Köpings kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Köpings kommun
2 (6) Tillsyn i Köpings kommun har genomfört tillsyn av Köpings kommun under höstterminen 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen fritidshem. Måluppfyllelse och resultat Det finns ingen officiell statistik i Skolverkets databas (SIRIS) av måluppfyllelsen i fritidshem. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet 2. Utveckling av utbildningen i fritidshemmet ingen b'istionstaterad IJ 2016-08-30 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s utredning visar att Köpings kommun behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet avseende fritidshemmens verksamhet. Visserligen följer huvudmannen upp elevernas trygghet och personaltäthet men det saknas uppföljning vad gäller fritidshemmets pedagogiska uppdrag.
3 (6) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Köpings kommun att senast den 30 augusti 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Utveckling av utbildningen i fritidshemmet Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i fritidshemmet inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid fritidshemmen. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta resultat avseende elevernas utveckling och lärande, och resultaten avseende tryggheten och studieron vid fritidshemmen. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger fritidshemmen, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfyllelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som cheferna för fritidshemmen tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete på enhetsnivå, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som chefen för fritidshemmet tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid fritidshemmen. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i fritidshemmet är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan fritidshemmen anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas utveckling, lärande och trygghet. Bedömning av brist konstaterar att Köpings kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen)
4 (6) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Följa upp och sammanställa måluppfyllelse och resultat i förhållande till de nationella målen, utifrån ett huvudmannaperspektiv analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för verksamheten, identifiera utvecklingsområden och besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas, dokumentera kvalitetsarbetet. Motivering till bedömning av brist Rättslig reglering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete genom att kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Av förarbeten till skollagen framgår bland annat följande. Arbetet med att utveckla verksamheten är en process där analys och värdering bland annat av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetsarbete med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten (prop. 2009/10:165 s. 304). Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) innebär systematiskt och kontinuerligt att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. s utredning har tagit del av kommunens dokumentation avseende fritidshemmen. Av den framgår att det varje år genomförs en fritidshemsenkät avseende trivsel och måltider. Resultaten presenteras både för varje enskilt fritidshem och på kommunnivå. Dokumentationen innehåller även
5 (6) respektive rektors analys av resultaten för sin enhet och de åtgärder som avses vidtas. Analys och åtgärder på kommunövergripande nivå saknas dock. Ansvariga politiker och förvaltningstjänstemän berättar i intervjuer att kvanten i kommunens verksamheter följs upp i ett årshjul. Fritidshemmet följs dock upp på ett särskilt möte en gång per år då även enkätresultaten avseende fritids presenteras för politikerna. De ansvariga politikerna uppger i intervju att de följer upp sådana parametrar som personaltäthet och trygghet men att man behöver bli bättre på att följa upp kvanten i det pedagogiska arbetet som en del i elevens skoldag. Även förvaltningstjänstemän betonar vikten av en större samverkan och tydligare koppling mellan fritidshemmets verksamhet och skola. Därför har kommunen under hösten 2015 gjort en satsning på fritidshemmen och tillsatt en kvalitetsgrupp. Syftet med denna satsning är att synliggöra fritidshemmens arbete och höja kvaliteten och därmed måluppfyllelsen. Även rektorer och pedagoger uppger i intervjuer att det inte ställs så mycket pedagogiska frågor i enkäten utan främst handlar om situationen i samband med mellanmål och frukost, "det är ofta ljudnivån som diskuteras, ofta år efter år." De pedagogiska planeringarna upplevs därför som viktiga för den fortsatta utvärderingen av verksamheten och är något som behöver diskuteras mer, enligt rektorerna. s bedömning s utredning visar att Köpings kommun behöver utveckla det systematiska kvalitetsarbetet avseende fritidshemmens verksamhet. Visserligen följer huvudmannen upp elevernas trygghet och personaltäthet men det saknas uppföljning vad gäller fritidshemmets pedagogiska uppdrag. Det finns inte heller någon analys av fritidshemsenkäten på kommunövergripande nivå utan analysen görs endast på enhetsnivå av rektorer för sin egen verksamhet. Dessa brister medför att huvudmannen saknar underlag för att besluta om relevanta utvecklingsåtgärder, vilket i sin tur kan medföra att eleverna inte får rätt förutsättningar för att nå målen för utbildningen. Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Köpings kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister.
6 (6) Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Förutsättningar för utbildningen i fritidshemmet Huvudmannen ska ge chefen för fritidshemmet och övrig personal vid fritidshemmet förutsättningar, så att utbildningen i fritidshemmet är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda elever utbildning i fritidshemmet. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att förse fritidshemmen med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att elevgrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de rektorer eller förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid fritidshemmen, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående fritidshem vars huvudman kommunen godkänt. På s vägnar athias Ljungström Beslutsfattare Kristine 1 rosjö Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Köpings kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det im-iebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga Bilaga 2: Fakta om Köpings kommun Det övergripande ansvaret för fritidshemmens verksamhet i Köpings kommun har barn och utbildningsnämnden med tillhörande förvaltning. I Köpings kommun finns kommundelen Kolsva med egen nämnd och förvaltning som ansvarar för fritidshemmen i kommundelen. Köpings kommun har 8 kommunala fritidshem varav två finns i Kolsva kommundel. Vid tiden för tillsynen finns det drygt 940 elever inskrivna i fritidshem.