FRI RÖRLIGHET OCH SKATTEAVTAL Maria Hilling
EU-RÄTTENS INVERKAN 1. Skillnader mellan interna skatteregler och skatteavtal 2. Bedömning av en skatteavtalsregels förenlighet med den fria rörligheten 3. Utvidgning av den personkrets som kan omfattas av skatteavtal 4. Skatteavtalens betydelse vid prövning av internrättsliga hinder 5. Finns det en EU-rättslig skyldighet att undanröja juridisk dubbelbeskattning? 2
SKILLNADEN MELLAN INTERNA SKATTEREGLER OCH SKATTEAVTALSREGLER (I) INTERN RÄTT SKATTEAVTAL UNILATERALT URSPRUNG EJ BASERADE PÅ SPECIELL MODELL INTERNATIONELLA AVTAL MED BILATERALT URSPRUNG AVTAL MELLAN EU:s MS FÖLJER OECD:s MA 3
SKILLNADEN MELLAN INTERNA SKATTEREGLER OCH SKATTEAVTALSREGLER (II) INTERN RÄTT SKATTEAVTAL NATIONELLA REGLER SKILJER MELLAN PERSONER MED HEMVIST OCH PERSONER SOM SAKNAR HEMVIST SLUTS EFTER FÖRHANDLINGAR OLIKA NEDSÄTTNINGAR I OLIKA AVTAL. HEMVISTSTATEN ÄR AVGÖRANDE FÖR VILKET AVTAL SOM SKA TILLÄMPAS. 4
SKILLNADEN MELLAN INTERNA SKATTEREGLER OCH SKATTEAVTALSREGLER (III) En nationell skatteregel som står i strid med reglerna om fri rörlighet får ej tillämpas KONSEKVENS: Generellt gäller att innan regeln har ändrats finns inget skatteanspråk Nationell lagstiftningsprocess (i det aktuella landet och i andra MS med samma regel) 5
SKILLNADEN MELLAN INTERNA SKATTEREGLER OCH SKATTEAVTALSREGLER (IV) En skatteavtalsregel som står i strid med reglerna om fri rörlighet får ej tillämpas KONSEKVENS: Är det en central regel för skatteavtalet? Avtalet kan inte längre uppfylla sitt syfte dubbelbeskattning/internationell skatteflykt Är regeln baserad på OECD:s MA finns i ett stort antal andra avtal ( smittoeffekt ) 6
SKATTEAVTALSREGLERS FÖRENLIGHET MED DEN FRIA RÖRLIGHETEN (I) Mål C-336/96 GILLY (1998) METODART. AVRÄKNING FRU GILLY FRANKRIKE FÖRDELNINGSART. INKOMSTEN FÅR BESKATTAS SKOLA TYSKLAND HÖGRE SKATTE- SATS 7
Mål C-336/96 GILLY (1998) Fördelningsartikel anknytningskriterium nationalitet EUD: MS är fria att själva bestämma anknytningskriterierna som används för att avgöra vilken stat som har beskattningsrätten Metodartikel ordinary credit EUD: De ogynnsamma konsekvenser som avräkningsbegränsningen gav upphov till var en följd av att skattesatserna var olika höga - ej fördragsstridigt 8
SKATTEAVTALSREGLERS FÖRENLIGHET MED DEN FRIA RÖRLIGHETEN (II) Mål C-385/00 de Groot (2002) - Skatteavtalen (och intern rätt) begränsade grundavdraget samt personliga avdrag i proportion till utländsk inkomst METODART. EXEMPT MED PROGRESSION INKOMSTER FRÅN 3 OLIKA EU STATER DE GROOT NL 9
RÄTT ATT ÅBEROPA VERKSAMHETSLANDETS AVTAL En fundamental princip när det gäller tillämpning av skatteavtal är att ett rättsubjekt måste ha hemvist i en av de avtalsslutande staterna för att kunna åberopa avtalets bestämmelser (art. 1 och 4 OECD MA) EU-domstolens avgörande i C-307/97 Saint- Gobain (1999) 10
C-307/97 Saint-Gobain (1999) Etableringsfriheten kräver i vissa fall att verksamhetsstaten likabehandlar fasta driftställen och bolag (hemvist/icke-hemvist) UTDELNING FRÅN 3:E LAND TYSKLAND HEMVISTSTAT 11
Innebär EU-rätten en mest gynnad nations-princip? En sådan princip skulle innebära att ett medlemsland inte får ge rättssubjekt i ett annat MS eller tredje land vissa skattefördelar utan att ge samma fördelar till rättssubjekt i alla övriga medlemsländer Medan den traditionella likabehandlingsprincipen tar sikte på att inhemska och utländska subjekt ska likabehandlas är frågan här om utländska subjekt från olika länder sinsemellan har rätt till likabehandling 12
Mål C-376/03 D (2005) TYSKLAND D ALLTID RÄTT TILL GRUNDAVDRAG INTERN RÄTT I NL: FYSISKA PERSONER MED HEMVIST I NL ÄR SKATTSKYLDIGA FÖR FÖRMÖGENHETSSKATT - RÄTT TILL GRUNDAVDRAG BEGRÄNSAT SKATTSKYLDIGA OM FÖRMÖGENHET I LANDET. RÄTT TILL GRUNDAVDRAG OM DE HAR MINST 90 % AV FÖRMÖGENHETEN I NL BELGIEN NL 13
Mål C-376/03 D (2005) EUD: En enskild avtalsartikel kan inte anses utgöra en från övriga delar av avtalet löstagbar förmån utan att den tvärtom ingår som en integrerad del av avtalet och bidrar till dess allmänna harmoni Ej möjligt att åberopa ett avtal som ingåtts med ett land till vilket den skattskyldige själv saknar alla koppling och kräva likabehandling med dem som omfattas av avtalet 14
LIMITATION ON BENEFITS- ARTIKLAR Syftar till att förhindra treaty shopping Mål C-374/04 ACT Group Litigation (2006) Avtalsbestämmelsen innebar att medlemsstaten hade rätt att neka ett i den andra avtalsslutande medlemsstaten hemmahörande bolag rätt till en skatteförmån om detta bolag stod under bestämmande inflytande av ett bolag med hemvist i en tredje stat med vilken medlemsstaten ifråga hade slutit ett avtal med utan motsvarande skatteförmån. 15
Bedömning av en skatteavtalsregels förenlighet med artiklarna om fri rörlighet Avser skatteavtalsregeln fördelning av beskattningsrätt eller utövande av beskattningsrätt? Fördelning: anses ej kunna hindra den fria rörligheten Utövande: en prövning ska genomföras 16
SKATTEAVTALENS BETYDELSE VID PRÖVNING AV INTERNRÄTTSLIGA HINDER Steg 1: Kan skatteavtal neutralisera ett internrättsligt hinder? Innebär en skatteavtalstillämpning att den negativa särbehandlingen undanröjs? Steg 2: Skatteavtals inverkan på rättfärdigandebedömningen 17
BEVARANDET AV FÖRDELNINGEN AV BESKATTNINGSRÄTTEN Den fördelning som OECD:s modellavtal föreskriver anses ge uttryck för en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten vägledande också i ett unionsrättsligt perspektiv 18
EN EU-RÄTTSLIG SKYLDIGHET ATT UNDANRÖJA JURIDISK DUBBELBESKATTNING? (I) Mål C-513/04 K & M (intern rätt) K & M nekades av sin hemviststat Belgien avräkning av utländsk källskatt på utdelning från utländskt bolag. Samma skattesats tillämpades på inhemsk och utländsk utdelning ingen negativ särbehandling inget hinder för kapitalets fria rörlighet Ogynnsamma skattekonsekvenser en följd av parallellt utövande av beskattningsrätt 19
EN EU-RÄTTSLIG SKYLDIGHET ATT UNDANRÖJA JURIDISK DUBBELBESKATTNING? (II) Mål C-128/08 Damseaux (skatteavtal) Strider det mot kapitalets fria rörlighet att ett skatteavtal som medger delad beskattningsrätt mellan hemviststat och källstat inte innebär en ovillkorlig skyldighet för hemviststaten att eliminera den juridiska dubbelbeskattning som följer av denna beskattningsrättsfördelning? Ogynnsamma skattekonsekvenser en följd av parallellt utövande av beskattningsrätt 20
EN EU-RÄTTSLIG SKYLDIGHET ATT UNDANRÖJA JURIDISK DUBBELBESKATTNING? (III) Om ingen av de inblandade staterna gör sig skyldig till negativ särbehandling så utgör INTE juridisk dubbelbeskattning ett hinder för den fria rörligheten. OECD:s modellavtal lägger ett ansvar att undanröja juridisk dubbelbeskattning på hemvistaten. 21