PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna
Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: 08 701 67 16 och publiceras 2008 09 16 2
3 Regeringens retorik : Göran Hägglund i P1 morgon 2008 09 04: Ser vi framåt från årsskiftet kan den som är garantipensionär räkna med ungefär 500 kronor eller knappt 500 kronor per månad i förstärkt ekonomi och det är mycket Det är på det här viset att hur mycket pensionerna räknas upp alltså hur utvecklingen kommer att vara på pensionerna avgörs hur bra det går för Sverige. Låt mig bara få ge ett exempel, 2005 med väldigt många människor i arbetslöshet så räknades pensionerna i genomsnitt upp med 2000 kronor per månad. År 2008 alltså i år så räknades pensionerna upp med 4000 kronor per månad i genomsnitt. Nästa år så räknar vi med att pensionerna kommer att räknas upp med 6000 kronor per månad och det visar alltså sambandet mellan hur bra det går för Sverige hur många människor som arbetar och hur pensionerna utvecklas och det här är viktigt att komma ihåg. (Vi bortser generöst från felsägningen per månad istället för per år) Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund, Göran Hägglund, SVD Brännpunkt 2008 04 14: Bara för år 2008 och 2009 innebär den nu positiva utvecklingen att den årliga höjningen av pensionerna blir i genomsnitt 4000 kronor respektive 6000 kronor. Detta är en påtaglig förbättring jämfört med till exempel 2005 då pensionerna inte ökade med mer än 2000 kronor Sanningen: För första gången sedan följsamhetsindex infördes riskerar den inkomstgrundade pensionen att sjunka realt. Många kronor, men lite köpkraft. 2005 däremot ökade pensionärernas köpkraft. Och att garantipensionen höjs beror uteslutande på prisökningarna. Den är helt kopplad till prisutvecklingen i landet. Är höga priser liktydigt med att det går bra för Sverige?
4 Regeringen vilseleder om pensionshöjningen nästa år I en radiodebatt 4 september 2008 framhöll socialminister Göran Hägglund nästa års pensionshöjningar som ett positivt resultat av regeringens politik och gjorde uttalanden om dessa som är vilseledande och osakliga. Det är inte första gången dessa argument används. Det finns därför skäl att granska dessa påståenden och argument. I denna PM redovisas höjningarna av garantipensionen och de inkomstgrundade pensionerna tilläggspension och inkomstpension, med utgångspunkt från argumenten i radiointervjun. Men liknande argument används brett i debattartiklar och uttalanden från ett stort antal alliansföreträdare. Statsrådet ville ge intryck av att höjningen av garantipensionen för nästa år är särskilt gynnsam och att höjningen skulle förstärka pensionärernas ekonomi. Sanningen är att höjningen av garantipensionen enbart beror på ökningen av konsumentpriserna. Höjningen ger endast kompensation för inflationen och innebär ingen förbättring av pensionens köpkraft. För de inkomstgrundade pensionerna tilläggspension och inkomstpension finns det ett samband med den ekonomiska utvecklingen och därmed med regeringens politik. Men sambandet är inte det som påstås att pensionerna förbättras i takt med ett ökande antal personer i förvärvsarbete. Uppräkningen beror inte på antal personer med arbetsinkomster utan på utvecklingen av den genomsnittliga inkomsten. Garantipensionen Garantipensionen är knuten till prisbasbeloppet, som följer förändringarna av konsumentprisindex i Sverige. När priserna stiger mycket så ökar också garantipensionerna mycket och vid låga prisökningar blir uppräkningen av pensionen låg. Men i båda fallen ges
5 kompensation för den inflation som har ägt rum. Köpkraften bibehålles men förbättras inte. Det är nog få som tycker att det är framgångsrik politik att priserna ökar så mycket som de gör nu. På grund av den ökade inflationen höjs prisbasbeloppet från nuvarande 41 000 kr till 42 800 kr år 2009, vilket innebär en procentuell ökning med 4,39%. För en ensamstående person född 1938 eller senare och som enbart har garantipension ökar pensionen från 87 330 kr/år till 91 164 kr/år eller med 332 kr/mån*. Denna ökning är nominellt större än den varit sedan garantipensionen infördes. Men uppräkningen ger uteslutande kompensation för inflationen och innebär inte någon förbättring av pensionen mätt i köpkraft. Den höga nominella höjningen är inget att vara stolt över den är ett resultat av att inflationen är högre än den varit på 15 år. Socialministern sa vid radiodebatten den 4 september följande: Ser vi framåt från årsskiftet kan den som har garantipension räkna med ungefär 500 kr eller knappt 500 kr per månad i förstärkt ekonomi och det är mycket. Socialministern torde då ha lagt samman uppräkningen av garantipension på c:a 300 kr/mån och skattesänkningen med c:a 200 kr per månad som föreslagits. Men detta sätt att räkna är vilseledande. Uppräkningen av pensionen med förändringen av prisbasbeloppet innebär ingen förstärkt ekonomi för garantipensionären som Göran Hägglund påstår. Den ger bara kompensation för inflationen och ingen förstärkning av köpkraften. * På grund av felräkning hos SCB har prisbasbeloppet blivit för högt beräknat för 2009. Det har fastställts till 42 800 kronor istället för rätteligen 42 700 kronor. Garantipensionen blir därför något förhöjd nästa år. En person född 1938 eller senare med enbart garantipension får förhöjd pension med 213 kronor per år eller 18 kronor per månad nästa år. Korrigering för det för högt beräknade prisbasbeloppet 2009 görs nästa år.
6 Tilläggspension och inkomstpension När uppräkningen av de inkomstgrundade pensionerna tilläggspension (sammanläggning av tidigare ATP och folkpension) och inkomstpension diskuteras brukar företrädare för alliansregeringen framhålla att fler i arbete medför högre uppräkning av pensionerna. Denna uppfattning framförde också socialministern vid radiodebatten den 4 september. Han sa följande: När fler människor kommer i arbete ökar också pensionen väsentligt snabbare än om vi har färre i arbetskraften. Detta påstående är också vilseledande. Det är inte antalet personer i arbete som bestämmer uppräkningen av tilläggspension och inkomstpension. De index som styr uppräkningen är kopplade till utvecklingen av genomsnittsinkomsten för alla personer 16 64 år som har pensionsgrundande inkomster. Utvecklingen kan ju mycket väl bli sådan att reala genomsnittsinkomsten pressas ned trots att antalet som arbetar ökar. Tilläggspension och inkomstpension räknas upp efter reglerna för följsamhetsindexering. Dessa regler började tillämpas fr o m år 2002. Indexeringsmetoden utgår från ett inkomstindex. Förändringen av detta index beräknas som den genomsnittliga reala inkomstförändringen för den senaste treårsperioden med tillägg för inflationen för den senaste tolvmånadersperioden fram till juni månad året före indexeringsåret. Följsamhetsindexeringen innebär att pensionen räknas upp med förändringen i inkomstindex minskat med en norm för tillväxt om 1,6 procentenheter (ang. beräkning av följsamhetsindexering se bilaga). Hittills har följsamhetsindexeringen medfört större procentuella pensionsuppräkningar än de som blivit följden av förändringarna i prisbasbeloppet (utom år 2004 då ökningarna var helt lika). Sammantaget har följsamhetsindexeringen medfört att de inkomstgrundade pensionerna ökat realt med 4,9% under åren 2002 2008.
7 Denna positiva utveckling ser nu ut att brytas. Konjunkturinstitutet gör regelbundet prognoser om utvecklingen av inkomstindex. Den senaste prognosen från augusti månad ger vid handen om prognosen står sig och blir gällande för år 2009 att tilläggspension/inkomstpension för första gången kommer att minska realt och leda till en köpkraftsminskning för pensionärerna. Prognosen innebär att tilläggspension/inkomstpension räknas upp med 3,52%. Denna uppräkning räcker inte till att ge full kompensation för inflationen som ju enligt förändringarna i prisbasbeloppet uppgår till 4,39%. Även om uppräkningen inte landar exakt enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos är det mycket som talar för att tilläggspensionen/inkomstpensionen minskar realt. Det beror i så fall på att reallöneökningarna pressats ned och på de sänkta kompensationsnivåerna i socialförsäkringarna, vilka också direkt påverkar genomsnittliga inkomsten i landet. Teori om press på reallönerna Att införandet av jobbskatteavdraget och sänkning av ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen skulle kunna leda till en press nedåt på reallönerna borde inte komma som en överraskning. SNS Konjunkturråd har i en rapport 2008 Vägar till full sysselsättning analyserat detta. I rapporten skrivs bl a följande: Jobbskatteavdraget och sänkningen av arbetslöshetsförsäkringen minskar reservationslönerna. Framför allt är det jobbskatteavdraget som är betydelsefullt i sammanhanget. Den lägre ersättningsgraden vid arbetslöshet beror till större delen på jobbavdraget. Vidare sägs i rapporten: Reallönerörligheten på den svenska arbetsmarknaden förefaller vara rätt god, i varje fall i ett internationellt perspektiv. Det talar för att de lägre reservationslönerna, tillsammans med att ett ökat arbetsutbud ökar konkurrensen om jobben, bidrar till en press neråt på reallönerna
8 Detta innebär att genomsnittsinkomsten skulle bli lägre och därmed påverkas det index negativt som styr uppräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Regeringens politik skulle alltså kunna bidra till att uppräkningen av dessa pensioner blir sämre istället för bättre. Hur bra det går för Sverige Vid radiodebatten den 4 september gjorde Göran Hägglund uttalanden om uppräkningen av de inkomstgrundade pensionerna. Han framförde följande: Det är på det här viset, att hur mycket pensionerna räknas upp alltså hur utvecklingen kommer att vara på pensionerna avgörs av hur bra det går för Sverige. Låt mig bara få ge ett exempel: År 2005 med väldigt många människor i arbetslöshet så räknades pensionen upp med 2000 kr/år. År 2008 alltså i år räknades pensionerna upp med 4000 kr/år i genomsnitt. Nästa år så räknar vi med att pensionerna kommer att räknas upp med 6000 kr/år. Det visar alltså sambandet mellan hur bra det går för Sverige, hur många människor som arbetar och hur pensionen utvecklas och det här är viktigt att komma ihåg. Samma påstående om uppräkningen av pensionerna har framförts upprepade gånger av de fyra borgerliga partiledarna, bl a i Brännpunkt i Svenska Dagbladet 2008 04 14. Socialministerns resonemang består alltså av rena felaktigheter och en sammanblandning av nominell och real ökning av pensionerna för att ge sken av att pensionerna förbättras kraftigt på grund av regeringens politik. Tidigare i detta material har klargjorts att uppräkningen av de inkomstgrundade pensionerna inte beror på antalet yrkesverksamma utan på den genomsnittliga inkomstutvecklingen.
9 När det gäller den beloppsmässiga uppräkningen sägs att pensionerna i år 2008 räknats upp med 4000 kr/år (333 kr/mån) i genomsnitt och nästa år med 6000 kr/år (500 kr/mån). Denna i kronor ökade uppräkning ställs mot den låga uppräkningen år 2005. Uppräkningen uppgick då till 2000 kr/år eller 167 kr/mån. Uppgiften att pensionerna i år 2008 ökat med 4000 kr/år är korrekt. Om man utgår från ett månadsbelopp på 12 000 kr/mån och höjer det med 2,8%, som är indexhöjningen i år, ökar pensionen med 4032 kr/år eller 336 kr/mån. När det gäller den förmodade höjningen nästa år med 6000 kr/år är det oklart vad socialministern grundar denna uppgift på. Utgår man från en månadspension på 12 000 kr också för 2009 räknas pensionen upp enligt prognosen på inkomstindex med 5054 kr/år eller 422 kr/mån. Detta innebär en uppräkning med 3,5%. Detta kan ju tyckas vara en hygglig uppräkning av pensionerna. Men uppräkningen för nästa år räcker alltså inte ens till att ge full kompensation för inflationen. Högsta inflationen på 15 år Man kan undra om den högsta inflationen på 15 år visar att det går bra för Sverige som Göran Hägglund anser. Den prognostiserade uppräkningen av pensionen nästa år med i genomsnitt 5000 kr/år är den klart sämsta under den period som följsamhetsindexeringen tillämpats därför att den medför minskning av köpkraften för pensionärerna. Göran Hägglund jämför med den låga uppräkningen år 2005, då pensionen ökade med 2000 kr/år eller 167 kr/mån. Men den nominellt låga uppräkningen av pensionen år 2005, som berodde på den synnerligen låga inflationen som gällde då, är i reala termer avsevärt bättre än den prognostiserade uppräkningen för 2009. År 2005 ökade
10 köpkraften i pensionen trots den låga uppräkningen med 0,5% medan prognosen för 2009 alltså pekar på en real försämring. Det är inte den nominella ökningen av pensionen som är viktigast för pensionären utan hur pensionen utvecklas realt och hur köpkraften påverkas. Hur pensionsuppräkningen utvecklats, se diagram i bilagan. Real minskning 2009 Den blygsamma nominella ökningen år 2005 är realt (+0,5%) bättre än ökningarna under åren 2004 (0%), 2006 (0,3%) och 2007 (+0,1%). Det bästa året inträffade år 2003 då pensionen realt räknades upp med 1,8%. Klart sämst synes enligt senaste prognosen år 2009 bli med en real minskning av pensionen för första gången. Det är alltså svårt att se att nästa års pensionshöjningar är ett positivt resultat av regeringens politik som Göran Hägglund vill göra gällande. Tvärtom torde uppräkningen av tilläggspension/inkomstpension bli den sämsta någonsin och medföra att pensionärernas köpkraft minskar. Se diagram i bilagan angående pensionsuppräkningarnas utveckling 2002 2008 (fastställda) och för 2009 (prognos).
11 Bilaga Beräkning av följsamhetsindexering Omräkning av pensionsbeloppet för ett visst år görs med en faktor som motsvarar förhållandet mellan inkomstindex för det år följsamhetsindexeringen skall gälla och året dessförinnan dividerat med talet 1,016. Exempel: Beräkning av följsamhetsindexering för år 2008 Inkomstindex 2008 131,18 : 1,016 = 1,0282 ; alltså ökning med 2,82% Inkomstindex 2007 125,57
12 Diagram Diagrammet visar indexeringen av tilläggs och inkomstpension sedan 2002 och jämför denna utveckling med förändringarna av prisbasbeloppet. 5 4,5 4,4 4 3,5 3,3 3,6 3,5 3 2,5 2,7 2,8 2 1,5 1 1,8 1,8 1,8 0,8 1,1 0,8 1,6 1,5 1,7 0,5 0 0,3 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009, prognos Vänster stapel (gul) visar ökning i procent enligt följsamhetsindexeringen; höger stapel (grön) avser ökning i procent genom förändringar av prisbasbeloppet.
13 Tabell År Prisbasbelopp Inkomstindex 2009 42 800 137,97** 2008 41 000 131.18 2007 40 300 125,57 2006 39 700 121.65 2005 39 400 118.41 2004 39 300 115,64 2003 38 600 111.79 2002 37 900 106.16 2001 36 900 103.20 **(Prognos; källa: Konjunkturinstitutet)