Natur i Göinge ÅRSSKRIFT FÖR GÖINGEBYGDENS BIOLOGISKA FÖRENING. Ny serie. Nr 45. 2014
2014 Natur i Göinge Årsskrift för Göingebygdens Biologiska Förening Ny serie. Nr 45 Särtryck 1-9 Ingemar Ahlén Bechsteins fladdermus och andra arter i Göingebygden Omslagsbilden: Bechsteins fladdermus på väggen innanför entrén till en gruva i Ignaberga den 11 september 2014. Ansamlingen av fladdermöss av flera arter denna årstid kallas svärmning och det finns fyra olika teorier om varför de gör det. Ingen av dessa förklaringar stämmer med vad som sker vid Ignaberga. Fladdermössen jagar insekter både innanför och utanför under en period i augusti och september då det samlas mycket insekter där, samtidigt som tillgången blir knapp ute i markerna. Foto: Ingemar Ahlén. Äldre årgångar av Natur i Göinge finns i begränsat antal till salu. Önskade exemplar erhålls genom att nedan angivet belopp sätts in på föreningens plusgiro 34 50 97-0. Ange vilka årgångar som önskas! Årg 1951-62: 5 kr/ex, årg 1972 och 1976-77: 10 kr/ex; årg 1978-2014: 20 kr/ex. En portokostnad på minst 15 kronor tillkommer.
Bechsteins fladdermus och andra arter i Göingebygden Ingemar Ahlén Fladdermusfaunan i Göingebygden är artrik och präglas av landskapets övergång från storskogen i norr till mosaiken odlingsmark och lövskog i söder. Särskild betydelse har ädellövskogen och den rika förekomsten av gamla träd och inslag av våtmarker. Av Skånes (och Sveriges) 19 kända arter finns inte mindre än 16 i Göingebygden. Jag skall här först redovisa fakta om Bechsteins fladdermus, historiken, artens biologi och framför allt situationen i Ignaberga. Därefter följer kortfattad information om de övriga arterna. Bechsteins fladdermus (Myotis bechsteinii) Första fyndet i Sverige gjordes på hösten1863 av entomologen E. Wahlgren då han anträffade ett exemplar i ett ihåligt träd vid Tjörnarp i Skåne. Övervintrande exemplar hittades för första gången i de underjordiska kalkgruvorna i Ignaberga 1867. En gammal uppgift om övervintrare i Kristianstad anses gälla Balsbergsgrottan, en plats som veterligt inte hyst arten regelbundet. Det finns också uppgifter från början av 1900-talet om förekomster vid Lyngby och Stehag. Den följande redovisningen om vad som är känt från senare tid tar först upp övervintringsplatser, därefter sommartillhållen och slutligen fakta om artens status i Europa och Sverige. Övervintringsplatser Bechsteins fladdermus har använt Ignaberga-gruvorna som övervintringsplats i snart 150 år. Eftersom gruvorna i trakten funnits under ett flertal sekler är det inte omöjligt att Bechsteins fladdermus egentligen har en flerhundraårig historia i Ignaberga. Det finns heller inga uppgifter om att de någonsin varit helt borta när man letat efter dem. Sedan 2005 har Göingebygdens biologiska förening varje vinter genomfört inventeringar av antalet fladdermöss i de tre gruvorna i Ignaberga. Det största antalet Bechsteins fladdermus som räknats per vinter sedan dess är 18 och det minsta 5 individer. Variationer i antalet övervintrare beror troligen mest på att en del av dem under milda vintrar väljer andra tillhåll, t.ex. i gamla ekar, rasbranter och stenrösen. Enligt arkivalier framgår det att flera namngivna personer samlade in Bechsteins fladdermus och sände till museer och privata samlare både i Sverige och utomlands. Detta skedde såväl från Ignaberga som Lyngby och Stehag. Verksamheten började redan på 1860-talet och fortsatte en bit in på 1900-talet. Intresset för arten var kanske då lika stort som idag. Nu är emellertid situationen under god kontroll. Tykarpsgrottan i Ignaberga är möjlig att under vissa årstider besöka under ledning av guide. Fladdermössen utsätts inte för störningar NiG 2014 Sidan 1
Fig. 1. Lång tid efter svärmningen när det blir ordentlig kyla ute, dvs. i oktober eller november kommer fladdermöss in för övervintring. Bechsteins fladdermus brukar då sätta sig längre in gruvorna och ofta är det flera som tillsammans hänger fritt under taket. På våren i april ger de sig av, ofta vid tidpunkter då vädret blivit gynnsammare. Det är ett mysterium hur de kan märka väderomslag där de länge suttit i näranog konstant temperatur och fuktighet. Foto: Arne Gustavsson. och tillhållen för övervintrande Bechsteins fladdermus undviks helt. De två andra gruvorna är inte tillgängliga för besök. Under vintern 2013-2014 har det varit automatisk inspelning av ultraljud hela vintern i två av gruvorna och under vintern 2014-2015 finns automatisk inspelning i alla tre gruvorna. Det man då får reda på är när de olika arterna kommer in, om de är aktiva under vintern och när de ger sig av. Eventuella störningar kan också registreras. Fladdermössen besöker gruvorna under en period i augusti-september då de sitter nära ingångarna och flyger ut och in för insektjakt. Först långt senare kommer de för övervintring och sätter sig i håligheter, sprickor eller på väggarna. Bechsteins fladdermus brukar samlas i grupper som ofta hänger fritt under taket. De går i dvala men normalt vaknar de till ibland under vintern och kan då flyga och flytta mellan olika platser. Under april försvinner fladdermössen ut till sommartillhållen, ibland efter att ha testat väder och insektförekomst några gånger. På grund av Nordkalks planer på utvidgad kalkbrytning uppkom farhågor om att verksamheten skulle komma för nära en av gruvorna, Champinjongruvan. Jag föreslog då att man borde stoppa täkten på större avstånd från gruvan och installera en vibrationsmätning som tillsammans NiG 2014 Sidan 2
a Fig. 2. Interiör från Tykarpsgrottan där man sedan 1700-talet hindrat ras genom att överallt lämna pelare. Foto: Ingemar Ahlén. med registrering av ultraljud kan påvisa eventuell påverkan från brytningen när den närmar sig eller från tunga transporter i närheten. Frågan ledde till en överenskommelse som Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen fastställde. Sommartillhåll Förutom fynden i Lyngby och Stehag finns knappast några äldre uppgifter om sommartillhåll. På 1960-talet rapporterades en yngelkoloni av Bechsteins fladdermus från Karlarp (nära Tjörnarp). Ett dött exemplar anträffades 1976 hängande på en taggtråd vid Dösjöskogen nära Sövdesjön. När metoden att studera fladdermöss med ultraljudsdetektor påbörjades i Sverige 1978 blev det möjligt att söka efter jagande Bechsteins fladdermöss i Skåne. Jag skaffade mig erfarenheter och inspelningar av arten tillsammans med forskare och experter i Österrike och Tyskland. Under senare år då arten påvisats med en liten population på Bornholm har jag också medverkat med inspelningar vid de studier som Hans Baagøe leder där och då ytterligare stärkt sökbilden för artens miljöer. De första sommarfynden vi gjorde med detektor i Skåne var 1983, 1984 och 1986, då flygande exemplar observerades på fyra platser i Södra Mellby och Rörums socknar i östra Skåne (Stenshuvud och Forsemölla). 2006 då jag inte visste att arten hade upptäckts ny för Sverige 1863 vid Tjörnarp, ledde min från kontinenten förvärvade sökbild av arten till att börja med en undersökning av en skog just vid Tjörnarp. Vi gjorde då observationer och inspelningar av ett jagande exemplar och vid några gamla bokar fick vi klara indikationer på NiG 2014 Sidan 3
Fig. 3. Naturlövskog där Bechsteins fladdermus söker föda. Marken är till stor del fri från vegetation och lämpar sig väl för att krypande fånga vinglösa smådjur. Foto: Ingemar Ahlén. en koloni. Under följande år avverkades tyvärr bokbeståndet. Inspelningarna analyserades på nytt 2012 och då kunde artbestämningen bekräftas. Arten finns troligen kvar i området, däremot verkar förekomsterna vid Stenshuvud, Forsemölla och Dösjöskogen enligt flera kontroller nu vara försvunna. Under senare år har metoderna effektiviserats genom att placera ut s.k. autoboxar som spelar in ultraljud. Inspelningar från hela nätter kan sedan analyseras. De senaste årens försök att kartlägga sommartillhåll i Skåne har gett enstaka observationer från Munkarp, Hallaröd och Hovdala. På Göingeåsen och Nävlingeåsen har flera nya fynd gjorts varav några områden med indikation på kolonier. Artens status Fynd av subfossil visar att Bechsteins fladdermus varit mycket vanlig i Europa under den tid då ekskogar täckte en stor del av kontinenten. Den förekommer idag som ett flertal små restpopulationer som nu har ett mycket begränsat genetiskt utbyte med varandra. Nya undersökningar visar att arten är den mest stationära fladdermusarten i Europa. Från yngelkolonierna flyger den sällan mer än en kilometer. Arten har en utpräglad förmåga att utnyttja skogens alla skikt och kan hovra för att plocka småkryp på bladverk, men också krypa på marken för att med de stora öronen lyssna in och ta vinglösa insekter och andra smådjur. De flyger ofta i bryn och kan cirkla runt enskilda träd t.ex. i äppleodlingar eller kring stora solitärekar. NiG 2014 Sidan 4
Fig. 4. Naturlövskog med hällpartier och block som vidmakthåller smågläntor där Bechsteins fladdermus brukar jaga flygande insekter. Foto: Ingemar Ahlén. Bechsteins fladdermus kräver gammal, ofta mager naturlövskog med bok, ek, avenbok m.fl. trädarter och med små naturliga gläntor. Förekomst av hackspetthål är en viktig resurs för arten, men den kan också använda fågelholkar för kolonier eller viloplatser. De främsta hoten mot sommarbiotoperna idag är avverkning eller gallring av gammal skog med kontinuitet och även planer på vindkraftsparker. Den skånska populationen är helt isolerad från bestånden på kontinenten och kan mycket väl ha funnits i Skåne i tusentals år. Populationsstorleken är okänd men antas vara färre än 50 adulta individer. Utbredningsområdet för sommarfynd har troligen minskat till mindre än hälften av det tidigare kända. Huvuddelen av artens population finns nu inskränkt till Göingebygden. Vid ArtDatabankens bedömning för rödlistningen 2015 är Bechsteins fladdermus klassad som akut hotad (CR) och anses vara Sveriges mest hotade däggdjur. Arten utnämndes nyligen till Hässleholms kommundäggdjur. Det krävs nu snara insatser för att bevara arten. Det gäller då de viktigaste lövskogsbestånden för sommartillhållen och att övervintringsplatserna måste förbli väl skyddade och antalet om möjligt bli fler. Andra arter i Göingebygden Av de 16 arter som är kända från Göingebygden är det 6 som har bedömts höra till olika hotkategorier enligt ArtDatabankens rödlistning för 2015. Det beror på att några av arterna förekommer i mycket litet antal i Sverige, att de minskar eller får NiG 2014 Sidan 5
sina miljöer försämrade. De hot som kan vara aktuella i Göingebygden är minskande areal gammal naturskog, vindkraftsplaner, ny bebyggelse och störningar. Några av arterna har inte helt regelbunden förekomst utan är kringströvande individer som stannar till i de finaste jaktmarkerna med mycket flygande insekter, t.ex. naturskog, raviner, våtmarker, sjöar, dammar, och parker med gamla träd. Art Hotkat. Känd förekomst i Göingebygden Bechsteins fladdermus (Myotis bechsteinii) CR Ignaberga, Göingeåsen, Hovdala, Tjörnarp Brandts fladdermus (Myotis brandtii) Mustaschfladdermus (Myotis mystacinus) Hovdala Dammfladdermus (Myotis dasycneme) EN Hovdala Vattenfladdermus (Myotis daubentonii) Fransfladdermus (Myotis nattereri) Hovdala, Nävlingeåsen, Göingeåsen, Tjörnarp, Tyringe Trollfladdermus (Pipistrellus nathusii) Pipistrell (Pipistrellus pipistrellus) CR Hovdala Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus) Stor fladdermus (Nyctalus noctula) Leislers fladdermus (Nyctalus leisleri) CR Hovdala, Tyringe, Tjörnarp Sydfladdermus (Eptesicus serotinus) EN Hovdala, Tyringe, Tjörnarp Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii) Gråskimlig fladdermus (Vespertilio murinus) Hovdala, Nävlingeåsen, Tjörnarp Barbastell (Barbastella barbastellus) VU Hovdala, Nävlingeåsen Långörad fladdermus (Plecotus auritus) Hotkategorier i rödlistan 2015: akut hotad (CR), starkt hotad (EN), sårbar (VU). Fig. 5. Bechsteins fladdermus i Ignaberga kalkgruva Foto: Arne Gustavsson. NiG 2014 Sidan 6
Några bra ställen för att skåda och lyssna efter fladdermöss Det artrikaste området är utan tvekan Hovdala, där man kan påträffa åtskilliga arter vid orangeriet, slottet, längs vägen till Mjölmöllan och ravinerna där. Stränderna runt Finjasjön kan vara mycket givande. Nävlingeåsens sluttningar, t.ex. raviner och gammal lövskog vid Oreberget. Tjörnarp vid halvön som går ut i sjön kan också ge rikt utbyte. ingemar.ahlen@slu.se Fig. 6. Ingång till en av gruvorna i Ignaberga. Ett låst galler hindrar obehöriga men tillåter passage av fladdermöss. Den ökade risken för inbrott och skadegörelse gör att förstärkning av ingång och larm nu diskuteras för flera övervintringsplatser i Sydsverige. Foto: Ingemar Ahlén. NiG 2014 Sidan 7
LITTERATUR Ahlén, I. 1993. Stenshuvud - refugium för fauna och flora. sid. 100-107 I: K.-R. Jo hansson (red.). Stenshuvud -nationalparken på Österlen. Naturvårdsverket, Solna. Ahlén, I. 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2): 2 19. Ahlén, I. 2014. Myotis bechsteinii Bechsteins fladdermus. Artfaktablad på Art- Databankens hemsida. http://www.artfakta.se/artfaktablad/myotis_bechsteinii_100085.pdf Ahlén, J. 2009. Fladdermusundersökningar, Hovdala 2009. Rapport. Naturcentrum AB. Ahlén, J. 2011. Inventering av fladdermöss i Skåne 2010. Med särskild inriktning på barbastell och rika bokskogsmiljöer. Länsstyrelsen i Skåne/Naturcentrum AB. Ahlén, J. 2012. Inventering av fladdermöss. Skogar i Tyringe. På uppdrag av Hässleholms kommun. Naturcentrum AB. Baagøe, H.J. 2012: Bechsteins flagermus - ynglende bestand på Bornholm. Natur på Bornholm. Nr. 10, 2012, s. 55-59. Baagøe, H.J. opubl. uppgift: Ett mumifierat ex anträffades hängande på taggtråd vid Dösjö-skogens sydbryn (Sjöbo kommun) den 18 september 1987 av Lars Serritslev Petersen. Förvaras nu på Zoologisk Museum, Köpenhamn. Dietz, C., von Helversen, O. & Nill, D. 2007. Handbuch der Fledermäuse Europas und Nordwestafrikas. Kosmos, Stuttgart. Dietz, M. & Pir, J.B. 2011. Distribution, ecology and habitat selection by Bechstein s bat (Myotis bechsteinii) in Luxembourg. Ökologie der Säugetiere 6. Sid. 1-88. Laurenti-Verlag, Bielefeld. Ekman, S. 1922. Djurvärldens utbredningshistoria på skandinaviska halvön. Albert Bonniers Förlag, Stockholm. Gerell, R.1980. Fladdermöss i några nordöstskånska grottor. Skånes Natur, Årsskrift 67: 63-69. Gerell, R. 1993. Ljus över fladdermössen. Skånes Natur 80: 93-97. Gerell, R. 1997. Fladdermössen i Ignaberga. Natur i Göinge - Årsskrift för Göingebygdens biologiska förening.ny serie 28: 19-23. Heintze, A. 1909. Fynd av M. bechsteinii i Stehag enligt Ekman (1922) där referensen saknas. Nilsson, N.-O. & Gustafsson, M. 2005. Bechsteins fladdermus återfunnen vid Ignaberga i Skåne. Fauna och Flora 100 (3): 8-13. Rybar, P. 1976. Contribution to the analysis of quaternary populations of Myotis bechsteini, with a description of M. bechsteini intermedius sp. nov. Zool Listy 25(1): 13-26. Ryberg, O.1947. Studies on bats and bat parasites. Svensk Natur, Stockholm. NiG 2014 Sidan 8
Siemers, B.M. & Swift, S.M. 2006. Differences in sensory ecology contribute to resource partitioning in the bats Myotis bechsteinii and Myotis nattereri (Chiroptera: Vespertilionidae). Behavioral Ecology and Sociobiology 59: 373-380. Wahlgren, E. 1865. Öfversigt af Kongl. Wetenskaps Akademiens Förh. 1864, sid. 77. Wolz, I. 1986. Wochenstuben-Quartierwechsel bei der Bechsteinfledermaus. Z. Säugetierkunde 51: 65-74. Wolz, I. 1993. Das Beutespektrum der Bechsteinfledermaus Myotis bechsteini (Kuhl, 1818) ermittelt aus kotanalysen. Myotis 31: 27-68. NiG 2014 Sidan 9
Göingebygdens Biologiska Förening Styrelsen och övriga förtroendevalda Ordförande: Lennart Mattsson, Körsbärsvägen 7, 281 40 Hässleholm Tel: 0451-822 48 Sekreterare: Lennart Björkqvist, Järnvägsgatan 27, 281 31 Hässleholm Tel: 0451-141 29 Kassaförvaltare: Ingvar Martinsson, Nääs 2369, 281 97 Ballingslöv Tel: 0451-314 26 Föreningens plusgiro 34 50 97-0 Ledamot: Bo-Göran Andersson, Smålandsgatan 614, 282 34 Tyringe Tel: 0451-510 44 Ledamot: Arne Gustavsson, Klintvägen 11, 281 37 Hässleholm Tel: 0451-155 51 Ledamot: Ulrika Lindblad, Garnvägen 2, 281 46 Tormestorp Tel. 0738-757 604 Ledamot: Johan Falk, Gyvik 2452, 289 73 Immeln Tel. 044-960 50 Suppleant: Nils-Arne Andersson, Gamla vägen 5, 282 92 Västra Torup Tel: 0451-523 42 Suppleant: Gunhild Lindhe, Boalt 5265, 280 22 Vittsjö Tel: 0451-290 09 Revisor: Jerker Thorvaldsson, Lövgatan 3, 281 38 Hässleholm Tel: 0451-363 59 Revisor: Ingvar Andersson, Västerg. 19, 288 32 Vinslöv Tel: 044-807 01 Revisorsuppleant: Roland Kjellander, Bokvägen 16, 280 23 Hästveda Tel: 0451-303 64 Redaktör och ansvarig utgivare för Natur i Göinge: Arne Gustavsson, Klintvägen 11, 281 37 Hässleholm Tel 0451-155 51 e-post: arne.gbf@swipnet.se Årsavgiften för 2014 är 100 kronor, dock 20 kronor för familjemedlem och för ungdom under 18 år Medlemskap kan sökas genom anmälan till sekreteraren eller annan styrelsemedlem Blomfluga sp Foto: Thomas Johnsson Grafisk profil: Thomas Johnsson, thomas.johnsson@studieframjandet.se Hässleholms Tryckshop AB 2014 Tryckt på miljövänligt papper och med miljövänlig färg