INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart. Stockholm, 1829-1858. Täckningsår: 1828-1857. 1828-1829 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes sjöfart samt 1830-1832 med titeln: Commerce-Collegii underdåniga berättelse om rikets utrikes handel och sjöfart. Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. Kommerskollegii underdåniga berättelse för år... Stockholm : Ivar Hæggström, 1859-1912. Täckningsår: 1858-1910. 1895 ändrades serien delvis till Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Handel. Översiktspublikation: Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel 1732-1970. Örebro ; Stockholm : Statistiska centralbyrån (SCB), 1972. Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel och sjöfart år 1835. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB), 2010. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-b0-f0-35
Commerce-Collegii underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1835 Underdånig berättelse INNEHÅLL Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1835 Tabeller öfver Sveriges Utrikes Sjöfart och Handel år 1835 N:o 1. Sammandrag af Consulernes insända förteckningar öfver de Svenska Fartyg, som till deras Districter ankommit eller derifrån afgått år 1835 N:o 2. Sammandrag af de från Kongl. Norrska Regeringens Finans-, Handelsoch Tull-Departement till Kongl. Commerce-Collegium insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år 1835 N:o 3 Jämnförelse-Tabell öfver Sveriges directa Handel och Sjöfart på Främmande Länder år 1835 N:o 4 Tabell utvisande förhållandet emellan Sveriges Export och Import år 1835
Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1835. Stormägtigste, Allernådigste Konung! Den berättelse Eders Kongl. Majrts och Rikets Commerce-Collegium har att i underdånighet aflägga, rörande Rikets Utrikes Handel år 1835, bevittnar, genom de resultater den företer, på sätt härhos bilagde 4 st - Tabeller närmare utvisa, ännu ytterligare framgången af Eders Kongl. Maj:ts aldrig hvilande omsorg för Dess undersåtares förkofran. De uppgifter i denna del, Collegium på vanlig och föreskrifven väg kunnat sig förskaffa, och hvilka nu från de utrikes Consuls-Stationerne fullständigt ingått, endast med undantag af hamnen Bahia i Brasilien, h varifrån Consul Vogelers frånvaro och hans Vicaries död hindrat desammas behöriga insändande, leda till den slutsats, att Sveriges exporthandel sistlidet år inbragt en summa af mera än i8 millioner R:dr Banco och att importen deraf tillägnat sig omkring 15 millioner, så att troligen Tre millioner R:dr Banco kommit att öka landets rörelsekapital eller utvidga arbetsförtjensten för dess inbyggare. Sannolikheten af detta lyckliga förhållande ligger ej mera gömd inom Collegii handlingar. Genom myntbestämningens verkställighet och lyckliga fortgång är möjligheten afskuren, att medelst konstlade penninge-operationer förvilla begreppen om de financiella fbrhållanderna. Tvertom framträda i öppen dag omständigheter, hvaraf de officiella öfversigterna kunna controlleras. Såsom sådana bevis på en stigande Gapitaltillgång och en vinstgifvande handel kan Collegium anföra, att Yexel-Coursen, hvars medelstånd år 1834 befans å Stockholms Börs vara 134 sk. 5 r:st. Banco för En R:dr Hamb. Banco, ställde sig år 1835, i följd af en städse ökad vexeltillgång, vid 129 sk. 4 r:st., och har under största delen af innevarande år stadnat flere skillingar under pari: att Bankens metalliska fond erhållit, enligt de uppgifter den kungjort, under de a:ne första åren från utvexlingens början en förstärkning, motsvarande R:dr 1,33o,146: 32 sk. Banco, oaktadt 99,35o R:dr Specie från densamma utgått i allmänna rörelsen, hvarest de sannolikt ännu cirkulera; samt att penningeräntan, oaktadt en stigande verksamhet i Rikets näringar, röjer en obestridlig benägenhet att falla under dess lagliga maximibelopp: ännu en välgörande följd af realisationen, före hvilken de öfverskott, som på utrikes handeln och sjöfarten kunde förtjenas, endast med svårighet i landets kontanta rörelsekapital ingingo, enär deras omsättning till Svenskt mynt under en föränderlig Vexel-Cours utestängde all säker beräkning. 1
2 Vill man i utländska förhållanden uppsöka orsakerna till lifligheten af Sveriges handel, så igenfinnas de utan tvifvel i den fredliga ställning, hvari, med ringa undantag af Spanien, den handlande verldeu sistlidet år sig befann, samt i uteblifvandet af någon sådan allmännare härjande farsot, som verkat afbrott i kommunikationen Nationerna emellan. Industrien och folkstyrkan, derigenom gynnade i sin tillväxt, hafva fordrat ökade materialier för nya och utvidgade företag, och Sverige, af naturen begåfvadt med några de oumbärligas te, har rönt en ökad uppmuntran att lefverera dem. Då några särdeles inträffade förändringar i de med Sverige handlande länder i öfrigt ej förekomma att anföra, så torde Eders Kongl. Maj.t i Nåder täckas tillåta Collegium i underdånighet anmäla, att den befunna tillväxten i Rikets handels-transactioner år 1835 hufvudsakligast har afseende på följande länder, nemligen: 1:0 Rysslandj som eraottog från Sverige år 1834 varor för 230,603 R:dr 1835 451,679 samt hitsände produkter 1834 984,611 _ 1835 1,022,245 hvarigenoin, utom den ökade varutillgången i Riket, den vanliga undervigten i handeln med Ryssland blifvit minskad från 754,008 R:dr år 1834 till 570,566 1835, eller med 183,442 R:dr Banco. 2:0 I Stora Brittanierij hvars förmögenhet och industri synes ännu ytterligare i stigande utöfver hvad dess tideböcker hittills kunnat uppvisa, hafva Sveriges artiklar fått ökadt värde och ökad efterfrågan, så att stångjernsskeppningen dit, som år 1834 utgjorde, enligt General-Tull-Styreisens journaler, 86,314 steg år 1835 till 97,877 Skti., och priset å denna vara oförtullad, som förstnämnde år var för vanliga stämplar 11 å 12 St. per ton, uppgick under det sistnämnde till 12 å 13: 10 sk., oberäknadt de vida högre priser som för det så kallade Öregrundsjernet alltid beviljas. Engelska jernet höjde sig ifrån 6 å 7 ända till 8 ä 8 1/2 Pund St. Den under innevarande år rådande mening om fördelarne af ökade transportvägar, med lillhjelp af jernbanor, har ännu betydligare uppsatt värdet å jern, så att denna vara derigenom i flere länder nått ett pris, hvarvid den likväl ej torde kunna af behofvet i längden uppehållas, enär många af de tilltänkte jernvägsanläggningarna redan synas ej komma att utföras. Summan af det kapital, som i England blifvit nedlagdt i Jernvägs-Actier, livilka i allmän omsättning cirkulerat, uppgifves emedlertid hafva utgjort 23 millioner Pund Sterling. Öfver Englands handel och manufaktur-industri kan någon upplysning härledas från officiella uppgifter, enligt hvilka dess export sistlidet år något öfversteg 5o millioner Pund Sterling, hvaribland för 41 millioner manufakturvaror. Nord-Amerikas stigande kraf, den tilltagande handeln med China, samt en inom de mindre bemedlade folkklasserna, merendels i mån af billigare priser å diverse tillverkningar, ökad yällefnad, synas bereda Brittiska slöjdefliten denna starkare sysslosättning. Uträknade värdet af de till Stora Brittanien sistlidne år skeppade Svenska varor utgör en summa af 4.653,057 R:dr Banco, och af de derifrån införde: 1,946,802, så att ett öfverskott å handeln med detta land af 2,706,255 R:dr uppkommit. Detta öfverskott beräknades för är i834 till 2,300,625 R:dr.
3 3:o Portugal såg under sistförflutna år en begynnelse af stadgade samhällsförhållanden och framtida trefnad, hvilken äfven å dess handelsrelationer med Sverige förmånligt verkade, så att 84 Svenska fartyg ditkommo och importen med 58 bland dem för Svensk räkning realiserade en summa af 1,125,211 R:dr, eller nära tredubbelt af hvad året förut blifvit dit från Sverige med 35 fartyg infördt. Retourskeppningen förhöll sig begge åren temligen lika, omkring 260,000 R:dr Banco. 4:o Nord-Amerikanska Förenta Staterne hafva, oaktadt alla inre gäsningsämnen samt anledningarne att emotse ett krig med Frankrike, livartill äfven kom en i New- York inträffad betydlig eldsvåda, fortfarit i deras rastlösa sträfvande och beräkningar på tilltagande rörelse och välmåga. De omätliga landsträckor, öfver hvilka dessa Stater hinderslöst kunna utvidga sig och sprida sin befolkning, den lyckliga natur hvaraf all slags odling derstädes gynnas och uppmuntras, de beqväma transport-tillfällen, som stora insjöar och strömmar erbjuda, ytterligare mångdubblade genom kanaler och jernbanor; allt detta öppnar åt detta folks inbillningskraft sådana utsigter på framtiden, att de dristigaste spekulationer derå kunna grundas. Alla slags värden röna der liflig omsättning och införskrifningarne från Europa öfverstiga stundom hvad Englands och Frankrikes fabriker förmå verkställa. Svenska jernet har under sådana förhållanden funnit en starkare efterfrågan till högre priser. Skeppningen deraf till detta land utgjorde år 1834: 147,137 Skll, hvaraf 48,963 under vår egen flagga; sistlidne år uppgick denna export till a 15,4611/2Skll., hvaraf 85,015 med Svenska fartyg. Priserne derå varierade år 1834 mellan 83 och 80 Dollars per ton förtulladt; år 1835 betaltes derföre 871/2ä 88 Dollars, och innevarande år har Svenskt jern gällt derstädes mera än 100 Dollars. Värdet af Sveriges totala export till dessa Stater har sålunda uppgått år 1835 till 4,031,671 R:dr Banco, hvaremot importen derifrån till 1,097,576 R:dr, så att ett öfverskott af 2,934,095 R:dr i denna handel kommit Rikets näringar till godo. Värdet af exporten dit befanns år 1834 utgöra 2,459,117 R:dr, samt Sveriges öfverskott derå 1,646,556 R:dr. I afseende på varuomsättningen mellan Sverige och Frankrike, far Collegium i underdånighet upprepa den anmärkning, att betydliga partier af sistnämnde lands produkter och slöjdealster införas i Riket öfver Liibeck, och således äro uti importen derifrån till sitt värde upptagne. Collegium har i öfrigt icke, att till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet anmäla några märkliga tilldragelser i verldshandeln, om icke den rubbning i Östersjöhamnarnes Spanmålshandel på Holland, som påstås uppkomma i följd af den Tullförfattning, hvilken under den 28 Mars detta år blifvit i Konungariket Nederländerna utfärdad, samt den centralisation till förmån för egna näringar, som synes tillkomma inom de i Tyska Tullföreningen deltagande Stater, möjligen ledande till minskning uti importen af andra länders produkter och tillverkningar. Att den med ifver i flera länder omfattade odlingen och sockerberedningen af hvitbetor skulle med tiden kunna verka en förändring i handeln med de bortom hafvet liggande länder, hvarest sockerröret planteras, synes visserligen icke osannolikt, men, så vidt Collegium erfarit, har någon sådan ännu ej inträffat. Sammanräknade beloppet af det Stångjern, som sistlidne år exporterades, utgjorde enligt Tull-Specialerna 493,601 Skll; nästföregående årets skeppning var 400,175 Skll.5 Lll.
4 Samma ofördelaktiga konjunktur för Skeppsrederierna, härrörande från det öfverflöd af fartyg utöfver hvad handeln i allmänhet kunnat använda, som under flere föregående år liaft sin del i Svenska handelsflottans förminskning, har äfven sistlidne år lika menligt verkande fortfarit, så att i stället för 41 fartyg af 2,410 lästers sammanlagd drägtighet, hvilka uppgifvas vara under året förolyckade eller kasserade, hafva i Stapelstäderna ej mer än 20 fartyg af 1,65g lästers drägtighet blifvit nybyggda, att till utrikes sjöfart begagnas. De från Stapel- och Sjö-Städerna ingående förteckningar å till utrikes sjöfart begagnade fartyg visa under de 3 sistförflutne åren följande förhållanden: år 1833 639 fartyg af 41,931 läster med 4,097 Sjömän. 1834 633 41,809 4,001 d:o. 1835 611 39,727 4,524 d:o. Den fortfarande minskning af Rikets handelsflotta, hvarom så väl dessa, som flere föregående års uppgifter bära vittnesbörd, synes föga naturlig i ett land, der ej allenast materialier för skeppsbyggeri i första handen äro att tillgå, utan äfven folk till fartygs bemannande utmed de vidsträckta kusterna tilldanas, samt produkter till deras befraktande förefinnas i den mängd, att främmande fartyg, särdeles Norrska, till betydligt antal med transporten deraf sysslosättas; helst till Collegii kunskap kommit, det andra nationer, i dessa afseenden åtminstone ej mera af naturen gynnade, med utkomst drifva och föröka sin sjöfart, samt att flera af Norrmän inköpta Svenska fartyg med fördel begagnas till transport af Svenska trädvaror, äfvensom att fartyg för utländsk räkning blifvit i Sveriges norra hamnar byggda. Svenska fartygs fraktresor mellan utrikes hamnar befinnes enligt Tabellen N:o 1 hafva varit 673. Antalet af dylika resor var år 1834 : 7 12 är 1833: 888. Från Collegium utfärdades sistlidet år för Svenska fartyg 635 fribref och 261 Turkiska Pass. år»834 626 272 1833 712 285 Af General-Tull-Styrelsens Tabeller befinnes, att sistlidet år ankommo från Svenska Farlyg om Läster. Främmande Fartyg om Läster. Norrige 145 4,3651 472 22,125 Finland 107 1,223 604 23,843 Ryssland 75 3,5661 19 1,708 Preussiska Staterne 84 2,7751 25 1,117' Danmark 1,729 24,0981 400 4,413 Lybeck 145 5,287 6 264 Hamburg, Bremen och ölriga Tyska orter 144 5,4071 61 4,5701 Stora Britanien och Irland 136 8,1601 143 14,394 Nederländerna 28 1,418 26 2,3661 Belgien 14 1,2491 22 2,9151
5 Frankrike 56 4,200 1 60 6,9551 Spanien 31 3,6421 2 193 Portugal 72 6,2591 5 464 Italien 14 1,2161 Grekland 1 441 Ostindien 2 247 Nordamerikanska Förenta Staterne... 13 1,288 10 1,2521 Brasilien 18 1,658 Westindiska Öarne. 9 8951 2 376 samt afgingo från Svensk hamn till Summa 2,823 77,0041 1,857 86,9591 Svenska Fartyg om Läster. Främmande Fartyg om Läster. Norrige 134 2,9941 358 6,699 Finland 103 1,092 592 24,512 Ryssland 57 2,117 7 498 Preussiska Länderna 80 2,4681 24 1,0261 Danska Staterne 1,821 25,5691 262 2,408 Lybeck 120 4,200 Hamburg, Bremen och öfrige Tyska orter 132 4,441 35 1,1131 Stora Britannien 145 8,9131 202 21,1051 Nederländerne 30 1,2141 16 7761 Belgien 10 7371 39 3,716 Frankrike 86 6,519 148 16,8151 Spanien 15 1,415 Portugal 55 4,991 4 4291 Italien 6 8001 1 99 Gibraltar 15 1,634 Egypten 6 1,299 Alger 4 523 Ostindien. 1 100 1 83 Nord-Amerikanska Förenta Staterne.. 46 5,443 \ 53 8,316 Brasilien 20 2,226 4 352 Öfrige Stater i Södra Amerika.... 3 470 Westindiska Öarne.. Summa 2,889 79,1701 1,746 87,951 Ofvannämnde främmande fartyg hitkommo under följande flaggor, nemligen: 649 st. Norrska 613» Finska 24» Preussiska 357» Danska
6 1 st. Lybskt 28» Hamburgska, Bremiska &c. 116 «Stor-Britanniska. 21» Nederländska 1» Belgiskt 4» Franska 43» Nord-Amerikanska. Vill man anställa jemförelse mellan sistlidet års hela utrikes handel och nästförutgäende årets, så befinnes att år 1834 inkommo 2,647 Svenska fartyg, med 72,277 lästers drägtighet samt 1,773 Främmande»» 82,644»».» tillsammans 4,420 155,641»»»» år 1835 inkommo 2,833 Svenska fartyg, med 77,004»» samt 1,857 Främmande»» 86,959»» tillsammans 4,680 163,963 eller att verksamheten både med egna och främmande fartyg varit det sednare året betydligen starkare; h var vid äfven bör anmärkas, att de Svenska fartygens lästetal skulle visa sig ännu större, om dertill kunde läggas drägtigheten af de under antalet al fartyg inbegripne smärre fårtyg och båtar, som ej undergå mätning men hvilkas lästetal följaktligen förblifver okändt. På enahanda sätt bevittna antalen af utgående fartyg en ökad rörelse: Dessa voro år i834 2,677 Svenska med 72,539 läster 1,707 Främmande» 85,959» tillsammans 4,374 158,598 år i835 deremot 2,889 Svenska med 79,170 «1,746 Främmande. 87,951 tillsammans 4,635 167,121 livarvid lika anmärkning i afseende på de Svenska smärre fartygens icke upptagna drägtighet äger rum. De hos General-Tull-Styrelsen författade speciella sammandrag öfver sistlidne års import och export bifogas i underdånighet; äfvensom ett utdrag angående införsels- och utförselstullen i Rikets Stapel-Städer, hvaraf förhållandet med deras utrikes handel under fbrlidet år kan bedömas. Collegium framhärdar med djupaste vördnad, Stormägtigste, Allernådigste Konung, Eders Kongl. Maj:ts O. E. BERGIUS. Stockholm den 21 November 1836. underdånigste, tropligtigste undersåter och tjenare, C. D. S K O G M A N. J. N. Borelius.
Utdrag af General-Sammandragen öfver Rikets Import och Export år 1835.
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
Öfversigt af Tull-Uppbörden år 1835.
TABELLER ÖFVER SVERIGES UTRIKES SJÖFART och HANDEL. ÅR 1835.
N:o S A M M A N - Consulernes insända förteckningar öfver de Svenska Fartyg, som af
1. DRAG till deras Districter ankommit eller derifrån afgått år 1835.
N:o SAMMANaf de från Kongl. Finans-, Handels- och Tull-Departement till Kongl. Commerce-Collegium
2. DRAG Norrska Regeringens insände uppgifter rörande Svenska Sjöfarten på Norrige år 1835.
N:o 3. Jämnförelse-Tabell öfver Sveriges directa Handel och Sjöfart på Främmande Länder år 1835.
N:o 4. Tabell utvisande förhållandet emellan Sveriges Export och Import år 1835.
STOCKHOLM, 1836. P. A. NORSTEDT & SÖNER, Kongl. Boktryckare.