Dubbelhärbret i Östbacken

Dubbelhärbret i Östbacken Fasadrestaurering 2010 2011 Östbacken 1:7, 1:8, Alsens sn, Krokoms kommun Julia Cronqvist RAPPORT JAMTLI 2012:16 ISSN 1654-2045

Utgivning och distribution: Jamtli Box 709 831 28 Östersund Tel 063-15 01 00 Fax 063-10 61 68 Jamtli 2012 Allt kartmaterial från GSD-Fastighetskartan Lantmäteriverket Ärende nr MS2006/02204 Omslagsbild: Christina Persson Jamtli Foto: Christina Persson, Jerker Jamte, Jamtli Redigering och layout framsida: Lena Ljungkvist, Jamtli Förlag ISSN 1654-2045

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...3 KARTA...5 HISTORIK...6 KULTURHISTORISK VÄRDERING...6 ANTIKVARISKT RESONEMANG...6 BENÄMNING AV BYGGNADSDELAR...7 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER...8 BYGGNADSBESKRIVNING HÄRBRE NR 1...8 DUBBELHÄRBRE...8 HÄRBRE NR 1...10 ÅTGÄRDER...11 Syllkonstruktion...11 Lyft av härbre...15 Svale...16 Knutlådor...16 Fönster...17 BYGGNADSBESKRIVNING HÄRBRE NR 2...19 ÅGÄRDER...20 Syllkonstruktion...20 Timmerstomme...21 Fönster...24 STÖDMUR...27

Inledning I början av 2000-talet ansökte Gösta Nilsson, fastighetsägare till dubbelhärbret, om bidrag till upprustning av byggnaden hos länsstyrelsen. Härbret hade under årens lopp sjunkit ner i marken med rötskador i syllkonstruktionen som följd. Även timmerstomme och andra byggnadsdetaljer hade fått skador. Av denna anledning fick Jämtlands läns museum i uppdrag att göra ett åtgärdsförslag inför eventuella byggnadsarbeten. Museets antikvarie Erika Schölin tog 2002 fram åtgärdsförslaget och timmermannen Stig Nilsson gjorde kostnadsberäkningar. Inga åtgärder utfördes vid denna tid. Först 2010 och 2011 inkom förnyade bidragsansökningar som gällde dubbelhärbret. Ansökningarna beviljades av länsstyrelsen (länsstyrelsens dnr: 434-1189-10, 434-1453-11). Åtgärdsprogrammet var fortfarande aktuellt och kunde användas, man behövde enbart se över kostnadsberäkningen eftersom det gått några år. Under 2010 och 2011 utfördes restaureringsinsatser av hantverkarna Jerker Jamte och Lasse Wagenius från Timmerdraget på Jamtli. Antikvarisk medverkan och dokumentation har utförts av Christina Persson, Jamtli. Besöksprotokoll, fotografier, ritningar och andra handlingar som rör upprustningen finns i länsmuseets arkiv. Eftersom Jamtli stått för både antikvarisk medverkan och hantverksinsatser slutbesiktigades arbetena av länsstyrelsen. Östersund den 3 april 2012 Julia Cronqvist Antikvarie Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 3

Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 4

Karta 1 km Ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket. Ärende nr MS2006/02204 Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 5

Historik Under 1700-talets andra hälft skedde en uppgångsperiod inom jordbruket i Jämtland. Nya gårdar anlades och husen blev större. Byar/gårdar placerades gärna i sluttningslägen ner mot sjöar och vattendrag. Bebyggelsen låg uppe på höjdlägena och odlings- och ängsmarken mellan bebyggelse och vatten. Dessa drag kan vi delvis finna i den äldre gårdsbildning, Västigårn i Alsen, där dubbelhärbret ingår. Härbret och flera lador ligger väl synligt på sluttningen ner mot Kougstasjön. Gårdens bebyggelsehistoria sträcker sig bakåt till 1700-talet och ett par ekonomibyggnader från denna tid finns bevarade. De flesta har dock flyttats, byggts på och om under årens lopp. Detta gäller även för dubbelhärbret som från början bestått av två enskilda härbren som under 1800-talet sammanbyggts med ett gemensamt gavelröste och tak. I härbre nr 1 finns spår av uppmärkningar på rundtimret vilket tyder på att det antagligen stått på annan plats tidigare och vid senare tillfälle plockats ned och flyttats till nuvarande plats. Idag ligger ett korrugerat plåttak på dubbelhärbret, men på takrotet finns spår efter spikhål från stickspånstak. En av väggarna på det vänstra härbret panelslogs med 1 brädor på 40-talet. Kulturhistorisk värdering Gården finns med i den bebyggelseinventering som Jämtlands läns museum utförde på 70-talet. Två av byggnaderna, boningshuset/tingshuset och dubbelhärbret har fått beteckningen R. Detta innebär att de bedömts ha stort kulturhistoriskt värde. Antikvariskt resonemang Målsättningen med en upprustning av gårdens byggnader är att slå vakt om anläggningens nuvarande karaktär. Avsikten med en kulturhistorisk byggnadsrestaurering är att enbart åtgärda tekniskt skadade delar. Det måste göras stor åtskillnad mellan förslitningsskador och tekniska skador. Förslitning är förändringar som berättar om byggnadens ålder och om hur byggnaden/byggnadsdelen har använts. Denna typ av förslitningsskador ingår därmed i det kulturhistoriska värdet och bidrar till upplevelsen och förståelsen av gångna tiders vardagsliv. En teknisk skada är en skada som nu eller i en omedelbar framtid äventyrar byggnadens fortlevnad. Dessa skador har reparerats. Vid reparationen har material, framställningsteknik och hantverksteknik varit av traditionellt slag. Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 6

Den slutliga upplevelsen av hela byggnaden eller enskilda detaljer är densamma som före insatsen. Trots att insatser måste göras, är meningen med varje allvarligt syftande restaurering att man efter avslutad insats drar sig tillbaka så omärkligt som möjligt. De enskilda, befintliga byggnadsdelarna ska bevaras så långt som möjligt, för att som originaldelar kunna berätta om gångna tiders liv och de förändringar som med åren krävt ändringar och omdisponeringar i byggnaderna. Varje del som byts ut kan bara berätta om hur man tänkte och gjorde i början av 2000-talet. Benämning av byggnadsdelar I följande beskrivning av utförda arbeten utgår märkningen från vägg A som är vägg med huvudingång. Därefter märks väggarna medsols med B, C och D. Mellanväggar märks E o s v. Syllstockarna får nummer 1 och på övriga stockar fortsätter numreringen uppåt. Tredje stocken nedifrån på ingångsväggen får alltså beteckningen A3. Eftersom härbret består av två sammanbyggda härbren, kallas härbret till vänster för nr 1 och det till höger för nr 2. (Se planritning på s 9) Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 7

Genomförda åtgärder Restaureringsinsatserna föranleddes av att byggnaden fått rötskador på syllkonstruktionen, vägg- och fönsterpartier. Byggnaden hade även delvis sjunkit ner i marken. Åtgärderna var angelägna att utföra för att möjliggöra att byggnaden kan bevaras på lång sikt. Byggnadsarbetena skulle följa det åtgärdsprogram för dubbelhärbret som Jämtlands läns museum och byggmästare Stig Nilsson tagit fram 2002 samt övriga villkor som länsstyrelsen angett i sina bidragsbeslut (lst dnr: 434-1189- 10 och 434-1453-11). Byggnadsbeskrivning härbre nr 1 Dubbelhärbre Härbret före restaureringsinsatserna (Foto från åtgärdsprogram) Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 8

Härbrets baksida, här syns den panelade B-väggen på Härbre 1 Byggnaden är ett timrat dubbelhärbre. Det består av två härbren som byggts samman genom ett gemensamt gavelröste och tak. Spår av uppmärkningar i rundtimret på härbre nr 1 tyder på att det flyttats till platsen. De båda härbrena är troligen uppförda under 1700-talet och byggdes samman på 1800-talet. 4.71 m 0.22 m 4.49 m 5.31 m Härbre 1 Härbre 2 4.90 m 4.49 0.48 m 4.19 Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 9

Härbre nr 1 Uppgifter om konstruktion Grund: Knutstenar av natursten, syllvarv med stolpar. Antal stockar i långvägg: 19 i gavelvägg: 30 lägsta syllen i: gavelvägg Timmer, knut/dim./behandling: Rundtimmer, gavelröste och svaledel av bilat timmer, 106/5=21,2 cm, dubbelhaksknut, huggen knut, kort falsning. Bottenbjälklag: Golv av spräckt halvklov lagt i BD-riktning. Golvet ligger på mushyllorna, går ut genom vägg. Mellan/vindsbjälklag: Ursprungligt vindsgolv av spräckta och bilade brädor. Golvet infällt i väggarna B och D. Golvet i det översta bjälklaget vilar på två åsar i A-C riktning som troligen är de gamla takåsarna som återanvänts. Orsaken till antagandet är att de är mycket fint bearbetade, lika stockar i stommen. Golvet är av spontade brädor, ramsågade och handhyvlade både på under- och översidan, lagda i B-D-riktning över båda härbrena, skarvade över D-vägg på härbre nr 1. Nuvarande takkonstruktion: Gemensam för båda byggnaderna. En mittås, tre par sidoåsar. Fem rafter/takfall. Taktro lagd från A-C, är ramsågade takbrädor av blandad bredd, några med vattspår. Spikmärken tyder på att taket har varit täckt med takspån. Övrigt:. Timmerstommen har spår av uppmärkningar på rundtimret vilket tyder på att härbret flyttats till platsen. Härbret är påbyggt med tre timmervarv av bilat virke på A, B och D-väggen och fyra varv på C-väggen. Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 10

Åtgärder Syllkonstruktion I åtgärdsförslaget hade man föreslagit att syll A skulle bytas helt. Istället valde man att ilaga stocken med en bladskarv från hörnet vid B-vägg ca 70cm., d.v.s. in under stolpen och förbi stolpen. Ilagningen har dymlats fast med tre dymlingar. Syll A har lagats med bladskarv som dymlats fast i befintligt virke Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 11

Syllen på B-väggen har i sin helhet bytts mot en ny bilad syllstock. Syllstock på B-vägg är helt utbytt Stolparna under AB-, BC- och CD-hörnet har bytts mot nya stolpar. Välvd stolpe har bytts ut vid AB- hörnet Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 12

Ny syll på B-vägg och välvd stolpe vid AB-hörnet Ny stolpe vid BC hörnet Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 13

Snedsträvorna under mushyllan saknades på B-väggen. Nya tillverkades och sattes dit. Nya snedsträvor under mushylla på B-vägg. Ny stolpe under BC-hörnet Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 14

Lyft av härbre Arbetet med att lyfta härbret och passa in de nya syllarna och stolparna möjliggjordes genom att placera lastpallar under och på sidan om härbret. Balkar lades på lastpallarna för att få ett bra underlag vid lyften som gjordes med luftkuddar. Lyft av härbret med hjälp av lastpallar och balkar Här ser man luftkudden som använts Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 15

Svale Enligt åtgärdsprogrammet behövde inte de två spräckta handbilade halvklovorna vid svalen bytas, trots att man funnit rötskador. Vid restaureringen 2010 hade dessa blivit i sämre skick och byttes därför i sin helhet. Nya spräckta brädor vid svale på Härbre 1 Knutlådor Enligt åtgärdsprogrammet föreslog man att göra en knutlåda vid BC-knuten. Vid arbetets utförande bestämde man att även göra en ny knutlåda vid ABväggens knutkedja. Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 16

Innan knutlådor byggs vid AB-knut och BC-knut Knutlådor på AB-knut och BC-knut Fönster Delar av fönsterluckan som sitter ovan entrén hade rötskador. Fönsterfodrets överdel och underdel har därför bytts, man bytte även fönsterbrädan. Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 17

Fönsterfoder uppe och nere är bytt, även fönsterbrädan på Härbre 1 Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 18

Byggnadsbeskrivning Härbre nr 2 Uppgifter om konstruktion Grund: Knutstenar av natursten, syllvarv med stolpar. Antal stockar i långvägg: 21 i gavelvägg: 32 lägsta syllen i: gavelvägg Timmer, knut/dim./behandling: Blandat rundtimmer och bilat timmer. Timmervarv 17-21, A2 mot B och D samt timret i svalen är bilade. Bottenbjälklag: Golv av spräckta halvklovor lagda i BD-riktning. Halvklovorna är täljda på översidan. Golvet ligger på mushyllorna, går ut genom vägg. Mellan/vindsbjälklag:. Ursprungligt vindsgolv av spräckta och bilade brädor. Förstärkning av golv från A-C med täljd bräda som dymlats fast i golvbrädorna undertill. Golvet i det översta bjälklaget vilar på två åsar i A-C riktning som troligen är de gamla takåsarna som återanvänts. Orsaken till antagandet är att de är mycket fint bearbetade, lika stockarna i stommen. Golvet är av spontade brädor, ramsågade och handhyvlade på under- och översidan, lagda i BD-riktning över båda härbrena, skarvade över D-vägg på härbre nr 1. Nuvarande takkonstruktion: Gemensam för båda byggnaderna. En mittås, tre par sidoåsar. Fem rafter/takfall. Taktro av ramsågade brädor, blandad bredd, lagda från A-C. Några takbrädor har vattspår. Många märken efter spik tyder på att taket tidigare har varit täckt med spån. Övrigt:. Spår i timret av invändig trappa i A5, D6, D8, D9 och D10. Kornbingar på 1:a och 2:a våningen. Härbrets baksida, före restaureringsåtgärderna (Bild från åtgärdsprogram) Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 19

Åtgärder Syllkonstruktion Syllen på A-vägg har iskarvats med en bladskarv ca 1 meter från hörnet AD och fästs med tre kilade dymlingar. Syllen på D-vägg har iskarvats med en bladskarv ca 1,2 meter från hörnet AD och fästs med tre kilade dymlingar. Stolpen under AD-knut vändes ett halvt varv så att den anfrätta sidan kom inåt. D-väggens syllstock ser vi närmst i bild. Den skarvade och med dymlingar fästa A-syllen syns bakom De två strävorna på D-väggen som saknades har ersatts med nya 5 5. Hålet för strävan i syllen var så urgröpt att en kloss lades i hålet för att hålla strävorna på plats. Mushyllan på D-vägg har ilagats mitt på stocken, ca 2 meter. Ilagningen är fastdymlad med tre dymlingar. Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 20

D-väggen, iskarvad mushylla och nya snedsträvor Marknivån vid AD-knut har sänkts. Timmerstomme Det fanns rötfickor/skador i timret framförallt på främst A-vägg och Cvägg. Byggnadsställningar restes därför på dessa två sidor för att kunna åtgärda skadorna. På A-väggen är stockarna en blandning av rundtimmer och bilat timmer. A14 har helt och hållet bytts ut ca 2,6 m från knut B. A15 har ilagats 3,1 m 40 cm från knut B. A17 har ilagats 1 m 40 cm från knut D. Stockarna A14 och A15 är rundade och A17 är bilad. Ilagningarna har fästs med kilade dymlingar. A17 har även spikats i ytterkanterna. A11 har ilagats hela vägen mellan knutarna men knutarna är bevarade. Ilagningen har dymlats fast. Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 21

Arbeten med skarvning av stockar på A-väggen pågår (Foto Jerker Jamte) Skarvade stockar på A-vägg, den understa utbytta stocken är A11 På C-väggen visade det sig att skadorna på stockarna C2, C9 och C11 var mycket begränsade. Rötfickorna har uppkommit för länge sedan och var helt uttorkade. C-väggen har söderläge så väggen är väldigt solbränd. Det var Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 22

inget fel på timrets kärna och det fanns inget tecken på att rötskadorna fortfarande pågick. Antagligen har rötfickorna uppkommit innan härbret byggdes ihop med det andra härbret. Enligt åtgärdsprogrammet skulle det skadade virket rensas bort och ilagas med nytt virke. Eftersom skicket på timret var gott beslutade hantverkare, ägare och antikvarisk sakkunnig i samråd att endast ta bort det torra fnöske som fanns och att borra några dräneringshål för att förhindra vatten från att samlas i rötfickorna. Rötskador på C-vägg Torrt fnöske togs bort innan dräneringshål borrades Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 23

På D-väggen har stocken D14 ilagats mot knutkedja AD drygt 1 m. D14 ilagad Fönster Härbre 2 har en fönsterlucka. Fönsterfodrets nederdel har bytts i sin helhet. Det är 67 cm långt och lite kilformat. Mot A-vägg är fodret 8,5 cm brett och mot D-vägg 10 cm brett. Fönsterbrädan som var rötskadad har likaså bytts. Den är 10 cm djup. Härbret har ett mindre fönster med spåspröjsade kvadratiska glas uppe i gavelkrönet. Fönsterbågen har plockats isär och nya tappar slagits i. Två fönsterglas var sönder så dessa har bytts ut och kompletterats med helt glas som fanns på gården. Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 24

Jerker Jamte och Lasse Wagenius lägger sista handen på fönstret som ska sitta i gavelröstet Härbre 2:s fönsterlucka är lagat i nederdel. Fönsterbåge och två glasrutor är lagat i fönstret uppe i gavelröstet Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 25

Arbetena börjar bli klara (Foto Jerker Jamte) Sommaren 2011 slutfördes restaureringsarbetena Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 26

Stödmur Precis intill härbret går en äldre brukningsväg. Vägen är uppbyggd mot en stödmur, vilken delvis hade tryckts ut så att den låg mycket nära härbre 1:s AB hörn. Det bestämdes därför att muren skulle åtgärdas. En liten grävare hyrdes. Först grävde man ut på insidan av stödmuren ungefär 1 ½ meter precis där muren är som närmast härbret. Urgrävningen hade samma bredd som grävskopan. Man fyllde på med jord och sand och murade upp stödmuren mot den nya vägkanten. Det gjordes inga besök av antikariskt sakkunnig under arbetet. Hantverkarna har avrapporterat med bilder. Stödmuren före åtgärd (Foto Jerker Jamte) Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 27

Stödmuren före åtgärd (Foto Jerker Jamte) Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 28

Pågående grävningsarbete. (Foto Jerker Jamte) Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 29

Efter åtgärd (Foto Jerker Jamte) Antikvarisk rapport, dubbelhärbre Östbacken / 30

RAPPORTSERIE JAMTLI, 2012 ISSN 1654-2045 2012:1 Lillhärjåbygget Dokumentation och uppmätning av vinterfjöset 2011 Sara Bäckman, Olof Edin 2012:2 Ankarede Levande kyrkstad. Kunskapsunderlag 2011 Clara Nyström 2012:3 Skärvångens begravningsplats Anläggning av askgravlund 2010 Clara Nyström 2012:4 Kulturhistorisk förstudie avseende planerad vindkraftpark vid Nyhem i Bräcke kommun 2012 Anders Hansson 2012:5 Sjoutnäsets kapell Restaurering av tak och fasader 2009 2010 Julia Cronqvist 2012:6 Mattmars kyrka Restaurering av fasader och fönster 2011 Sara Bäckman, Clara Nyström 2012:7 Tåsjö kyrka Installation av klockspel 2002 Christina Persson 2012:8 Trångåsen Restaurering av ladugård och födorådsstuga 2008 2010 Julia Cronqvist 2012:9 Enafors turisthotell Antikvarisk rapport vid restaurering av östra fasaden 2011 Veronica Trygg 2012:10 Norderö kyrka restaurering av tak 2002 2003 Christina Persson 2012:11 Norderö kyrka restaurering av klockstapel 2008 Christina Persson 2012:12 Ragunda gamla kyrka Antikvarisk medverkan vid exteriör restaurering 2011 Olof Edin 2012:13 Arbetarbostäderna på Tossön Restaurering av tak 2011 Olof Edin, Clara Nyström 2012:14 Tåsjö kyrka Konvertering av värmesystem, borttagande av kyrkbänkar, fasadrestaurering och nytillverkning av kors, 2009 Julia Cronqvist 2012:15 Ragunda kyrka Restaurering av gjutjärnsstaket 2009 2010 Clara Nyström 2012:16 Dubbelhärbret i Östbacken Fasadrestaurering 2010 2011 Julia Cronqvist