Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Relevanta dokument
MALL för fortsatt arbete för god, jämställd och jämlik hälsa - utifrån Kommissionen för jämlik hälsas förslag på åtgärder.

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Vårdpaket från vänster. 4,7 miljarder till vården

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

En god start i livet, ett jämlikt GBG

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Samordnade insatser för barn och unga

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Förebyggande insatser med målet att förbättra och utjämna tandhälsan

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Motion: Mödravårdscentralernas uppdrag och Barnavårdscentralernas uppdrag

Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Länsgemensam folkhälsopolicy

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Regeringens prioriteringar för hälso- och sjukvården

Närsjukvårdsberedningen

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Folkhälsa i Angered NOSAM

Forum jämlik stad. Nå dem som behöver det mest. 30 augusti 2017

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Barnhälsovård vid familjecentraler Vad ser vi för effekter?

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Regeringens bedömningar och inriktning för arbete utifrån de åtta nya målområdena, samt Kommissionen för jämlik hälsas förslag till åtgärder

En förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa gravida med övervikt och fetma

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Yttrande över motion 2015:47 av Susanne Nordling (MP) om att permanenta Rinkebyprojektet och införa socioekonomisk viktning för BVC och MVC

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Verksamhetsplan

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten. Gävle

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

BHV-programmet i Sverige

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Uppdrag angående nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Introduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

disposition(ram) Asylsökande och nyanlända (ram)

Landstingsfullmäktiges protokoll. Återremitterat ärende: Styrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport för år 2015

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Lagstiftning kring samverkan

Barnhälsovård i Skåne

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

FRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Familjecentraler. -det är grejor det

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

För en god och jämlik hälsa (SOU 2017:4)

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Svensk hälso- och sjukvård

Februari Varför Familjecentral?

Utökad samverkan kring barnfamiljer i Hässelby-Vällingby FÖRSTUDIERAPPORT

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Budgetproposition Signild Östgren

Transkript:

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12

Överenskommelser? Används inom områden som båda parter (regeringen och SKL) identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen i kommuner, landsting och regioner Samordnade insatser på nationell, regional och lokal nivå. Några exempel inom hälsa, vård och omsorg Ökad tillgänglighet i barnhälsovården Professionsmiljarden Förbättrad förlossningsvård och kvinnors hälsa Insatser som främjar psykisk hälsa Överenskommelser inom hälsa, vård och omsorg: https://skl.se/halsasjukvard/overenskommelsermellansklochregeringen.1463.html

SOU 2017:47, målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande sjukvård En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård bör arbeta förebyggande och hälsofrämjande genom att utgå från människors behov och möjligheter. Inriktningen för ett arbete för en jämlik vård och en hälsofrämjande hälso- och sjukvård bör präglas av ett systematiskt jämlikhetsfokus och inriktas mot en förbättrad tillgänglighet för att motsvara olika behov.

SOU 2017:47, målområde 1: det tidiga livets villkor Ojämlikhet genom olika möjligheter i det tidiga livets villkor medför att barn har skilda förutsättningar att utvecklas. Tandvården har under många år varit en föregångare i det preventiva arbetet, särskilt vad gäller kariesprevention och dagens unga generation har en helt annan tandhälsa än tidigare generationer. I dag ser vi emellertid stora, och stigande, skillnader i kariesförekomst mellan olika socioekonomiska grupper.

SOU 2017:47 Viktiga förutsättningar för [att åstadkomma en god och jämlik hälsa] är en jämlik mödra- och barnahälsovård Kommissionens förslag: Kommuner och landsting bör utveckla samverkansformer med barns bästa i centrum, såsom familjecentraler, tillämpa utökat hembesöksprogram riktat till nyblivna föräldrar, där socialtjänsten involveras, så att de omfattar alla nyfödda barn.

SOU 2017:47 Samverkan är inte ett mål utan ett medel för att uppnå önskvärda effekter. För att stödja barnets utveckling utifrån barnets förutsättningar finns det flera aktörer, såsom barnhälsovården, förskolan, mödrahälsovården, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och tandvården.

Barnkonventionen (axplock) Art 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Art. 6: Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Art. 18: Barnets föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling Art. 19: Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet. Art. 24: Varje barn har rätt till bästa uppnåeliga hälsa och rätt till hälso- och sjukvård. Art. 26: Varje barn har rätt till social trygghet.

Foto: Tidningen Mitt i Stockholm

Ökad tillgänglighet och samverkan i barnhälsovården, för jämlik hälsa Bakgrund Fler än 110 000 barn föds varje år i Sverige Hög kvalitet i barnhälsovården men utmaningar & förbättringsområden Vad ska arbetet leda till? Barnhälsovården ska nå ut till alla nå fler barn och familjer i områden med socioekonomiska utmaningar, nå de med stora behov Ökad samverkan mellan BVC, socialtjänst och vårdgivare inom tandvården, för barnets bästa Minskade skillnader i hälsa och tandhälsa mellan olika grupper

Överenskommelse barnhälsovård under 2018 öka tillgängligheten i barnhälsovården för grupper som har sämre hälsa och tandhälsa och lägre vaccinationstäckning, genom utökade hembesök eller annan uppsökande verksamhet i främst socioekonomiskt utsatta områden (åldersgrupp 0 6 år). [ ] den uppsökande verksamheten bör i möjligaste mån ske i samverkan med socialtjänst och vårdgivare inom tandvården. Målsättning att ingå överenskommelser med liknande inriktning även 2019 och 2020

Landsting, SKL och myndigheter Landsting och regioner Identifierar sina behov på regional och lokal nivå Planerar, genomför och följer upp nyttan: barnhälsovårdens uppsökande verksamhet, samverkan BVC-socialtjänst-tandvård SKL stöd och samordningsansvar Administrerar fördelning av medel Inventerar nuläge, behov och önskemål Följer upp och sammanställer delrapport resp. slutrapport till Socialdepartementet Statliga myndigheter Socialstyrelsen: följa och analysera genomförandet, utgöra stöd. + uppdrag att stödja implementeringen av nationella riktlinjer för prevention och förebyggande av ohälsosamma levnadsvanor. Folkhälsomyndigheten: följa arbetet, utgöra stöd i genomförandet + uppdrag att stärka sitt arbete med information och kommunikation om vaccinationer.

Fördelning av medel - Prislapp per barn 0-6 år (1 nov 2017) - Justerad CNI (socioekonomiska variabler) o Personer födda i länder utanför EU o Ensamstående förälder med barn <= 17 år o Personer som flyttat in i området o Arbetslösa eller i åtgärd 16-64 år o Lågutbildade 25-64 år

Uppföljning Delredovisning Senast 20 augusti 2018 till SKL Slutrapportering Senaste 15 februari 2019 till SKL Beskrivning av det som görs eller planeras (t.ex. prioriteringar, målgrupper, önskvärda effekter) Uppnådda resultat och hur dessa ska bibehållas (t.ex. vilka har nåtts, nya arbetssätt, om nya samverkansformer etablerats eller befintliga förstärkts, utmaningar)

Reflektion/diskussion Intresse och förutsättningar för samverkan med BHV? Möjligheter och utmaningar med denna satsning? Tidningen Tandspegeln nr 1 2017 Folktandvården Region Gävleborg

Tack! Tyra Warfvinge tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12