Kontrollant - kontrollerad

Örebro universitet Handelshögskolan Kandidatuppsats, 15 hp Handledare: Olle Westin Examinator: Gun Abrahamsson VT-12 2012-06-19 Kontrollant - kontrollerad Avskaffande av revisionsplikten: Ett bokslut senare David Embretsen 900503 Philip Milanius 900224 Jakob Lönegren 890428

Sammanfattning Problem: Den första november år 2010 avskaffades den lagstadgade revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Syftet med detta var möjligheten för ökad kostnadseffektivitet och valfrihet för bolagen. Lagförändringen mötte dock motstånd från bland annat Skatteverket som befarade en ökad arbetsbörda och sämre kvalitet på bolagens rapporter. Syfte: Syftet med undersökningen är att bidra till en djupare förståelse för konsekvenserna lagförändringen haft på små aktiebolag och Skatteverkets kontor i Örebro. Metod: Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med fem små aktiebolag i Örebro samt Skatteverket i Örebro. Aktiebolagen var verksamma både före och efter avskaffandet av revisionsplikten och valdes ut genom en alfabetisk ordnad lista över aktiebolag. Empirin har sedan analyserats genom nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet. Slutsats: Lagförändringen har ännu inte påverkat aktiebolagens kostnadseffektivitet eller arbete. Skatteverket har fått en viss ökad arbetsbörda men kvaliteten på redovisningen är den samma som innan. Undersökningen resulterar dock i vetskapen att de små aktiebolagen behåller revisorn tack vare rådgivarrollen och kunskapen denne besitter. Behovet av revision verkar alltså mer bero på vilka kunskapsluckor bolagen måste fylla med avseende på redovisning och rapportering än vad som är lagstadgat. Nyckelord: Revisionsplikt, små aktiebolag, Skatteverket 2

Abstract Background: The first of November 2010 the statutory auditing was abolished for small companies in Sweden. The reason for this was to give the companies the opportunity to reduce costs and increase their level of freedom of choice. This was met with resistance from the Swedish tax agency, who feared an increase of their workload and a decrease of the quality of the companies financial reporting. Purpose: The purpose of this essay is to find a deeper understanding of the consequences that the abolished statutory auditing brought to small companies and the tax office in the city of Örebro. Method: The empirical findings have been collected through semi structured interviews with five small companies and the tax office in Örebro. The companies were active before as well as after the abolishment of statutory auditing and were selected from an alphabetical list. The empirical findings were analysed through the terms quality, control, workload and cost efficiency. Conclusions: The abolishment of statutory auditing has not yet affected the small companies in terms of cost efficiency or workload. The Swedish tax agency has noticed some increase of their workload, but there has been no change in the quality of the companies financial reporting. The essay concludes that small companies keep an auditor due to the advisory role and the knowledge the auditor possesses. The need for the companies to consult an auditor seems to a greater extent depend on what knowledge about financial reporting the companies lacks rather than what is required by law. Keywords: Statutory auditing, small companies, Swedish tax agency 3

Innehållsförteckning 1 Inledning... 6 1.1 Bakgrund... 6 1.2 Problematisering... 7 1.3 Forskningsfrågor... 9 1.4 Avgränsning... 9 1.5 Syfte... 9 2 Referensram... 10 2.1 Inledning... 10 2.2 Revision... 10 2.2.1 Revision i Sverige... 11 2.3 Allmän revisionsplikt... 11 2.3.1 Införandet... 11 2.3.2 Avskaffandet... 12 2.3.3 Nyttan med revisionsplikt... 13 2.4 Agentteorin... 13 2.4.1 Skatteverket som principal, bolagen som agent... 15 2.5 Intressenter... 16 2.6 Skatteverket... 17 2.6.1 Skatteverket som intressent... 17 2.6.2 Skatteverkets arbete och kontrollmöjligheter... 17 2.6.3 Skatteverket och revision... 18 2.7 Nyckelord... 19 3 Metod... 20 3.1 Ämnesval... 20 3.2 Undersökningens upplägg... 21 3.3 Undersökningsobjekt... 21 3.3.1 Urvalsmetod... 21 3.4 Insamling av data... 22 3.5 Analysmetod... 23 3.6 Trovärdighet... 24 3.7 Metodreflektion... 25 4. Empiri... 26 4.1 Intervjuer med små aktiebolag... 26 4

4.1.1 Bergmans energioptimering AB... 26 4.1.2 Barnens mode i Örebro AB... 26 4.1.3 A-Energi AB... 27 4.1.4 Butik 4025397 Örebro Åstadalsvägen AB (Pressbyrån)... 27 4.1.5 B.G ADB Konsult AB... 27 4.2 Intervju med Skatteverket... 28 5 Analys... 30 5.1 Kvalitet... 30 5.2 Kontroll... 31 5.3 Arbetsbörda... 32 5.4 Kostnadseffektivitet... 32 6 Slutsats... 34 6.1 Svar på frågeställningarna... 34 6.2 Slutdiskussion... 35 6.3 Uppmaning till vidare forskning... 36 7 Litteraturförteckning... 37 Bilaga 1 Intervjuguide till små aktiebolag... 39 Bilaga 2 Intervjuguide till Skatteverket... 41 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Enligt första paragrafen i andra kapitlet i bokföringslagen är juridiska personer i Sverige bokföringsskyldiga (BFL 2:1, 1990:1078), och enligt sjätte kapitlet i samma lag är alla aktiebolag skyldiga att upprätta en årsredovisning efter varje avslutat räkenskapsår (BFL 6:1, 1990:1078). Redovisning behövs när det råder informationsasymmetri mellan ett bolag och dess intressenter, det vill säga när ett bolag har mer information än intressenterna (Johansson et. al, 2009, s. 5). Redovisningen utgör då ett beslutsunderlag som leder till ekonomiska konsekvenser för bolaget och intressenterna (Johansson et. al, 2009, s. 9). Ett exempel på en intressent är Skatteverket, som använder redovisning som information för att besluta om bolagets skatteskuld (Johansson et. al, 2009, s. 12). Med en redovisning som granskas av en revisor, som saknar personligt intresse i bolaget, ökar chanserna för att intressenterna ska kunna lita på att redovisningen speglar bolagets ekonomiska situation på ett korrekt sätt (Borg & Lundström, 2007, ss. 2-3). Revisorn och revisionens uppgift kan även härledas till en trygghet för den som framställer redovisningen vid eventuella granskningar av till exempel Skatteverket (Forsberg, Ingberg, & Malm, 2006, s. 5). Utöver detta ökar bolagets tillförlitlighet när dess finansiella rapporter granskas och kvalitetssäkras av en revisor (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 2). Den första januari år 1983 infördes lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Detta efter en utredning från Kommerskollegium samt ett förslag från Brottsförebyggande rådet (Thorell & Norberg, 2005, s. 15). Kommerskollegium var från och med år 1973 en statlig tillsynsmyndighet för auktorisering av revisorer i Sverige (Artsberg, 2003, s. 107), och utredningen visade att det numera fanns tillräckligt många kvalificerade revisorer i Sverige för att täcka behovet vid revisionsplikt. Brottsförebyggande rådets förslag baserades på att det oftast var i små bolag med litet aktiekapital, som bildats för att befria ägaren från personligt betalningsansvar, där förekomsten av ekonomisk brottslighet var högst. Införandet av krav på revision hos alla aktiebolag skulle då förebygga den ekonomiska brottsligheten (Thorell & Norberg, 2005, ss. 15-16). 6

År 2010 ändrades dock kravet på revision när Sveriges riksdag godkände en lagförändring gällande revisionsplikten för små aktiebolag. Lagförändringen gick ut på att små aktiebolag, från och med den första november år 2010, frivilligt kunde välja att anlita en revisor eller inte (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011). För att räknas som ett litet aktiebolag ska bolaget uppfylla minst två av kriterierna, var och ett av de två senaste räkenskapsåren (ABL 9:1, 2005:551): Högst tre miljoner kronor i nettoomsättning Högst en och en halv miljon kronor i balansomslutning Högst tre anställda Enligt beräkningar skulle dessa kriterier uppfyllas av cirka 72 procent av alla aktiebolag i Sverige (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011), vilket år 2010 motsvarades av cirka 250 000 bolag (Nordström, 2010, s. 46). Syftet med lagförändringen var att, i linje med den borgerliga regeringens politik, öka konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler och växande bolag. Regeringen ville även åstadkomma en minskning av de administrativa kostnaderna för bolagen, vilka till stor del består av kostnader för revision. Sammanfattningsvis kan sägas att huvudsyftet med lagförändringen var att öka valfriheten för de små aktiebolagen för att på bäst och mest kostnadseffektivt sätt hålla ordning och reda i verksamheten (Prop. (2009/10:204), 2010, s. 56). Lagförändringen skulle även ske i enlighet med Europeiska Unionens arbete för reglerförenkling för bolag och Sverige hade innan lagförändringen hårda krav på revision jämfört med andra medlemsländer (Prop. (2009/10:204), 2010, ss. 52-56). 1.2 Problematisering Lagförslaget angående avskaffande av revisionsplikten möttes av motstånd från bland annat Skatteverket som befarade ett ökat, både medvetet och omedvetet, fusk (TT, 2010). Skatteverket menade på att de brottskategorierna som skulle kunna öka vid ett borttagande av revisionsplikten bestod av bokföringsbrott och skattebrott (Engström & Lindh, 2006, s. 41). Skatteverket befarande innan borttagandet av revisionsplikten att deras arbetsbörda skulle öka markant då de ansåg att de skulle tvingas ta över delar av arbetet som tidigare utförts av 7

revisorn (Engström & Lindh, 2006, s. 42). Detta eftersom myndigheten var rädd för att kvaliteten på genomsnittsdeklarationen skulle sjunka (Lennartsson, 2010, s. 20). Kvalitet i detta sammanhang syftar till antalet fel, det vill säga fusk och brott, i ett bolags redovisning och skatterapportering. Färre fel innebär alltså högre kvalitet. Många gånger är felaktigheter i ett bolags redovisning en följd av okunskap inom området och skulle kunna förhindras med revisionsplikt innan ett brott begås. Revisionsplikt kan således användas som ett verktyg för att förebygga ekonomisk brottslighet (Engström & Lindh, 2006, s. 42). Vidare ansågs Sveriges höga skattetryck öka risken för skattebrott, vilket utan revisionsplikt, skulle innebära att Skatteverket skulle behöva utöka sin verksamhet (Engström & Lindh, 2006, s. 8). För detta extra arbete med ökade kontroller av företagens räkenskaper väntades Skatteverket få ett tillskott på 40 miljoner kronor (Lennartsson, 2010, s. 20). Regeringens beräkningar visade även att avskaffandet av revisionsplikten skulle komma att kosta cirka 1,3 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter årligen på grund av ökat skattefel (Lennartsson, 2010, s. 21). Både Danmark och Finland hade redan tidigare avskaffat revisionsplikten. I Danmark gjordes detta år 2006 och där har ungefär 25 procent av berörda bolag valt att inte använda sig av revisor (Danielsson, 2012, s. 7). Utvärderingar från det danska bolagsverket från 2008-2009 visar att frivillig revision inte har inneburit någon större förändring, men utvärderingarna har tolkats olika från olika håll. Svenska Skatteverket fann i utvärderingarna stöd för att skattefelen ökade medan Svenskt Näringsliv ansåg de ökade skattefelen som försumbara (Lennartsson, 2010, s. 22). I Sverige är siffran högre när det gäller aktiebolag som fortfarande efter lagförändringen väljer att använda sig av revision. Totalt väljer 85 procent av bolagen att anlita en revisor, men av aktiebolagen som var verksamma redan innan lagförändringen ligger denna siffra på 90 procent (Danielsson, 2012, s. 7). Samtidigt ökade anmälda ekobrott i Sverige med 50 procent mellan åren 2010 och 2011, vilka oftast handlar om skatte- och bokföringsbrott som är den vanligaste typen av ärende hos Ekobrottsmyndigheten (Stockholm TT, 2012). 8

I små aktiebolag är det oftast samma person som både är ägare av bolaget och som verkar som bolagsledare, vilket minskar behovet av revision. Då de flesta bolag ändå väljer att fortsätta använda sig av revision bör detta tyda på att nyttan av revisionen överstiger kostnaden för bolagen, vilket även statliga utredningar från 1990-talet bekräftar (Forsberg, Ingberg, & Malm, 2006, s. 3). Problematiseringen i denna uppsats kan således sammanfattas med nyckelorden kvalitet, kontroll, arbetsbörda samt kostnadseffektivitet. 1.3 Forskningsfrågor Utifrån de sammanfattade nyckelorden i problematiseringen vill vi undersöka följande forskningsfrågor: Hur har lagförändringen, i enlighet med sitt syfte, påverkat små aktiebolag i Örebro gällande kostnadseffektivitet och förenklat administrativt arbete? Hur har lagförändringen av revisionsplikt påverkat Skatteverket i Örebro med avseende på arbetsbördan? Hur har lagförändringen påverkat kvaliteten på redovisningen? 1.4 Avgränsning Undersökningen kommer avgränsa sig till små aktiebolag i Örebro samt Skatteverkets kontor i Örebro. 1.5 Syfte Syftet med denna undersökning är att identifiera och beskriva de konsekvenser lagförändringen av revisionsplikt för små aktiebolag har haft på små aktiebolag i Örebro och för Skatteverket i Örebros arbete. Detta för att bidra med en djupare förståelse för lagförändringens påverkan på nämnda parter. 9

2 Referensram 2.1 Inledning Undersökningens referensram inleds med en historisk redogörelse av revision, både allmänt och i Sverige, där begreppet revision förklaras och definieras. Detta för att ge en allmän förståelse kring ämnet, vilket ger bättre förutsättningar för förståelse av undersökningen. Den historiska presentationen fortsätter sedan med införandet och avskaffandet av den allmänna revisionsplikten i Sverige samt motiven till dessa. Vidare följer en beskrivning av den så kallade agentteorin. Detta för att belysa förhållandet mellan Skatteverket och de små aktiebolagen i denna undersökning. För ett helhetsintryck av förhållandet redogörs sedan för ett bolags intressenter, där Skatteverket utgör den viktigaste i undersökningen. Därefter presenteras därför Skatteverket och dess arbete utförligt. Slutligen sammanfattas referensramen genom definitioner av de nyckelord som undersökningen bygger på. 2.2 Revision Revision är den granskning av ett bolags eller organisations redovisning och förvaltning som sker i efterhand för att informera om redovisningens tillförlitlighet samt bolagsledningens förvaltning. Den externa revisionen som sker av revisorer utanför organisationen avrapporteras tillsammans med bolagets årsredovisning i form av en revisionsberättelse. Redovisningsrevisionen har som syfte att undersöka om bolagets redovisning sker i enlighet med lag och god redovisningssed (Nationalencyklopedin). Revision utförs för att bolagets intressenter ska kunna lita på att bolagets ekonomiska situation, på ett korrekt sätt, speglas i den finansiella information som ges ut av bolaget. Genom revisionen ökar den finansiella informationens trovärdighet och bolagets intressenter kan använda revisionsberättelsen som beslutsunderlag (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 13). För att intressenterna ska ha förtroende för revisorn krävs att denne ska uppfylla kraven på kompetens, oberoende och tystnadsplikt i sitt arbete. Enligt lag ska revisionen utföras enligt god revisionssed, vilket står för god sed bland revisorer som besitter hög integritet samt professionalitet (FAR). 10

2.2.1 Revision i Sverige I Sverige infördes krav på revision första gången i aktiebolagslagen från år 1895 med syftet att bolagets ägare skulle ha möjlighet att kontrollera sina investeringar. Det lagstadgades dock inget om vad revisionen skulle innehålla eller om vem som fick utföra revisionen (Borg & Lundström, 2007, s. 9). År 1910 lagstadgades det, i aktiebolagslagen, för första gången om revisorns oberoende mot bolaget samt dess styrelse med avsikt att skydda bolagets ägarminoritet (Borg & Lundström, 2007, s. 10). Det lagstadgades dock inget om revisorns yrkeskunskaper. Däremot krävdes det både personliga egenskaper, såsom ärlighet, och professionella egenskaper i form kunskap för att bli medlem i en revisionsförening (Artsberg, 2003, s. 106). Det dröjde fram till år 1944 tills det, i aktiebolagslagen, lagstadgades att större börsbolag och andra stora bolag skulle ha en auktoriserad revisor som varken VD eller bolagets styrelse varit med och anlitat. Revisorn var nu även tvungen att inneha en viss kompetens gällande bokföring och bolagets ekonomiska förhållande. Förändringarna i lagen år 1944 berodde till stor del på den så kallade Kreugerkraschen år 1932. Kraschen uppkom då Kreugerkoncernens bokslut varit missvisande, koncernen hade använt sig av förfalskade uppgifter och där koncernens revisor misstänktes befunnit sig i beroendeställning. Efter kraschen ökade medvetenhet angående vikten av kontroll av bolagen och den ekonomiska brottsligheten ansågs vara ett samhällsproblem mer än bara ett problem för näringslivet (Borg & Lundström, 2007, ss. 15-16). I 1975 års aktiebolagslag utökades antalet bolag som förpliktades anlita en kvalificerad eller auktoriserad revisor. Bolag med mer än en miljon kronor i bundet eget kapital ålades nu anlita en kvalificerad revisor och bolag med tillgångar överstigande 1 000 basbelopp eller med över 200 anställda ålades anlita en auktoriserad revisor (Borg & Lundström, 2007, s. 23). 2.3 Allmän revisionsplikt 2.3.1 Införandet År 1983 infördes revisionsplikt för alla aktiebolag i Sverige och år 1987 lagstagades om att alla aktiebolag skulle ha en auktoriserad eller godkänd revisor. Lagändringarna grundades i en utredning utförd av Brottsförebyggande rådet år 1977, där utredningen menade att bolag med redan lagstadgad revisionsplikt inte var de som var mest utsatta för ekonomisk brottslighet utan att det var aktiebolag med ett litet aktiekapital som var 11

det. Brottsförebyggande rådet ansåg att revisorn var ett viktigt hjälpmedel mot den ekonomiska brottsligheten och att en rapporteringsplikt gällande om det granskade bolagets levt upp till sina skatteförpliktelser skulle införas. Detta menades vara till stor hjälp mot skattefusk. Det föreslogs även en skyldighet för revisorn att, på begäran från en myndighet eller brottsutredning, lämna ut uppgifter från det berörda bolaget (Borg & Lundström, 2007, ss. 24-25). Den första januari år 1999 ökade revisorns skyldigheter, genom en ändring i aktiebolagslagen, till att även omfatta en rapporteringsskyldighet till åklagare vid misstanke om ekonomisk brottslighet. Detta hade tidigare varit omöjligt för revisorn att göra på grund av tystnadsplikt (Borg & Lundström, 2007, s. 29). 2.3.2 Avskaffandet I mars år 2007 lade Europeiska Unionens kommission fram ett förslag, som genom nya förenklade regler, skulle minska bolag inom unionens administrativa kostnader med 25 procent till år 2012. Reglerna avsågs för små och medelstora bolag och fick till följd att Sveriges riksdag beslutade att små aktiebolag inte längre omfattades av revisionsplikten från och med den första november år 2010 (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 14). Detta skedde även i harmoni med Europeiska Unionens fjärde bolagsdirektiv som behandlar lagstadgad revision, och säger att unionens medlemsländer får befria vissa bolag från revisionsplikten. Bolag som är befriade från revisionsplikten får frivilligt använda sig av revision och ska befinna sig inom gränsvärdena: Högst 8 800 000 euro i nettoomsättning Högst 4 400 000 euro i balansomslutning Högst 50 anställda Sveriges regering ville även med borttagandet av revisionsplikten åstadkomma en ökad konkurrenskraft och en minskning av bolagens administrativa kostnader. Lagförändringen syftade även åt att öka valfriheten samt ge förutsättningar till ett kostnadseffektivt sätt att hålla ordning och reda i bolagen (Prop. (2009/10:204), ss. 51-56). Genom avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag räknade regeringen med ett skattebortfall uppgående till 1,3 miljarder kronor, vilket till en nivå på 1,1 miljarder skulle finansieras med en höjd stämpelskatt för vissa juridiska personers förvärv av fast egendom och tomträtter samt höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk (Lennartsson, 2010). 12

Enligt de första undersökningar som gjorts efter avskaffandet väljer nio av tio av de små aktiebolag som varit verksamma innan lagändringen att behålla revisorn. Samtidigt finns en trend att de bolag som startats efter lagändringen i mindre utsträckning väljer att anlita en revisor (Danielsson, 2012, s. 7). 2.3.3 Nyttan med revisionsplikt Nyttan med den allmänna revisionsplikten för aktiebolag kommer bland annat från att revisionen ökar trovärdigheten i rapporteringen från bolagen till myndigheter och övriga intressenter genom den granskning som sker. Eftersom granskningen sker av en kompetent person med kunskaper inom området ökar detta även trovärdigheten i själva granskningen. Revisionen underlättar även för myndigheternas arbete gällande till exempel skattekontroll av bolaget samt bekämpningen av ekonomisk brottslighet (Thorell & Norberg, 2005, ss. 32-33). 2.4 Agentteorin Under 1970-talet uppstod, till följd av redovisningens politiska karaktär, den så kallade agentteorin. Teorin beskriver verkligheten utifrån ekonomisk teori och kan användas för att förklara de flesta företeelser inom redovisningsområdet, bland annat reglering av redovisningen (Artsberg, 2003, s. 84). Teorin riktar in sig på den allmänt förekommande relationen mellan de två parterna principalen och agenten; där principalen delegerar arbete till agenten som genomför arbetet. Vidare handlar det om att lösa två former av problem som kan uppstå i relationen mellan dessa parter. Det första problemet uppkommer då det råder målinkongruens, eller när det är svårt för principalen att verifiera vad agenten egentligen gör. Det andra problemet uppstår när principalen och agenten föredrar olika lösningar på grund av olika uppfattningar och preferenser angående risk (Eisenhardt, 1989, s. 58). Sedan teorins uppkomst har den delats upp och utvecklats i två linjer, den positivistiska agentteorin samt den så kallade principal-agentteorin. Dessa sammanfaller vad det gäller antaganden om människan, organisationer samt information. Människan antas föra med sig ett egenintresse och den antas vara rationell samt riskavert. Organisationer antas vara nyttomaximerande och det antas råda informationsasymmetri mellan principal och agent. Dessutom antas att information är en vara som går att köpa (Eisenhardt, 1989, s. 59). Den positivistiska agentteorins huvudsakliga utgångspunkt har varit att inrikta sig på situationer där målinkongruens mellan principalen och agenten förmodas föreligga, det vill säga att parternas målsättning inte ligger i linje med varandra. Problematiken uppstår således då de två parternas intressen i organisationen prioriteras till olika grad, samtidigt som endast agenten agerar löpande inom verksamheten. 13

Principalen använder sig i detta skede av styrmekanismer för att begränsa agentens egenintresse, antingen i form av resultatbaserade eller beteendebaserade mekanismer, och på så sätt säkerställa att dess intresse tillgodoses på ett önskvärt sätt. Resultatbaserade styrmekanismer ser till att agenten belönas för ett, enligt principalen, korrekt förhållningssätt. När denna mekanism tillämpas är det därför mer troligt att agenten agerar i principalens intresse. Det andra alternativet, beteendebaserad styrning, tillämpas då principalen ämnar till att utvinna information om vad agenten faktiskt gör, ofta genom att kontrollera agenten. Då agenten inser att principalen har denna information är det mer troligt att denne agerar utifrån principalens intressen (Eisenhardt, 1989, ss. 59-60). Forskningen kring principal-agentteorin har snarare inriktat sig på själva relationen mellan principalen och agenten i olika situationer, och är till skillnad från den positivistiska synen mer abstrakt. Fokus i denna inriktning ligger i att hitta de mest optimala styrmekanismer och incitament, för den situation som föreligger mellan de två parterna. Samtidigt är det viktigt att förstå att de två inriktningarna inte verkar varandra uteslutande, utan snarare fungerar kompletterade. Den positivistiska grenen syftar till att identifiera olika styrningsalternativ, medan principal-agentgrenen ser till vilket alternativ som är mest effektivt givet den rådande relationen samt tidigare nämnda antaganden om människan, organisationer och information (Eisenhardt, 1989, s. 60). Den enklaste form av relation förekommer vid fullständig information mellan parterna. Förutsatt att principalen accepterar agentens handlingar skulle beteendebaserad styrning verka optimalt, då resultatbaserad styrning endast skulle överföra en onödig risk till den antagna riskaverta agenten. Om principalen å andra sidan inte är helt insatt i agentens agerade kan inte principalen lita på agenten på grund av tidigare beskrivna antaganden (Eisenhardt, 1989, s. 61). Relationen blir således konfliktartad då agenten försöker maximera sin nytta på bekostnad av principalen (Artsberg, 2003, s. 84). Detta är inte helt oproblematiskt då agenten har ett övertag gentemot principalen i form av mer information om verksamheten (Greve, 2009, s. 192). I termer av adverse selection kan principalen inte heller lita på agentens förmåga att genomföra de önskvärda uppgifterna. Agenten kan i dessa fall ha påstådda förmågor och erfarenheter, som inte nödvändigtvis stämmer överens med verkligheten, som principalen inte kunnat verifiera. I dessa fall krävs att principalen inför kontroll i form av exempelvis rapporteringsprocesser för att säkerställa att agentens handlingar är korrekta (Eisenhardt, 1989, s. 61). 14

Om det istället antas att det inte råder någon konflikt mellan parternas målsättning, innebär detta att agenten agerar på samma sätt som principalen önskar utan att någon kontroll föreligger. Då gapet mellan aktörernas målsättningar minskar kommer även motivationen en resultatbaserad styrning genererar minska, under antagandet att agenten är riskavert (Eisenhardt, 1989, s. 62). De arbetsuppgifter agenten genomför kan även avgöra vilken styrning som bör tillämpas. Graden programmeringsmöjligheter i arbetet ligger till grund för hur enkelt och tillgängligt det blir att följa upp arbetet. Om en arbetsuppgift i hög grad är programmerad, passar beteendestyrning bättre då agentens agerande blir mer förutsägbart. Slutligen spelar även relationens längd mellan parterna en roll i utformningen av styrningsalternativ. En långgående, förebyggande relation innebär att principalen tidigt lär känna agenten, vilket förenklar möjligheterna att utvärdera agentens tillvägagångssätt. I kortvariga relationer blir risken för informationsasymmetri mer påtaglig (Eisenhardt, 1989, s. 62). Förekomsten av revisorn och dess omfattning kan på detta sätt förklaras utifrån denna beskrivning av agentteorin. Uppdragsgivaren kommer, för att försäkra sig att dennes intresse tillvaratas, anlita en revisor så länge nyttan revisionen bidrar med överstiger kostnaden den orsakar (Artsberg, 2003, s. 84). 2.4.1 Skatteverket som principal, bolagen som agent Utifrån ett positivistiskt perspektiv av agentteorin verkar Skatteverket som principal, och de små bolagen som agenter i denna undersökning. Skatteverket har intresse i att dessa bolag deklarerar och betalar in korrekt mervärdesskatt, bolagsskatt, arbetsgivaravgifter samt sociala avgifter (Skatteverket, 2012). Bolagen har däremot som huvudsakligt mål och intresse att nyttomaximera och få ett så bra resultat som möjligt. Utifrån detta kan det antas att Skatteverket och bolagens intressen inte helt ligger i linje med varandra. Omvänt, har bolagen i detta fall inget direkt intresse i Skatteverket, men då detta är en statlig myndighet kommer samarbetet verka tvingande och fortlöpa. Tillämpas den beskrivna principal-agentteorin på denna relation blir det tydligt att revisionsplikten har spelat en viktig roll för att Skatteverkets intressen ska tillgodoses på ett tillfredställande sätt. I samband med att ett bolag revideras tillgängliggörs och kontrolleras den information Skatteverket efterfrågar på ett tillförlitligt sätt, och det finns möjlighet för 15

Skatteverket att nyttja denna information. Revisorn fungerar alltså som en oberoende tredje part, vars uppgift i detta perspektiv är att kontrollera bolagen. När lagstadgad revisionsplikt nu tagits bort, vilket betyder att tredje part kan väljas bort av bolagen, försvåras denna relation. Detta resulterar i att Skatteverkets intresse inte, i de fall bolagen anser att kostnaden för revisionen överstiger nyttan den ger, tillgodoses i samma grad som tidigare. Tredje part (Revisor) Principal (Skatteverket) Agent (Bolagen) 2.5 Intressenter Ett bolag har ett antal intressenter, vilka definieras som någon som kan påverka eller själv påverkas av bolagets måluppfyllelse. Dessa kan till exempel vara långivare, ägare, kunder och/eller stat och kommun. Intressenten och bolaget har ett beroendeförhållande mot varandra genom ett dubbelriktat utbyte, där bolaget förser intressenten med ekonomisk avkastning och intressenten bidrar med samarbetet. Vid ett lyckat samarbete mellan intressent och bolag skapas välstånd (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 16). Bolagets finansiella rapporter, det vill säga dess redovisning, utgör ett beslutsunderlag för intressenterna. Dessa beslut får ekonomiska konsekvenser både för intressenten själv och för ekonomin på makronivå (Johansson et. al, 2009, s. 9). Vid revision av den finansiella informationen minskas intressenternas osäkerhet kring bolaget då revisionen kvalitetssäkrar tillförlitligheten i informationen (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, ss. 15-16). 16

2.6 Skatteverket 2.6.1 Skatteverket som intressent En av bolagens intressenter är Skatteverket, som använder den finansiella informationen från bolaget för att räkna ut taxeringsbeslut från föregående räkenskapsårs skattepliktiga resultat. På det sättet skiljer sig Skatteverket ifrån bolagets övriga intressenter då myndigheten, jämfört med att använda redovisningen till att göra prognoser för framtiden, tittar tillbaka i tiden för beslutstagande (Johansson et. al, 2009, ss. 12-13). Skatteverket Aktiebolaget 2.6.2 Skatteverkets arbete och kontrollmöjligheter För optimalt utnyttjande av Skatteverkets resurser för bästa effekt på storleken på skattefelet, det vill säga alla avvikelser från teoretiskt uträknad skatt, har myndigheten utformat en riskhanteringsmodell. Modellen är det som styr Skatteverkets kontroller, men även inskickad information i form av deklarationer från bolagen samt revision av dessa används (Thorell & Norberg, 2005, s. 40). Skatteverket kan således besluta, med stöd i skatteförfarandelagen, om revision på till exempel aktiebolag. Detta betyder att Skatteverket granskar underlagen för bolagens inkomstdeklaration i syfte att bolagets skatt ska bli lika stor som lagen säger (Skatteverket, 2012). Skatteverkets revisioner är, tillsammans med granskning från konkursförvaltare, den åtgärd där flest bokföringsbrott upptäcks. Detta visade sig inte minst under slutet av 1990-talet då antalet bokföringsbrott minskade, vilket till stor del berodde på att antalet revisioner Skatteverket utförde på företag minskat (Borg & Lundström, 2007, s. 29). 17

I propositionen till lagändringen gällande revisionsplikten för små aktiebolag föreslogs även en viss utökad kontrollmöjlighet för Skatteverket. Den utökade kontrollen skulle innebära att Skatteverket, genom möjligheten att begära in dokumentation av till exempel räkenskaper för en viss tidsperiod, skulle kunna säkerställa att företagens skyldigheter efterlevs. Förslaget bedömdes inte riskera att bolagen skulle känna sig tvingade att anlita externa revisions- eller redovisningstjänster i rädsla för den utökade kontrollen. I samband med propositionen gjordes även en utredning angående möjligheten för Skatteverket att utföra så kallad allmän bokföringskontroll. Allmän bokföringskontroll skulle innebära oannonserade besök hos bolagen av Skatteverket för kontroll av efterlevnaden av bokföringslagen. Skatteverket var positivt till detta medan regeringen, på grund av rättsäkerhetsgarantier och konsekvenserna för bolagen, inte ville anta kontrollmöjligheten. Regeringen ansåg att det var först vid uppkomsten av eventuella negativa effekter av borttagandet av revisionsplikten som allmän bokföringskontroll bör överägas (Prop. (2009/10:204), 2010, ss. 88-92). Eftersom propositionen antogs fick Skatteverket utökade kontrollmöjligheter, dock utan möjlighet till allmän bokföringskontroll (Sveriges riksdag). 2.6.3 Skatteverket och revision Sedan år 1985 är det lagstadgat att ett aktiebolags revisionsberättelse måste innehålla eventuella anmärkningar på huruvida bolaget efterlever sina skyldigheter gällande skatter och avgifter. Syftet med lagen är att revisorns granskning alltid måste omfatta skatter och avgifter, vilket är till nytta för samhället (Thorell & Norberg, 2005, s. 21). Aktiebolaget ska även, i sin inkomstdeklaration, lämna upplysningar till Skatteverket om årsredovisningen blivit reviderad och/eller utförd genom en redovisningskonsult (Ajamlou, Ekberg, & Gulunay, 2011, s. 39). Revisorn har även skyldighet att enligt 37 paragrafen i nionde kapitlet i aktiebolagslagen genast, i fall en sådan förekommer, skicka in en så kallad oren revisionsberättelse till Skatteverket. Skyldigheten för revisorn att skicka in en oren revisionsberättelse till Skatteverket är en ändring av en tidigare regel, vilken sa att bolagen själva skulle skicka in den orena berättelsen. Anledningen till revisorns rapporteringsskylighet är att en oren revisionsberättelse tillsammans med andra indikatorer kan leda till en närmare granskning av bolaget ur skattesynpunkt. Det är dock omdiskuterat vilken nytta reviderade räkenskaper och orena revisionsberättelser ger Skatteverket i sin kontroll (Thorell & Norberg, 2005, s. 21). 18

Revisionen innebär även en indirekt nytta för skattekontrollen. Detta genom revisorns granskning av bolagets räkenskaper, vilket innebär en kvalitetskontroll av dessa som kan leda till att bolaget redan från början lämnar riktiga uppgifter i redovisningen och deklarationen. Revisorn får själv inte befatta sig med bolagets löpande bokföring, men kan genom att uppmärksamma företagsledningen på eventuella brister förbättra kvaliteten även på skatteunderlaget. Det saknas dock entydigt stöd som visar att reviderade räkenskaper håller högre kvalitet än oreviderade. Kvaliteten på räkenskaperna bestäms även av bland annat vem som utför bokföringen (Prop. (2009/10:204), 2010, s. 89). 2.7 Nyckelord Referensramen kan sammanfattas med samma nyckelord som problematiseringen, det vill säga kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet. I undersökningen definieras nyckelorden på följande sätt: Kvalitet: Antalet fel i bolagens redovisning- och skatterapportering avgör vilken kvalitet de håller, där färre fel innebär en högre kvalitet. Kontroll: Granskning av redovisnings- och skatterapportering för förhindrande av uppkomsten av fel. Arbetsbörda: Mängden arbete som krävs. Både för studieobjekten direkt och för samhället. Kostnadseffektivitet: Fullgod redovisning samt skatterapportering för små aktiebolag till lägst kostnad. 19

3 Metod 3.1 Ämnesval Valet av undersökningens ämne grundade sig i vår inriktning på utbildning, nämligen redovisning inom företagsekonomi. Vi ville undersöka något som påverkar redovisningen för bolag och fann det intressant med förhållandena som gäller mellan kontrollanten och de kontrollerade, i detta fall en statlig myndighet respektive små aktiebolag. Ämnet är intressant eftersom det är aktuellt att undersöka nu, då det har gått lagom tid efter att lagen trätt i kraft och vi kan se tendenser till konsekvenserna av den nu. Dessutom har tidigare studier främst behandlat ämnet från kreditgivares perspektiv och vi kan således tillföra ny kunskap i form av Skatteverkets synvinkel. De studier vi kommit i kontakt med som tidigare behandlat ämnet är: Titel Författare År Revisionspliktens avskaffande intressenternas ståndpunkter och åtgärder J. Chamy och P. Hanouch 2011 Revisionspliktens avskaffande Ajamlou, A Ekberg och M. Revisorrollens förändring efter ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten Revisionspliktens avskaffande en studie av dess inverkan på revisorns roll för småföretagare samt på information till kreditgivare Revisorns roll i mindre företag Vilka effekter kan en eventuell avreglering på revisionsplikten få? Har revisionsplikten betydelse för den ekonomiska brottsligheten? Gulunay S. Ayoub, M. Josefson och B.Malaki K. Ellström, J. Henning och E. Norberg M. Forsberg, M. Ingberg och D. Malm 2011 2008 2007 2006 L. Engström och F. Lindh 2006 Det vi bidragit till, i motsats till ovanstående studier, är den faktiska kunskapen om konsekvenser lagförändringen inneburit snarare än spekulationer om den. I och med tidpunkten för lagförändringen har tidigare studier inte haft möjligheten att se konsekvenserna, då dessa studier är utförda innan det första bokslutet som berörs av lagförändringen är upprättade. 20

Tidigare har orena revisionsberättelser till viss del legat till grund för bolag Skatteverket granskat närmare och det är därför intressant hur Skatteverkets arbete nu har förändrats om bolagen väljer att inte anlita revisorer. 3.2 Undersökningens upplägg Undersökningens design kan liknas vid en tvärsnittsstudie då vi både har jämfört aktiebolagen och deras åsikter och handlingar efter lagändringen med varandra, och dessa svar med Skatteverkets uppfattningar. Detta gjordes för att vi, i motsats till om vi till exempel skulle gjort en fallstudie på enbart Skatteverket, fick fler vinklar och åsikter angående lagförändringen och dess konsekvenser. Vi kunde även lättare urskilja mönster och samband då vi använde oss av fler än ett studieobjekt (Bryman & Bell, 2003, s. 65). 3.3 Undersökningsobjekt Våra studieobjekt bestod av fem små aktiebolag samt Skattverkets kontor i Örebro. Aktiebolagen vi undersökt har alla säte i Örebro och hos alla bolag arbetar ägaren i bolaget och är därmed inte en utomstående intressent. Vi har försökt undersöka så många små aktiebolag som möjligt inom tidsramarna som satts för denna studie. Aktiebolagen som undersökts bestod av sådana som är och har varit verksamma redan innan lagförändringen trätt i kraft. De har dessutom då som nu befunnit sig inom gränsvärdena för att klassificeras som små aktiebolag. Aktiebolagen har, på grund av begränsningar i tid och finansiering, endast bestått av bolag i och runt omkring Örebro. Vi har dock försökt undersöka olika bolag från olika branscher för att öka trovärdigheten på resultatet då vi ansåg oss kunna minimera ett resultat som berott på just en specifik bransch. 3.3.1 Urvalsmetod Urvalet av små aktiebolag, som varit studieobjekt i undersökningen, har valts ut från en alfabetiskt ordnad lista från den internetbaserade upplysningstjänsten 121.nu. Bolagen kontaktades via telefon för bokning av intervju och valdes ut i alfabetisk ordning. Svarade inte bolaget eller avböjde att delta i undersökningen kontaktades nästa bolag på listan. De bolag som blev intervjuade i undersökningen var: Bergmans energioptimering AB (Intervjuperson: Marcus Bergman) Barnens mode i Örebro AB (Intervjuperson: Anna-Lena Wallin) A-Energi AB (Intervjuperson: Herbert Lindgren) Butik 4025397 Örebro Åstadalsvägen AB (Intervjuperson: Leif Bäck) 21

B.G ADB-Konsult AB (Intervjuperson: Bengt Sääv) På Skatteverket har Micaela Hoikkala Blomquist från Skatteverkets kontor i Örebro intervjuats. Val av intervjuperson skedde genom hänvisning från Skatteverkets växel, vilka ansåg henne som mest lämpad att delta i denna undersökning. 3.4 Insamling av data Insamlingen av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med Skatteverket samt strukturerade intervjuer med de små aktiebolagen vid personliga möten under perioden den 30 april till 2 maj 2012. Intervjuerna har spelats in för att minska risken för missförstånd samt eliminera distraktionsmoment som till exempel anteckningar (Bryman & Bell, 2003, s. 374). Detta gjordes för att intervjuer i motsats till exempelvis enkäter rymdes inom vår tidsram, finansiella budget och dessutom minskade risken för ett stort bortfall (Bryman & Bell, 2003, s. 122). Utöver detta sökte vi, i enlighet med undersökningens syfte, en djupare förståelse för undersökningens ämne vilket vi inte anser kunnat finna vid standardiserade svarsalternativ vid intervjun med Skatteverket. För att ha möjligheten att kunna uppfatta världen som undersökningsobjekten gör krävs en närmare relation till dessa (Bryman & Bell, 2003, s. 322) vilket vi fick genom det personliga mötet, där vi förutom de verbala svaren kunde ta intryck av till exempel tonläge och kroppsspråk. Motivitet till detta val av datainsamlingsmetod grundade sig i den erfarenhet, kunskap och det helhetsperspektiv Skatteverket besitter och kunde bidra med. Vi ville genom detta erhålla möjligheten till kunskap kring ämnet som vi innan intervjun inte hade haft i åtanke. Vi valde att utföra strukturerade intervjuer med aktiebolagen då vi ville kunna jämföra respondenternas svar med varandra, vilket underlättas genom denna metod (Bryman & Bell, 2003, s. 335). Dessutom rymde undersökningen specifika frågor som riskerades att inte kunna besvaras om vi utfört semi-strukturerade intervjuer. Syftet med datainsamlingen från de små aktiebolagen var inte att undersöka dessa och deras kontext specifikt, utan snarare att erhålla en mer generell bild av små aktiebolags förhållningssätt till lagförändringen. Vid semi-strukturerade intervjuer används ofta en så kallad intervjuguide med teman eller frågor som ska beröras, där intervjupersonen kan utforma svaren fritt. Även undersökaren kan frångå intervjuguiden och ställa andra frågor om det skulle behövas (Bryman & Bell, 2003, s. 363). Intervjuguiderna, både strukturerad och semi-strukturerad, i denna undersökning 22

utformades och kategoriserades efter undersökningens forskningsfrågor, med syftet att underlätta analysarbetet av empirin. Frågorna i intervjuguiderna utformades och kontrollerades därför så att de alla var av väsentligt slag för att kunna besvara forskningsfrågorna. Eftersom undersökningens forskningsfrågor utformats relativt specifikt mot antingen de små aktiebolagen eller Skatteverket skiljde sig intervjuguiderna åt. Intervjuguiderna har dock i största möjliga utsträckning utformats att passa ihop för att skapa möjligheten för olika synvinklar på samma frågor eller problem. Alla intervjuer började med att intervjupersonen fritt fick berätta om respektive bolag/myndighets arbete inom ämnena redovisning och revision, varefter vi kunde bocka av de frågor i intervjuguiden som redan då besvarats. 3.5 Analysmetod Intervjuerna har transkriberats i sin helhet varefter vi lyft ut de väsentliga delarna, för denna undersökning, ur materialet. Empirin presenterades sedan som något som kan liknas vid en sammanhållen fallbeskrivning, vilken syftar till att visa datan som en logiskt strukturerad sammanhållen helhet. Detta blir då en relativt opersonlig berättelse där analysföreberedande data väljs ut och struktureras. Anledningen till detta sätt att presentera empirin är att frambringa kunskap om den verklighet som studerats samt att lägga grunden för den kommande analysen (Nylén, 2005, ss. 70-71). I undersökningens analysdel har sedan de delar ur det empiriska materialet som lyfts ut kategoriserats under de nyckelord som används genomgående under undersökningen, det vill säga kvalitet, kontroll, arbetsbörda och kostnadseffektivitet. Detta har gjorts med ambitionen att lättare hitta trender och mönster i och emellan undersökningsobjektens svar och uppfattningar. Därefter har detta material analyserats genom undersökningens referensram för jämförelse mellan empirin och redan befintlig teori. Anledningen till att undersökningens empiri och analys presenterats i olika avsnitt istället för sammanfogade är av trovärdighetsskäl. Att empirin är insamlad och beskriven innan analysarbetet påbörjas skapar en kontroll mot själva analysen. Detta genom att det vid eventuella svårigheter att passa in empirin i analysen måste vara något fel på analysens framställande (Walcott, 1990, s. 28). 23

3.6 Trovärdighet För en bedömning av kvaliteten på kvalitativ forskning kan, motsvarande till begreppen validitet och reliabilitet, trovärdighet användas. Trovärdigheten i en undersökning är vad som avgör hur acceptabel beskrivningen av den sociala verkligheten blir hos andra, då det finns olika uppfattningar om vad denna är. Trovärdighet kan delas upp i de fyra delarna tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman & Bell, 2003, ss. 306-307). Tillförlitlighet kan skapas i en undersökning genom att resultaten rapporteras till undersökningsobjekten/personerna för bekräftelse av forskarens uppfattade verklighet (Bryman & Bell, 2003, s. 307). Detta har gjorts i denna undersökning genom att vi, vid intervjutillfällena, muntligt frågat om vi uppfattat intervjupersonernas svar korrekt vilket dessa sedan bekräftat. Undersökningen har även skickats per e-post till samtliga undersökningsobjekt efter färdigställandet. Överförbarhet står för hur generella resultaten i en undersökning är, det vill säga hur bra de passar in på andra objekt än de som studeras (Bryman & Bell, 2003, s. 307). Resultaten från denna undersökning bör vara så pass generella att de går att överföra på andra små aktiebolag i Sverige eftersom små aktiebolag i Örebro troligtvis inte skiljer sig från övriga i landet. Däremot får andra personer bedöma, med hjälp av beskrivningen av bolagen och kontexten vi undersökt, hur överförbara resultaten är på till exempel bolag utomlands. Pålitlighet i detta sammanhang innebär att en fullständig beskrivning av hela undersökningsprocessen säkerställs och görs tillgänglig (Bryman & Bell, 2003, s. 307). Detta sker i metodavsnittet där vi redogjort för hur undersökningen gått till vid alla steg i processen, från problematisering och ämnesval till analysmetod och reflektion. I slutet av undersökningen har även intervjuguiderna som använts vid intervjuerna med bolagen och Skatteverket bifogats. Möjligheten att styrka och konfirmera innebär att resultatet och utförandet i en undersökning inte medvetet påverkats av undersökarens personliga värderingar (Bryman & Bell, 2003, s. 307). Detta har säkerställts genom bland annat ett kritiskt synsätt på källor som används, där vi är medvetna om att till exempel propositionen till lagförslaget skriven av Ask och Odell samt rapporten från Svenskt Näringsliv skriven av Thorell och Norberg är politiskt färgade i frågan. 24

3.7 Metodreflektion Vid undersökningens början ansåg vi ämnet ligga bra i tiden för möjligheten att se konsekvenser av lagförändringen. I efterhand kan vi konstatera att dessa effekter inte än varit så tydliga och av den betydelse vi hade förväntat oss, vilket även har påverkat undersökningens resultat. Vid insamling av empiri var det i många avseenden svårt för respondenterna att ge konkreta svar snarare än teoretiska uppfattningar, vilket beror på att lagförändringen endast har påverkat ett bokslut. Dessutom kan det ha varit svårt för Skatteverket att ge en uppfattning på till exempel förändring i kvaliteten på deklarationerna. Detta eftersom aktiebolagen har upp till sju månader efter räkenskapsårets slut på sig att rapportera och därmed finns risken att alla dessa ännu inte gjort det. Om undersökningen istället utförts ett år senare skulle därför minst en rapportering från samtliga bolag varit inskickad. Om vi istället ser till bolagen som respondenter hade en kvantitativ undersökning passat bättre. Förhoppningen om en djupgående förståelse kring undersökningens ämne utifrån ett kvalitativt förhållningssätt kunde inte uppnås till önskad grad dels på grund av respondenterna, och dels på grund av oss som undersökare. Då respondenterna till stor grad lämnat ifrån sig arbetet med löpande bokföring och bokslut utan större inblick själva, kunde de inte bidra med den djupgående information vi efterfrågade. Utöver detta hade vi som undersökare på ett bättre sätt kunnat utvinna denna information genom att vara mer lyhörda och ställa rätt följdfrågor under intervjuerna. Hade vi på förhand vetat detta tror vi att vi kunnat generera ett bättre och mer intressant resultat genom en kvantitativ undersökning med många fler, och mer ytliga intervjuer eller enkäter. Under undersökningens förberedelser och genomförande har ett kritiskt synsätt används på de källor som används. Speciellt har en vetskap, vilket tidigare nämnts, funnits angående de politiska ståndpunkter som rapporten skriven av Svenskt Näringsliv samt den borgerliga regeringens proposition innehåller. Även information hittad i tidningen Balans som är utgiven av FAR, vilken är en branschorganisation för revisorer, kan misstänkas vara partisk. Detta då någon som sprider information angående en situation denne själv berörs av, kan det misstänkas att denne ger en falsk bild av verkligheten (Thurén, 2005, s. 66). 25

4. Empiri 4.1 Intervjuer med små aktiebolag 4.1.1 Bergmans energioptimering AB Bergmans energioptimering AB sköter den löpande bokföringen dels själva, genom ägarens egna program i syfte att lära sig, och dels genom en redovisnings/revisionsbyrå som utför den officiella redovisningen. Bolaget litar på att redovisningsbyrån sköter redovisning, bokslut och revision på ett korrekt sätt, men anser att det är ett minus att det är företagsledningen som är ansvarig för att det blir rätt. Bolaget lämnar ifrån sig arbetet med redovisning på grund av osäkerhet och rädsla för fel som skulle kunna leda till exempelvis skattesmällar för bolaget. Bergmans energioptimering AB har uppfattat att redovisningsbyrån ibland rättat den redovisning bolaget själva gjort, men tror att bolaget i framtiden själva kommer sköta den löpande bokföringen för att minska sina kostnader. Bolaget kommer trots detta troligen fortsätta använda sig av revision då denna ses som en trygghet genom kontrollen och det anses att det är kostnaden för den löpande bokföringen som tynger bolagets resultaträkning, inte kostnaden för revision. Bolaget märker ingen skillnad i den administrativa arbetsbördan efter lagförändringen. De har ingen kontakt med Skatteverket då redovisningsbyrån sköter deklarationer och andra rapporter som ska skickas in, och de har heller aldrig blivit reviderade av Skatteverket. Fördelen med revision anser bolaget vara tryggheten att en ämneskunnig person kontrollerar rapporterna och nackdelen anses vara företagsledningens ansvarsskylighet som föreligger trots att någon annan sköter rapporteringen. 4.1.2 Barnens mode i Örebro AB Barnens mode i Örebro AB sköter både sin löpande bokföring och deklaration själva, och slutade använda sig av revision vid lagförändringen av revisionsplikten. Bolaget använder sig dock av en revisorsassistent vid uppförandet av bokslut, som gör vissa kontroller och går igenom misstänkta fel i redovisningen med bolaget. Anledningen till att bolaget slutade med revision var på grund av kostnaden denna medförde, då de själva ansåg sig klara av redovisning och rapportering. Detta visar sig även i att de eventuella korregeringar av fel revisorn tidigare upptäckt redan känts till av bolaget. 26