PROTOKOLL 1 (18) Rådet för förebyggande av funktionshinder

PROTOKOLL 1 (18) Rådet för förebyggande av funktionshinder 2018-09-26 Plats och tid Lokal E4, stadshuset 08.30-12.00 ande Kenneth Fahlesson, ordförande Åke Lindqvist, medicingruppen Jörgen Hedman, rörelsegruppen Månika Östlund, rörelsegruppen Camilla Stenmark, medicingruppen Mats Rönnblom, syngruppen Anette Lindgren, kommunstyrelsen Lena Forsman, socialnämnden Caroline Cercio Lidström, för- och grundskolenämnden Molly Marklund, hörselgruppen Inger Andersson Öberg, psykiatrigruppen Tjänstepersoner Alexandra Sundberg, delaktighetssamordnare Elin Olsson, sekreterare Frånvarande ordinarie Evelina Fahlesson, bygg- och miljönämnden Agneta Jatko, hörselgruppen Pierre Lidström, kommunstyrelsen Ola Burström, tekniska nämnden Brittis Malm, psykiatrigruppen Adjungerade Kenneth Andersson, ordförande Landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering Övriga närvarande Maria Blomberg, bygglovshandläggare 31 Christina Nyberg, tillgänglighetsrådgivare 31 Malin Stare, Chef Avgifter och färdtjänst 33 Elin Sandström, färdtjänsthandläggare 33 Lars Åberg, VD Skellefteå Taxi 33 Mari Rodling Wahlström, fastighetsstrateg VLL 35 Elenor Granström, sjukhussamordnare VLL 35 Paragrafer 25-37 Underskrifter.. Kenneth Fahlesson, ordförande Elin Olsson, sekreterare.. Lena Forsman, justerare

PROTOKOLL 2 (18) Rådet för förebyggande av funktionshinder 2018-09-26 25 Närvaro och val av justerare Ordförande hälsar välkommen till Rådet för förebyggande av funktionshinder. Lena Forsman föreslås som justerare. Att välja Lena Forsman till justerare.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 26 Föregående protokoll och godkännande av dagordningen Protokollet läggs till handlingarna. - Att godkänna dagordningen.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 27 Ordförande informerar Ordförande Kenneth Fahlesson informerar, a) Den 18 september hade Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft en kunskapsdag på Medlefors, där ordförande Kenneth Fahlesson och delaktighetssamordnare Alexandra Sundberg deltog. Ordförande Kenneth Fahlesson tyckte att Alexandra Sundberg på ett bra sätt redovisade kommunens arbete med funktionsrättskonventionen kopplat till strategin Ett Skellefteå för alla. En bra dag med bred representation av föreläsare, bland annat anhöriga till drabbade, projektledare för rehabilitering och överläkare från Norrlands universitetssjukhus. b) Musikhjälpen 2018 som arrangeras av Sveriges radio P3 kommer ha temat Alla har rätt att fungera olika. Pengarna från insamlingen kommer gå till barn med funktionsnedsättningar. Kommit viss kritik från funktionsrättsrörelserna nationellt att det blir för mycket fokus på välgörenhet och aktörernas eget arbete faller bort. Väljer funktionsrättsrörelserna i Skellefteå att delta med ett engagemang till musikhjälpen är det viktigt att visa på föreningarnas egna aktörskap. - Att tacka informationen

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 28 Information om FUNKIS-RÅFF, hur framtida organisationen ska se ut Delaktighetssamordnare Alexandra Sundberg informerar. Skolkontoret bjöd den 12 september in till en dialogträff där föreningsaktiva från FUNKIS och RÅFF deltog, med temat Vad är viktigast för föreningarnas inflytande och vilken organisation ska vi ha för detta? FUNKIS är ett råd motsvarande RÅFF med fokus på skolfrågor. Denna dialogträff anordnas då FUNKIS inte haft lika högt deltagarantal på mötena och inte upplevts lika uppstyrt som RÅFF. Det som högt skattades att få till verklig samverkan med föreningarna, få ta del av information och vara delaktigt i processer i tidigt stadium, exempel som byggandet av lejonströmsskolan och Floraskolan. Viktigt är också det är fokus på alla aktivitetsytor och alla frågor får plats. Dialogen fortsatte med funderingar kring en gemensam organisation för RÅFF och FUNKIS, fördelen är att det skulle tillföra hela livsperspektivet till mötena och förena föreningarna. Farhåga är dock att alla frågor inte skulle få plats och att det blir färre kontaktytor. Finns även oro över att det skulle bli för stort med för många antal deltagare, samt att ersättningsfrågan kom upp då föreningsrepresentanterna i FUNKIS idag inte får någon ersättning. Förslaget kommer att bli att föra in FUNKIS-frågorna under RÅFF:s paraply. Det kommer att behövas fortsatt diskussion om hur FUNKISfrågorna får plats i RÅFF och om eventuella ändringar behöver göras i organisationen eller arbetssättet. Efter dialogträffen är nästa steg att presentera ett konkret organisationsförslag till för- och grundskolenämnden (FgN) som har sammanträde 24 oktober, beslut kommer fattas innan jul. - att RÅFF är positivt inställda till att lyfta in FUNKIS-frågorna till RÅFF.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 29 om ny ledamot för hörselskadades förening HRF Ordförande Kenneth Fahlesson välkomnar ny ledamot Molly Marklund från Hörselskadades förening HRF. - att Molly Marklund är invald ledamot till Rådet för förebyggande av funktionshinder för hörselskadades förening HRF

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 30 Medicin- och rörelsegruppen presenterar sina viktigaste artiklar i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning RÅFF beslutade på sammanträdet den 28 februari att alla funktionsnedsättningsgrupper i RÅFF ska redogöra för sina viktigaste artiklar i FN-konventionen. På dagens möte är det medicin- och rörelsegruppernas tur i ordningen. Medicingruppen Camilla Stenmark redovisar att medicingruppens viktigaste artiklar i FNkonventionen. Elöverkänsligas förbund viktigaste artiklar i FN-konventionen. Artikel 8 Medvetandegörande om situationer för personer med funktionsnedsättning Speciellt viktigt för elöverkänsliga personer som vill öka förståelse, respekt samt medvetandegöra denna grupp som göms, glöms och trakasseras. Fördomar bearbetas med hjälp personliga kontakter gentemot landsting, politiker och media. Artikel 9 - Tillgänglighet Tillgänglighet ska vara på lika villkor. Detta är omöjligt för elöverkänsliga i dagens samhälle, men deras strävan är att undanröja så många hinder som möjligt vad gäller tillgång till vård, bostäder, transporter och arbetsplatser. Artrikle 10 Rätten till liv Bland annat vänner, kultur, fritid, naturupplevelser kan underlättas om bara ansvarsfrågan tydliggörs. Artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Möjligheten att få välja bostad är en viktigt fråga, elsaneringsbidrag finns i dagläget bara i ett fåtal kommuner och är dessutom för lågt med tanke på strålningsintensiteten i omgivningen. Behovet av strålningsfria områden måste bli en framtidsfråga. Artikel 21 - Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information Den snabba teknikutvecklingen och digitaliseringen lämnar vår grupp utanför. Ökande kostnader för den enskilde och allmänt krångel kan lätt åtgärdas när och om förståelsen ökar. Artikel 27 Arbete och sysselsättning Möjligheten till arbete måste underlättas genom anpassning av arbetsplatser, utbildningar mm. Elöverkänsliga är en välfungerande outnyttjad resurs och kapabla i rätt miljö.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Strokeförenings viktigaste artiklar i FN-konventionen. Styrelsen framför att de framförallt arbetar med artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället med alla möten och träffar dem anordnar med aktuella föreläsare. Arbetet sker också inom artikel 26 Habilitering och rehabilitering där föreningen anordnar badgrupper, styrketräning, boulekvällar och caféträffar. Rörelsegruppen Jörgen Hedman redovisar att rörelsegruppen arbetar enligt artikel 3 Allmänna principer som är ett grundfundament för hela konventionen och beskriver kortfattat och tydligt vad som ska eftersträvas av samhället. Men artiklarna 19, 9 och 20 är deras viktigaste artiklar i FN-konventionen. Artikel 19 Rätten att leva självständigt och att delta i samhället Under många år har det framkommit fakta att det fortfarande finns mycket att göra i Sverige för att säkra denna rätt för individer med funktionsvariationer. "Funktionshinderrörelsen har påpekat att det i praktiken finns en mängd hinder som leder till att alla människor inte kan utnyttja sin rätt att t ex välja boende och bosättningsort." Ett tydligt exempel på detta är Nora som inte kunde ta ett viktigt arbete eftersom hon nekades assistans i den nya kommunen. Olika praxis i kommunerna leder till att en person som har stöd enligt LSS i en kommun men som vill byta bosättningsort inte kan vara säker på att få samma eller ens liknande stöd av den nya kommunen, vilket har framförts under lång tid från föreningshåll. Den Personliga assistansen som är ytterst viktig för många individer för att få möjlighet att ta del av sin rätt har beklagligt nog tillåtits att bli ett sorgebarn främst genom striktare tillämpningar av t ex LSS. Från föreningshåll har oron för "smyginstitutionalisering" lyfts och i dagsläget har det denna oro blivit till verklighet för allt fler då främst statlig personlig assistans dragits in och ersatts av andra mindre ändamålsenliga insatser och ofta även då med minskad tid som följd, då stödet hamnar på kommunal nivå. Men faktum är att hindret/isoleringen kvarstår för individen som begränsas i sitt vardagliga liv. Artikel 9 Tillgänglighet Detta är naturligtvis en mycket viktig artikel för rörelsegruppen och det finns förbättringspotential i både stort som smått. Exempelvis saknas dörröppnare, ramper etc. på många offentliga lokaler. Ändamålsenliga RWC på t ex sjukhus eller andra viktiga offentliga lokaler saknas för individer som behöver lyft och skötbord. Avsaknad av hissar i äldre byggnader, etc. Svårt forcerade kanter i gatumiljö förekommer.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Artikel 20 Personlig rörlighet En viktig artikel för personer med begränsad rörlighet. Begränsningar i val av hjälpmedel så som t ex rullstol, rullatorer mm orsakar problem, samt att kostnaderna är problematiska. Även moment 22 situationer förekommer. En individ i behov av elrullstol kan nekas om individen inte själv kan framföra den. Möjlighet till övning erbjuds oftast inte och konsekvenserna blir att individen kan få dras med ett hjälpmedel som inte kan anses ändamålsenlig. - Att tacka för informationen

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 31 Enkelt avhjälpta hinder Christina Nyberg, tillgänglighetsrådgivare och Maria Blomberg, bygglovshandläggare, samhällsbyggnad är inbjudna till dagens möte för att informera om Enkelt avhjälpta hinder (EAH). Christoffer Engström, bygglovshandläggare var också inbjuden men fick förhinder. EAH regleras i lagstiftningen plan och bygglagen, PBL, som gäller från 2001. Enligt 8 kap 2 När det gäller kravet i 1kap 3 ska hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet av lokaler dit allmänheten har tillträde trots första stycket alltid avhjälpas om hindret med hänsyn till den pratiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. Lagen är retroaktivt vilket innebär att den även avser befintlig byggnation. Förutsättningarna är att hinder ska avhjälpas så snart det inte är: - Orimligt med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna - Orimligt betungande ekonomiskt för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. De byggnader som avses är t ex idrottanläggningar, restauranger, bibliotek, biografer, samlingslokaler, affärslokaler samt buss- och taxistationer. Exempel på vad som avses som ett hinder är nivåskillnader, avsaknad av automatisk dörröppnare, bristande kontrastmarkering och bristande utformning av skyltar. Allmänna platser som avses t ex lekplatser som ska vara utformare så både barn och föräldrar/vuxna med funktionshinder kunna vistas på lekplatsen. Parkeringsplatser för rörelsehindrade avses också om de brister i sin utformning med bredd, längd och lutning. Alla kan anmäla ett EAH, men bara den som berörs av hindret kan överklaga. Anmälan görs till Miljö- och byggnadsnämnden via blankett, kommunens kundtjänst eller genom att besöka samhällsbyggnad. För att enkelt hitta blanketten på kommunens hemsida så sök på Enkelt avhjälpta hinder i sökfältet, andra träffen är blanketten. Länk:https://www.skelleftea.se/Dokument/Dokument/Bygga%2C%20bo%2 0och%20milj%C3%B6/c3300bbc-034e-4c9b-8217-ea4144191ce0.pdf Handläggningen av EAH i Skellefteå kommun sköts av Maria Blomberg och Christoffer Engström som gått en speciell utbildning om tillgänglighet och EAH. Vid anmälan av EAH så gör handläggarna ett besök av lokalen där fastighetsägaren har möjlighet att delta. Efter besöket så samlas en arbetsgrupp som gör en bedömning av hindret. Bedömningen görs baserat på tekniska och ekonomiska möjligheten, vilket innebär att samma lokal

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 kan få olika bedömningarna baserat på verksamhetsutövare. I regel ställs högre krav om det är Skellefteå kommun som äger lokalen. Faller hindret inom ramen för EAH så begärs en åtgärdsplan av fastighetsägaren och inom vilken tid detta ska ske. Åtgärsplanen ses över av arbetsgruppen som gör en ny bedömning, godkänns den så får fastighetsägaren angiven tid på sen att åtgärda hindret/hindren och sedan görs nytt besök av handläggarna. Fastighetsägare, lokalhållare och näringsidkare som ignorerar att åtgärda enkelt avhjälpta hinder kan leda till bötesföreläggande. - Att tacka för informationen

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 32 Rapport från funktionsnedsättningsföreningarna a) Tillgänglighetsgruppen (TGG) har besökt fastighetsbolagen i Skellefteå i syfte att informera om funktionshindrades behov i bostäder, t ex hissar, utformning av trappor mm. Först hade tillgänglighetsgruppen ett möte med Riksbyggen med god närvaro från deras bostadsföreningar och andra mötet träffade TGG Skebo. b) TGG besökte tillsammans med Elin Blom, trafikingenjör och Tina Lundgren, enhetschef fastighet den tillfälliga busstationen för översyn av tillgängligheten. Uppmärksammade brister var nivåskillnader till väntsalen, avsaknad taktil märkning på busshållplatserna och avsaknad informationstavla för synskadade. Dessa åtgärdas inte på grund av stopp i budgeten. Ordförande Kenneth Fahlesson vill bjuda in ansvariga för att markera att det inte är acceptabelt att inte åtgärda tillgänglighetsbristerna. Alexandra Sundberg sitter med i arbetsgruppen för det blivande resecentrum och försäkrar att det kommer finnas ekonomiska medel avsatt till tillgängligheten för det nya resecentrum. c) TGG har haft ett nytt möte med Skellefteå buss för att återigen påtala problematiken med hållsplatsutropen som inte fungerar. Skellefteå buss har återigen gjort en översyn för se över systemet fungerar som det ska och har påbörjat en upphandling för att ta in en expert för att felsöka problemet. Biljett- och hållplatsutropssystemet ska upphandlas år 2020. d) Stora Coop i Skellefteå erbjuder nu ledsagning för synskadade som handlar i deras butik. Tidigare har Coop hänvisat till kommunen för ledsagning men efter påtryckning från föreningarna för synskadade har Coop ändrat inställning. Mats Rönnblom understryker att detta borde vara något Coop centraliserar för samtliga butiker. - Att ordförande bjuder in ansvariga för tillfälliga busstationen till RÅFF för att markera att RÅFF inte accepterar tillgänglighetsbristerna.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 33 Frågor om färdtjänst Information från inbjudna gäster Malin Stare, chef avgifter och färdtjänst och Lars Åberg, VD Skellefteå Taxi. Lars Åberg informerar om att handikappsbussverksamheten utgör ca 10% av all färdtjänst. Dagsläget finns det 11st bussar i bruk, 4st ansvarar fortsatt Skellefteå buss för. Tillkommer ytterligare 4st bussar under novdec och sammanlagt kommer det finnas 13st bussar. Förutom i centrala stan kommer det finnas fast placerade i orterna Jörn, Burträsk, Lövånger, Norsjö och Byske. Efterfrågan av färdtjänst har ökat kvällar och helger, nu finns det alltid två bussar tillgänglig fram till kl. 20.00 och en buss till kl. 23.00. Rampen till bussarna klarar lyft på 400kg och bussarna är godkända för att samköra tre rullstolar/permobiler samtidigt men i regel samkörs två stycken. Skellefteå taxi arbetar med kontinuerligt informera sina medarbetare, både telefonister och chaufförer för att dem ska inneha rätt kompetens och personalen som kör handikappsbussarna får specifik utbildning. Det har varit en del missnöje kring förseningar med färdtjänst, vilket senaste tiden blivit bättre och fortsätter gå mot förbättring. Skellefteå Taxi har anställt 17st nya chaufförer som mest troligt är färdigutbildade i oktober. Viss försening förekommer också för att resorna i största möjliga mån ska samordnas, enligt det avtal Skellefteå taxi har med Skellefteå kommun. Malin Stare informerar om att handläggningen av färdtjänst sker sedan 1 april hos enheten avgifter och färdtjänst, tidigare låg handläggning hos äldreomsorgen samt stöd och service. Syftet med förändringen var att specialisera och renodla en rättsäker handläggning. Färdtjänst är sedan lagändringen 1997 en trafikpolitisk fråga, ett komplement till kollektivtrafiken och ska i största möjliga mån samordnas. För att få ett färdtjänsttillstånd ska personen ha väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med kollektivtrafiken. Riksfärdtjänst är en ersättningslag, vilket innebär att kommunen inte har något formellt ansvar att själv anordna transporter. Kommunen ska lämna ersättning för reskostnaden om personen har ett stort och varaktigt funktionshinder och behöver resa på ett särskilt kostsamt sätt. Kraven för riksfärdtjänst är högre än för färdtjänst. Vid en ansökan om riksfärdtjänst har handläggaren skyldighet att utgå från vanligaste resesättet, t ex tåg eller buss. Ofta kan resenärer resa självständigt med hjälp av tranportföretagens assistensservice eller åka med kollektivtrafik med hjälp av ledsagare. Om en person i rullstol önskar resa

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 med buss kan den enskilda själv upprätta en kontakt med länstrafiken som då är skyldiga att ordna transporten. Vid utredning om färdtjänst och riksfärdtjänst har handläggarna börjat begära in medicinska utlåtanden, detta för att ha underlag till ett rättvist och rättsäkert beslut, som kan leda till ett tillsvidare beslut. Utlåtanden begärs in vid alla nya ansökningar, samt i vissa fall omprövningar av tidigare beslut. Med undantag för riksfärdtjänst som man ansöker om för varje resa, då behövs inte ett utlåtande för varje ansökan. Handläggarna innehar inte kompetensen att göra medicinska bedömningar, utan det är den enskildes ansvar att inkomma med nödvändiga handlingar till utredningen. Enligt statistiken har Skellefteå kommun fler antal beviljade med färdtjänst och riksfärstjänst än rikssnittet. - Att tacka för informationen.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 34 Remiss: Resor med färdtjänst i annan kommun Rådet har tagit del av remissen Resor med färdtjänst i annan kommun Ur remissen är förslag till beslut: 1. Fortsätta tillhandahålla resor i annan kommun för kommuninvånare med färdtjänsttillstånd. 2. Egenavgiften för resor i annan kommun ska fastställas till 20 procent av det totala taxameterpriset. 3. Begränsa antalet resor i annan kommun till maximalt 30 enkelresor per år. Beredningsgruppen fick ta del av remissen på beredningsmötet den 4 september, efter det har funktionsrättsföreningarna skrivit ett gemensamt remissvar via föreningsrepresentanterna i beredningsgruppen. Sammanfattningsvis anser föreningsrepresentanterna att punkt 3 bör tas bort eller alternativ revideras till att kunna behovsanpassa efter individ. Med detta förslag till beslut går Skellefteå kommun mot en allt striktare handläggning och har kostnadsfokus istället för individfokus. Detta påverkar den enskilda negativt som inte får ta del av resande på samma villkor. Slutsatsen: Föreningsrepresentanterna kan inte acceptera förslaget med nuvarande begränsningar. - Att föreslå socialnämnden att bifalla punkt 1och 2 i förslag till beslut - Att föreningsrepresentanternas avstryker punkt 3 i förslag till beslut och skickar remissvar till socialnämnden.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 35 Byggplanerna för Skellefteå sjukhus Information från inbjuden gäst Mari Rodling Wahlström, chef för vårdstrategisk fastighetsutveckling och Elenor Granström, samordnare Skellefteå lasarett. Landstinget arbetar utifrån värdegrunden patienten alltid först i planeringen av ombyggnationen. Målet är att utveckla morgondagens vårdmiljö med fokus på patienterna. Fokus är patientsäkerheten, medarbetarperspektivet, logistiskt närhet, forskning och utbildning. Med logistisk närhet menas att avstånd mellan verksamheterna ses över, vilka verksamheter som har nytta av att vara nära varandra och hur flödet i lokalerna och mellan verksamheterna fungerar. Vid en ombyggnation så byggs det för att lokalerna ska klara morgondagens vårdmiljö, då det i dagsläget inte går att förutse vilka tekniska-, ekonomiska- och personalresurser morgondagen vårdmiljö kräver tas det i höjd vid ombyggnationer. Fokus är ett effektivt lokalutnyttjande, samutnyttjande och verksamhetsöverskridande. Dagsläget är huvudentrén under renovering, där ska området utökas för att göra det möjligt för busstrafik till entrén. Analysering av de centrala delarna av sjukhusfastigheterna är gjord och den stora vita byggnaden söder om huvudentrén kommer innehålla mottagningar av olika slag samt operationssalar och röntgen. Vid huvudentrén kommer det finnas en centralkassa tillgänglig och i resten av centrala byggnaden kommer det vara ren administrativ verksamhet. I norra delen av sjukhusfastigheterna kommer vårdavdelningarna finnas. Kommer även byggas ett parkeringshus i anslutning med norra delarna så besökare kommer kunna gå torrskodd till vårdavdelningarna. Vissa områden i sjukhusfastigheterna är rödmarkerade, det innebär att där har brister varit mer påtaliga och det sker extra översyn av tillgängligheten och funktionell miljö. Västra delen av sjukhusfastigheterna kommer det finnas ett operationsområde. Operationssalarna på Skellefteå Lasarett är idag 40 kvm, riksnormen är 60 kvm. Och där det idag är den geriatriska avledningen kommer det på plan 2 skapas utrymme för ett habiliteringscentrum, detta är planlagt att ske inom en närtid. För att skapa utrymme till renoveringarna så måste vissa verksamheter flyttas vilket i sin tur påverkar fler verksamheter, därför görs en behovsanalys före varje flytt för att se över avgränsningar, möjlig tidsplan och kostnaderna.

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Funktionsrättsrörelserna blir involverade när det går ner på mer detaljnivå, där är man inte i ombyggnationen än. Det skickas då ut på remiss till funktionsrättrörelserna på länsföreningsnivå, där landstinget förväntar sig att länsföreningarna i sin tur tar in synpunkter från lokal nivå. Där trycker RÅFF på att det är viktigt att de ser över processen för att verkligen få synpunkter från lokala föreningar också. Kenneth Andersson bevakar frågan med att få bra lokal förankring. Mats Rönnblom lyfter frågan om digitalisering och hur viktigt det är för synskadade personer att möjligheten till personlig service inte ersätts med digitala medel. Mari Rodling Wahlström informerar om att tanken är att koppla den digitala ytan med personlig kontakt, och inte att ta bort det. Mari Rodling Wahlström återkommer gärna till ett RÅFF när det hunnit längre i planeringsprocessen, hon tar då kontakt med sekreteraren. - Att tacka för informationen

SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 36 Övriga frågor a) På senaste beredningsmötet togs frågan om tillgång till RWC toaletten efter stadshuset stängning upp, när mötet hölls så hade ingen återkoppling skett ännu. Men samma dag på eftermiddagen kom svar från Christina Nyberg. Hon skickade frågan till Erika Nilsson, support och lokaler som svarade att det finns möjlighet att få ett passerkort med behörighet till RWC toaletten mellan mån-sön 07.00-20.00. Dock finns ingen rutin i dagsläget om hur beställningen går till samt vem som bär kostnadsansvar. Frågan är skickad vidare till Alexandra Sundberg. b) Medskick till referensgruppen, det behövs göras en översyn av föreningarnas mejladresser som finns angivna på kommunens hemsida. Det är föreningarnas ansvar att uppdatera kommunen om aktuella kontaktuppgifter. Anmälan om nya kontaktuppgifter skickas in till delaktighetsamordnares eller sekreteraren. 37 Nästa sammanträde Referensgrupp 17 oktober Beredningsgrupp 6 november RÅFF 28 november