaltning, Stockolms läns landsting (SLL). Vid årsskiftet utökades styrgruppen med ytterligare två ledamöter, professor Henrik Grönberg och professor Lucie Laflamme. Landstingets representanter efterträdde i oktober 2007 utvecklingsdirektör Lars-Bertil Arvidsson, som tidigare ingick i styrgruppen. Styrgruppens sekretariat utgörs av administrativ direktör Bengt Norrving och handläggare Radmila Mićić. Parallellt med styrgruppens arbete har överläggningar förts mellan KI och SLL om ett fördjupat samarbete i folkhälsofrågor. Samtalen har ägt rum mot bakgrund av att både KI och SLL menar att ett samarbete inom folkhälsoområdet bidrar till betydande synergieffekter och innebär en kraftsamling som gör det möjligt att bygga upp starka miljöer för både forskning, utbildning och implementering inom området. Förhandlingar om detta har nått så långt att KI och SLL är överens om att verksamheter vid Centrum för folkhälsa (CFF) inom SLL skall föras över till KI och att en organisation för det folkhälsovetenskapliga arbetet ska bildas i samband med övergången: Karolinska folkhälsoakademin. 1.2 Styrgruppens uppdrag Styrgruppen har fått i uppdrag att utifrån ett helhetsperspektiv formulera en vision över hur KI/SLLs forskning och utbildning, utvecklingsarbete och implementering inom folkhälsoområdet i stockholmsregionen i vid mening ska utvecklas till 2010 för att uppfylla de mål som har satts upp i KI05. I uppdraget ligger att formulera mål och strategier som beaktar strategiska forskningsområden som behöver prioriteras och utvecklas, liksom utvecklingen av dels infrastruktur och core faciliteter, dels en stark och framgångsrik utbildning på olika nivåer. Även den interna organisationen för att främja samarbetet inom KI ska beaktas i förslagen. Med det avses både samarbetet mellan olika institutioner och grupperingar inom folkhälsoområdet och gentemot andra discipliner. Styrgruppen ska här också beakta samverkan med andra institutioner och organisationer utanför KI och landstinget och finna former för hur KIs och SLLs samverkan inom folkhälsoområdet på bästa sätt ska utformas. I styrgruppens förslag beaktas även samordningen av lokaler i ett längre perspektiv och i relation till det nya universitetssjukhuset i Solna. 1.3 Arbetets uppläggning Till stöd för styrgruppens arbete har styrgruppen utsett en extern expertgrupp. Ledamöterna i expertgruppen är rektor Göran Bondjers, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg, generaldirektör Harri Vainio, Arbetshälsoinstitutet i Helsingfors samt professor Dag Thelle, Universitetet i Oslo. Dag Thelle ersatte divisionsdirektör Camilla Stoltenberg vid Folkhälsoinstitutet i Oslo, som på grund av nya åtaganden avsade sig uppdraget som ledamot i expertgruppen i oktober 2007. Ordförande för expertgruppen är Göran Bondjers. Handläggare Magnus Ericson har biträtt expertgruppen i dess arbete. Expertgruppens uppdrag var att inom KI och SLL (CFF) inventera ämnesområdet folkhälsa i vid mening vad avser forskning, utbildning och utvecklingsarbete samt bedöma kvaliteten av forskningen inom olika ämnesområden (dock ej på individ- eller forskargruppnivå). I expertgruppens uppdrag ingick även att identifiera styrkeområden respektive svaga områden och föreslå åtgärder för att stärka forskningen. Vidare fick expertgruppen i uppdrag att göra en samlad Utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI

bedömning av omfång av och kvalitet på utbildningen inom folkhälsovetenskapen och föreslå åtgärder för att stärka utbildningen. I uppdraget ingick även att inventera den nuvarande strukturen och organisationen inom folkhälsoområdet och lämna förslag på strukturella och organisatoriska förändringar som skulle stärka både forskning, utbildning, utvecklingsarbete och implementering. Expertgruppen presenterade sin utredning vid en offentlig hearing på KI den 27 februari 2008. Expertgruppens utredning utgör ett betydelsefullt underlag för styrgruppens förslag till handlingsplan för folkhälsovetenskapen vid KI i dess samverkan med SLL. I underlaget för denna utredning ingår även en bibliometrisk analys av den folkhälsovetenskapliga forskningen och, som ett komplement till den bibliometriska analysen, en kartläggning av den folkhälsovetenskapliga verksamheten vid KI och CFF. För dessa ändamål utsåg styrgruppen två särskilda arbetsgrupper som lämnade sina slutrapporter i februari 2008. Dessa rapporter och tillhörande dokument samt expertgruppens rapport återfinns på följande länk http://intra.ki.se/organization/ki_sll/hearing_publichealth_se.html Styrgruppen har sammanlagt träffats vid 15 tillfällen. Vid dessa möten har styrgruppens uppdrag diskuterats samt direktiven till expertgruppen och de två arbetsgrupperna utarbetats. Ett särskilt upptaktsmöte anordnades för expertgruppen den 30 augusti 2007. Därefter har styrgruppen haft återkommande avstämningar med både expertgruppen och de två utsedda arbetsgrupperna. 1.4 Rapportens disposition I det följande avsnittet, avsnitt 2, behandlads tre centrala begrepp i styrgruppens rapport; hälsa, folkhälsovetenskap och Karolinska folkhälsoakademin. Därefter behandlar styrgruppen sitt förslag till vision för folkhälsovetenskapen samt förslag på utvecklingsområden. I avsnitt 3 redovisas sedan förslag till organisation för Karolinska folkhälsoakademin. I avsnitt 4 presenterar styrgruppen avslutningsvis en plan för den folkhälsovetenskapliga utvecklingen vid KI. 10 Utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI

2. Folkhälsovetenskap vid KI 2.1 Några definitioner Tre begrepp spelar centrala roller i styrgruppens rapport. Dessa är hälsa, folkhälsovetenskap och Karolinska folkhälsoakademin. I det följande diskuterar styrgruppen sin syn på begreppen och deras implikationer för KIs utvecklingsarbete. Styrgruppen tar sin utgångspunkt i den utförliga genomlysning av dessa begrepp som expertgruppen gör i sin rapport. 2.1.1 Vad är hälsa? Begreppet hälsa har en framträdande roll i det övergripande målet för Karolinska Institutets verksamhet: att genom forskning och utbildning medverka till att förbättra människors hälsa. Enligt en tidigare brett omfattad definition var hälsa detsamma som frånvaron av sjukdom. Detta synsätt kom att uppfattas som alldeles för snävt och förändrades över tid, vilket bl a idag avspeglas i Världshälsoorganisationens (WHO) hälsobegrepp. Enligt expertgruppens mening bör denna mer vittgående definition av hälsa vara vägledande för KIs arbete på det folkhälsovetenskapliga området. Styrgruppen instämmer i denna mening. I detta sammanhang finns också anledning att uppehålla sig vid folkhälsobegreppet som ett närmast kollektivt uttryck för individers hälsa och den vetenskapliga grund som folkhälsoarbetet ska bygga på. Expertgruppen refererar i sin rapport till Kickbuschs (1989) beskrivning av folkhälsa som.. the science and art of promoting health. It does so on the understanding that health is a process engaging social, mental, spiritual and physical wellbeing. Public health acts on the knowledge that health is a fundamental resource to the individual, to the community and to the society as a whole and must be supported by soundly investing in living conditions that create, maintain and protect health. Även den nya svenska folkhälsopolitiken utgår från målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. SLLs folkhälsopolicy bygger på de nationella målen och landstingets övergripande mål för folkhälsan är att skapa förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen, särskilt är det angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa, som unga kvinnor, långtidsarbetslösa och människor med fysiskt och psykiskt ansträngande arbeten. Folkhälsoarbete såsom det uttrycks i nationella och regionala mål syftar till att stärka människors möjligheter att göra hälsosamma val både genom kunskap och genom att underlätta sådana val. Folkhälsoarbete inrymmer såväl hälsofrämjande som sjukdomsförebyggande åtgärder och strategier. Detta arbete, liksom den internationella utvecklingen inom folkhälsoområdet, har betydelse för valet av strategier för folkhälsovetenskapens utveckling på KI. 2.1.2 Vad är folkhälsovetenskap? I analogi med den redogörelse av begreppen hälsa och folkhälsa som gjorts ovan, instämmer styrgruppen i expertgruppens beskrivning av det folkhälsovetenskapliga fältet och dess tvärvetenskapliga karaktär. Folkhälsovetenskap inrymmer idag såväl den klassiska folkhälsovetenskapen som studiet av levnadsvillkor och livsstilssjukdomar. Kunskapsbildningen utgår med andra ord från många discipliner. I slutrapporten om Karolinska folkhälsoakademin från november 2006 definieras folkhälsovetenskap som det tvärvetenskapliga område som syftar till att studera och påverka hälsans bestämningsfaktorer på befolkningsnivå, d v s arbetslivets, levnadsvanornas, miljöns, samhällsstrukturens och vårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens effektivitet. Utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI 11

2.1.3 Vad är Karolinska folkhälsoakademin? I det långa utredningsarbete som föregick styrgruppens uppdrag har såväl engelskspråkiga som svenska uttryck prövats som arbetsnamn för det fördjupade samarbetet på folkhälsoområdet mellan KI och SLL. Det sista i raden av arbetsnamn är Karolinska folkhälsoakademin (KFA). Vad är då KFA ett uttryck för? Tankarna förs kanske i första hand till en väl avgränsad organisatorisk enhet. Samtidigt bör noteras att styrgruppens uppdrag avser hela det folkhälsovetenskapliga fältet inom KI och större delar av CFF. Styrgruppen förordar därför att ett begrepp etableras som famnar hela den folkhälsovetenskapliga verksamheten vid KI och dess samarbete med SLL. I detta skede vill styrgruppen dock inte förorda att namnet Karolinska folkhälsoakademin används som permanent beteckning. Läs mer om KFA i organisatoriskt och ledningsmässigt avseende under avsnittet Organisation och ledning. 2.2 Att förena teori och praktik Internationellt framgångsrik folkhälsovetenskap förutsätter, enligt expertgruppens resonemang, dels ämnesmässig bredd, dels ett brett spektrum av aktiviteter. I definitionerna av folkhälsa och folkhälsovetenskap framstår som ett karaktäristiskt drag för detta vetenskapsområde, att på vetenskaplig grund verka för att förbättra människors hälsa. Det aktiva handlandet är således framträdande och det hävdas att just denna aspekt skiljer folkhälsovetenskapen från annan vetenskap. Verksamheten karaktäriseras av en kedja av aktiviteter alltifrån basvetenskaplig forskning, translationell forskning över implementering till utvärdering av tillämpningens resultat. Nya frågeställningar genererar ett kontinuerligt kretslopp av vetenskaplig verksamhet. Såväl SLL som KI har gjort strategiska ställningstaganden att utveckla den folkhälsovetenskapliga verksamheten. Expertgruppens analys av området visar på styrkor och svagheter inom båda organisationerna. Men verksamheterna kompletterar varandra. Det är därför ett strategiskt viktigt val att förena CFF med KI. Genom samgående kommer praktik och teori att stimulera varandra och ge synergieffekter. CFF har skapat en plattform för utveckling av metoder och redskap samt för en bred implementering av åtgärder för att förbättra befolkningens hälsa. Detta blir ett viktigt instrument i KIs ambition att föra ut sina forskningsresultat i praktisk tillämpning. Implementeringen av t ex folkhälsopolicy kommer att kunna följas upp och vetenskapligt utvärderas inom KFA. Likaså de frågeställningar som uppstår vid implementeringen av nya förebyggande metoder inom såväl hälso- och sjukvård som kommunal och frivillig verksamhet kommer att kunna vidare utforskas inom KFA. En avgörande framgångsfaktor för KFA blir att fortsatt engagera sig i det internationella arbetet. Flera institutioner inom KI och CFF har omfattande internationellt samarbete inom folkhälsoområdet. Inom exempelvis arbets- och miljömedicinen genomförs riskbedömningsarbete av bl a EU och WHO genom deltagande av forskare och experter från många länder, vilket bidrar till en ökad effektivitet och kvalitet jämfört med om arbetet skulle ha genomförts i respektive land. Här bidrar bl a forskare från både Institutet för miljömedicin (IMM) och avdelningen för arbets- och miljömedicin vid CFF. Detta riskbedömningsarbete omsätts sedan till rekommendationer eller bindande konventioner om utsläppsbegränsningar och gränsvärden för olika agens i arbets- och omgivningsmiljö. Ett annat exempel på internationella framgångar kan hämtas från suicidpreventionens område. Här har företrädare för Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP) aktivt deltagit i utformningen av WHO:s Mental Health Declaration från 2005 och EUs policyförberedande dokument om Mental Health. 2.3 Visionen Åtskilligt intresse ägnas för närvarande åt strategiska frågor för universitetens utbildning och forskning och den betydelse dessa verksamheter har för innovationer till stöd för ekonomisk tillväxt och välfärdsutveckling. På livsvetenskapernas område noteras KIs egna ställningstaganden i KI05 där en ökad betoning av livsstilsrelaterad forskning och utbildning lyfts fram som ett viktigt insatsområde. Denna ambition följs upp i KIs forsknings- och utbildningsstrategi för åren 2009 2012 liksom i det pågående arbetet tillsammans med SLL för fördjupat samarbete på folkhälsoområdet. Av intresse i sammanhanget är även de förslag beträffande global hälsa som Olle Stendahl redovisar i sitt delbetänkande, Åtgärdsplan för den kliniska forskningen (SOU 2008:7). Sammantaget är det mycket som ger stöd för höga ambitioner i fråga om vision och mål för folkhälsovetenskaplig verksamhet. 12 Utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI

Till vägledning för utvecklingen av folkhälsovetenskapen vid KI har styrgruppen utformat följande vision: Folkhälsovetenskapen vid Karolinska Institutet skall ha en sådan ämnesmässig bredd och kvalitet att den räknas till de främsta i världen. Målet är att nå denna position inom fem år. Expertgruppen bedömer att KI med målmedvetenhet och betydande resursinsats inom en femårsperiod har goda förutsättningar att på det folkhälsovetenskapliga området vara bland de främsta institutionerna i världen. Styrgruppen menar att detta är en hög, men likväl rimlig vision för de insatser inom folkhälsovetenskapen som KI föreslås göra. Visionen bygger på vissa viktiga grunder. Främst bör nämnas det ämnesmässigt breda anslag för folkhälsovetenskapen som expertgruppen menar är en förutsättning för att klara internationell konkurrens. KI måste i detta avseende vara komplett. I förhållande till dagens situation innebär detta ämnesmässig breddning till kanske främst beteendevetenskapliga och ekonomiska perspektiv, samtidigt som den medicinska kärnan i utbildning och forskning värnas och utvecklas. Expertgruppen har vidare i sin rapport fört en diskussion av närmast vetenskapsteoretiskt slag kring behovet för KI att lämna ett intravetenskapligt forskningsperspektiv till förmån för ett ämnesöverskridande förhållningssätt. Experterna anger även att de vid sina intervjuer med forskare från KI kunnat notera ett i Gibbons terminologi alltför ensidigt typ 1 perspektiv. Styrgruppen fäster stort avseende vid experternas påpekanden, men kan samtidigt konstatera att åtskilliga exempel från både idag och tidigare finns på tydliga gränsöverskridande ambitioner. I ljuset av experternas förslag handlar det, enligt styrgruppens mening, för KIs del mer om tyngdpunktsförskjutningar än om ett paradigmskifte. Vissa folkhälsovetenskapliga problemställningar kräver ett interdisciplinärt angreppssätt. Visionen måste stödjas av tydliga mål för utvecklingen av folkhälsovetenskapen vid KI. Läs mer om detta under avsnitten Utvecklingsområden och Förslag till handlingsplan. 2.4 Utvecklingsområden Expertgruppen har i sin rapport lyft fram både styrkor och svagheter i den folkhälsovetenskapliga verksamheten inom KI och SLL. Styrgruppen har också i uppdrag att formulera mål och strategier för folkhälsovetenskapens utveckling utifrån en föreslagen vision. I det följande behandlas därför flera förslag på utvecklingsområden vad avser forskning, utbildning och infrastruktur. 2.4.1 Forskningsområden Två förutsättningar för ett framgångsrikt KFA är enligt expertgruppens mening att vissa kunskapsluckor fylls och att de flesta institutionerna vid KI medverkar i KFA. Expertgruppen har identifierat ett antal ämnesområden som behöver förstärkas och dessa finns huvudsakligen inom det samhällsvetenskapliga fältet. Styrgruppen ansluter sig till expertgruppens bedömning och förordar att förstärkningen företrädesvis sker genom samverkan med andra högskolor och universitet. Ledningen för KFA bör få i uppdrag att vidare analysera detta behov och vidta åtgärder för att åstadkomma erforderlig bredd och kvalitet. Enligt styrgruppens mening är det också viktigt att ledningen för KFA i sitt strategiska arbete vidmakthåller och ytterligare förbättrar de områden som redan idag är starka. Här kan den bibliometriska analysen, som en av flera indikatorer, påvisa forskningskvaliteten. De kvantitativt dominerande områdena vid KI vad gäller antalet folkhälsovetenskapliga publikationer är epidemiologi, cancer, geriatrik, kardiovaskulära sjukdomar och mental hälsa/suicid. Publikationerna inom dessa områden har en hög fältnormaliserad citeringsfrekvens med kardiovaskulära sjukdomar i topp. Det noteras i sammanhanget att bland de fem institutioner som har det största antalet folkhälsovetenskapliga publikationer ligger Institutionen för medicin i Solna, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) och IMM i topp citeringsmässigt. 2.4.2 Utbildning inom folkhälsovetenskap Utbildning i ämnet folkhälsovetenskap har funnits vid KI sedan mitten av 1980-talet och som huvudämne sedan 1998. I dag ges utbildningen i samverkan mellan tre institutioner; Institutionen för folkhälsovetenskap (FHV), IMM och Institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Centrum för nutrition och toxikologi. Examensrättigheterna i ämnet omfattar kandidatexamen och magisterexamen. Utbildning med folkhälsovetenskaplig inriktning bedrivs även på forskarnivå (doktorsexamen) i ämnet medicinsk vetenskap. Utveckling av folkhälsovetenskapen vid KI 13