Insamlingssystemets påverkan på utsorteringsgrad och renhet av matavfall till biogasproduktion

Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Masteruppsats, 30 hp Civilingenjörsprogrammet Vårterminen 2018 LIU-IEI-TEK-A--18/03037 SE Insamlingssystemets påverkan på utsorteringsgrad och renhet av matavfall till biogasproduktion The impact of the collection system on the degree of sorting and purity of food waste for biogas production Johannes Lundahl Handledare: Tekniska verken: Sören Nilsson Påledal Handledare: LiU: Carina Sundberg Examinator: Mats Eklund Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige 013-28 10 00, www.liu.se

Sammanfattning Produktionen av biogas är en viktig komponent för skapandet av ett fossilfritt samhälle. Rötning av det matavfall som uppstår i hushållen är en central källa till att producera biogas och biogödsel. Regeringen har satt upp etappmålet att till 2018 sortera ut minst 40 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger så att energi kan utvinnas eller att 50 % av matavfallet samlas in så antingen energi kan utvinnas eller växtnäring tas till vara på. Det här examensarbetet utfördes på initiativ av Tekniska verken i Linköping AB med syftet att studera och kartlägga hur olika fastighetsnära insamlingssystem för matavfall påverkar biogasproduktion med avseende på mängd och kvalitet på biogas och biogödsel. Det har dessutom studerats om det finns andra faktorer som påverkar insamlad mängd och renhet på matavfallet. Rapporten är tänkt att utgöra beslutsunderlag för Tekniska verken inför en eventuell omställning av rådande insamlingssystem. Resultaten i studien visade att system där matavfall läggs i ett separat fack eller kärl har något högre utsorteringsgrad av matavfall jämfört med optisk sortering. Detta innebär att en omställning till fyrfackskäl eller separata kärl skulle kunna ge högre utsorteringsgrad än dagens optiska sortering. Därför konstateras det i studien att insamlingssystemet troligtvis har en påverkan på utsorteringsgraden av matavfall. Renhetsgraden är hög för samtliga studerade system, därför är det troligt att en omställning av insamlingssystem för villor i Linköping kommun kan genomföras utan att kompromissa med renheten på matavfallet. Det konstateras även i studien att det finns yttre faktorer som påverkar mängd och renhet på det matavfall som samlas från hushållen. Litteraturstudier och intervjuer med utvalda kommuner med hög utsorteringsgrad visade att faktorer som informationskampanjer och användarvänlighet kring matavfallsinsamling har en påverkan på insamlingsresultatet. Dock kan det inte bestämmas till vilken grad de yttre faktorerna påverkar resultatet. För framtida studier rekommenderas att inkludera fler plockanalyser för att få en tydligare bild av hur resultatspridningen ser ut för de olika insamlingssystemen. Detta skulle leda till en större säkerhet i slutsatserna om hur de olika insamlingssystemen påverkar insamlingsresultatet för matavfall. Vidare är det möjligt att en strukturerad intervjustudie med fokus på enstaka utvalda faktorer skulle kunna avgöra vilken påverkan en isolerad yttre faktor har på insamlingsresultatet. 1

Ordförklaringar Insamlingssystem: Ett begrepp för olika system för avfallsinsamling som privatpersoner har i hemmet. Kvartil: Det finns tre kvartiler som delar upp en mängd tal i fyra lika delar. En fjärdedel av talen är mindre än kvartil ett (Q1), kvartil två (Q2) är medianvärdet och kvartil tre (Q3) delar mängden tal så att tre fjärdedelar av talen är lägre. Låddiagram: Ett diagram där statistiskt material visualiseras i form av en låda som rymmer hälften av de observerade mätvärdena. Matavfall: Den avfallsfraktion som innehåller matrester (och ibland hushållspapper eller andra pappersmaterial) Median: Medianen av en mängd tal är det tal som delar mängden mätvärden på ett sådant sätt att antalet mätvärden som är större än medianen är lika många som mängden tal som är mindre än medianen. Om antalet mätpunkter är jämnt blir medianen ett medelvärde av de två mittersta talen i storleksordningen. För mängden {1, 7, 8, 10, 17} är medianen 8. För mängden {2, 7, 8, 8, 10, 15000} är medianen 8. Renhetsgrad: Hur stor andel av matavfallsfraktionen som är matavfall. Innehåller fraktionen 90 % matavfall och 10 % övrigt material är renhetsgraden 90 %. Restavfall: Den avfallsfraktion från som innehåller papper, plast och dylikt. Den här fraktionen går oftast till förbränning. Uteliggare: En mätpunkt som ligger utanför svärmen av resterande mätpunkter. En uteliggare tas inte bort i studien men markeras i låddiagram som en utomstående punkt. Utsorteringsgrad: Innebär hur stor andel av den totala mängden matavfall från hemmen som sorteras rätt till matavfallsfraktionen. Mängden felsorterat matavfall påverkar utsorteringsgraden negativt. Yttre faktorer: Faktorer (bortsätt från insamlingssystemet) som har en påverkan på hur privatpersoner sorterar matavfall i hushållen. 2

Innehåll 1 Introduktion... 5 1.1 Inledning... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Projektets mål och frågeställning... 5 1.4 Projektets avgränsningar... 6 2 Teoretisk bakgrund... 7 2.1 Matavfallets väg från bord till jord... 7 2.2 Matavfallsinsamling i Sverige... 8 2.3 Branschorganisationen Avfall Sverige... 9 2.4 Plockanalyser och definition av rätt sorterat matavfall... 9 2.5 Insamlingssystem... 10 2.5.1 Jämförelse av insamlingssystemen... 13 2.6 Utförda projekt om mängder och renhet på insamlat matavfall för olika insamlingssystem... 14 2.7 Biogasprocessen... 15 3 Metod... 18 3.1 Metod för val av insamlingssystem... 18 3.2 Val av kommuner att studera... 19 3.3 Metod för att bestämma utsorteringsgrad och renhetsgrad för de utvalda insamlingssystemen... 20 3.3.1 Låddiagram... 21 3.4 Metod för att bestämma yttre faktorers påverkan på insamlingsresultatet... 22 3.4.1 Intervjuer... 22 3.5 Finns det ytterligare moment i avfallshanteringen som påverkar insamlingsresultatet?... 23 3.5.1 Svinn och felsortering under optisk sortering... 24 4 Resultat... 25 4.1 Val av insamlingssystem... 25 4.2 Val av representativa kommuner... 25 4.3 Utsorteringsgrad... 26 4.3.1 Jämförelse av utsorteringsgrad för de olika insamlingssystemen... 30 4.4 Renhetsgrad på matavfallet... 31 4.4.1 Jämförelse renhetsgrad för de studerade insamlingssystemen... 36 4.5 Yttre faktorers påverkan på insamlingsresultatet... 37 3

4.5.1 Resultat av intervjustudie... 37 Övrigt... 39 4.5.2 Tid sedan införande av insamling av matavfall... 40 4.6 Svinn av matavfall och felsorteringar under optisk sortering... 42 5 Diskussion... 43 5.1 Antal inkluderade kommuner och plockanalyser... 43 5.2 Utsorteringsgrad... 44 5.3 Renhetsgrad... 45 5.4 Analys av yttre faktorers påverkan... 46 6 Slutsatser... 49 Tack till... 50 Referenser... 51 Bilaga A... 54 Bilaga B... 58 Bilaga C... 60 Bilaga D Intervjuer... 62 D.1 Frågor till intervjuer... 62 C.2 Intervju Vänersborg... 63 D.3 Intervju Uddevalla... 65 D.4 intervju Trelleborg... 67 D.5 Intervju Borås... 69 Bilaga E... 71 4

1 Introduktion 1.1 Inledning På grund av rådande klimatförändringar ökar behovet av att finna alternativ till fossila drivmedel. Ett växande alternativ till de konventionella drivmedlen är biogas. Detta är en potent energibärare som lämnar mindre miljömässiga fotspår än fossila drivmedel. Biogas produceras genom rötning där organiskt material bryts ned av mikroorganismer under syrefria (anaeroba) förhållanden. Det finns flertalet material som fungerar som substrat i rötningsprocessen, bland annat matavfall från hushåll eller restprodukter från livsmedelsindustrin. När biogasen har utvunnits genom rötning kvarstår en rötrest som innehåller flertalet näringsämnen vilket gör att det kan användas som biogödsel. Regeringen har satt upp 28 etappmål gällande vår miljö varav ett tjugotal är aktuella för kommande decennier (Naturvårdsverket, 2017). Ett av etappmålen handlar om att senast 2018 sortera ut minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök butiker, restauranger och behandla det biologiskt så att växtnäring tas till vara, och minst 40 % av matavfallet behandlas så att energi kan utvinnas (Naturvårdsverket, 2017). Det ligger i kommunernas intresse att samla in så mycket matavfall som möjligt då det är en gratis resurs för biogasproduktion. För att få så hög insamlingsgrad som möjligt är det viktigt att förse Sveriges invånare med goda förutsättningar för att samla in matavfall. Enligt Avfall Sverige samlade 212 av 290 kommuner i Sverige (73 % av samtliga) in matavfall år 2016 (Westin, 2017). Det används flera olika system för att samla in matavfall. De olika insamlingssystemen innebär dels skillnader för användaren men även skillnader under senare processteg innan rötning, såsom ytterligare sortering eller steg i förbehandlingen för att ta bort matavfallspåsen. 1.2 Syfte Syftet med den här rapporten var att studera och kartlägga hur olika fastighetsnära insamlingssystem påverkar biogasproduktion med avseende på mängd och kvalitet på biogas och biogödsel. Resultatet från den här studien var även tänkt att utgöra en del i ett kommande beslutsunderlag för Tekniska verken inför en eventuell omställning av insamlingssystem för villahushåll. Detta beslutsunderlag avser att beröra flertalet andra faktorer såsom ekonomi, etablerbarhet och flexibilitet (vilka inte berörs i den här rapporten). Med resultatet från den här studien kan Tekniska verken jämföra rådande system med andra typer av insamlingssystem för att avgöra om det finns något mer effektivt, med avseende på mängd och renhet på det insamlade matavfallet. Sammanfattningsvis var syftet med studien att påvisa vilket insamlingssystem som ger bäst förutsättningar för att samla in så stor mängd matavfall med så hög renhet som möjligt. 1.3 Projektets mål och frågeställning Målet med projektet var att utreda hur olika insamlingssystem påverkar mängd och renhet på det insamlade matavfall som senare skall rötas till biogas och användas som 5

biogödsel. Följande frågeställningar togs fram för att kunna uttala sig om insamlingssystemets påverkan. 1. Vilka insamlingssystem är aktuella för studien? 2. Skiljer sig utsorteringsgraden och renhetsgraden på matavfallet beroende på vilket insamlingssystem som används? 3. Finns det andra faktorer som påverkar insamlingsresultatet? 4. Finns det kritiska moment som medföljer varje typ av insamlingssystem? 1.4 Projektets avgränsningar Endast insamlingssystem som används i Sverige studerades. Endast matavfall från villor har analyserats (då den eventuella omställningen av insamlingssystem endast avser villor) Endast insamling av matavfall och bortfall under optisk sortering ligger till grund för undersökningen av utsorteringsgrad och renhetsgrad. 6

2 Teoretisk bakgrund 2.1 Matavfallets väg från bord till jord I Figur 1 nedan illustreras matavfallets väg från hemmet till producerad biogas och biogödsel som förs tillbaka på åkermarkerna och därmed sluter kretsloppet. Matavfall samlas in i hushållet för att senare hämtas av sopbilen. När avfallet hämtats körs det till en anläggning för sophantering. Väl på anläggningen lastas matavfallet av och sorteras eventuellt ut från övrigt avfall, beroende på vilket insamlingssystem som har använts i hemmet. Därefter sker en förbehandling av avfallet för att avlägsna oönskat material innan rötning. Rötning sker under anaeroba förhållanden där biogas innehållande metangas bildas, genom stegvis nedbrytning av flera olika mikroorganismer (Jarvis and Schnurer, 2009). Den producerade biogasen kan användas som drivmedel för fordon och biogödsel kan användas som växtnäring. Målet med processen är att maximera utbyten under samtliga aktiviteter beskrivna i Figur 1 (Anderzén et al., 2015). En sluten process minimerar behovet av att använda fossila bränslen och konstgödsel. Figur 1. Beskriver processen för matavfall från bord till jord samt hur biogödsel förs tillbaka till odlingsfälten och därigenom berikar odlingsmarker och på så vis matproduktionen. När matavfall källsorteras i hushållet sker det första momentet i den beskrivna processen. Målet är att samla in så mycket matavfall som möjligt i matavfallspåsen, samt att minimera matavfallssvinnet till t.ex. restavfall. Den andel matavfall som källsorteras korrekt jämfört med felaktigt sorterat kallas i rapporten för utsorteringsgrad. Renheten (andel matavfall fritt från oönskade material) på matavfallet påverkas även av hur det källsorteras i hemmet. Om t.ex. plastförpackningar eller annat oönskat material läggs i matavfallspåsen kommer det in i processen och riskerar att slutligen hamnar på åkermarken. När matavfall och restavfall hämtas i sopbilar är det viktigt att fraktionerna hålls separata (om inte optisk sortering används). Om restavfall skulle blandas med matavfallsfraktionerna finns risken att det inte längre kan skickas till rötning då andelen oönskat material är högt, varpå hela avfallsfraktionen skickas till förbränning istället. Detta innebär en förlust av biogas och växtnäring (Anderzén et al., 2015). Efter att ha hämtat matavfall från hushållen kan en eventuell omlastning av matavfall ske för att av logistiska skäl effektivisera vidare transporter till t.ex. en biogasanläggning (Anderzén et al., 2015). Avfallsbolag runt om i Sverige har rapporterat till Avfall Sverige att det kan ske mindre förluster av det insamlade matavfallet men att det inte har kvantifierats (Anderzén et al., 2015). I vissa kommuner samlas matavfallet in i en påse med annan färg än restavfallet men läggs i samma avfallskärl för att senare sorteras ut på en sorteringsanläggning. Detta utförs av en maskin som kan se skillnad på olikfärgade påsar, s.k. optisk sortering 7

(Optibag, 2018). Det är dock möjligt att maskinen inte lyckas sortera ut alla matavfallspåsar vilket bidrar till en förlorad mängd potentiell biogas och biogödsel (Anderzén et al., 2015). Det är även möjligt att maskinen sorterar ut felaktigt material som har en liknande färg som avfallspåsen (t.ex. ölflaskor som liknar en grön avfallspåse). Det medför att renheten på matavfallsfraktionen försämras. Syftet med förbehandling (se Figur 1) av matavfall innan rötning är att skapa en pumpbar slurry med god renhet. Vid förbehandling krossas, späds och homogeniseras matavfallet (Anderzén et al., 2015). Oönskade material som bland annat förpackningar och eventuella plastpåsar separeras även bort under det här steget i processen. Ett uppmärksammat problem är att om reningsmomentet i förbehandlingen inte är effektiv nog kan föroreningar (t.ex. plast från matavfallspåsar) följa med till rötning för att senare spridas på fälten via biogödsel (Bohn et al., 2010). Separation av föroreningar i förbehandlingen kan anses som en balansgång med att minimera svinn av organiskt material i avfallet, då en del organisk material kan sorteras bort med de oönskade materialen (Anderzén et al., 2015). Slutligen sker rötningen av matavfallet vilket resulterar i biogas och biogödsel. Biogödseln används som växtnäring på åkermarker och kan ersätta fossila gödningsmedel. I detta steg är kretsloppet slutet, se Figur 1. 2.2 Matavfallsinsamling i Sverige Som nämnt i inledningen, har Regeringen satt upp ett etappmål att 2018 ta till vara på minst 50 % av näringsinnehållet i producerat matavfall samt att minst 40 % skall energiåtervinnas (rötas till biogas) (Naturvårdsverket, 2017). År 2017 gjordes en uppföljning av etappmålet av Svensk Miljöemissionsdata där det beskrevs att år 2016 producerades 949 000 ton matavfall från hushåll, restauranger, butiker, skolkök och övriga storkök (Jensen, Hultén and Viklund, 2017). Av detta matavfall samlades cirka 482 000 ton in samma år (Jensen, Hultén and Viklund, 2017). Dock gick endast 305 000 ton av det insamlade matavfallet till rötning och 77 000 ton gick till kompostering (Jensen, Hultén and Viklund, 2017). Detta på grund av förluster i rejektmängder och att delar av rötslammet och biogödsel gick till ändamål som inte kunde klassas som återföring av växtnäring (Jensen, Hultén and Viklund, 2017). Detta innebär att 32 % av matavfallet gick till rötning (jämförs med målet på 40 %) och 40 % går till rötning eller kompostering (jämförs med målet på 50 %), se Figur 2. År 2016 producerades 775 000 ton matavfall i Sveriges hushåll (Jensen, Hultén and Viklund, 2017). Detta motsvarar 82 % av det totala uppkomna matavfallet. Av det producerade matavfallet från hushållen beräknades att drygt 374 000 ton samlades in 1. Detta innebär att ungefär 48 % av det producerade matavfallet samlades in 2016. Följaktligen finns det runt 52 % matavfall som inte samlas in från hushållen. 1 Beräkning av Svenskt Miljöemissionsdata (SMED) baserat på sex kommuners insamlingsresultat och uppgifter från Avfall Sverige samt uppgifter från Avfall Sverige om hur mång ton matavfall som hemkomposteras) (Jensen, Hultén and Viklund, 2017) 8

Figur 2. Uppföljning av etappmålen år 2016 enligt 2017 års rapport av SMED (Jensen, Hultén and Viklund, 2017) För att kunna uppnå regeringens etappmål 2018 måste mer av det producerade matavfallet samlas in. T.ex. genom att ge privatpersoner i de kommuner som idag inte samlar in matavfall möjligheten att sortera ut matavfall. Men även att privatpersoner i de kommuner som erbjuder matavfallsinsamling faktiskt sorterar ut matavfallet i rätt avfallsfraktion. I Svensk Miljöemissionsdatas rapport sägs det att omkring 24 % av restavfallet är matavfall vilket är en stor anledning till den låga utsorteringsgraden (Jensen, Hultén and Viklund, 2017). Det är också viktigt att så lite matavfall som möjligt faller bort i hanteringskedjan innan rötning. 2.3 Branschorganisationen Avfall Sverige Avfall Sverige är Sveriges kommuners branschorganisation för avfallshantering. Syftet med organisationen är att bevaka och påverka Sveriges avfallshantering (Avfall Sverige, 2018c). Avfall Sverige arbetar tillsammans med politiker, myndigheter, departement och kommuner för att gemensamt kunna värna om miljön i Sverige (Avfall Sverige, 2018c). Tillsammans med forskare och experter inom avfallshantering genomförs ungefär 40 projekt per år som berör avfallshantering, vilka bekostas av Avfall Sveriges utvecklingssatsning (Avfall Sverige, 2018a). I den här studien används flera rapporter som jämförelsematerial. Bland annat rapporten 2016:28 som handlar om nationella insamlingsresultat av matavfall (Leander et al., 2016), vilken kan anses som den mest centrala referensrapporten för studien. På Avfall Sveriges hemsida finns även det statistiska verktyget Avfall Web där information från avfallsinsamling kan studeras för Sveriges kommuner (Avfall Webb, 2017). Från Avfall Web kan uppgifter studeras om t.ex. vilken typ av insamlingssystem som används i kommunerna. Många av studierna som är gjorda i Avfall Sveriges regi innehåller statistik och data från Avfall Web. 2.4 Plockanalyser och definition av rätt sorterat matavfall För att analysera hur hushåll källsorterar genomför kommuner och företag inom avfallsbranschen så kallade plockanalyser. Dessa analyser går ut på att utreda vad för typ av material som läggs i olika avfallsfraktioner, t.ex. vad som läggs i matavfallspåsen. En 9

plockanalys utförs genom att samla in matavfall från hushållen, öppna de olika insamlade fraktionerna och analysera innehållet. Avfall Sverige har skrivit en manual för genomförande av plockanalyser (Ferenzy et al., 2017). Rapporten beskriver hur förstudie, genomförande, analys och rapportskrivande bör utföras. Merparten av Sveriges kommuner följer Avfalls Sveriges råd och rekommendationer gällande genomförande av plockanalyser. Det medför att resultaten från olika kommuner kan jämföras med enkelhet då metoden är konsekvent (Ferenzy et al., 2017). Det har visat sig under studien att det finns aktörer inom avfallsbranschen som har genomfört plockanalyser som avviker från Avfall Sveriges rekommendationer. Detta medför att vissa plockanalyser inte kan jämföras med andra då de till exempel saknar uppgifter för att räkna ut utsorteringsgrad. Analys av utsorteringsgrad och renhetsgrad av matavfall är en central del i Avfall Sveriges guidelines för plockanalyser (Ferenzy et al., 2017). Begreppet matavfall låter intuitivt som endast matrester. Dock är det olika från kommun till kommun vilka material som betraktas som rätt sorterat i matavfallspåsen. I en del kommuners plockanalyser anses endast matavfall vara rätt sorterat i matavfallspåsen. I andra kommuner är invånarna instruerade att det är tillåtet att slänga t.ex. tidningspapper och hushållspapper i matavfallet. I Avfall Sveriges rapport Manual för plockanalys av hushållets mat- och restavfall anses hushållspapper som används i köket samt servetter vara rätt sorterat i matavfallspåsen (Ferenzy et al., 2017). Syftet med den här studien var bland annat att studera ämnen i matavfallet som utgör ett problem i biogasprocessen samt i biogödsel (t.ex. plast). Pappersmaterial går att bryta ner under rötning och orsakar inte några problem för att säkerställa kraven för certifiering av biogödsel (Stockholmsregionens Avfallsråd, 2007). 2.5 Insamlingssystem Det finns flera olika insamlingssystem för att samla in avfall i hemmet hos privatpersoner. Traditionellt samlades allt avfall som producerades i hemmet i ett sopkärl under vasken för att sedans föras vidare till soptunnan utomhus. Med tiden har källsortering blivit mer aktuellt för privatpersoner. I takt med utbredandet av källsortering har insamlingssystemen utvecklats för att möta detta behov, t.ex. genom att möjliggöra att matavfall kan sorteras ut i ett separat kärl under vasken och i en separat soptunna utomhus. Det används flera olika typer av insamlingssystem runt om i Sveriges kommuner för att samla in matavfall. I följande stycken beskrivs de vanligaste insamlingssystemen i Sverige för insamling av matavfall enligt information från Avfall Sverige. Samtliga av de system som beskrivs innebär att matavfall sorteras ut från övrigt avfall i ett separat kärl under vasken i hushållet. Dock skiljer sig utseende och funktion på det kärl som står på fastighetstomten samt efterföljande hantering vid hämtning av avfallet. Separata kärl När påsarna för restavfall och matavfall under vasken är fyllda läggs de i separata soptunnor utomhus, se Figur 3. Storleken på respektive kärl varierar från kommun till kommun. Dock kvarstår behovet av att uppsöka återvinningsstationer för att t.ex. att sortera förpackningar av glas och plast. Vidare krävs det plats för två sopkärl i trädgården. Det är möjligt att samla in matavfall i antingen papperspåsar, plastpåsar eller bioplastpåsar. Hämtningen sker av antingen en sopbil som kan frakta 10

matavfallsfraktionen och restavfallsfraktionen utan att blanda dem eller av två separata sopbilar. Figur 3. I bilden visas ett exempel på separata kärl. I den gröna tunnan slängs restavfall och i den bruna slängs matavfall. Källa: vafabmiljö.se Fyrfackskärl Fyrfackskärl innebär fyra mindre fack i det konventionella sopkärlet (se Figur 4). Standarden är att ha två sopkärl vilket följaktligen resulterar i totalt åtta fack (till åtta avfallsfraktioner). Dock har vissa kommuner externa behållare påhängda för insamling av batterier (se Figur 4). Detta medför att privatpersoner kan sortera och slänga flertalet typer av avfall i hemmet istället för att åka till en återvinningsstation. Likt insamlingssystemet separata kärl krävs det plats för två kärl vid fastigheten. Hämtningen kräver att totalt åtta fraktioner hålls separata under hämtning och frakt. Det är möjligt att använda antingen papper-, bioplast- eller plastpåse för matavfallet. Figur 4. I bilden visas ett exempel på insamlingssystemet fyrfackskärl. I varje soptunna finns fyra fack i vilka olika typer av avfall skall läggas i. På den bortre tunnan finns även en tillsats för batteriinsamling. Källa: VAKIN.se Optisk sortering Optisk sortering innebär att olika typer av avfall sorteras ut i olikfärgade påsar i hemmet, t.ex. mat i grön påse och resterande avfallsfraktioner avfall i olikfärgade påsar. Dessa påsar läggs i samma sopkärl på fastigheten och hämtas av en konventionell sopbil, d.v.s. fraktionerna hämtas inte separat. För att separera matavfallet från övrigt avfall sorteras avfallsfraktionerna av en maskin som kan skilja på färgen på påsarna, en så kallad optisk sorteringsmaskin. Detta medför att optisk sortering har ett ytterligare moment jämfört med övriga insamlingssystem där felsorteringar kan ske. Antingen att matavfallspåsar inte lyckas utsorteras eller att oönskat material (t.ex. restavfall) sorteras ut tillsammans med matavfallet. Antalet fraktioner som kan hanteras beror på sorteringsanläggningen. I Linköping sorteras avfall i två fraktioner och i Eskilstuna sorteras sex fraktioner. Optisk 11

sortering kräver att påsar används som inte spricker eller läcker under hämtning och sortering. Detta innebär i dagens läge att plast- eller bioplastpåsar måste användas. Då matavfallet samlas in i en grön påse i Linköpings- och Motala-, Borensbergs kommun kallas själva insamlingssystemet i folkmun för gröna påsen. Figur 5. I bilden visas ett exempel på ett visningsexemplar av ett sopkärl innehållandes olikfärgade påsar som skall separeras med optisk sortering. Källa: Optibag.nu Kvartersnära insamling Kvartersnära insamling (KNI) innebär att soptunnorna från hushållen tas bort och en gemensam insamling i området anläggs (kvartersnära). KNI utreddes under 2017 i en studie gjord i Falun där det visades att behovet av att uppsöka återvinningsstation (ÅVS) eller återvinningscentral (ÅVC) minskade (Holmer and Djärv, 2017). Figur 6. I bilden visas ett exempel på kvartersnära insamling. Sopkärlen bör vara lokaliserade centralt i ett bostadsområde så att alla har goda förutsättningar för att slänga sina sopor. Källa: San Sac 12

2.5.1 Jämförelse av insamlingssystemen Tabell 1 visar de styrkor och svagheter som beskrivits ovan för de olika insamlingssystemen. Tabellen sammanfattar information från stycken ovan. Syftet med figuren är att visualisera grundläggande skillnader mellan de olika insamlingssystemen. Tabell 1. En visualisering av några styrkor och svagheter med de olika insamlingssystemen. Sista raden i tabellen beskriver om användaren kan källsortera material såsom plast, tidningar och glas i närheten hemmet och därför eliminera behovet av att uppsöka en ÅVS eller ÅVC Kräver fler än en soptunna på fastigheten Kompatibel med både papper- och plastpåse Kräver att fraktionerna måste hämtas separat Minskar behov av ÅVS 2 Separata kärl Fyrfackskärl Optisk Kvartersnära sortering insamling Ja Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja/Nej* Ja * Beror på hur många fraktioner som hämtas. I Eskilstuna hämtas sex olika typer av avfallsfraktioner. 2 Samlar in fler fraktioner som traditionellt måste lämnas på en återvinningstation för att källsortera (tex glas och plast) 13

Figur 7 visar fördelningen av de olika typerna av insamlingssystem för de kommuner och avfallsbolag som sorterar ut matavfall år 2017 enligt uppgifter från Avfall Web (Avfall Webb, 2017). År 2017 användes 5 % plast-, 12 % bioplast- och 83 % papperspåsar i de kommuner som har separata kärl som insamlingssystem (Avfall Webb, 2017). För kommuner som använde fyrfackskärl var fördelningen 3 % plast-, 7 % bioplast- och 90 % papperspåsar (Avfall Webb, 2017). Fördelning av insamlingssystem för villor 2017 Fyrfackskärl Separata kärl Oposk sorteirng Ej angep Övrigt system 6% 14% 11% 14% 55% Figur 7. En sammanställning om hur stor andel av de kommuner som sorterar ut matavfall år 2017 som använder de olika typerna av insamlingssystem. Övrigt system som har observerats är matavfallskvarn till avlopp och tvådelade kärl. Statistiken är hämtad från Avfall Web. 2.6 Utförda projekt om mängder och renhet på insamlat matavfall för olika insamlingssystem I Avfall Sveriges rapport 2016:28 sammanställdes resultat från plockanalyser för bland annat matavfall, restavfall och plast från Sveriges kommuner (Leander et al., 2016). Metoden gick ut på att via en enkätundersökning samla in statistik och data från kommuner där det bland annat undersöktes om typ av boende och insamlingssystem hade någon påverkan på utsorteringsgrad och renhet. Några slutsatser från studien är att villahushåll har en högre utsorteringsgrad av matavfall än lägenheter (Leander et al., 2016). Resultatet visade även skillnader i insamlingsresultat av matavfall för de studerade insamlingssystemen. I Tabell 2 visas de medianvärden för utsortering- och renhetsgrad för varje studerat insamlingssystem (baserat på resultatet ifrån villaområden från enkätundersökningen). Medianvärde anses vara en bättre metod för att hantera extrema samt felaktiga mätvärde än medelvärde (Statistiska centralbyrån, no date). Utsorteringsgraden för de olika insamlingssystemen i rapporten 2016:28 är beräknade genom att jämföra medianvärdet av matavfall i matavfallsfraktionen jämfört med medianvärdet för matavfall i restavfallsfraktionen för de studerade kommunerna. I rapporten skiljer sig även antalet mätvärden för matavfall och restavfall för ett och samma system, se Tabell 2. Dock angavs inte utsorteringsgraden för optisk sortering då det bedömdes att underlaget var för litet (Leander et al., 2016). 14

Det går inte att avgöra den högsta respektive lägsta utsorteringsgraden för de kommuner som utgör underlag i studien. Rapporten anger bara lägsta och högsta observerade mängd matavfall i de rest- respektive matavfallsfraktioner som har studerats. Om istället högsta och lägsta observerade utsorteringsgrad för de studerade kommunerna hade angetts hade det varit lättare att få en uppfattning om spridningen av resultat för utsorteringsgraden. I den här studien beräknas utsorteringsgrad för varje kommun då det är av intresse att studera eventuella skillnader och trender för olika kommuner med samma typ av insamlingssystem. I Avfall Sverige rapport 2016:28 anges högsta och lägsta renhetsgrad och plasthalt vilket kommer att kunna jämföras med resultatet i den här rapporten. Det statistiska underlaget i studien är brett då många kommuner har delat med sig av deras insamlingsresultat via enkätundersökningen. I Tabell 2 visas antal data på vilka medianvärde för utsorteringsgrad och renhetsgrad är beräknade. Beräkningarna för fyrfackskärl och separata kärl är gjorda utifrån ett underlag där majoriteten använder papperspåse. Tabell 2. Anger medianvärde för utsortering- och renhetsgrad för de insamlingssystem som studerats i rapporten (villaområden) 2016:28 Utsorteringsgrad Renhetsgrad Antal data Fyrfackskärl 76 % 97,0 % 20 för restavfall, 14 för matavfall Separata kärl 73 % 95,9 % 46 för restavfall, 29 för matavfall Optisk sortering Saknas 91,5 % 7 för matavfall 2.7 Biogasprocessen Figur 8 beskriver översiktligt biogasproduktionen från matavfall till användning av biogas och biogödsel. Nedan beskrivs varje del av figuren (punkt 1-4). Processerna är beskrivna enligt information från Tekniska verkets hemsida (Tekniska verken, 2016). 1. Förbehandling: Detta innebär en homogenisering och hygienisering av matavfallet genom uppvärmning till 70 o C i en timme. Under detta steg separeras även oönskat material bort från det organiska materialet (Jarvis and Schnurer, 2009) 2. Rötning: matavfallet bryts ner i en syrefri miljö. Beskrivs djupare nedan. 3. Uppgradering: Biogasen tvättas för att få bort koldioxiden från biogasen. Slutprodukten blir en biogas med 97 % metanhalt. 4. Användning: Uppgraderad biogas går att använda som drivmedel och biogödseln kan användas för att berika odlingsmarker på näring eller ersätta konstgödsel. 15

Figur 8. Punkterna i figuren visualisering av processerna på biogasanläggningen. Punkterna innebär: 1 - förbehandling av matavfall. 2 rötning. 3 uppgradering. 4 - användning. Källa: Tekniska verken Biogas består av merparten metan (CH 4 ) som är den önskvärda gasen då den är en potent energibärare. Vidare består biogas bland annat av koldioxid (CO 2 ) och vätesulfid (H 2 S; Child, Schlinger and Richter, 1975). Biogas bildas när organiskt material bryts ner i en syrefri (anaerob) miljö (Ishida et al., 1983). I biogasproduktionen kan flertalet råvaror användas som substrat i rötkammaren, bland annat matrester. Den producerade biogasen kan användas till produktion av el och värme eller efter uppgradering som drivmedel i fordon. Biogas är del av ett naturligt kretslopp, vilket innebär att inte något nytt CO 2 förs in i atmosfären (Wilkie, 2017). Därför är biogas en förnyelsebar energibärare. Den anaeroba nedbrytningskedjan beskrivs nedan enligt Jarvis och Schnurer (2009). Första steget i rötprocessen kallas hydrolys och innebär att komplexa kolhydrater, proteiner och fetter i organiskt material bryts ner till aminosyror, enkla sockerarter och fettsyror, se Figur 9 nedan. Följande steg kallas acidogenes, där de organiska kedjorna bryts ner ytterligare av bakterier. Nästa steg kallas acetogenes och innebär att ättiksyra, koldioxid och vätgas bildas. Det slutliga steget kallas metanogenes och innebär att metangas och koldioxid bildas. Detta kan ske genom två vägar, se Figur 9. Figur 9. Bilden beskriver hur organiskt material bryts ner till metangas under rötning. Nedbrytning av organiskt material ger även en rötrest som kan användas som växtnäring, så kallad biogödsel (Jarvis and Schnurer, 2009). En fördel med biogödsel är 16

att näringsämnen sätts i omlopp istället för att utvinna nya näringsämnen. Om allt matavfall från hushållen samlas in och används till näringsåtervinning skulle det kunna ersätta 7 % av det fosfor som importeras (Biogodsel.se, 2014b). År 2016 producerades 47 % av all biogas på så kallade samrötningsanläggningar (Energigas Sverige, 2017). Detta innebär en anläggning som behandlar olika typer av organiskt material t.ex. matavfall (Biogodsel.se, 2014a). År 2016 producerades cirka 1,6 miljoner ton biogödsel på samrötningsanläggningar i Sverige (Energigas Sverige, 2017). För att säkerställa att ingående råvaror och förbehandling är av god kvalitet har Avfall Sverige skapat certifieringskrav SPCR 120 för biogas (Avfall Sverige, 2018b). Ett av dessa krav är att synliga föroreningar (såsom plast, glas och metaller) ska vara mindre än 20 cm 2 /kg biogödsel. 17

3 Metod Nedan beskrivs metoden översiktligt så att läsaren får en övergripande bild över de delmoment som har genomförts i projektet för att kunna besvara frågeställningen, se Figur 10. Initialt bestämdes det vilka insamlingssystem som skulle studeras. Därefter valdes de kommuner ut som skulle utgöra statistiskt underlag för varje typ av insamlingssystem. Utifrån analyserad data samt analys av yttre faktorer kunde slutsatser dras om typen av insamlingssystem påverkar utsorteringsgraden och renheten av matavfall. Varje moment beskrivs mer utförligt i följande avsnitt (3.1-3.5). Figur 10. Beskriver det övergripande arbetsflödet under studien. 3.1 Metod för val av insamlingssystem För att kunna utreda hur olika insamlingssystem påverkar insamlingsresultatet genomfördes en inledande litteraturstudie för att bestämma vilka insamlingssystem som skulle studeras vidare. Litteraturstudien skulle även avgöra om det fanns tillräckligt med data (plockanalyser) kring insamlingssystemet för att studera dem djupare. Vidare skulle insamlingssystemet ha varit bruk i minst 3 år för att anses som etablerat. Figur 11 beskriver den algoritmen som användes för att välja ut de insamlingssystem som skulle studeras. Det bestämdes under uppstart av projektet att studien bör utreda hur materialet på matavfallpåsen påverkar insamlingsresultatet och därför betraktades separata kärl med papperspåse och separata kärl med plastpåse som två separata insamlingssystem. 18

Figur 11. Beskriver algoritmen för hur kategorierna av insamlingssystem för studien valdes ut. 3.2 Val av kommuner att studera På grund av att 212 kommuner samlar in matavfall och att det fanns en tidsbegränsning i den här studien begränsades antalet kommuner som skulle studeras till en hanterbar mängd. Från registret i Avfall webb var det möjligt att se vilken typ av insamlingssystem som används i Sveriges kommuner (Avfall Webb, 2017). Det fanns även möjlighet att se parametrar såsom befolkningsmängd i kommunerna. Detta material laddades ner och hanterades i programmet Microsoft Excel. Utifrån detta underlag utfördes ett inledande gallringssteg. Urvalet utfördes genom att gallra bort kommuner som hade färre än 30 000 eller fler än 250 000 invånare, se första tratten i Figur 12. Detta gjordes för att skära ner urvalet något samt att ta bort de största respektive minsta kommunerna i Sverige. För de kommuner som inte gallrades bort skapades det (via sorteringsfunktioner i Excel) en lista där det framgick vilka kommuner som använder de olika typerna av insamlingssystem. Detta innebar att alla kommuner som använde en typ av insamlingssystem hamnade i en följd. För att välja ut vilka kommuner som skulle tillfrågas på mail om att skicka plockanalyser utfördes ett urval för varje typ av insamlingssystem. Detta innebar i praktiken att kommuner valdes ut från listan utan något bakomliggande syfte eller partiskhet då det enda som syntes var namnet på kommunen och vilken typ av insamlingssystem som användes. Anledningen till att inte alla kommuner inte tillfrågades var att det fortfarande fanns för många kommuner för att kontakta alla. Dock kunde inte urvalet minskas (30 000 250 000 invånare) ytterligare, då det behövdes ett brett urval för att ha material nog att studera samtliga insamlingssystem, då optisk sortering och fyrfackskärl inte används i lika många kommuner som separata kärl. För de kommuner som valdes ut från underlaget besöktes kommunens (eller avfallsbolagets) hemsida för att hitta mailadress till avfallsansvarig eller dylik kontaktperson. Ett mail skickades till den personen där det förfrågades om plockanalyser hade genomförts de senaste fem åren (sedan 2013), se den andra tratten i Figur 12. Under studiens gång erhölls svar löpande från kommunerna med bifogade plockanalyser. Därefter kontrollerades att plockanalyserna inte avvek från Avfall Sveriges rekommendationer för hur en plockanalys bör genomföras (en viss variation 19

accepterades), se andra tratten i Figur 12. Denna godkända variation syftade främst på att data fanns så att utsorteringsgrad och renhetsgrad kunde beräknas. Figur 12. En visualisering av urvalsmetoden för kommuner som skulle studeras vidare. Från kommunregistret från Avfall Web utfördes ett initialt gallringssteg varpå ett mindre urval erhölls, se första tratt. Från detta underlag valdes kommuner ut och förfrågades på mail om de kunde dela med sig av deras eventuellt genomförda plockanalyser. Om plockanalysen uppfyllde kraven i den andra tratten inkluderades kommunen i vidare studier. 3.3 Metod för att bestämma utsorteringsgrad och renhetsgrad för de utvalda insamlingssystemen För att bestämma och påvisa eventuella skillnader i utsorteringsgrad och renhetsgrad för de olika insamlingssystemen analyserades både inhämtade plockanalyserna och Avfall Sveriges rapport 2016:28, se stycke 2.6. Med plockanalyser från studien (se 3.2) beräknades utsorteringsgrad och renhetsgrad för matavfallet för samtliga kommuner. Detta innebar även en möjlighet att studera hur varje kommun har genomfört plockanalyser, t.ex. om de ansåg papper vara rätt eller fel utsorterat i matavfallsfraktionen. Då pappersmaterial inte utgör problem i biogasprocessen på samma sätt som t.ex. plast, valdes hushållspapper, servetter och tidningar att vara rätt sorterat i studien, under förutsättningen att kommunen i fråga har informerat invånarna att dessa pappersmaterial får läggas i matavfallet. Utöver renhetsgraden bestämdes andelen plast i matavfallet för varje studerad kommun. Kategorin plast definierades i studien som alla former av plastmaterial, såsom mjukplast, hårdplast och frigolit. Övrigt material definierades i studien som en kategori för att täcka alla andra felsorterade material, t.ex. glas, metall och övriga material eller papper (för de kommuner som ansåg det vara oönskat i matavfallet). Dock låg fokus i rapporten på renhetsgrad och inte plasthalt och övrigt material. För varje studerat insamlingssystem beräknades medianvärdet baserat på de kommuner som inkluderades. Medianvärde är att föredra jämfört med medelvärde vid observationer med sned fördelning då det inte påverkas av extremvärden på samma 20

sätt som genomsnitt (Statistiska centralbyrån, no date). Vidare har medianen använts för att beskriva insamlingsresultatet i Avfall Sveriges rapport 2016:28. För att de beräknade värden från studien skulle kunna jämföras med Avfall Sveriges värden var det därför även lämpligt att medianvärde användes. Min- och maxvärde beskriver spridningen i det resultat som har studerats. I rapporten 2016:28 har författarna valt att beskriva spridning på samma vis (Leander et al., 2016). Med den nationella sammanställningen från Avfall Sverige och plockanalyser från de utvalda kommunerna kunde resultatet för de olika insamlingssystemen jämföras, se Figur 13. Med resultatet från denna studie var det möjligt att jämföra resultat från olika kommuner som använder samma insamlingssystem, t.ex. om någon kommun hade ett bättre insamlingsresultat än någon annan. Figur 13. Figuren beskriver hur utsorteringsgrad och renhet för de olika insamlingssystemen har analyseras. Jämförelsen har gjorts mellan inhämtade plockanalyser och den nationella sammanställningen av plockanalyser 2016:28 gjort av Avfall Sverige. 3.3.1 Låddiagram I Figur 14 visas ett låddiagram där medianvärden, kvartil 3 ett (Q1) och tre (Q3), min och maxvärde samt värden som anses vara uteliggare. Medianvärdet visas som det horisontella sträcket i varje låda i figuren. Lådan övre gräns beror på Q3 och innebär att 75 % av de observerade mätvärdena har lägre värde än detta värde. Lådan under gräns beror på Q1 och innebär att 25 % av mätvärdena har lägre värde en detta värde. Således innebär det att 50 % av mätvärdena ligger innanför lådans gränser. Observerat min. och maxvärde markeras med de klamrar som sticker ut från varje låda. I stapeln för fyrfackskärl (blå) finns en färgad punkt som är en uteliggare då den ligger mer utanför någon av kvartilerna än 1,5 gånger skillnaden mellan Q3-Q1. Uteliggaren tas inte bort från resultatet men markeras som ett värde som ligger utanför svärmen av övriga mätvärden. Ur figuren kan jämförelser göras av medianvärde, samt ge läsaren en 3 Det finns tre er som delar upp en mängd tal i fyra lika delar. En fjärdedel av talen är mindre än kvartil ett (Q1), kvartil två (Q2) är medianvärdet och kvartil tre (Q3) delar mängden tal så att tre fjärdedelar av talen är lägre. 21

uppfattning om hur resultatspridningen ser ut. Det går att notera om majoriteten av mätvärdena är samlade och någon enstaka mätpunkt avviker eller om en stor spridning finns för alla mätvärden. Figur 14. Ett låddiagram där resultatet visas för två fiktiva system (röd och blå). För system visas medianvärde, kvartil ett, kvartil tre, min- och maxvärde. För det blå systemet visas även ett uteliggare. 3.4 Metod för att bestämma yttre faktorers påverkan på insamlingsresultatet Med erhållen data kunde insamlingssystemets påverkan på renhet och mängd producerad biogas och biogödsel analyseras. Även om resultatet skiljde sig för de olika typerna av insamlingssystemen kan skillnaden bero på andra faktorer än själva insamlingssystemet. Vid jämförelse av kommuner som använder samma typ av insamlingssystem kan eventuella skillnader bero på faktorer som demografi, informationskampanjer eller andra yttre faktorer. Därför studerades yttre faktorer som eventuellt kan ha påverkat insamlingsresultatet. För att utreda om det finns yttre faktorer som påverkar utsorteringsgrad och renhetsgrad på matavfall utfördes inledande litteraturstudier. Detta gjordes för att isolera faktorer som anses ha en påverkan på insamlingsresultatet av matavfall. Baserat på dessa isolerade faktorer genomfördes en intervjustudie för att utreda hur andra kommuner (som inte använder Tekniska verkets gröna påsen ) har arbetat för att höja deras insamlingsresultat med avseende på dessa isolerade faktorer. Resultatet från intervjuerna och litteraturstudien var tänkt att skapa en ökad förståelse för varför insamlingsresultat kan variera mellan olika kommuner som använder samma insamlingssystem. Det var även tänkt att ge förståelse för att det finns fler faktorer än själva insamlingssystemet som påverkar insamlingsresultatet. 3.4.1 Intervjuer Endast kommuner vars plockanalyser har analyserats i studien övervägdes för intervju. Vidare bestämdes det att tillfråga personal för intervju från de kommuner (områden) som hade uppvisat högst utsorteringsgrad för respektive kategori av insamlingssystem. Dock exkluderades områden som Tekniska verken själva har gjort plockanalyser i, då fokus låg på hur andra kommuner arbetar med insamlingsfrågor. När de kommunerna med högst utsorteringsgrad bestämts skickades en mailförfrågningar till relevanta 22

personer där dessa tillfrågades om de ville delta i intervjun alternativt kunde rekommendera någon annan person som var insatt inom området. Under intervjun tillfrågades de intervjuade om de önskade vara anonyma eller om deras namn fick användas i rapporten. Undersökningen som genomfördes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Kvalitativ undersökning innebär att en persons upplevelser kring ett bestämt område undersöks istället för att utreda kvantitativa (beräkningsbara) kopplingar (Ahrne and Svensson, 2015). En strukturerad intervju innebär ofta att en enkät strikt efterföljs av intervjuaren eller fylls i av den intervjuade (Edwards and Holland, 2013). En semistrukturerad intervju kan ses som en mer flexibel metod (Edwards and Holland, 2013). Så länge konversationen styrs av intervjuaren och att huvudfrågorna är konsekventa till som ingår i studien är intervjun semistrukturerad (Rubin and Rubin, 2012). För att genomföra en lyckad intervju föreslås det i (Hedin, 1996) att intervjun bör betraktas som ett samtal. Därför inleddes intervjun med en liten inledande presentation av varandra för att bygga upp en relation. Samma huvudfrågor (se bilaga - D.1 Frågor till intervjuer) ställdes till de personer som blev intervjuade med möjligheten att ställa improviserade följdfrågor beroende på vad de intervjuade svarade. Svaren på huvudfrågorna skrevs ned för hand i ett protokoll av intervjuaren. Utifrån de anteckningar som togs under intervjun reducerades texten ner under transkriberingen för att ta bort irrelevanta delar och lyfta det som var av intresse. Detta utfördes genom att hitta nyckelord i anteckningarna (Hedin, 1996). Hela texten analyserades flera varv då det fanns risk att en fråga besvaras vid annat tillfälle än när frågan ställs (Hedin, 1996). Efter detta analyserades om det fanns något mönster (tema) i svaren från kommunerna för varje huvudämne som berörde frågeställningen. Det var av intresse att studera om de intervjuade delade en uppfattning och arbetar snarlikt i en viss fråga, eller om det fanns en variation i hur de intervjuade arbetar med frågan (Hedin, 1996). Det var även möjligt att de har precis motsatt åsikt om en fråga. 3.5 Finns det ytterligare moment i avfallshanteringen som påverkar insamlingsresultatet? Som nämns i stycke 2.5 sorteras matavfallet från resten av avfallet redan i hemmet vid användning av fyrfackskärl och separata kärl. Därefter hålls matavfallsfraktionen separerad från resten av avfallet hela vägen till rötning. Optisk sortering innebär att matavfallsfraktionerna separeras från de övriga avfallsfraktionerna på den optiska anläggningen (beskrivs i stycke 2.5). Det händer att matavfallspåsen spricker eller knuten lossnar under förvaring i soptunnan eller frakt i sopbilen. Detta medför att påsens innehåll inte kan sorteras ut under optisk sortering. Det är även möjligt att matavfallspåsar inte lyckas sorteras ut under optisk sortering. Vice versa är det möjligt att hushållsavfall sorteras ut tillsammans med matavfall vilket bidrar till en sämre renhet. För att kunna jämföra resultatet från plockanalyser för optisk sortering med andra insamlingssystem bör det eventuella svinnet och felsorteringar under själva optiska sorteringen kompenseras för. 23

Figur 15. Visar hur optisk sortering kan påverka den mängd matavfall som går till rötning samt felaktigt till förbränning. Figuren beskriver även hur restavfall felaktigt kan sorteras ut tillsammans med matavfall och därför påverka renhetsgraden. Matavfallspåsarna kan även spricka under t.ex. transport i sopbil vilket medför att innehållet i påsarna läcker ut och går till förbränning. 3.5.1 Svinn och felsortering under optisk sortering Som nämns ovan finns det yttre faktorer som utöver typer av insamlingssystem påverkar insamlingsresultatet, se Figur 15. Under studiens gång utkristalliserade det sig att en analys av bortfall under sortering på den optiska anläggningen borde genomföras. Tekniska verken har i dagens läge inte utfört egna studier om vilken utsorterings- och felsorteringsgrad den optiska sorteringen har. Därför studerades underlag från Optibag (det företag som har levererat den optiska sorteringen till Tekniska verken) för att få en uppfattning om hur utsorteringsgraden och renheten på matavfallet påverkas under sorteringen. Det var av intresse att få en uppfattning om hur stor del av matavfallet som inte lyckas sorteras ut för rötning och istället får till förbränning med restavfallet. Samt hur mycket restavfall som sorteras ut med matavfallet och därför bidrar med oönskat material i matavfallet. Optibag har analyserat hur olika hastigheter (påsar/timma) på den optiska sorteringsanläggningen i Linköping påverkar förmågan att sortera avfallet på ett korrekt sätt (Toräng, 2017). Ur rapporten kunde det estimeras hur mycket matavfall som förloras samt hur stor andel oönskat material som sorteras ut med matavfallet vid normal hastighet på den optiska sorteringsanläggningen. 24

4 Resultat 4.1 Val av insamlingssystem Metoden som beskrivs i stycket 3.1 följdes för att välja ut vilka insamlingssystem som inkluderades i studien. De insamlingssystem som uppfyllde samtliga krav var fyrfackskärl, separata kärl med papperspåse, separata kärl med plastpåse och optisk sortering. KNI är inte etablerat i Sverige och har därför inte studerats i tillräcklig utsträckning för att inkluderas i den här studien. 4.2 Val av representativa kommuner För att välja ut kommuner för varje kategori av insamlingssystem följdes metoden i Figur 12. I Tabell 13 i Bilaga A visas de kommuner som inte gallrades bort (30 000-250 000 invånare) i första tratten i Figur 12. Det framgår även vilka 32 kommuner som har blivit kontaktade via mail med en förfrågan om att dela med sig av plockanalyser. Totalt blev sjutton kommuner inkluderade av de 32 som tillfrågades via mail. I Tabell 13 i Bilaga A framgår anledningen till varför kommuner har kontaktats men inte inkluderats i studien, t.ex. om den kontaktade personen på kommunen inte har svarat på mailet eller om bifogad plockanalys avvek för mycket från Avfall Sveriges manual för genomförande av plockanalys för att inkluderas. Så länge plockanalysen gav ett intryck av att vara välgjord samt att utsorteringsgraden och renhetsgraden på matavfall kunde beräknas ur analyserna ansågs den vara tillräckligt god för att inkluderas. Några undantag gjordes från det första gallringssteget, d.v.s. att bara inkludera plockanalyser från kommuner med mellan 30 000 och 250 000 invånare. En rapport erhölls från avfallsbolaget Sysav där bland annat plockanalyser från Ystad, Kävlinge och Sjöbo var inkluderade. Dock har Sjöbo 18 742 invånare, men valdes ändå att inkluderas i studien då antalet inkluderade kommuner i det statistiska underlaget ansågs viktigare än kravet på minst 30 000 invånare. Samma resonemang gäller för den plockanalys från Falkenbergs kommun som har 20 035 invånare. Den plockanalysen erhölls från avfallsbolaget Vatten & Miljö i Väst AB i svar på det mail där plockanalys från Varbergs kommun tillfrågades. Även en plockanalys från Oxelösund (12 307 inv.) övervägdes att inkluderas då plockanalysen erhölls av en kontakt på Tekniska verken vid start av studien. Dock avvek den från Avfall Sveriges rekommendationer då utsorteringsgrad inte kunde beräknas. Därför inkluderades inte Oxelösund i studien. De kommuner som inkluderades i studien visas i Tabell 3. Dock har några av kommunerna bidragit med flera än en plockanalys, från antingen olika år eller olika områden samma år. Plockanalyser från Linköpings kommun erhölls från Tekniska verken i början av studien. Dessa plockanalyser är utförda mellan åren 2013-2018 (dock inte 2017). Såldes inkluderade totalt 20 kommuner i studien. 25

Tabell 3. Visar de kommuner som uppfyllde kraven, 30 000-250 00 invånare, använt systemet i minst tre år samt att plockanalyser har genomförts och därför valdes att studeras vidare. Undantag gjordes för Sjöbo- och Falkenbergs kommun då de har färre än 30 000 invånare Insamlingssystem Separata kärl (Papperspåse) Separata kärl (Plastpåse) Fyrfackskärl Kommuner Umeå, Falkenberg, Gävle, Varberg, Kävlinge, Ystad, Luleå, Kristianstad och Uddevalla* Vänersborg, Nyköping, Norrköping** och Uddevalla * Lund, Sjöbo och Trelleborg Optisk sortering Linköping, Eskilstuna, Kalmar, Borås, och Motala*** * Uddevalla bytte från plast- till papperspåse år 2016. Plockanalyser erhölls från 2016 och 2017 ** Norrköping bytte från separata kärl med plastpåse till fyrfackskärl år 2014. Plockanalys erhölls från 2014 *** Använder samma gröna påsen system som i Linköping kommun. 4.3 Utsorteringsgrad Nedan redovisas utsorteringsgraden för de kommuner som har inkluderats för respektive studerat insamlingssystem samt medianvärdet för varje insamlingssystem (baserat på kommunernas utsorteringsgrad). I stycke 4.3.1 jämförs utsorteringsgraden för de olika insamlingssystemen. Fyrfackskärl I Figur 16 visas utsorteringsgraden för de kommuner som inkluderats i studien. Trelleborgs kommun har genomfört plockanalyser i flera villaområden runt om i kommunen under 2014-2017. Det faktum att plockanalyser har genomförts fyra år i rad i samma område (Trelleborg tätort) ger möjlighet att observera eventuella trender samt variationer i utsorteringsgrad. Det kan observeras en skillnad på 4 procentenheter mellan högsta och lägsta värde (74 respektive 78 %) mellan åren 2014 och 2917, se Figur 16. Den högsta utsorteringsgraden (89 %) uppnåddes i orten Anderslöv i Trelleborgs. Därefter kom Lund med en något lägre utsorteringsgrad på 82 %. Plockanalysen som utfördes i Sjöbo 2017 visar det lägsta resultatet på 63 %. 26

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 82% Utsorteringsgrad - Fyrfackskärl 63% 89% Lund 2014 Sjöbo 2017 Trelleborg (Anderslöv) 76% 78% Trelleborg glesbygd 74% 78% 78% Trelleborg Trelleborg Trelleborg Trelleborg tätort 2014 tätort 2015 tätort 2016 tätort 2017 2017 2016 Figur 16. Utsorteringsgraden för olika områden i de tre kommuner som har inkluderats i studien och använder fyrfackskärl Medianvärdet för de utvalda kommuner som använder fyrfackskärl är 78 % med minoch maxvärde på 63 % respektive 89 %, se Tabell 4. Vid jämförelse med det medianvärde som anges i Avfall Sveriges rapport 2016:28 noteras bara två procentenheters skillnad, se Tabell 4. Tabell 4. Medianvärdet för de kommuner och områden i studien som använder fyrfackskärl samt medianvärde angivet i Avfall Sveriges rapport 2016:28 (Leander et al., 2016). Min- och maxvärde ger uppfattning om spridningen. Medianen i Avfall Sveriges rapport 2016:28 är beräknat för separata kärl oavsett påstyp Studerade kommuner Avfall Sverige, Rapport - 2016:28 (Leander et al., 2016) Medianvärde - 78 % 76 % Utsorteringsgrad Minvärde 63 % Saknas Maxvärde 89 % Saknas Separata kärl med papperspåse De nio analyserade plockanalyserna är alla från olika kommuner och är genomförda mellan åren 2015-2017, se Figur 17. Plockanalysen Uddevalla 2017 är gjord i direkt anslutning till att de bytte från plastpåse till papperspåse (dock fortfarande separata kärl). Uddevalla kommun hade år 2017 en utsorteringsgrad på 92 % vilket är högst jämfört med övriga kommuner som studerats med separata kärl med papperspåse. Kommunerna Gävle, Luleå och Umeå visar en högre eller lika utsorteringsgrad jämfört med medianvärdet (75 %). Plockanalyserna från Kävlinge, Varberg och Falkenberg har jämfört med medianvärdet en låg utsorteringsgrad. 27

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utsorteringsgrad - Separata kärl med papperspåse 75% 58% 78% 64% 55% 67% 78% 78% 92% Figur 17. Utsorteringsgraden för de kommuner som har inkluderats i studien och använder separata kärl med papperspåse. Medianvärdet för utsorteringsgraden för separata kärl med papperspåse är 75 % med min- och maxvärde på 55 % respektive 92 %. Medianvärdet från de studerade kommunerna skiljer sig två procentenheter från Avfall Sveriges medianvärde på 73 %, se Tabell 5. Tabell 5. Medianvärdet för de kommuner och områden i studien som använder separata kärl med papperspåse samt medianvärde angivet i Avfall Sveriges rapport 2016:28 (Leander et al., 2016). Min- och maxvärde ger uppfattning om spridningen. Medianen i Avfall Sveriges rapport 2016:28 är beräknat för separata kärl oavsett påstyp Studerade kommuner Avfall Sverige, Rapport - 2016:28 (Leander et al., 2016) Medianvärde - 75 % 73 % Utsorteringsgrad Minvärde 55 % Saknas Maxvärde 92 % Saknas Separata kärl med plastpåse I Figur 18 visas utsorteringsgraden för de fyra kommuner som inkluderats i studien. Anledningen till att det är färre plockanalyser inkluderade för separata kärl med plast är att det var få kommuner som inte gallrades bort i urvalsprocessen (30 000-250 000 invånare). De plockanalyser som har inkluderats i studien är genomförda mellan åren 2013-2017. Plockanalysen Uddevalla 2016 är genomförd innan de bytte från plast- till papperspåse. Plockanalysen Norrköping 2014 är utförd innan kommunen bytte till fyrfackskärl. 28

I Figur 18 kan en viss spridning observeras för de fyra kommuner som har studerats. Den lägsta utsorteringsgraden observeras i plockanalysen gjord i Norrköping 2014 (72 %). Den högsta utsorteringsgraden observeras i Uddevalla år 2016 (83 %). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utsorteringsgrad - Separata kärl med plastpåse 81% 73% 72% Figur 18. Utsorteringsgraden för de kommuner som har inkluderats i studien som använder separata kärl med plastpåse. Utsorteringsgraden för de kommuner med separata kärl med plastpåse som studerats är 77 % med min- och maxvärde på 72 % respektive 83 % se Tabell 6. Utsorteringsgraden enligt Avfall Sverige är 73 % vilket är något lägre men innanför det intervall som spänns upp av min- och maxvärdet. Tabell 6. Medianvärdet för de kommuner och områden i studien som använder separata kärl med plastpåse samt medianvärde angivet i Avfall Sveriges rapport 2016:28 (Leander et al., 2016). Min- och maxvärde ger uppfattning om spridningen. Medianen i Avfall Sveriges rapport 2016:28 är beräknat för separata kärl oavsett påstyp Studerade kommuner Avfall Sverige, Rapport - 2016:28 (Leander et al., 2016) Medianvärde 77 % 73 % Utsorteringsgrad Minvärde 72 % Saknas Maxvärde 83 % Saknas 83% Vänersborg 2017 Nyköping 2013 Norrköping 2014 Uddevalla 2016 Optisk sortering I Figur 19 visas utsorteringsgraden för de kommuner och områden som inkluderats i studien. Totalt har tio plockanalyser från fem kommuner studerats. Dock har plockanalyser från flera områden i Kalmar- och Linköping kommun inkluderats. I Figur 19 kan en viss spridning observeras för de erhållna resultaten. Plockanalysen som gjordes för i villor Motala och Borensberg år 2014 sticker ut då den visar den högsta utsorteringsgrad (80 %). De plockanalyser som gjordes i Eskilstuna 2016 och Linköping 2016 visar ett lägre resultat (56 % respektive 55 %) se Figur 19. Om utsorteringsgraden studeras för år 2013-2018 (2017 saknas) i Linköping kan en initial ökning observeras från 29

år 2013-2014 från 72 % till 73 %. Från år 2014 till 2016 sjunker dock utsorteringsgraden från 73 % till 55 % för att 2018 stiga till 64 %. Detta innebär en spridning på 18 procentenheter mellan högst och lägsta värde. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 56% Utsorteringsgrad - Op\sk sortering 80% 72% 73% 62% 58% 61% 59% 55% 64% Figur 19. Utsorteringsgraden för de kommuner som har inkluderats i studie som använder optisk sortering. Medianvärdet för utsorteringsgrad för de utvalda kommuner som använder optisk sortering är 61 % med min- och maxvärde på 55 % respektive 80 %. Avfall Sverige har inte beräknat eller uppskattat något medianvärde för optisk sortering vilket medför att jämförelser inte kan utföras. Tabell 7. Medianvärdet för de kommuner och områden i studien som använder optisk sortering dock är medianvärde inte angivet i Avfall Sveriges rapport 2016:28 (Leander et al., 2016). Minoch maxvärde ger uppfattning om spridningen Studerade kommuner Avfall Sverige, Rapport - 2016:28 (Leander et al., 2016) Medianvärde 61 % Saknas Utsorteringsgrad Minvärde 55 % Saknas Maxvärde 80 % Saknas 4.3.1 Jämförelse av utsorteringsgrad för de olika insamlingssystemen I resultatet ovan kan det konstateras att Avfall Sveriges värden ligger inom det intervall som min- och maxvärde spänner över för både fyrfackkärl och separata kärl (både för papper- och plastpåse). De kan även konstateras att fyrfackskärl har högst medianvärde för utsorteringsgrad (78 %), separata kärl med plastpåse har näst högst (77 %), separata kärl med papperspåse har lägre (75 %) samt optisk sortering har lägst (61 %). I Figur 20 30

visas ett låddiagram för de mätvärden som har observerats för varje insamlingssystem. Fyrfackskärl har en uteliggare, plockanalysen gjord i Sjöbo kommun (63 %). Det kan observeras att av de tjugoen plockanalyser som är gjorda för fyrfackskärl, separata kärl med papperspåse och separata kärl med plastpåse visar nitton plockanalyser högre utsorteringsgrad än medianvärdet för optisksortering (61 %). Figur 20. Låddiagramet visar medianvärde (horisontellt sträck i låda), skillnad mellan min- och maxvärde (klamrar) samt uteliggare (blå prick). Lådans övre och undre gräns bestäms av kvartil ett och kvartil tre. 4.4 Renhetsgrad på matavfallet I stycken nedan beskrivs innehållet i matavfallet för de olika insamlingssystemen. I figurerna visas renhetsgrad, plasthalt och andel övrigt material (besriver all material i matavfallet som inte är matavfall eller plast). Dock är medianvärden, min och maxvärde för övrigt material i Bilaga B. I stycke 4.4.1 jämförs renhetsgraden och plasthalten för de olika insamlingsystemen. Fyrfackskärl I Figur 21 visas renhetsgraden för de kommuner och områden som inkluderats i studien. I Figur 21 kan det observeras att skillnaden i renhet mellan de olika områdena är små. Den lägsta renheten kan observeras för plockanalyserna som är gjorda i Sjöbo år 2017 och Trelleborg tätort 2016 (96,9 %), den högsta kan observeras för Trelleborg tätort år 2014 (98,2 %). Vid jämförelse av renhetsgraden över de studerade åren i området Trelleborg tätort mellan åren 2014-2017 kan en viss variation av renhetsgrad observeras. År 2016 var renhetsgraden som lägst (96,9 %) och år 2014 var den som högst (98,2 %), vilket innebär en skillnad på 1,3 % procentenheter. En viss spridning kan även observeras för plast och övrigt material i Trelleborg tätort. Sjöbo har inte analyserat andel plast utan har valt att kategorisera det som övrigt i deras plockanalys. Av de 3,1 % övrigt material som har visats i plockanalyser är det troligt att en del består av plast. För övriga kommuner är det en jämn spridning med 0,5 % som lägsta och 1,5 % som högsta, d.v.s. en skillnad på en procentenhet. Andel övriga material varierar mellan 1,3 % och 3,1 % Detta innebär en skillnad på 1,8 % procentenheter. 31

100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Lund 2014 Sjöbo 2017 Renhetsgrad - Fyrfackskärl Trelleborg (Anderslöv) 2017 Trelleborg glesbygd 2016 Figur 21. Analys av renhet i matavfallspåsen för kommuner som använder fyrfackskärl. Obs, Y- axeln börjar på 50 % och plasthalt saknas för på Sjöbo i tabellen. Medianen för renhetsgraden för fyrfackkärl är 97,5 %, se Tabell 8. Detta är en halv procentenhet högre än Avfall Sveriges beräknade renhetsgrad på 97,0 %. Medianen för plasthalten är 0,8 %. Sjöbo har exkluderats från beräkningen då de har räknat plast som övrigt material i plockanalysen. Tabell 8. Renhetsgrad, andel plast och övrigt material för kommuner som använder fyrfackskärl. Tabellen visar även min- och maxvärde. Avfall Sveriges beräknade värde för renhetsgrad och plasthalt visas även. Sjöbo är exkluderat från beräkningen av medianvärde för plasthalt Studerade kommuner Avfall Sverige, Rapport - 2016:28 (Leander et al., 2016) Renhetsgrad - median 97,5 % 97,0 % Minvärde 96,9 % 96,9% Maxvärde 98,2 % 98,1 % Plast - median 0,8 % 0,5 % Minvärde 0,5 % 0,2 % Maxvärde 1,5 % 1,4 % Trelleborg tätort 2014 Trelleborg tätort 2015 Trelleborg tätort 2016 Trelleborg tätort 2017 Övrigt 1,8% 3,1% 1,6% 1,4% 1,3% 1,9% 1,6% 1,7% Plast 0,5% 0,8% 0,7% 0,5% 0,9% 1,5% 0,9% Matavfall 97,7% 96,9% 97,6% 97,9% 98,2% 97,2% 96,9% 97,4% Separata kärl med papperspåse I Figur 22 visas andel matavfall, plast och övrigt material för de kommuner vars plockanalyser har inkluderats. Bortsett från renhetsgraden för Luleå (86,0 %) har samtliga kommuner högre än 94,0 % renhetsgrad i matavfallspåsen. I de plockanalyserna som är gjorda i Umeå, Kävlinge, Ystad och Kristianstad utrycks det inte hur stor andel plast som har funnits i matavfallet. Istället har plast inkluderat under kategorin övrigt material när plockanalyser utfördes. Andelen plast är mellan 0,4 % och 1,3 % för de kommuner som har analyserat materialet i sina plockanalyser. Ur Figur 22 kan det även konstateras att Luleå har en betydligt högre andel övrigt material (13,0 %) än de andra kommunerna. De andra kommunerna som använder separata kärl med papperspåse har mellan 0,8 % till 5,6 % övrigt material, se Figur 22. 32

100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Umeå 2017 Renhetsgrad - Separata kärl med papperspåse Falkenberg 2016 Gävle 2015 Varberg 2016 Kävlinge 2017 Ystad 2017 Luleå 2015 Krisitanstad 2016 Uddevalla 2017 Övrigt 5,6% 0,9% 2,9% 0,8% 1,5% 2,6% 13,0% 3,8% 3,3% Plast 0,5% 0,4% 0,5% 1,0% 1,3% Matavfall 94,4% 98,6% 96,7% 98,7% 98,5% 97,4% 86,0% 96,2% 95,4% Figur 22. Analys av renhet i matavfallspåsen för kommuner som använder separata kärl med papperspåse. Obs, Y-axeln börjar på 50 % och plasthalt saknas för Umeå, Kävlinge, Ystad och Kristianstad i tabellen Den beräknade medianvärdet för renhetsgraden är 96,7 % de kommuner som har studerats, se Tabell 9. Detta skiljer sig endast 0,8 procentenheter från den median som beskrivs i Avfall Sveriges rapport 2016:28 på 95,9 %. Medianen för andelen plast beräknas till 0,5 % med ett min- och maxvärde på 0,4 % respektive 1,3 %. Avfall Sveriges beräknade värde för plasthalt är 0,3 %. Tabell 9. Renhetsgrad, andel plast och övrigt material för kommuner som använder separata kärl med papperspåse. Tabellen visar även min- och maxvärde. Avfall Sveriges beräknade värde för renhetsgrad och plasthalt visas även (är beräknad oavsett material på påsen). Umeå, Kävlinge, Ystad och Kristianstad är exkluderat från beräkningen av medianvärde för plasthalt Studerade kommuner Avfall Sverige, Rapport - 2016:28 (Leander et al., 2016) Renhetsgrad - median 96,7 % 95,9 % Minvärde 86,0 % 73,0 % Maxvärde 98,7 % 99,1 % Plast - median 0,5 % 0,3 % Minvärde 0,4 % 0,0 % Maxvärde 1,3 % 5,0 % 33

Separata kärl med plastpåse I Figur 23 visas renhetsgraden, andel plast och övrigt material för de kommuner vars plockanalyser har inkluderats i studien. Ur figuren kan det konstateras att andelen matavfall i alla kommuner är lika med eller över 91 %. Nyköping har inte analyserat hur mycket plast som fanns i matavfallet utan beräknat det under kategorin övrigt material. Övriga kommuner hade mellan 0,5 och 5,9 % plast i matavfallet. Andelen övrigt material varierar mellan 2,6 till 7,2 % för kommunerna. 100% 95% 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Renhetsgrad - Separata kärl med plastpåse Vänersborg 2017 Nyköping 2013 Norrköping 2014 Uddevalla 2016 Övrigt 5,5% 9,0% 2,6% 7,2% Plast 0,5% 5,9% 1,4% Matavfall 94,0% 91,0% 91,5% 91,4% Figur 23. Analys av renhet i matavfallspåsen för kommuner som använder separata kärl med plastpåse. Obs, Y-axeln börjar på 50 % och plasthalt saknas för Nyköping i tabellen Medianen för renhetsgraden är 91,5 % med min- och maxvärde på 91,0 % och 94,0 % för de studerade kommunerna, se Tabell 10. Jämfört med Avfall Sveriges beräknade median på 95,9 % är det 4,4 procentenheter lägre. Dock sammanfaller detta precis med det maxvärde som har observerats i denna studie för separata kärl med plastpåse. Vidare kan det observeras att renhetsgraden för plockanalyserna är något lägre än för separata kärl med papperspåse. 34

Tabell 10. Renhetsgrad, andel plast och övrigt material för kommuner som använder separata kärl med plastpåse. Tabellen visar även min- och maxvärde. Avfall Sveriges beräknade värde för renhetsgrad och plasthalt visas även (är beräknad oavsett material på påsen). Nyköping är exkluderat i beräkningen av medianvärde för plasthalt Studerade kommuner Avfall Sverige, Rapport - 2016:28 (Leander et al., 2016) Renhetsgrad - median 91,5 % 95,9 % Minvärde 91,0 % 73,0 % Maxvärde 94,0 % 99,1 % Plast - median 1,4 % 0,3 % Minvärde 0,5 % 0,0 % Maxvärde 5,9 % 5,0 % Optisk sortering I Figur 24 visas andelen matavfall, plast och övrigt material för de kommuner och områden vars plockanalyser har inkluderats i studien. Ur figuren kan det konstateras at bortsett från plockanalysen gjord i Borås 2015 har samtliga analyser en renhet över 96 %. I Borås och i Kalmar har de inte analyserat andelen plast utan har istället kategoriserar det som övrigt material. De andra kommunerna har mellan 0,2 till 2,3 % plast i matavfallet. Figur 24 visar även att Borås har en högre andel övrigt material (10,2 %) än övriga kommuner. I Kalmar visas en låg halt övrigt material, speciellt med tanke på att plast ingår i den kategorin. I Linköpings kommun kan en viss spridning observeras mellan åren 2013-2018 för renhet, plast och övrigt material. 100% 95% 90% 85% 80% 75% Renhetsgrad - Op\sk sortering 70% Eksilstuna 2016 Borås 2015 Kalmar 2017 (Smedby) Kalmar 2017 (Nybro) Motala och Borensbe rg 2014 Linköping 2013 Linköping 2014 Linköping 2015 Linköping 2016 Figur 24. Analys av renhet i matavfallspåsen för kommuner som optisk sortering. Obs, Y-axeln börjar på 50 % och plasthalt saknas för Borås och Kalmar i tabellen Linköping 2018 Övrigt 0,93% 10,20% 1,30% 0,40% 1,90% 1,70% 1,90% 1,10% 1,20% 1,10% Plast 2,25% 0,20% 0,70% 0,40% 0,30% 0,40% 0,20% Matavfall 96,8% 89,8% 98,7% 99,6% 97,9% 97,6% 97,7% 98,6% 98,4% 98,7% 35

Medianen för optisk sortering är 98,2 % med ett min- och maxvärde på 89,8 % respektive 99,6 % för de studerade kommunerna, se Tabell 11. Detta innebär att Avfall Sveriges beräknade värde är lägre än den beräknade renhetsgraden, men ligger inom intervallet som spänns upp mellan min- och maxvärde. Medianen för plasthalt är 0,4 % med ett min- och maxvärde på 0,2 % respektive 2,3 % (Borås och Kalmar Smedby och Kalmar Nybro är exkluderade från uträkningen), se Tabell 11. Avfall Sveriges medianvärde för plasthalt är 1,9 %. Tabell 11. Renhetsgrad, andel plast och övrigt material för kommuner som optisk sortering. Tabellen visar även min- och maxvärde. Avfall Sveriges beräknade värde för renhetsgrad och plasthalt visas även (är beräknad oavsett material på påsen). Kalmar och Borås är exkluderat från beräkningen av medianvärde för plasthalt Studerade kommuner Avfall Sverige, Rapport - 2016:28 (Leander et al., 2016) Renhetsgrad - median 98,2 % 91,5 % * Minvärde 89,8 % 84,2 % Maxvärde 99,6 % 98,6 % Plast - median 0,4 % 1,9 % Minvärde 0,2 % 0,2 % Maxvärde 2,3 % 3,6 % 4.4.1 Jämförelse renhetsgrad för de studerade insamlingssystemen I Figur 25 visas ett låddiagram för renhetsgraden för samtliga insamlingssystem. I stapeln för separata kärl (röd) och optisk sortering (lila) finns en färgad punkt med värdet 86,0 % respektive 89,8%. Bortsett för separata kärl med plastpåse (grön låda) har samtliga insamlingssystem ett medianvärde högre än 95 %. I plockanalyserna från Luleå (separata kärl med papperspåse) och Borås (optisk sortering) har en markant sämre renhetsgrad påvisats, 86,0 % respektive 89,8 %, markeras som uteliggare i Figur 25. Enligt Sanita Vukicevic 4 som utför plockanalyser för Envir beror detta på enstaka större felsorteringar snarare än att samtliga hushåll konsekvent sorterar fel. 4 Telefonkontakt med Sanita Vukicevic, Envir 23 april 2018 36

Figur 25. Låddiagramet visar medianvärde (horisontellt sträck i låda), skillnad mellan min- och maxvärde (klamrar) samt uteliggare (röd och lila prick). Lådans övre och undre gräns bestäms av kvartil ett och kvartil tre. Obs, Y-axeln börjar på 70 %. 4.5 Yttre faktorers påverkan på insamlingsresultatet Under litteraturstudien visade det sig att användarvänlighet, distribution av påsar och informationsinsatser kan anses ha en påverkan på insamlingsresultatet (Anderzén et al., 2015). I Avfall Sveriges rapport 2009:01 ansågs det också vara en framgångsfaktor att sprida pedagogisk information och motivering om källsortering (Hellström, Hellström and Leander, 2009). I rapporten framgår det att spridning av broschyrer, brev och dylikt är det vanligaste sättet att sprida information om sortering av matavfall i de svenska kommunerna. Att sprida information via hemsidan är också vanligt förekommande enligt rapporten (Hellström, Hellström and Leander, 2009). I Avfall Sveriges rapport 2011:19 Sveriges rapport beskrevs det att om en påshållare erbjuds av kommunen till användaren kan det underlätta utsorterandet av matavfall och därmed påverka insamlingsresultatet (Anderzén and Hellström, 2011). 4.5.1 Resultat av intervjustudie De kommuner som valdes ut för intervjuer var Trelleborg, Uddevalla, Vänersborg och Borås. Borås valdes ut även om utsorteringsgraden inte var högst i kategorin optisk sortering. De plockanalyser som visade ett högre resultat använder samma gröna påsen system som i Linköping kommun och valdes därför bort från urvalet. I Bilaga D Intervjuer, finns sammanfattningar av varje utförd intervju. Det fanns en mängd olika faktorer som de intervjuade anser ha påverkat insamlingsresultatet i respektive kommun. Informationskampanjer Flera av de studerade kommunerna har vid införande av insamling av matavfall genomfört större informations- och reklamkampanjer för att nå ut till alla invånare i kommunen. I dessa kampanjer har det spridits information kring vad som skall källsorteras och syftet med att göra det (producera biogas). Detta har gjorts via broschyrer, lokaltidningar, reklam på tv och radio. För att hålla igång motivationen och kunskapen hos användarna sprider samtliga kommuner information sporadiskt (enstaka gånger per år) genom bland annat broschyrutskick, info på faktorer samt miljöalmanackor. I Uddevalla och Vänersborg har en avfallsapp införskaffats för att 37

kontinuerligt kunna sprida information om avfallshantering till invånarna. Avfallsappen ses i Uddevalla och Vänersborg som en stor framgång då den anses fånga de ungas intresse för att avfallssortera. Flera av kommunerna har en hemsida där information om avfallshantering finns. Både i Trelleborgs- och Borås kommun har det annonserats på lokala bussar att de drivs på det matavfall som samlats i kommunen. Detta anses ha god motiverande inverkan på folk kan se att deras insats gör nytta. I Borås finns information tillgänglig på flera olika språk vilket möjliggör att fler invånare kan ta åt sig av informationen. Insamlingspåsen I Vänersborg får användaren själv införskaffa plastpåse att sortera matavfall i. Detta upplevs inte som ett problem av den intervjuade då användarna tros införskaffa egna t.ex. när de handlar på livsmedelsbutikerna. Uddevalla har investerat i en dyrare form av papperspåse vilket uttalas fungera väl om instruktioner följs för korrekt hantering av matavfall. Dock har ett fåtal användare klagat på tåligheten på påsen. Trelleborg använder också papperspåse och den anses som fungerande bortsett från felkonstruerade batcher vilket orsakade klagomål från användarna. Dessa batcher byttes ut snabbt för att lindra problemen. Trelleborgs kommun upplevde även några klagomål från användarna vid införande av insamlingssystemet men detta har blivit mer glest med tiden. Borås har haft några felkonstruerade batcher av påsar vilket har orsakat klagomål. Dessa batcher byttes dock ut snabbt enligt den intervjuade. Användarna har även klagat på att påsen inte är rymlig nog. Användarvänlighet I två av de fyra intervjuade kommunerna förser kommunen användarna med speciella hållare till matavfallspåsen. I de andra två får användaren införskaffa detta själv. I samtliga kommuner förutom Vänersborg kan användaren knyta en matavfallspåse på soptunnan varpå sophämtningspersonal lämnar nya påsar för insamling vid soptömning. Obligatorisk eller frivillig insamling? Miljöstyrd taxa? I samtliga kommuner är insamlingen av matavfall obligatorisk vilket anses av ansvariga på kommunerna som en framgångsfaktor. Utifrån materialet i Bilaga C, beräknades medianvärdet för utsorteringsgrad och renhetsgrad för de kommuner i studien som har frivillig respektive obligatorisk insamling. Medianen för de kommunerna med frivillig insamling har 72 % utsorteringsgrad (medianvärde) och 96,7 % renhet, de kommunerna med obligatorisk har 75 % utsorteringsgrad och 97,6 % renhet Ingen av kommunerna använder miljöstyrd taxa. Matavfallshämtning ingår i standardabonnemanget för avfallshämtning hos samtliga kommuner. Övriga faktorer/åtgärder som påverkar I Uddevalla och Trelleborg utförs en okulär besiktning av sophämtningspersonalen om användarna källsorterar (bland annat matavfall) enligt de anvisningar som användarna är instruerade att göra. Om användarna inte sorterar korrekt lämnas en lapp på soptunnan där det uppmärksammas att källsorteringen inte genomförs på korrekt sätt. Detta upplevs som ett effektivt sätt att säkerställa en god källsortering. 38

Vänersborg, Uddevalla och Borås har samlat in matavfall i cirka 20 år. De intervjuade i Vänersborg och Borås tryckte hårt på att de anser att tiden är en framgångsfaktor till deras insamlingsresultat. Detta syftar på att invånarna under en lång tid har informerats och motiverats att sortera ut matavfall. Utifrån detta konstaterades att samtliga av de fyra intervjuade kommuner har samlat in matavfall längre än åtta år. Observerade teman ifrån intervjuerna I Tabell 12 visas teman från de genomförda intervjuerna. Stjärnan i rutorna Svar Ja eller Svar Nej markerar hur många kommuner som uppfyller kravet beskrivet till vänster på raden. Tabell 12. En tabell som visualiserar teman från intervjuer av personer på avfallsavdelningen på fyra olika kommuner. Tabellen sammanställer hur kommunerna arbetar kring vissa isolerade faktorer Större informationskampanj vid införande av matinsamling Skickas information ut med insamlingsinformation och syftet med insamlingen årligen (i någon form av hemskickat material) Svar - Ja * * * * * * * * Information till invånarna Svar - Nej Har kommunen infört en avfallsapp där information finns * * * * Användarvänlighet och påsens kvalitet och funktion Förser kommunen användarna med påsar Har någon klagat på påsens hållfasthet eller funktion (om påsar har bekostas av kommunen) Delas påsen ut direkt till hemmen (om påsar har bekostas av kommunen) Är det obligatoriskt att sortera ut matavfall Finns det möjlighet till en miljöstyrd taxa Svar - Ja Svar - Nej * * * * * * * * * * Abonnemangsfrågor och frivillighet Svar - Ja Svar - Nej * * * * * * * * Har kommunen samlat in matavfall i över 8 år? Svar - Ja * * * * Övrigt Svar - Nej 39

4.5.2 Tid sedan införande av insamling av matavfall I intervjustudien lyftes det av två kommuner att tiden sedan införande av matavfallsinsamling kan vara en yttre faktor som påverkar utsorteringsgraden. I Figur 26 och Figur 27 visas analyser för hur utsorteringsgrad och renhetsgrad påverkas beroende på hur många år kommunerna har samlat in matavfall (data finns i Tabell 18 Bilaga C). Alla kommuner vars plockanalys har studerats i studien är inkluderade förutom Falkenberg, Nyköping och Sjöbo, då det är oklart vilket år de införde insamling av matavfall. Varje typ av insamlingssystem visas som en separat markör i figurerna. Dock saknas information huruvida kommunerna i figuren har bytt insamlingssystem sedan införande av matavfallsinsamling, t.ex. från separata kärl till optisk sortering. I Figur 26 kan det observeras en trend att utsorteringsgraden ökar för separata kärl med papperspåse (röd diamant) beroende på hur många år kommunerna har samlat in matavfall. För de övriga insamlingssystemen kan det inte observeras någon ökande trend beroende på hur länge matavfall har samlats in i kommuner. Därför är det svårt att med säkerhet påvisa att tiden sedan införande av matavfallsinsamling skulle ha någon påverkan på utsorteringsgraden. Om en liknande analys genomförs med fler mätvärden för respektive insamlingssystem vore det möjligt att resultatet blir tydligare och på så vis skulle säkerheten öka huruvida tiden har en påverkan eller inte. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Utsorteringsgrad 0 5 10 15 20 25 30 År sedan införande Fyrfackskärl Separta kärl (papperspåse) Separata kärl (plastpåse) Oposk sortering Figur 26. Regressionsanalys där utsorteringsgraden för respektive insamlingssystem plottas jämfört med år sedan införande av matavfallsinsamling för kommunerna i Tabell 18. Falkenberg, Nyköping och Sjöbo saknas i figuren. Några av mätvärdena sammanfallet i figuren då de har samma eller snarlikt värde. 40

Ur Figur 27 det kan konstateras att varje insamlingssystem har en viss spridning av resultat. Någon trend kan inte observeras att renhetsgraden förändras beroende på tiden sedan införande av matavfallsinsamling. Spridningen är som störst för separata kärl med papperspåse, dock innehåller underlaget mätvärden från flest kommuner jämfört med övriga system. Resultatet bör dock tolkas som att renhetsgraden för varje insamlingssystem ligger i samma nivå (som för andra kommuner som använder samma system) oavsett tiden sedan införande av matavfallsinsamling. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Renhetsgrad 0 5 10 15 20 25 30 År sedan införande Fyrfackskärl Separta kärl (papperspåse) Separata kärl (plastpåse) Oposk sortering Figur 27. Regressionsanalys där renhetsgraden för respektive insamlingssystem plottas jämfört med år sedan införande av matavfallsinsamling för kommunerna i Tabell 18. Falkenberg, Nyköping och Sjöbo saknas i figuren. Några av mätvärdena sammanfallet i figuren då de har samma eller snarlikt värde. 41

4.6 Svinn av matavfall och felsorteringar under optisk sortering Resultaten från Optibags rapport visade att vid en normal hastighet (på den optiska sorteringen kunde en utsorteringsgrad observeras på 95,8 % (d.v.s. 4,2 % svinn av matavfall till förbränning) samt en sorteringsnoggrannhet på 97,4 % (d.v.s. 2,6 % restavfall går till sorteras ut med det matavfall som ska rötas; Toräng, 2017). Enligt det beräknade medianvärdet för utsorteringsgraden är 61 % på inkommande matavfallsfraktion för optisk sortering. Om det svinn på 4,2 % (95,8 % utsorteringsgrad) som kunde påvisas i Optibags rapport innebär det att 4,2 % av det inkommande matavfallet går till förbränning med restavfallet. Detta gör att 58,4 % (61 % * 95,8 %) av matavfallet från hushållen går till rötning och 41,6 % går till förbränning med restavfallet. Sorteringsnoggrannheten enligt rapporten på 97,4 % innebär i teorin att renhetsgraden på matavfallet efter optisk sortering blir 95,6 % (97,4 % * 98,2 %). Figur 28. Visar det svinn av matavfall samt felsorteringar som sker under optisk sortering. 42

5 Diskussion 5.1 Antal inkluderade kommuner och plockanalyser I studien är totalt 31 plockanalyser inkluderade från 20 olika kommuner. Dessa 20 kommuner utgör ungefär 7 % av Sveriges 290 kommuner. Det hade varit önskvärt att ha ett större urval av kommuner i studien för att bredda underlaget för slutsatser och diskussion. I efterhand kan det därför spekuleras om gallringssteget gjorde mer skada än nytta då antalet källor till mätvärden minskade. Vidare var svarsfrekvensen lägre än vad som ansågs trolig i planeringen av studien. Det faktum att antalet plockanalyser är olika i antal för de studerade insamlingssystemen skulle kunna förklara att resultatspridningen för utsorteringsgrad och renhetsgrad skiljer sig i storlek för respektive system. T.ex. är skillnaden mellan det högsta och lägsta värdet av utsorteringsgrad som störst för separata kärl med papperspåse vilket rimligtvis kan bero på att underlaget är större än för de andra insamlingssystemen. Då underlaget för fyrfackskär består av 75 % plockanalyser från Trelleborg kommun får det följden att resultatet är starkt påverkat av en kommun. Detta innebär att det finns många mätvärden men från få kommuner. Låddiagrammen i resultatkapitlet ger en bild av att dataunderlaget är stort, men om ett medelvärde hade beräknats för de sex plockanalyserna från Trelleborgs kommun och använts hade underlaget endast bestått av tre mätvärden. Optisk sortering har tio plockanalyser varav fem är från Linköpings kommun. Således får Linköpings kommun en större påverkan på resultatet än de andra kommunerna. Dock innehåller kategorin optisk sortering fler kommuner än vad fyrfackskärl gör vilket gör att påverkan från Linköpings kommun inte blir lika stor som Trelleborgs kommun. Därför ger underlaget för optisk sortering en bättre uppfattning om hur insamlingsresultatet varierar mellan olika kommuner än vad underlaget för fyrfackskärl gör. Separata kärl med plastpåse har minst spridning för utsorteringsgrad av de fyra systemen vilket troligen beror på att endast fyra plockanalyser har inkluderats. Om underlaget hade varit lika stort (lika många plockanalyser från lika många kommuner) för samtliga insamlingssystem är det troligt att storleken på spridningen hade varit snarlik för både utsorteringsgrad och renhetsgrad, t.ex. om alla kommuner hade ett likadant dataunderlag som separata kärl med papperspåse. Optimalt vore om dataunderlaget hade varit så pass stort för varje insamlingssystem att en normalfördelning hade kunnat observeras för utsorteringsgrad och renhetsgrad. Med ett sådant underlag skulle det rent hypotetiskt vara möjligt att påvisa eventuella skillnader i spridning mellan de olika insamlingssystemen med säkerhet. Att de finns spridning av utsorteringsgrad och renhetsgrad för de analyserade plockanalyserna kan bero på att invånarna i de studerade kommunerna är olika bra på att sortera matavfall. Det skulle också kunna bero på andra faktorer som har påverkat förutsättningarna den dag då plockanalysen har genomförts. I Avfall Sveriges rapport U2011:04 lyfts det att faktorer som under vilken månad plockanalysen har genomförs kan ha en påverkan på resultatet (Christiansen et al., 2011). I Avfall Sveriges manual för plockanalyser framgår det även att det är svårt att göra urval av representativa prov på grund av periodvisa variationer (Ferenzy et al., 2017). Det är därför möjligt att plockanalyserna i studien har genomförts på bättre eller sämre dagar med avseende på sortering av matavfall vilket skulle kunna förklara spridningen av utsorteringsgrad och 43

renhetsgrad för de olika insamlingssystemen. Således är det möjligt att t.ex. plockanalysen från t.ex. Sjöbo (markerad som uteliggare för fyrfackskärl i låddiagrammet för utsorteringsgrad) är genomförd på en sämre dag eller någon av de plockanalyserna med högst utsorteringsgrad är gjord på en bättre dag. 5.2 Utsorteringsgrad Ur resultatkapitlet framgår det att fyrfackskärl, separata kärl med papperspåse och separata kärl med plastpåse har högre utsorteringsgrad än optisk sortering. Detta innebär således att de insamlingssystem där matavfall läggs i ett separat fack eller kärl uppvisar en högre utsorteringsgrad av matavfall. Detta skulle kunna bero på att det är mer enkelt och tydligt hur matavfall skall sorteras. Att erbjuda användarna en lättförståelig och användarvänligt system för insamling är enligt Thomas och Sharp (2013) en faktor som kan bryta mönstret för de som inte källsorterar och därför höja utsorteringsgraden i en kommun. En personlig reflektion är att sorteringen av matavfall i ett separat kärl eller fack är mer avslöjande vid sophämtning än optisk sortering (då restavfall- och matavfallsfraktionerna båda ligger i ett kärl) vilket skulle kunna medföra att fler personer sorterar ut matavfall. Russell et al (2017) konstaterar att matavfallssortering är mindre visuellt än andra miljöinsatser (t.ex. transportbeteende). Vilket kan medföra att drivkraften för matavfallssortering hos allmänheten inte är lika hög som för andra miljöinsatser (Russell et al., 2017). Därför är det möjligt att drivkraften att matavfallssortering ökar om det finns en känsla av att någon (t.ex. sophämtningspersonalen eller grannar) kan se vilken miljöinsats i form av matavfallsinsamling som utförs i hushållen. Att social press har en påverkan på folks vilja att källsortera konstateras även av Thomas och Sharp (2013). I Avfall Sveriges rapport 2016:28 anges att restavfallet från optisk sortering innehåller mer matavfall än restavfallet från separata kärl och fyrfackskärl (Leander et al., 2016). Dock saknas information i rapporten om matavfallsfraktionen från optisk sortering vilket gör att utsorteringsgraden ej kan bestämmas. Trots detta talar trenden för att insamlingsystem där matavfallet sorteras ut i ett eget kärl eller fack ger högre utsorteringsgrad än optisk sortering. Således kan slutsatsen dras att insamlingssystemet har en påverkan på utsorteringsgraden. Medianvärdena för fyrfackskärl och separata kärl med papperspåse liknar de medianvärden som anges i Avfall Sveriges rapport 2016:28 (Leander et al., 2016). Då två separata studier har visat ett överensstämmande resultat ökar det säkerheten i resultatet. Dock är medianvärdet för fyrfackskärl starkt påverkat av Trelleborgs kommun. Om Sjöbo kommun (som uppvisade en utsorteringsgrad på 63 %) hade utgjort majoriteten av mätvärdena för fyrfackskärl skulle medianvärdet vara lägre. Därför kan det inte uteslutas att det är på grund av slumpen att medianvärdena från studien och rapporten 2016:28 överensstämmer. Dock är medianvärdet rimligt då det liknar medianvärdet i rapporten 2016:28, vilket är beräknat från ett större underlag och således bör ha större säkerhet i sitt resultat. För separata kärl med papperspåse är underlaget större och det beräknade medianvärdet överensstämmer med det angivna medianvärdet i rapporten 2016:28, vilket ökar säkerheten i resultatet. Medianvärdet för separata kärl med plastpåse kan inte jämföras med det angivna medianvärdet för separata kärl i rapporten 2016:28, då det är beräknat från ett underlag där majoriteten av mätpunkterna använder papperspåse, se stycke 2.5.1. 44

Utifrån resultatet i studien kan det konstateras att fyrfackskärl, separata kärl med papperspåse och separata kärl med plastpåse har ett snarlikt resultat med avseende på utsorteringsgrad. Således är det inte möjligt att påvisa att ett av de tre systemen ger en bättre eller sämre utsorteringsgrad än de övriga. Rent hypotetiskt skulle det krävas ett betydligt större underlag för att påvisa en skillnad mellan de tre insamlingssystemen, på grund resultatspridning. Vid jämförelse av separata kärl med papperspåse och separata kärl med plastpåse kan det konstateras att intervallen av utsorteringsgrad för de två systemen ligger i nivå med varandra. Därför kan det inte observeras någon trend (eller påvisas någon skillnad) huruvida materialet på påsen har en påverkan på utsorteringsgraden av matavfall. Då det konstaterades i resultatkapitlet att det sker ett svinn av matavfall under optisk sortering bör detta has i åtanke vid jämförelse av plockanalyser för de olika insamlingssystemen. Eftersom utredningen av svinnet är baserat på endast en rapport (Toräng, 2017) är resultatet inte säkert nog för att användas. Tekniska verken bör därför genomföra flera mätningar för att få ett säkrare värde på svinnet. Det svinn på 4,2 % som har påvisats av Toräng (2017) bör tolkas som ett värde på ett intervall av resultat som är rimligt. Om samma mätning genomförs flera gånger är det möjligt att resultatet skulle bli något mindre eller större (med någon enstaka procentenhets skillnad). Av de 61 % matavfall (medianvärdet för utsorteringsgrad för optisk sortering) som samlats in från hushållen går endast omkring 58 % slutligen till rötning om det svinn på 4,2 % faller bort under sortering. Ur diskussionen ovan kan det konstateras att en omställning från optisk sortering till fyrfackskärl eller separata kärl (oavsett material på påse) bör ge högre utsorteringsgrad jämfört med dagens system. Det finns dock en resultatspridning för samtliga insamlingssystem vilket innebär att det går att uppnå högre eller lägre resultat oavsett vilket system som används. Därför kan det inte uteslutas att ett byte av insamlingssystem skulle kunna ge en utsorteringsgrad som förblir i nivå med dagens utsorteringsgrad för den optiska sortering som används i Linköpings kommun. Det finns dock inga observationer som talar för att ett byte av system skulle orsaka en försämrad utsorteringsgrad. 5.3 Renhetsgrad Ur resultatkapitlet kan det konstateras att samtliga insamlingssystem har hög renhetsgrad. Separata kärl med plastpåse har uppvisat något lägre renhetsgrad jämfört med övriga system. På grund av att det statistiska underlaget är mindre för separata kärl med plastpåse än övriga system är det möjligt att det är på grund av slumpen att plockanalyserna visar något lägre värden än för övriga system. Därför kan det inte utifrån resultatet i studien med säkerhet påvisas att en omställning av fastighetsnära insamlingssystem skulle ge en högre eller lägre renhetsgrad. Således kan en omställning av insamlingssystem utföras utan att kompromissa med den höga renhetsgraden på matavfallet. Det beräknade medianvärdet för optisk sortering avviket mot det medianvärde som anges i Avfall Sveriges rapport 2016:28 (Leander et al., 2016). Då antal mätvärden i studien är fler än underlaget i rapporten 2016:28 samt att resultatet är konsekvent högt kan det ändå anses säkert. Det har visats att felsorteringar sker under optisk sortering vilket påverkar renhetsgraden på det matavfall som går till rötning. Ytterligare studier bör utföras av Tekniska verken för att med säkerhet kunna uttala hur stor andel felsorteringar som sker under sorteringen. Oavsett har optisk sortering en så 45

pass hög renhetsgrad att en viss mängd felsorteringar kan hanteras utan att kompromissa med den höga renhetsgraden. Det finns det en möjlighet (oavsett insamlingssystem) att sortera bort oönskade ämnen under förbehandling innan rötning (Anderzén et al., 2015). Därför kan renhetsgraden påverkas efter att matavfallet har samlats in från hushållen. Dock bör det insamlade matavfallet ha så pass hög renhetsgrad att det inte uppstår några problem under förbehandlingen, d.v.s. inte allt för oren. Utsorteringsgraden kan inte påverkas i efterhand och är dessutom direkt avgörande för hur mycket av det producerade matavfallet som kan rötas till biogas eller biogödsel. Vidare är det mängden av producerad biogas och biogödsel som jämförs i 2018 års etappmål (Jensen, Hultén and Viklund, 2017), vilka är direkt kopplade till utsorteringsgraden. Utsorteringsgrad och renhetsgrad bör betraktas som två dimensioner gällande matavfallsinsamling. Att ha en hög renhetsgrad på insamlat matavfall är en förutsättning för att producera gödsel av så pass hög kvalitet att den får spridas på åkermarkerna (Avfall Sverige, 2018b). Utsorteringsgrad är viktigt då det är av intresse att producera så mycket biogas och biogödsel som möjligt från det matavfall som produceras från samtliga källor. Avfallsbolag har möjligheten att prioritera antingen renhetsgrad, utsorteringsgrad eller båda dimensionerna beroende på hur situationen ser ut i kommunen. Då renhetsgraden är hög men utsorteringsgraden är lägre i Linköpings kommun bör Tekniska verken fokusera på att höja utsorteringsgraden samt att bibehålla (eller höja) den höga nivån av renhetsgraden. 5.4 Analys av yttre faktorers påverkan I studien konstateras att det finns många yttre faktorer påverkar på insamlingsresultat. Litteratur från Avfall Sverige lyfter flertalet framgångsfaktorer som beskrivs påverka insamlingsresultatet. Då samtliga insamlingssystem har en spridning av insamlingsresultat kan det påvisas att det finns något annat som påverkar insamlingsresultatet än själva insamlingssystemet. Det visade sig dock under studien att det är svårt att påvisa till vilken grad en yttre faktor påverkar resultatet. Syftet med intervjustudien var att utreda hur kommuner med högt insamlingsresultat arbetar med de utvalda yttre faktorerna från litteraturstudien. Det visade sig att kommunerna arbetade väldigt snarlikt med de framgångsfaktorer som Avfall Sverige beskriver. Att samtliga kommuner bedrev en större informationskampanj vid införande samt skickar ut årlig information via broschyrer, fakturor och miljöalmanackor (se Tabell 12) går i linje med hur Avfall Sverige anser att kommuner bör arbeta (Anderzén, 2016). Dock går det inte bestämma utifrån studien hur detta har påverkat resultatet (vilken procentuell påverkan det har). Miranda och Blanco (2010) har påvisat att informationskampanjer har en påverkan på insamlingsresultatet av pappersmaterial från hushåll i Europa. I deras studie kunde en skillnad på 25 procentenheter påvisas i insamlat material beroende på hur välinformerade invånarna var. Även om det är en annorlunda avfallsfraktion än matavfall är det rimligt att anta att informationskampanjer även påverkar insamlingsresultatet för matavfall då de sorteras ut i hushållet på ett liknande sätt som pappersmaterial. Miranda och Blanco (2010) har även konstaterat att om insamlingsresultatet redan är högt bör fokus ligga på förbättrade insamlingstekniker, men om är insamlingsresultatet lågt bör fokus ligga på förbättrade informationskampanjer. Således kan det i vissa fall vara mer gynnsamt att arbeta med yttre faktorer än att påverka insamlingstekniken. 46

En del faktorer visade sig skilja mellan de kommuner som intervjuades. T.ex. har två av fyra kommuner infört en mobilapp där information och kunskap kring källsortering sprids. Detta upplevs i kommuner ha god påverkan på resultatet. Dock kan det inte i studien påvisas någon skillnad i resultat med avseende på införande av mobilapp. En egen spekulation är att mobilen är en bra kanal att sprida information på eftersom över 80 % av personer som är under 55 år i Sverige använder mobilinternet dagligen (Internetstiftelsen (ISS), 2017). Enligt samma källa använder mellan 97-99 % av Sveriges befolkning under 35 år mobilt internet. Om folk i ung ålder gör källsortering till en naturlig del i vardagen är det rimligt att tänka att de fortsätter källsortera även senare i livet. Således kan det vara en nyckel till att långsiktigt nå en större mängd av insamlat matavfall. Social press har bevisats ha en påverkan på folks vilja att källsortera (Thomas and Sharp, 2013). Detta talar för att folk i ung ålder kommer vara mer upplysta om miljönyttan med att sortera matavfall samt att den sociala pressen att göra en insats för miljön kommer ha en positiv påverkan på dem som inte redan är övertygande. Det framgick även att det fanns andra skillnader mellan kommunernas arbete med yttre faktorer, t.ex. att Vänersborg inte delar ut matavfallspåsar eller påshållare (se Tabell 12), vilket innebär en lägre användarvänlighet. En hög användarvänlighet anses vara viktig för att motivera användarna att sortera matavfall i hushållen enligt Refsgaard och Magnussen (2009). Dock har Vänersborg ett högt insamlingsresultat trots det faktum att de inte bekostar och delar ut matavfallspåsar och påshållare. Detta innebär att användarvänlighet som isolerad faktor inte kunde bevisas ha någon tydlig påverkan på resultatet i det fallet. Resultatet i studien kunde inte med säkerhet påvisa hur tiden sedan införande av matavfallsinsamling påverkar utsorteringsgraden eller renhetsgraden. Dock kunde en trend observeras för separata kärl med papperspåse att utsorteringsgraden ökar med åren, dock kunde ej någon trend observeras för renhetsgraden. För övriga system kunde inte någon trend observeras varken för utsorteringsgrad eller renhetsgrad. Med ett större dataunderlag är det möjligt att det blir tydligare huruvida tiden har en påverkan eller inte. En personlig reflektion är att för varje år som går lyckas informationsstudier ytterligare förankra miljönyttan med matavfallssortering hos allmänheten, vilket bör öka den sociala pressen. Detta borde rimligtvis leda till ett ökat insamlingsresultatet, vilket även styrks av Thomas och Sharp (2013). Som ovan nämnts kan en kommun med lågt insamlingsresultat uppnå ett högre insamlingsresultat genom att arbeta med informationskampanjer (Miranda and Blanco, 2010). I en kommun där invånarna inte är motiverade att sortera ut matavfall spelar det mindre roll vilket insamlingssystem som används. För att motivera användarna föreslår Refsgaard and Magnussen (2009) att informationskampanjer bör genomföras där det tydligt framgår vilken miljönytta som uppnås genom användarens engagemang. Vidare bör systemet vara enkelt att använda samt att det finns ekonomiska incitament att använda systemet. En personlig reflektion är att yttre faktorers påverkan på resultatet kan ses som många bäckar små blir en å. Att ett högt insamlingsresultat uppnås genom att arbeta på många fronter gällande yttre faktorer. För att motivera användarna att sortera matavfall bör sorteringsmomentet kunna genomföras på ett sådant sätt som inte orsakar ett större arbete eller större kostnader i vardagen. Om det skulle krävas mer energi eller pengar från användaren så är det rimligt att motivationen kommer att sjunka. Det beskrivs av Tonglet, Phillips och Bates (2004) att det måste finnas mer 47

incitament att källsortera än avskräckande faktorer för att skapa en positiv attityd till källsortering. En personlig åsikt är att detta summerar hur komplex och bred yttre faktorers påverkan är på insamlingsresultatet av matavfall. I efterhand kan det spekuleras om en annan metod än den kvalitativa semistrukturerade intervjun borda ha valts. Det är möjligt att ett standardiserat frågeformulär där kvantifierbara frågor ställs till en större mängs kommuner hade varit mer användningsbart för att bevisa skillnader beroende på hur kommuner jobbar med yttre faktorer. 48

6 Slutsatser Syftet med den här rapporten var att studera och kartlägga hur olika fastighetsnära insamlingssystem påverkar den mängd och renhet på det matavfall som samlas in för rötning. Rapporten är även tänkt att utgöra beslutsunderlag för Tekniska verken inför en eventuell omställning av rådande insamlingssystem. Slutsatser: Insamlingssystemet verkar ha en påverkan på utsorteringsgraden. Det har observerats att de insamlingssystem där matavfallet läggs i ett separat kärl eller fack ger högre utsorteringsgrad än optisk sortering där matavfallet och övriga avfallsfraktioner läggs i samma kärl. Vid ett byte från dagens optiska sortering för villahushåll i Linköping till antingen fyrfackskärl eller separata kärl (oavsett material på påsen) är det troligt att utsorteringsgraden ökar. Dock är det möjligt att resultatet förblir i nivå med dagens utsorteringsgrad. Det finns inget som talar för att ett sådant byte av insamlingssystem skulle ge lägre en utsorteringsgrad än för dagens optisk sortering. Renhetsgraden är hög för alla typer av insamlingssystem. Därför kan en omställning av insamlingssystem genomföras utan att kompromissa med den höga renheten på matavfallet. Det finns många yttre faktorer som kan påverka utsorteringsgrad och renhetsgrad på det insamlade matavfallet. Dock kan det inte påvisas exakt hur stor påverkan en isolerad faktor har på resultatet. Tekniska verken bör dock (oavsett om omställning av insamlingssystem för villahushåll sker) fortsätta informera användarna om miljönyttan med att sortera ut matavfall samt göra det användarvänligt att sortera matavfallet. Ett visst svinn och felsorteringar sker under optisk sortering. Dock kan det inte bestämmas med säkerhet hur stor påverkan detta har på den mängd och renhet på det matavfall som går till rötning. Svinn och felsorteringar är troligt att vara omkring storleksordningen 4 %. Med slutsatserna ovan kan det slutligen konstateras att studien inte med hög säkerhet kan påvisa att en omställning till ett annat insamlingssystem bör samla in en större mängd matavfall men en bibehållen hög nivå av renhetsgrad från villahushållen. Det är möjligt att utsorteringsgraden förblir i nivå med dagens resultat för optisk sortering. Det finns dock inget som talar för att utsorteringsgraden skulle försämras. I Tekniska verkens beslut att eventuellt införa ett nytt fastighetsnära insamlingssystem är det möjligt att andra faktorer än insamlingsresultatet av matavfall (t.ex. ekonomi, eller insamling av andra material) är avgörande för beslutet. 49

Tack till Jag vill tacka Sören Nilsson Påledal och Sara Hallin för stödet under studiens gång. Båda har avsatt mycket tid till att hjälpa mig med arbetet under projektet. Jag vill även tacka Carina Sundberg som också har avsatt mycket tid till mina frågor under våren. Min examinator Mats Eklund skall också ha varma tack då han har gjort exjobbet möjligt. Stort tack till Per Björneld och alla på Tekniska verken som på andra sätt har varit inblandade i projektet. Slutligen vill jag tacka opponenten Malin Strannermyr för visat intresse och feedback. 50

Referenser Ahrne, G. and Svensson, P. (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Liber AB Stockholm. Anderzén, C., Blom, A., Hellström, H., Leander, J. and Aarsrud, P. (2015) Matavfallets väg från bord till jord- en översiktlig kartläggning av olika insamlingssystem för källsorterat matavfall från hushåll (Rapport 2015:15). Malmö: Avfall Sverige. Anderzén, C. (2016) Insamling av matavfall i flerbostadshus. Goda exempel från kommuner och almännyttiga bostadsföretag (Rapport 2016:03). Malmö: Avfall Sverige. Anderzén, C. and Hellström, H. (2011) Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall (Rapport 2011:19). Malmö: Avfall Sverige. Avfall Sverige (2018a) Avfall Sveriges rapporter. Available at: https://www.avfallsverige.se/kunskapsbanken/rapporter/ (Accessed: 4 May 2018). Avfall Sverige (2018b) Certifieringsregler för Biogödsel - Spcr 120. Avfall Sverige (2018c) Om Avfall Sverige. Available at: https://www.avfallsverige.se/omoss/vad-vi-gor/ (Accessed: 4 May 2018). Avfall Webb (2017) Avfall Web. Available at: https://www.avfallweb.se/sections/reports/municipalitydataextraction.aspx (Accessed: 12 May 2018). Biogodsel.se (2014a) Basfakta om biogödsel. Available at: http://www.biogodsel.se/vadar-biogodsel/basfakta-om-biogodsel/ (Accessed: 13 April 2018). Biogodsel.se (2014b) Vad är biogödsel? Available at: http://www.biogodsel.se/vad-arbiogodsel/ (Accessed: 13 April 2018). Bohn, I., Carlsson, M., Eriksson, Y. and Holmström, D. (2010) Utvärdering och optimering av metod för förbehandling av källsorterat hushållsavfall till biogasproduktion (Rapport 2010:01). Malmö: Avfall Sverige. Child, E., Schlinger, W. and Richter, G. (1975) Production of purified synthesis gas H2 - rich gas, and by-product CO2 -rich gas, Texaco Inc. Christiansen, J., Westin, J., Nilsson-Djerf, J., Vukicevic, S., Drakenberg, A., Berg, L. and Pettersson, L. (2011) Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall (Rapport U2011:04) Malmö: Avfall Sverige. Ebreo, A. and Vining, J. (2000) Motives as Predictors of the Public s Attitudes Toward Solid Waste Issues, Environmental Management, 25(2), pp. 153 168. Edwards, R. and Holland, J. (2013) What is qualitative interviewing? Great Britain: Bloomsbury Academic. 51

Energigas Sverige (2017) Statistik om biogas. Available at: http://www.energigas.se/fakta-om-gas/biogas/statistik-om-biogas/ (Accessed: 20 May 2018). Ferenzy, P., Holmer, F., Jonsved, B., Jörgensen, T., Larsson, A. and Vukicevic, S.(2017) Manual för plockanalys av hushållens mat- och restavfall (Rapport 2017:31). Malmö: Avfall Sverige. Hedin, A. (1996) En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Hellström, H., Hellström, E. and Leander, J. (2009) Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder (Rapport 2009:01). Malmö: Avfall Sverige. Holmer, C. and Djärv, O. (2017) Kvartersnära insamling. En utredning om ett framtida insamlingssystem (Rapport 2017:08). Malmö: Avfall Sverige. Internetstiftelsen (ISS) (2017) Svenskarna och internet 2017. Available at: https://www.iis.se/docs/svenskarna_och_internet_2017.pdf (Accessed: 26 May 2018). Ishida, M., Haga, R., Ishibashi, T. and Odawara, Y. (1983) Anaerobic digestion process for organic wastes (United states patent). Tokyo. Available at: https://patents.google.com/patent/us4491522a/en (Accessed: 23 May 2018). Jarvis, Å. and Schnurer, A. (2009) Mikrobiologiisk handbok för biogasan anläggningar (Rapport SGC 207). Svenskt Gastekniskt Center. Jensen, C., Hultén, J. and Viklund, L. (2017) Uppföljning av etappmålet för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan - data för år 2016 (Rapport 2017:11). Norrköping: SMED. Leander, J., Westin, J., Nilsson-Djerf, J. and Moutakis, B. (2016) Vad slänger hushållen i sopppåsen? Nationell sammanställning plockanalyser av hushållets mat- och restavfall (Rapport 2016:28). Malmö: Avfall Sverige. Miranda, R. and Blanco, A. (2010) Enviromental awareness and paper recycling, Cellulose chemistry and technology, 44(10), pp. 431 449. Naturvårdsverket (2017) Etappmålen. Available at: https://www.naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhallet/sveriges-miljomal/etappmal/ (Accessed: 6 March 2018). Optibag (2018) Optisk sortering. Available at: http://optibag.nu/optisk-sortering/ (Accessed: 20 May 2018). 52

Refsgaard, K. and Magnussen, K. (2009) Household behaviour and attitudes with respect to recycling food waste experiences from focus groups, Journal of Environmental Management, 90(2), pp. 760 771. Rubin, H. and Rubin, I. (2012) Qualitative interviewing - The art of hearing data. Northern Illinois university: Thousand Oaks, Sage. Russell, V., Young, W., Unsworth, K. and Robinson, C. (2017) Bringing habits and emotions into food waste behaviour, Resources, Conservation and Recycling, 125, pp. 107 114. Statistiska centralbyrån (no date) Medelvärde eller median? Available at: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomsteroch-inkomstfordelning/hushallens-ekonomi-hek/produktrelaterat/fordjupadinformation/medelvarde-eller-median/ (Accessed: 11 May 2018). Stockholmsregionens Avfallsråd (2007) Återvinningscentralen.se. Available at: http://www.atervinningscentralen.se/web/page.aspx?refid=167 (Accessed: 16 April 2018). Tekniska verken (2016) Biogasproduktion. Available at: https://www.tekniskaverken.se/tjanster/biogas/biogasproduktion/ (Accessed: 6 March 2018). Thomas, C. and Sharp, V. (2013) Understanding the normalisation of recycling behaviour and its implications for other pro-environmental behaviours: A review of social norms and recyclingle, Resources, Conservation and Recycling, 79, pp. 11 20. Tonglet, M., Phillips, P. S. and Bates, M. P. (2004) Determining the drivers for householder pro-environmental behaviour: waste minimisation compared to recycling, Resources, Conservation and Recycling, 42(1), pp. 27 48. Toräng, C. (2017) Kapacitetstest i Linköping TVAB (Rapport 90020). Linköping. Westin, J. (2017) Hushållsavfall i siffror - kommun- och länsstatistik 2016 (Rapport 2017:26). Malmö: Avfall Sverige. Wilkie, A. (2017) Biogas - Frequently Asked Questions (Biogas FAQ). Available at: http://biogas.ifas.ufl.edu/faq.asp (Accessed: 6 March 2018). 53

Bilaga A Tabell 13 visar vilka kommuner som har tillfrågats att dela med sig av plockanalyser. Att en kommun kontaktades men inte inkluderades i studien kan bero på att mailsvar uteblev eller att de erhållna plockanalyserna inte uppfyllde kraven för att inkluderas i studien eller av någon annan anledning inte ansågs lämplig. Tabellen är hämtad från Avfall Webb, men endast de kommuner som har mellan 30 000-250 000 invånare visas. Dock har plockanalyser från Sjöbo och Falkenberg inkluderats även om de har färre invånare än 30 000 då plockanalyserna fanns tillgängliga av olika anledningar samt att det prioriterades att bredda det statistiska underlaget i studien. En plockanalys från Oxelösund fanns även tillgänglig under studien, dock inkluderades inte plockanalysen då utsorteringsgrad inte kunde bestämmas ur analysen. Det visas även i Tabell 13 varför kommuner som har kontaktats inte inkluderades i studien. Tabell 13. En översiktlig bild av hur många kommuner som har blivit tillfrågade att dela med sig plockanalys för matavfall i villaområde. Tabellen visar även hur många plockanalyser som inkluderade i studien. Att en kommun kontaktades men inte inkluderades i studien kan bero på att mailsvar uteblev eller att de erhållna plockanalyserna inte uppfyllde kraven för att inkluderas i studien eller av någon annan anledning inte ansågs lämplig Kommun/ Insamlingsy. Pås- Kontaktad förbund Inv. material? Inkluderad i studien? Anledning Ale 30223 - - Norrtälje 60808 - - Värnamo 34206 - - Enköping 43797 - - Alingsås 40390 Fyrfack- Bioplast Eslöv 33236 Fyrfack- Papper Ja Nej Ej svar på mail Helsingborg 143304 Fyrfack- Papper Ja Nej Ej svar på mail Hässleholm 52003 Fyrfack- Papper Ja Nej Ej svar på mail Jönköping 137481 Fyrfack- Papper Ja Nej Ville ej dela ut plockanalys Karlshamn 32200 Fyrfack- Papper Ja Nej Ej svar på mail Lund 121274 Fyrfack- Papper Ja Ja Mölndal 66121 Fyrfack- Papper Ja Nej Ej svar på mail Trelleborg 44595 Fyrfack- Papper Ja Ja Ängelholm 41786 Fyrfack- Papper Ja Nej Ej svar på mail Sjöbo* 18742* Fyrfack- Papper * Ja Norrköping 140927 Fyrfack- Plast Ja Nej Borås 111026 Optisk sort. Plast Ja Ja Eskilstuna 104709 Optisk sort. Plast Ja Ja Halmstad 99752 Optisk sort. Plast Katrineholm 34133 Optisk sort. Plast KSRR 136868 Optisk sort. Plast Ja Ja Linköping 158520 Optisk sort. Plast Ja Ja Erhölls från Tekniska Motala/Vadsten 50970 Optisk sort. Plast verken Ja Ej genomfört plockanalys för fyrfackskärl 54

Kommun/ förbund Inv. Insamlingsy. Strängnäs 34609 Optisk sort. Påsmaterial Kontaktad? Plast Ja Nej Inkluderad i studien? Anledning Kontaktperson hade ingen plockanalys Södertälje/Nykv Optisk sort. 106692 Plast Gotland 58595 Separata kärl Bioplast Mark 34484 Separata kärl Bioplast Piteå 42197 Separata kärl Bioplast Skellefteå 72723 Separata kärl Bioplast Östersund 62601 Separata k. Bioplast Borlänge 51964 Separata k. Papper Botkyrka 91925 Separata k. Papper Danderyd 32888 Separata k. Papper Falun 58340 Separata k. Papper Ja Nej Ej svar på mail Gävle 75000 Separata k. Papper Ja Ja Haninge 88037 Separata k. Papper Huddinge 110003 Separata k. Papper Hudiksvall 37401 Separata k. Papper Härryda 37412 Separata k. Papper Järfälla 76453 Separata k. Papper Karlskoga 30413 Separata k. Papper Karlskrona 66666 Separata k. Papper Kristianstad 84151 Separata k. Papper Ja Ja Kungsbacka 81986 Separata k. Papper Kungälv 44110 Separata k. Papper Kävlinge 30959 Separata k. Papper Ja Ja Landskrona- Svalövs Renhållnings AB 59311 Separata k. Papper Ja Nej Plockanalys följde inte avfall Sveriges rekommendatio ner Lerum 41510 Separata k. Papper Lidingö 47185 Separata k. Papper Nacka 101231 Separata k. Papper Nässjö 31178 Separata k. Papper Partille 37880 Separata k. Papper Sigtuna 47146 Separata k. Papper Sollentuna 71848 Separata k. Papper Solna 79707 Separata k. Papper Sundbyberg 49424 Separata k. Papper Sundsvall 98810 Separata k. Papper Trollhättan 58238 Separata k. Papper 55

Kommun/ förbund Inv. Insamlingsy. Påsmaterial Kontaktad? Inkluderad i studien? Anledning Tyresö 47304 Separata k. Papper Täby 70405 Separata k. Papper Uddevalla 55763 Separata k. Papper Ja Ja Umeå 125080 Separata k. Papper Ja Ja Upplands Väsby 44605 Separata k. Papper Vallentuna 33175 Separata k. Papper Varberg 62755 Separata k. Papper Ja Ja Vellinge 35790 Separata k. Papper Värmdö 43444 Separata k. Papper Västerås 150134 Separata k. Papper Västra Mälardalens kommunalförbu nd 48653 Separata k. Papper Växjö 91060 Separata k. Papper Örnsköldsvik 56139 Separata k. Papper Österåker 44130 Separata k. Papper Karlstad 91120 Separata k. Papper Lidköping 39506 Separata k. Papper Västervik 36551 Separata k. Papper Falkenberg** 20035 Separata k. Papper ** Ja Skellefteå 72421 Separata k. Papper Ja Nej Ej svar på mail Ystad 30000 Separata k. Papper Ja Ja Luleå 77470 Separata k. Papper Ja Ja Sundsvall 98617 Separata k. Papper Ja Nej Ej svar på mail Nyköping 55467 Separata k. Plast Ja Ja Uppsala 219914 Separata k. Plast Ja Nej Plockanalys följde inte avfall Sveriges rekommendatio ner Vänersborg 39009 Separata k. Plast Ja Ja Oxelösund*** 12037 Separata k. Plast Erhölls från Tekniska verken *** Nej Norrköping (innan byte till fyrkärl) 140338 Separata k. Plast Ja Ja Uddevalla (innan byte till papperspåse) 31212 Separata k. Plast Ja Ja * Plockanalys från Sjöbo var inkluderad i en rapport som Sysav gjorde 2017 där insamlingsresultat 56

undersöktes i ett flertal skånska kommuner. Sjöbo valdes att inkluderas för att göra det statistiska underlaget bredare även om kommuner har färre invånare än 30 000. ** Plockanalys från Falkenberg erhölls i svarsmailet från avfallsbolaget Vatten och Miljö i Väst där plockanalysen från Varberg efterfrågades. Falkenberg valdes att inkluderas för att göra det statistiska underlaget bredare även om kommuner har färre invånare än 30 000. *** Plockanalys från Oxelösund fanns tillgänglig redan i början av studien (tilldelades av kontakt på Tekniska verken). Då antalet plockanalyser var så pass få för separata kärl med plastpåse övervägdes plockanalysen att inkluderas. Dock avvek den från Avfall Sveriges rekommendationer för genomförande av plockanalyser och valdes därför att inte inkluderas i studien. 57

Bilaga B Tabell 14, Tabell 15, Tabell 16 och Tabell 17 innehåller tabeller med medianvärden från studerade kommuner, medianvärden från Avfall Sveriges rapport, min- och maxvärde samt antal mätvärden för varje kategori. Tabell 14. I tabellen visas beräknad utsorteringsgrad, utsorteringsgrad enligt Avfall Sveriges rapport 2016:28, se celler i tabellen mellan fetmarkerade rader. Tabellen visar även min-, maxvärde, antal plockanalyser som från antal kommuner som ligger till grund för beräkningarna i tabellen Fyrfackskärl Separata kärl (papperspåse) Separata kärl (plastpåse) Optisk sortering Medianvärde 78 % 75 % 77 % 61 % Medianvärde från 76 % 73 % 73 % Saknas Avfall Sverige (Leander et al., 2016) Minvärde 63 % 55 % 72 % 55 % Maxvärde 89 % 92 % 83 % 80 % Antal 8 9 4 10 plockanalyser Antal kommuner 3 9 4 4 Tabell 15. I tabellen visas beräknad renhetsgraden, renhetsgraden enligt Avfall Sveriges rapport 2016:28, se celler i tabellen mellan fetmarkerade rader. Tabellen visar även min-, maxvärde, antal plockanalyser som från antal kommuner som ligger till grund för beräkningarna i tabellen Fyrfackskärl Separata kärl (papper) Separata kärl (plast) Optisk sortering Renhetsgrad 97,5 % 96,7% 91,5% 98,2 % Renhetsgrad enligt Avfall Sverige (Leander et al., 2016) 97,0 % 95,9 % * 95,9 % * 91,5 % Minvärde 96,9 % 86,00 % 91,0 % 89,80 % Maxvärde 98,2 % 98,7 % 94,0 % 99,60 % Antal 8 9 4 10 plockanalyser Antal kommuner 3 9 4 5 Beräknad för separata kärl med både papper, bioplast och plastpåse. 58

Tabell 16. I tabellen visas det beräknade plasthalten från studien samt från Avfall Sverige, se celler i tabellen mellan fetmarkerade rader. Tabellen visar även min-, maxvärde, antal plockanalyser som från antal kommuner som ligger till grund för beräkningarna i tabellen Fyrfackskärl Separata kärl (papper) Separata kärl (plast) Optisk sortering Plasthalt 0,8 % 0,5 % 1,4 % 0,4 % Plasthalt enligt 0,5 % 0,3 % 0,3 % 1,9 % Avfall Sverige (Leander et al., 2016) Minvärde 0,5 % 0,4 % 0,5 % 0,2 % Maxvärde 1,5 % 1,3 % 5,9 % 2,3 % Antal 7 5 3 7 plockanalyser Antal kommuner 2 5 3 2 Tabell 17. I tabellen visas beräknad andel övrigt material, se celler i tabellen ovan fetmarkerade rader. Tabellen visar även min-, maxvärde, antal plockanalyser som från antal kommuner som ligger till grund för beräkningarna i tabellen Andel övrigt material Fyrfackskärl Separata kärl Separata kärl Optisk (papper) (plast) sortering 1,6 % 2,9 % 5,5 % 1,2 % Minvärde 1,3 % 0,8 % 2,6 % 0,9 % Maxvärde 1,9 % 13 % 7,2 % 10,2 % Antal 7 5 3 7 plockanalyser Antal kommuner 2 5 3 2 59

Bilaga C Bilagan innehåller komplement och uträkningar till analys av yttre faktorer. Tabell 18 innehåller material hämtat från (Avfall Webb, 2017). I tabellen när matavfallsinsamling infördes, om det är frivillig eller obligatorisk insamling, utsorteringsgrad och renhetsgrad enligt studerade plockanalyser. Utsorteringsgraden och renhetsgraden är hämtat från de plockanalyser som utgör dataunderlag i resultatdelen i rapporten. Tabell 18. visar om det är obligatorisk eller frivillig insamling samt vilket år insamling av matavfall (oavsett insamlingssystem) infördes. Nyköping, Sjöbo och Falkenberg saknas då information saknas på Avfall Web när de införde matavfallsinsamling Infördes År sedan införande Utsorteringsgrad Renhetsgrad Ystad 2008 10 67 97,4 Vänersborg 2000 18 81 94 Varberg 2014 4 64 98,7 Umeå 2007 11 75 94,4 Uddevalla plast 2000 18 83 91,40 Uddevalla papper 2000 18 92 95,4 Trelleborg glesort 2009 9 76 97,9 Trelleborg anderslöv 2009 9 88 97,6 Trelleborg 2017 2009 9 78 97,4 Trelleborg 2016 2009 9 78 96,9 Trelleborg 2015 2009 9 74 97,2 Trelleborg 2014 2009 9 78 98,2 Norrköping 1998 20 72 91,5 Motala och 6 Borensberg 2012 80 97,9 Lund 1998 20 82 97,7 Luleå 1998 20 78 86 Linköping 2018 2012 6 64 98,7 Linköping 2016 2012 6 55 98,4 Linköping 2015 2012 6 59 98,6 Linköping 2014 2012 6 73 97,6 Linköping 2013 2012 6 72 97,6 Kävlinge 2013 5 55 98,5 Kristianstad 1994 24 78 96,2 Kalmar område 2 2015 3 61 99,6 Kalmar område 1 2015 3 58 98,7 Gävle 2004 14 78 96,7 Eskilstuna 2008 10 56 96,8 Borås 1993 25 62 89,80 60

Tabell 19 visar beräkningar för medianvärde för utsorteringsgrad och renhet beroende på om kommunerna har samlat in matavfall i mer eller mindre än åtta ås samt och det är frivilligt eller obligatoriskt att samla in matavfall i kommunerna. Tabell 19. Uträkningar för utsorteringsgrad och renhetsgrad för kommuner som har samlat in matavfall i mer och mindre än åtta år. Samma sak har beräknats för kommuner med frivillig och obligatorisk insamling av matavfall. Utsorteringsgrad (median) Minvärde Maxvärde Frivillig 72 61 78 Obligatorisk 75 55 92 Renhetsgrad (median) Minvärde Maxvärde Frivillig 96,7 91,5 98,7 Obligatorisk 97,7 86,0 98,7 61

Bilaga D Intervjuer D.1 Frågor till intervjuer Allmänna frågor 1. Har ni som kommun haft någon speciellt målsättning eller fokus kring att förbättra insamlingsresultatet av matavfall? 2. Har ni gjort några speciella åtgärder för att förbättra insamlingsresultatet? Information 3. Hur informeras användaren om hur matavfall skall sorteras (Vad är matavfall). Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? 4. Görs något för att användaren skall förstå syftet med att sortera ut matavfall. Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? Påsen 5. Hur upplevs påsen av användaren (tålig, skör osv)? 6. Hur upplever ni påsen? Användarvänlighet 7. Erbjuds hållare? 8. Hur får man nya påsar? 9. Gör ni något annat för att göra det mer användarvänligt att utsortera matavfall? Obligatoriskt/frivilligt och taxering 10. Är det frivilligt eller obligatoriskt att sortera ut matavfall? 11. Använder ni miljöstyrd taxa? Hemkompostering 12. Hur många hemkomposterar i er kommun? 13. Är det straffavgift på att hemkompostera? Övrigt 14. Finns det något övrigt som du anser har bidragit till ert goda resultat? 62

C.2 Intervju Vänersborg Sammanfattning av telefonintervju med Lars Jensen. Enhetschef Kretslopp och Vatten - Vänersborgs Kommun Allmänna frågor 1. Har ni som kommun haft någon speciellt målsättning eller fokus kring att förbättra insamlingsresultatet av matavfall? Nej, inga uttalade mål eller fokusområden men arbetat konstant med att förbättra insamlingsresultaten. 2. Har ni gjort några speciella åtgärder för att förbättra insamlingsresultatet? Vid införande (2000) av matavfallsinsamling gjordes stor kraftansträngning vid informationskampanjer. De senare åren har insatser gjort där det har funnits behov av att förbättra insamlingen (i områden där det funnits behov). En avfallsapp har skapats för att de ungas intresse av källsortering skall fångas. Detta upplevs ha god påverkan på insamlingsresultatet. Information 3. Hur informeras användaren om hur matavfall skall sorteras (Vad är matavfall). Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? Avfallsappen och hemsidan är de kanaler som är tänkt att föra ut kontinuerlig information till användarna. Det delas även årligen ut en miljöalmenacka som innehåller information som skall underlätta och informera om sopsortering. Större reklamkampanjer har genomförts på både lokaltv och radio för att nå ut till en bredare massa. Man arbetar även med att göra reklamkampanjer till hemsidan med rörliga bilder då det anses ha stor genomslagskraft. Man arbetar aktivt för att hänga med i tiden gällande informationsspridning. Lars anser att avfallsappen och miljöalmanackan sprider information med en tillräckligt god frekvens. 4. Görs något för att användaren skall förstå syftet med att sortera ut matavfall. Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? Användaren informeras hur deras matavfall röts till biogas vilket gör en stor miljönytta. Detta görs genom samma kanaler som information sprids, ibland annat miljöalmanackan. Det bedöms att invånarna förstår miljönyttan med att sortera ut matavfall. Påsen 5. Hur upplevs påsen av användaren (tålig, skör osv)? Användaren får bekosta och införskaffa egna plastpåsar. Det går att använda vilken plastpåse som helst då de slängs i separata kärl. 6. Hur upplever ni påsen? Det anses inte vara något problem att användarna får införskaffa egna påsar. Detta sker vid handling av t.ex. matvaror. Användarvänlighet 7. Erbjuds hållare? 63

Ingen hållare delas ut 8. Hur får man nya påsar? Inga påsar delas ut 9. Gör ni något annat för att göra det mer användarvänligt att utsortera matavfall? Inget som specifikt berör användarvänligheten Obligatoriskt/frivilligt och taxering 10. Är det frivilligt eller obligatoriskt att sortera ut matavfall? Det är obligatoriskt 11. Använder ni miljöstyrd taxa? Ingen miljöstyrd taxa. Hämtningen av matavfall ingår i avfallsabonnemanget. Det är dock möjligt att reglera hur ofta sophämtning genomförs. Det kan även bli billigare om användaren hemkomposterar. Hemkompostering 12. Hur många hemkomposterar i er kommun? Inga uppgifter 13. Är det straffavgift på att hemkompostera? Det kostar 375 kr att ansöka om lov för hemkompostering till Miljökontoret i Vänersborg. Övrigt 14. Finns det något övrigt som du anser har bidragit till ert goda resultat? I Vänersborgs kommun har matavfall samlats in i 18 år. Information har skickats ut genom olika kanaler sedan införande vilket har gjort att invånarna har haft många möjligheter att läsa infon och förstå varför de skall sortera ut matavfallet. Lars upplever att detta har haft en stor påverkan det goda insamlingsresultatet. 64

D.3 Intervju Uddevalla Sammanfattning av telefonintervju med Lars Cart-Lamy. Fd. renhållningschef på Uddevalla Kraft AB. Arbetar numera kvar som konsult. Allmänna frågor 1. Har ni som kommun haft någon speciellt målsättning eller fokus kring att förbättra insamlingsresultatet av matavfall? Uddevalla kommun har som mål att alltid ha högre renhet än 90 % i matavfallspåsen. I övrigt har kommunen inga bestämda mål utan strävar efter att alltid bibehålla/förbättra insamlingsresultatet. 2. Har ni gjort några speciella åtgärder för att förbättra insamlingsresultatet? Uddevalla bytte år 2016 från plastpåse till papperspåse med förhoppning om att det skulle ha en positiv påverkan på insamlingsresultatet då de det kan anses stimulera användaren att sortera rätt (bättre än plast). Lars berätta det håller på att utvärderas hur bytet har påverkat resultatet. Hos villor som inte anses sortera matavfall på ett korrekt sätts lappar upp på soptunnan där kommunen informerar om att avfallet inte kommer att hämtas om det inte börjar sorteras på ett korrekt sätt. Detta anses ha god påverkan. Information 3. Hur informeras användaren om hur matavfall skall sorteras (Vad är matavfall). Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? En sorteringsguide skickas ut årligen med information om hur användaren skall sortera avfall. Uddevalla har även en mobilapp där invånarna kan få tillgång till information om hur de skall sortera avfall. Appen utvecklas konstant och den är uppskattad av både användare och ansvariga på kommunen. Appen och kommunens hemsida uppdateras kontinuerligt med information som berör sopsortering. Lars anses att appen och den årligen utskickade sorteringsguiden är viktiga framgångsfaktorer bakom det goda resultatet. 4. Görs något för att användaren skall förstå syftet med att sortera ut matavfall. Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? Kommunen tycker att det är viktigt att motivera användaren att sopsortera i syfte att producera biogas. Därför upplyses användaren att biogas är ett substitut till fossila bränslen. Den här typen av information finns på hemsidan och skickas ut i sorteringsguiden årligen. Påsen 5. Hur upplevs påsen av användaren (tålig, skör osv)? Uddevalla kommun har efter övervägande investerat i dyrare påsar som anses ha bättre kvalitet än andra alternativ på marknaden. Ett fåtal användare anser sig ha problem med hållbarheten på påse. Anställda på kommunen åker även runt och informerar på skolor och arbetsplatser om hur man bör sortera matavfall för att påsen skall hålla (tips och trix). 6. Hur upplever ni påsen? Att den är av god kvalitet om man följer rekommendationerna såsom att låta matavfall rinna av innan man slänger det. 65

Användarvänlighet 7. Erbjuds hållare? Ja 8. Hur får man nya påsar? Nya påsar fås vid sophämtning om man hänger ut en tom påse på soptunnan 9. Gör ni något annat för att göra det mer användarvänligt att utsortera matavfall? Användarna informeras om hur man enklast och smidigast sorterar ut matavfall, se fråga 5 (tips och trix). Obligatoriskt/frivilligt och taxering 10. Är det frivilligt eller obligatoriskt att sortera ut matavfall? Obligatorisk 11. Använder ni miljöstyrd taxa? Nej, finns bara en typ av abonnemang där matavfall skall sorteras. Hemkompostering 12. Hur många hemkomposterar i er kommun? Ca 3% 13. Är det straffavgift på att hemkompostera? Nej. Dock måste man ansöka och få ett godkännande från tillsynsmyndigheten innan man kan börja hemkompostera. Övrigt 14. Finns det något övrigt som du anser har bidragit till ert goda resultat? Uddevalla kommun har sorterat ut matavfall i 18 år och har hållit samma linje gällande hur matavfall skall sorteras sedan dess. Invånarna har därför under lång tid på sig att ta del av information genom olika kanaler. Man har också hängt med i tiden genom att bland annat skapa en mobilapp för att informera om sopsortering. Dessa två faktorer anses Lars vara viktiga framgångsfaktorer till att Uddevalla har så pass gott insamlingsresult. 66

D.4 intervju Trelleborg Sammanfattning av telefonintervju med Carina Eklund. Miljö- och kvalitetsutvecklare på Avfalls- och återvinningsavdelningen Trelleborgs kommun. Allmänna frågor 1. Har ni som kommun haft någon speciellt målsättning eller fokus kring att förbättra insamlingsresultatet av matavfall? Inga bestämda mål. Arbetar med konstant förbättring av insamlingsresultatet i kommunen. 2. Har ni gjort några speciella åtgärder för att förbättra insamlingsresultatet? En okulär besiktning görs vid hämtning av avfall där en lapp lämnas på soptunnan om användaren inte sorterar ut matavfall på ett korrekt sätt. Detta är dels tänkt att aktivt förbättra insamlingen samt att ge användaren en uppfattning av att mottagaren faktiskt bryr sig och vilken insats han/hon gör i hemmet angående källsortering. Detta anses Carina har ha god påverkan på insamlingsresultatet. Information 3. Hur informeras användaren om hur matavfall skall sorteras (Vad är matavfall). Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? Vid införande av fyrfacksystemet åkte personen från kommunen ut och personligen spred information till användarna om hur de skall sortera avfall. Carina berättar att de tror på mänsklig kontakt och dialog och har fått god feedback av användarna. I övrigt skickas sporadiskt broschyrer ut med sorteringsanvisningar och dylikt (någon gång per år). Carina anses att deras information via broschyrer och mänsklig kontakt vid införande innebär en god och därför tillräckligt informationsspridning till invånarna i kommunen. 4. Görs något för att användaren skall förstå syftet med att sortera ut matavfall. Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? Görs under informationsrundturer och i broschyrer (se ovan). Kommunens skolbussar drivs på den producerade biogasen vilket är tänkt att motivera kommunens invånare att sortera matavfallet. De fungerar som en reklampelare. Påsen 5. Hur upplevs påsen av användaren (tålig, skör osv)? Det har kommit in klagomål på påsen. Speciellt under sommaren 2017 då man insåg efter klagomål att de påsar man delat ut den sommaren var del av en batch fel tillverkade påsar från Sansac. Man fick därför dela ut nya påsar som var korrekt tillverkade. I övrigt var det flest klagomål vid införande av insamlandet av matavfall, vilket glesades ut med tiden. Carina anser att det beror på att påsen är tålig om den hanteras som den ska. Detta är något som kan ta en stund innan folk lär sig. 6. Hur upplever ni påsen? Bortsett från den felaktiga batchen upplevs den fungera bra om man följer råd om hur man bör hantera matavfallet. Användarvänlighet 7. Erbjuds hållare? Ja 67

8. Hur får man nya påsar? En påse läggs ut på soptunnan vid sophämtning varpå nya påsar lämnas. Kan även hämtas på återvinningscentralen. 9. Gör ni något annat för att göra det mer användarvänligt att utsortera matavfall? Man erbjuder möjlighet till tillfällig hämtning av avfall, t.ex. på sommaren. Obligatoriskt/frivilligt och taxering 10. Är det frivilligt eller obligatoriskt att sortera ut matavfall? Det är obligatoriskt. 11. Använder ni miljöstyrd taxa? Nej. Det finns en typ av abonnemang (d.v.s. fyrfackskärl) Hemkompostering 12. Hur många hemkomposterar i er kommun? Det finns inga ansökningar gjorda om hemkompostering men det bedöms att ett fåtal gör det ändå. Anses vara väldigt få. 13. Är det straffavgift på att hemkompostera? Det kostar 930 kr i timmar för kommunen att behandla en ansökan om hemkompostering. Övrigt 14. Finns det något övrigt som du anser har bidragit till ert goda resultat? Invånarna i Trelleborg har länge vetat om vad biogas är då biogasanläggningen Jordberga ligger i Trelleborgs kommun. Därför han biogas figurerat i lokal media och i samhällsdebatten under en längre tid. Detta anses ha underlättat att motivera invånarna att sortera ut matavfall så mängden av den lokalt producerade biogas ökar. 68

D.5 Intervju Borås Sammanfattning av telefonintervju med Karina McConell Miljösamordnare på Borås Energi och Miljö AB Allmänna frågor 1. Har ni som kommun haft någon speciellt målsättning eller fokus kring att förbättra insamlingsresultatet av matavfall? Nej, inga specifika mål angående insamling av matavfall 2. Har ni gjort några speciella åtgärder för att förbättra insamlingsresultatet? Arbetar med Borås högskola för att komma på nya sätt att höja insamlingsresultatet. Kommunanställda åker även runt till hyresvärdar för att sprida information om hur avfall skall sorteras och varför det är viktigt. Denna nära kontakt med hyresvärdar anses ha stor påverkan på folks vilja att källsortera. Information finns även tillgänglig på olika språk. Information 3. Hur informeras användaren om hur matavfall skall sorteras (Vad är matavfall). Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? Information sprids sporadiskt med den faktura som användaren får hemskickat. En större kampanj där man annonserade i lokaltidningen och på fler kanaler hölls när man övergick från kompostering till rötning. 4. Görs något för att användaren skall förstå syftet med att sortera ut matavfall. Hur ofta görs detta? Vilka kanaler? Bussarna i Borås drevs tidigare på den biogas man producerade under rötningen. Under den tiden var bussarna märkta med reklam-slogans likt Drivs på dina bananskal. Detta tror ha spridit en motiverande känsla av nytta till invånarna i kommunen. Stadens sopbilar drivs även på biogasen vilket också anses också ge motivation för användarna att sopsortera. Påsen 5. Hur upplevs påsen av användaren (tålig, skör osv)? Den anses fungerar bra. Dock har enstaka batcher av påsar varit felkonstruerade vilket har orsakat problem i hushållen. Dessa byttes dock ut snabbt. Matavfallspåsen anses av vissa vara lite för liten (orymlig). Karina anser dock att inte det finns något större missnöjde bland invånarna med påsen. 6. Hur upplever ni påsen? Anser den bra och funktionsduglig. Angående storleken är syftet att användarna ska byta påse oftare för att undvika lukt i hemmet. Användarvänlighet 7. Erbjuds hållare? Nej 8. Hur får man nya påsar? En påse knyts på soptunnan så erhålls nya vid sophämtning. 9. Gör ni något annat för att göra det mer användarvänligt att utsortera matavfall? 69

Matoljeinsamling erbjuds på sopstationer. Detta anses vara en bra introduktion då stora mängder matolja samlas in och går till rötning. Obligatoriskt/frivilligt och taxering 10. Är det frivilligt eller obligatoriskt att sortera ut matavfall? Obligatorisk 11. Använder ni miljöstyrd taxa? Nej Hemkompostering 12. Hur många hemkomposterar i er kommun? Färre än 2 % 13. Är det straffavgift på att hemkompostera? Det är en viss avgift, visste inte på rak arm vad det kostar. Övrigt 14. Finns det något övrigt som du anser har bidragit till ert goda resultat? Samlat inte matavfall sedan 93. Invånarna har därför länge vetat om att de bör sortera matavfall. Detta är Karina övertygad om att det påverkar insamlingsresultatet positivt. Tar även emot invandrare som går på SFI på kurser så de får lära sig varför man skall sopsortera samt lära sig om biogas. 70

Bilaga E Utsorteringsgrad, renhetsgrad och plasthalt för varje inkluderad kommun 71