Medeltida bebyggelse Gårdstomten i Norrböle

Transkript

1 Medeltida bebyggelse Gårdstomten i Norrböle Arkeologisk förundersökning inom RAÄ nr 124:1, Bodsjö socken, 2009 Fastighet Böle 2:3 och 2:10, Bodsjö socken, Bräcke kommun, Jämtlands län Amanda Jönsson RAPPORT JAMTLI 2012:41 ISSN

2 Utgivning och distribution: Jamtli Box Östersund Tel Fax Jamtli 2012 Kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/02204 Omslagsbild: Norrböle gård. Foto: Amanda Jönsson, Jamtli. Redigering och layout av framsida: Lena Ljungkvist Grafisk form ISSN

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Metod Beskrivning av undersökta ytor Resultat Slutsats Källor Tekniska och administrativa uppgifter...6 Bilagor: 1. Tabell med beskrivning av provgropar

4

5 1. Inledning Projektet Medeltida bebyggelse är ett tvärvetenskapligt projekt som har genomförts av arkeologer och byggnadsantikvarier vid Jamtli och länsstyrelsen i Jämtlands län. Som en del i projektet utfördes en arkeologisk förundersökning av gårdstunet i Norrböle, en av de två miljöer som studerades i projektet. I samband med detta utfördes även en undersökning av ett röjningsröse i området (Jamtlis rapportserie 2012:42). Den arkeologiska förundersökningen skedde medelst provgropar och utfördes i juli 2009 av Jamtli. Fältarbetsledare var antikvarie Amanda Jönsson, som även har sammanställt föreliggande rapport. Resultaten analyseras och diskuteras vidare i projektets slutrapport. 2. Syfte Syftet med provgropsgrävningen var att avsöka de ytor där äldre bebyggelse skulle ha kunnat förekomma, för att söka efter kulturlager och andra spår av mänsklig aktivitet. Ytterligare ett syfte var att hitta spår av hur gårdstunets olika delar har nyttjats genom tiderna. 3. Metod De ytor som avsöktes med provgropar valdes ut baserat på terrängen, och fokuserades till plana ytor och avsatser som bedömdes som möjliga aktivitetsytor. De ca 0,5 m stora groparna grävdes med spade ned till opåverkad jord med omkring 3-10 meters mellanrum. Figur 1. Översiktskarta med Norrböle by markerad.

6 4. Beskrivning av undersökta ytor Gårdstomten i Norrböle ligger i en sydsluttning mot sjön Bölessjön. Förundersökningen koncentrerades till dagens gårdstun, eftersom det vid inventering av närområdet inte har framkommit något som tyder på att gårdens läge skulle ha flyttats vid något tillfälle (Jamtlis rapportserie 2012:39). Gårdstunet har dock flyttats inom det område som nyttjas idag, vilket syns på historiska kartor. Idag är gården uppdelad i två tomter, varav den västra har hört till en skola, det finns alltså i praktiken två gårdstun i dagsläget. De flesta av byggnaderna på gården har byggts upp med en murad stengrund i sluttningen. Ett sådant byggnadssätt var förmodligen inte aktuellt under medeltiden, åtminstone inte i brantare sluttningar, varför undersökningen koncentrerades till plana ytor. Totalt 39 provgropar grävdes i undersökningsområdet (se figur 3, karta, samt bilaga 1, tabell). Dessa förlades framför allt till mitten av gårdstunet på den östra av de två tomterna samt området kring det undersökta röjningsröset. 5. Resultat Kol och sot förekom i drygt hälften av provgroparna (figur 4) och på i stort sett alla ytor som undersöktes, förutom ytan strax ovanför det undersökta röjningsröset. Strax väster om röset (i grop 12 och 13) förekom dock ett 35 cm tjockt lager med sotblandad, mörk jord med inslag av kol, som möjligen skulle kunna härröra från samma aktiviteter som den stora mängden kol och sot som var i själva röset (Jamtlis rapportserie 2012:42). I den husgrund som ligger på gårdstomtens östra del var ett 0,1 m tjockt kulturlager under 0,25 m matjord (gropar 34-36). I kulturlagret fanns inslag av kol, sot, bränd lera samt brända ben. En keramikskärva påträffades i grop 34, denna var av drejat rött lergods med blyglasyr. En liknande bit lergods återfanns också i grop 4. Denna typ av keramik var framför allt vanlig från 1600-talet fram till den tidigare delen av 1800-talet, även om den också förkommer senare (Bonge-Bergengren 1994). Figur 2. Den östra delen av gårdstunet i Norrböle, fotograferat mot syd.

7 Inga fynd tillvaratogs vid undersökningen, då inget av de påträffade föremålen bedömdes vara äldre än modern tid. Fynden är dock medtagna i beskrivningen över provgroparna (bilaga 1). Förutom den äldre keramiken som påträffades inom gårdstunet återfanns också på några platser (i grop 16 och 20) glas, porslin och metallföremål från och1900-talen (figur 5), bland annat inuti den husgrund från 1800-talet som ligger i gårdstomtens norra del. I stora delar av undersökningsområdet är ett tjockt matjordslager, vilket indikerar att marken har brukats under en längre tid. Eftersom undersökningsområdet ligger i en sluttning har matjorden transporterats nedåt i samband med plöjning, vilket har skapat enstaka terrasser som den vid det undersökta odlingsröset. I mitten av den nuvarande gårdstomten är ett område med både tunt matjordslager och förekomst av kol/sot (figur 4). Detta kan tyda på att ytan inte har odlats i någon större omfattning, men att aktiviteter har förekommit där. I den husgrund som ligger på gårdstomtens östra del var djupet till opåverkad jord större på grund av kulturlager i gropen. Figur 3. Karta över gårdstunet i Norrböle med provgropar markerade. Jämför med tabell över samtliga gropar, bilaga 1.

8 Figur 4. Spridningskarta över förekomst av kol/sot samt fynd i provgroparna. Figur 5. Föremål från skräplager i grop 16, som låg inuti husgrunden av boningshuset från talet.

9 Figur 5. Spridningskarta över djup till opåverkad jord i provgroparna, matjorden inräknad. 6. Slutsats Spåren av mänsklig aktivitet i provgroparna visar att stora delar av den nuvarande gårdstomten som idag är uppdelad i två fastigheter har nyttjats. Kol och sot förkommer i ungefär hälften av provgroparna, något som var väntat med tanke på den långa platskontinuiteten. Tyvärr gjordes inga fynd av medeltida eller äldre karaktär, utom då möjligen de få skörbrända stenar som påträffades nära det undersökta röjningsröset. Inte heller påträffades några kulturlager som kunde tolkas som rester av äldre byggnader, förutom inuti de husgrunder som var synliga ovan jord. Den husgrund som ligger i gårdstomtens östra del finns inte markerad på laga skifteskartan över gården från 1856 (Jamtlis rapportserie 2012:39). I husgrundens kulturlager påträffades förutom kol, sot och brända ben även en bit drejat lergods. Det verkar därmed sannolikt att ett hus har stått på platsen tidigare än vid 1800-talets mitt men senare än 1600-talet. Med tanke på grundens storlek, som är 10x5,5m, och det 0,1 m tjocka kulturlagret är det mycket möjligt att byggnaden har varit ett boningshus. 7. Källor Bonge-Bergengren, Inger Av lera och eld. Om krukmakare och krukmakargods. Trelleborg. Jönsson, Amanda Medeltida bebyggelse Kulturhistorisk landskapsanalys för Norrböle. Jamtlis rapportserie 2012:39. Jönsson, Amanda Medeltida bebyggelse Röjningsröset i Norrböle. Arkeologisk undersökning av RAÄ nr 223, Bodsjö socken, Jamtlis rapportserie 2012:42.

10 8. Tekniska och administrativa uppgifter Jamtlis dnr: 640/2009 F5CC Länsstyrelsens dnr: Uppdragsgivare/finansiär: Länsstyrelsen i Jämtlands län Kommun: Bräcke Socken: Bodsjö Fastighet: Böle 2:6 Undersökningstyp: Arkeologisk undersökning Undersökningstid: 29 juni-3 juli 2009 Tidsåtgång i fält: 48 timmar Tidsåtgång rapport: 24 timmar Jamtlis personal: Hampus Benckert, Amanda Jönsson, Björn Olofsson Fältarbetsledare: Amanda Jönsson Undersökt yta: 3,5 m 2 Lägesangivelse: Ekonomiska kartans blad 18f 5a Koordinater: X Y Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V Höjd över havet: 395 m Dok material: Ritningar, prover och fotografier förvaras på Jamtli.

11

12 Id Beskrivning Djup till opåverkad jord, m Fynd 1 0,15 m matjord med mindre inslag av kol och sot, anrikning. 0,15 2 0,15 m matjord med mindre inslag av kol och sot, anrikning. 0,15 3 0,15 m matjord med mindre inslag av kol och sot, anrikning. 0,15 4 0,15 m matjord, 0,1 m mörk matjord med inslag av kol och sot, 0,15 m omrörd jord med kol och sot, 0,05 m kollager, anrikning. 0,45 Direkt under torven 1 keramikskärva av drejat rött lergods med grön och vit blyglasyr. 5 0,2 m matjord, 0,3 m omrörd jord med inslag av kol och sot, anrikning. 0,5 6 0,2 m matjord, hårt packad ljus jord. 0,2 7 0,15 m matjord med plogfåra, anrikning. 0,15 8 0,2 m matjord med plogfåra, anrikning. 0,2 9 Stenpackning ,2 m matjord, lerblandad ljus jord. 0,2 11 0,2 m matjord, lerblandad ljus jord. 0,2 12 0,1 m matjord, 0,1 m omrörd jord med mindre inslag av kol och sot, 0,35 m sotblandad och fet mörk jord med kolbitar, lerblandad ljus jord. 0, ,25 m hårt packad ljus matjord, 0,35 m sotblandad och fet mörk jord med kolbitar, ljus jord. 0,3 En järntråd på 0,3 m djup. 14 I husgrund. 0,3 m sandblandad matjord med enstaka kolbitar, anrikning/steril. 0,3 15 Utanför husgrund men nära ledning. 0,5 m omrörd sandig matjord, förmodligen grävt vid ledningsdragning. 0,5 16 I husgrund. 0,25 m skräplager, 0,2 m ljus jord, steril. 0,25 I skräplagret ett flertal krukskärvor, glasbuteljer och järnföremål från och tidigt 1900-tal. 17 0,15 m matjord, anrikning. 0, ,15 m matjord med enstaka kolbitar, anrikning. 0, ,15 m matjord, 0,35 m matjord med inslag av kol och sot, steril. 0,5 20 0,3 m skräplager blandat med matjord, steril. 0,3 I skräplagret glas och porslin från 1900-tal samt rikligt med tegel. 21 0,2 m matjord, 0,04 m tjockt lager med trä, möjligen golv, 0,15 m omrörd jord med enstaka kolbitar, steril. 0,4 Små tegelbitar direkt under torven. 22 0,45 m matjord med stenar. 0,45 Plåtbit och tegelsten på 0,2 m djup. 23 0,15 m matjord med tegelbitar, sten. 0, ,25 m matjord, anrikning. 0, ,2 m matjord, anrikning. 0,2 26 0,1 m matjord, anrikning. 0,1 27 0,2 m matjord, anrikning. 0,2 28 0,15 m matjord, anrikning. 0, ,3 m matjord, anrikning. 0,3 30 0,4 m matjord, anrikning. 0,4

13 31 0,3 m matjord med enstaka kolbitar samt 2 skörbrända stenar, steril. 0,3 2 skörbrända stenar i matjordslagret. 32 0,25 m matjord med enstaka kolbitar, 0,02 m ojämnt kollager, steril. 0, ,2 m lerig matjord, lera med stenar. 0,2 34 0,25 m matjord, 0,1 m kulturlager med inslag av kol, sot och bränd lera, anrikning. 0, ,25 m matjord, 0,1 m kulturlager (samma som nr 34), anrikning. 0, ,25 m matjord, 0,1 m kulturlager (samma som nr 34), anrikning. 0,35 37 Mycket hård grusblandad jord, grävt ca 0,2 m ,15 m matjord, 0,15 m krossad tegel, 0,2 m kulturlager bestående av fet jord, kol och sot, anrikning. 0,5 39 0,25 m matjord, 0,02 m blekjord, anrikning. 0,25 I kulturlagret flera små brända ben och 1 keramikskärva av drejat rött lergods med blyglasyr.

14 RAPPORTSERIE JAMTLI, 2012 ISSN :1 Lillhärjåbygget Dokumentation och uppmätning av vinterfjöset 2011 Sara Bäckman, Olof Edin 2012:2 Ankarede Levande kyrkstad. Kunskapsunderlag 2011 Clara Nyström 2012:3 Skärvångens begravningsplats Anläggning av askgravlund 2010 Clara Nyström 2012:4 Kulturhistorisk förstudie avseende planerad vindkraftpark vid Nyhem i Bräcke kommun 2012 Anders Hansson 2012:5 Sjoutnäsets kapell Restaurering av tak och fasader :6 Mattmars kyrka Restaurering av fasader och fönster 2011 Sara Bäckman, Clara Nyström 2012:7 Tåsjö kyrka Installation av klockspel 2002 Christina Persson 2012:8 Trångåsen Restaurering av ladugård och födorådsstuga :9 Enafors turisthotell Antikvarisk rapport vid restaurering av östra fasaden 2011 Veronica Trygg 2012:10 Norderö kyrka restaurering av tak Christina Persson 2012:11 Norderö kyrka restaurering av klockstapel 2008 Christina Persson 2012:12 Ragunda gamla kyrka Antikvarisk medverkan vid exteriör restaurering 2011 Olof Edin 2012:13 Arbetarbostäderna på Tossön Restaurering av tak 2011 Olof Edin, Clara Nyström 2012:14 Tåsjö kyrka Konvertering av värmesystem, borttagande av kyrkbänkar, fasadrestaurering och nytillverkning av kors, :15 Ragunda kyrka Restaurering av gjutjärnsstaket Clara Nyström 2012:16 Dubbelhärbret i Östbacken Fasadrestaurering :17 Residenset i Östersund Ombyggnad av kontorsdelar 2009 Clara Nyström

15 2012:18 Ragunda kyrka Ändring av dopaltare Clara Nyström 2012:19 Arkeologisk förundersökning vid fornlämning 19:1, Andersö skans, i Östersunds kommun Anders Hansson 2012:20 Monäset Restaurering av parstuga 2011 Veronica Trygg 2012:21 Hede kyrka Konvertering av värmesystem och konservering av interiör, :22 Ragunda kyrka Exteriör restuarering Clara Nyström 2012:23 Brunflo kyrka Byte av spåntak på bogårdsmur, :24 Kulturhistorisk landskapsanalys inför planerad vindkraftpark vid Garpkölen i Härjedalens kommun Anders Hansson 2012:25 Funäsdalens kyrka Omläggning av spåntak och lagning av putsskador, :26 Hallens kyrka och klockstapel Restaurering 2010 Veronica Trygg 2012:27 Kulturmiljöer i Härjedalen Kulturhistorisk utredning Ove Hemmendorff 2012:28 Bräcke kyrka Exteriör restaurering Clara Nyström 2012:29 Klevberget Kulturhistorisk karakterisering inför vindkraftspark, 2012 Amanda Jönsson 2012:30 kulturhistorisk förstudie avseende planerad vindkraftpark vid Storflötten och Länstersjön i Ånge kommun Amanda Jönsson 2012:31 Residenset i Östersund Ombyggnad av kontorsdelar 2010 Clara Nyström 2012:32 Arkeologisk utredning inför planerad vindkraftpark vid Hocksjön i Sollefteå kommun Anders Hansson 2012:33 Arkeologisk utredning inför planerad vindkraftpark vid Mörttjärnberget i Bräcke kommun Anders Hansson 2012:34 Kalls kyrka Restaurering av långhusets södra fasad, sakristia och kor, :35 Kalls kyrka Restaurering av tornet, 2008

16 2012:36 Byggnad 33 Ombyggnad :37 Campus A4, byggnad 5 Fasad- och takrestaurering, :38 Campus A4, byggnad 9 Omläggning och målning av skivtäckt plåttak, :39 Medeltida bebyggelse Kulturhistorisk landskapsanalys för Norrböle Amanda Jönsson 2012:40 Medeltida bebyggelse Härden i Krönavajje. Arkeologisk undersökning av fornlämning nr 626:3, Kall socken, 2009 Amanda Jönsson 2012:41 Medeltida bebyggelse Gårdstomten i Norrböle. Arkeologisk förundersökning inom RAÄ nr 124:1, Bodsjö socken, 2009 Amanda Jönsson 2012:42 Medeltida bebyggelse Röjningsröset i Norrböle. Arkeologisk undersökning av RAÄ nr 223, Bodsjö socken, 2009 Amanda Jönsson