PROTOKOLL 1 (15) Rådet för förebyggande av funktionshinder

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (15) Rådet för förebyggande av funktionshinder Plats och tid Lokal E3, Stadshuset, klockan 09: ande Camilla Stenmark, medicingruppen, mötesordförande Åke Lindqvist, medicingruppen Månika Östlund, rörelsegruppen Jörgen Hedman, rörelsegruppen Brittis Malm, psykiatrigruppen Mats Rönnblom, syngruppen Agneta Jatko, hörselgruppen Gunilla Åström, kommunstyrelsen Håkan Lindh, bygg- och miljönämnden Torbjörn Häggmark, för- och grundskolenämnden Ola Burström, tekniska nämnden Kenneth Andersson, Landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering Tjänstepersoner Alexandra Sundberg, delaktighetssamordnare Frånvarande ordinarie Anette Lindgren, kommunstyrelsen Lena Forsman, socialnämnden Kenneth Fahlesson, socialnämnden Pierre Lidström, kommunstyrelsen Evelina Fahlesson, bygg- och miljönämnden Lena Nyström, barn- och grundskolenämnden Marlene Idenäs, hörselgruppen Sylwia Winbladh, utvecklingsstörningsgruppen Övriga närvarande Två tecknspråkstolkar Albese Demjaha, Çair, Makedonien Sara Chuchulj, Çair, Makedonien Sefer Hiseni, Çair, Makedonien Arben Rechica, Çair, Makedonien Paragrafer Underskrifter.. Camilla Stenmark, ordförande Alexandra Sundberg, sekreterare.. Gunilla Åström, justerare

2 PROTOKOLL 2 (15) Rådet för förebyggande av funktionshinder Närvaro och val av justerare Mötesordförande Camilla Stenmark hälsar välkommen till Rådet för förebyggande av funktionshinder. De närvarande presenterar sig. Gunilla Åström föreslås som justerare. att välja Gunilla Åström till justerare.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 15 Föregående protokoll och godkännande av dagordningen Protokoll från Rådet för förebyggande av funktionshinder läggs till handlingarna. Att fastställa dagordningen.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 16 Frågor om LSS RÅFF har bjudit in Christina Kvarnström, chef för beslutsenheten på Stöd och service. Referensgruppen har lämnat en rad frågor och synpunkter till Christina Kvarnström. Presentationen bifogas till protokollet. Christina Kvarnström berättar om hur Stöd och service och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) insatserna är organiserade. LSS för barn och unga är sedan årsskiftet hopslaget med LSS för vuxna. Det är positivt eftersom det gör övergångarna smidigare. I Skellefteå finns inga politiska riktlinjer för hur LSS ska beviljas, till skillnad från flera andra kommuner. Skellefteå kommun handlägger alla ansökningar individuellt och utifrån rättspraxis. Detta uppfattar förvaltningen som mer rättssäkert. LSS är en drygt 20 år gammal lagstiftning och en utredning är tillsatt för att se över lagen och hur den idag tillämpas. Utredningen ska lämna sin redovisning i oktober Där ska bl a personkretsbestämmelserna, insatsernas utformning, hur hanteringen av bedömningar och beslut ska se ut för att bli likvärdig över landet samt det delade huvudmannaskapet inom personlig assistans ses över. Mats Rönnblom SRF, lyfter en skrivelse som föreningen gjorde 2013 om behovet av ledsagning för personer med synnedsättning. Särskilt bland unga skulle detta vara viktigt för att kunna ta aktiv del i samhället och socialt. Vad gäller ledsagning enligt LSS till personer med synnedsättning så visar rättspraxis att det i princip inte beviljas. Det beror på att personerna oftast inte bedöms ingå i någon av de personkretsar som omfattas i LSS. Utifrån de frågor som föreningen RBU ställt på referensgruppen diskuterade RÅFF också de problem som uppstår för personer som inte anses uppfylla de grundläggande behoven och därmed inte har rätt till personlig assistans. Ofta kan det ändå finnas behov av hjälp. Då kan man ansöka om annat som övriga behov, t ex hemtjänst, anhörigvård eller liknande. Problemet är att det inte ger samma trygghet och frihet för familjer som har barn som inte uppfyller de grundäggande behoven men ändå behöver hjälp. Det finns risk för stora inlåsningseffekter och problem med de här bestämmelserna.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 Det finns ingen inom beslutsenheten som har djupgående kunskap om dövvärlden och dövkultur. För att kunna göra individuell bedömning ställer handläggarna frågor, använder bildstöd, teckenspråkstolk mm. Agneta Jatko, dövas förening, påpekar att det skulle behövas en rådgivare inom kommunen som skulle kunna bidra med den kunskapen och förståelsen. Sedan Försäkringskassans bedömning av grundläggande behov stramats åt har det blivit fler ärenden hos kommunen. Kommunen tar alltid kostnaden för de första 20 timmarna. De senaste tre åren är försäkringskassans beviljade assistansärenden minskat med 13 personer medan kommunens ärenden har ökat med 10 personer. Kostnadsökningen för kommunen för detta bedöms vara ca 6,5 miljoner kronor. Överlämpningen från försäkringskassa till kommuner är en del av det som lett till att regeringen tillsatt en utredning. Christina Kvarnström försäkrar att det inte finns risk att bedömningar av behov och utförande påverkas av hur kommunens ekonomiska situation ser ut. shandläggarna följer lagstiftning oavsett budget. Jörgen Hedman, RBU, konstaterat att det är olyckligt med medias rapportering om bidragsfusk, överutnyttjande av insatser mm. Det ger en negativ bild av personlig assistans och de som behöver assistans. Regeringens utredning kommer också att titta på vilken sanningshalt som finns i detta och hur insynen i bl a assistansbolagens verksamheter ska kunna bli bättre. Christina Kvarnström avslutar med att säga att hon hoppas på att regeringens utredning ska våga skruva i lagstiftningen, göra modiga förbättringar och få fram en starkare lagstiftning. - Att tacka för och notera informationen.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 17 Kulturhuset ur ett tillgänglighetsperspektiv Arbetet med Skellefteås kulturhus går vidare efter att ett vinnande bidrag för utformningen har utsetts. Det kallas Sida vid sida. Projektledare Therese Bäckström Zidohli har bjudits in för att berätta om hur frågor om tillgänglighet och delaktighet beaktas i arbetet och vem som ansvarar. RÅFF påpekar vikten av att hitta sätta att skapa möjligheter till gemensamma flöden där alla, oavsett funktionalitet, kan röra sig tillsammans. En viktig del att jobba med är en centralt belägen stor trappa, Kulturtrappan, som bilder ihop hela entrén och foajén. Therese Bäckström Zidohli berättar att de målbilder och krav som fanns när arkitekttävlingen utlystes finns med i hela arbetet. Där är tillgänglighet och möjlighet till delaktighet för alla centralt. Arbete befinner sig precis i uppstartsfasen så det finns inga detaljer ännu. White arkitekter är sammanhållande i projekteringsteamet. De har tillsatt en intern specialist på tillgänglighet. RÅFF påpekar att det är viktigt att föreningarna är fortsatt inkluderade i arbetet. Verksamheterna lämnar in sina verksamhetsbeskrivningar till arkitekterna i oktober-november. RÅFF påpekar att det är viktigt att tänka på att få in tillgänglighetsperspektivet i dessa beskrivningar. Mats Rönnblom lyfter att många av SRF: s medlemmar frågar hur busstrafiken ska lösas under byggnationerna av kulturhus och när resecentrum permanentas. Ola Burström, tekniska nämnden, svarar att under byggtiden kommer det att vara svårt att lösa busstrafiken. Det är små ytor jämfört med busstorget och oklart hur det ska utformas. Det är viktigt att ha tillgänglighetsperspektivet i åtanke när trafiklösningarna utformas. - Att tacka för och notera informationen. - Att bjuda in White arkitekters tillgänglighetsspecialist till Tillgänglighetsgruppen.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 18 Ordförande informerar Ordförande Camilla Stenmark lämnar över ordet till Mats Rönnblom och Månika Östlund. De vill lyfta två goda exempel på hur saker och ting kan bli bättre när funktionshindersföreningarna och kommunen samarbetar. Under det senaste året har föreningarna varit ut och informerat på bland annat uppstartsmöten för snöröjare och taxichaufförer som kör färdtjänst. Föreningarna uppfattar att det har blivit förbättring efter personliga möten och information. Förståelsen ökar och föreningarna hoppas på att de får fortsätta informera och träffa utförarna. att notera informationen.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 19 Val av ny ersättare för medicingruppen Referensgruppen föreslår Peter Norén, Astma och allergiföreningen, som ersättare för Camilla Stenmark, eftersom Bernth Nyhlén avsagt sig uppdraget. att godkänna valet av Peter Norén som ersättare för medicingruppen.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 20 Återrapportering om föreningarnas ekonomi Föreningarna har vänt sig till kommunstyrelsen med sin oro över att många föreningar har så dålig ekonomi att de tvingas säga upp sin kanslist. Utan anställd blir det svårare att hålla liv i föreningen. Den senaste veckan har vi bland annat tyvärr hört att föreningen FUB valt att gå i konkurs. För att föreningarna ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete och bidra med kunskap och erfarenhet till kommunen behöver deras ekonomi vara mer stabil. Frågan har varit uppe på RÅFF och För att kommunstyrelsen ska kunna gå vidare med att eventuellt ge uppdrag till fritidsnämnden om reviderade riktlinjer för föreningsbidrag så måste föreningarna lämna in en skrivelse till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens representanter trodde att det hade framgått. Föreningarna bör tydligt skriva till kommunstyrelsen vad som är problemet och gärna förslag på lösningar som skulle fungera bättre än dagens modell. Föreningarna i tillgänglighetsgruppen får i uppdrag att formulera en skrivelse.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Tillgänglighet i Landstingets digitaliseringsprocess Landstingets digitalisering tycks inte gå i linje med landstingets tillgänglighetsstrategi. Svårigheter finns bland annat på folktandvårdens mottagningar. Kenneth Andersson, Landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering har ombetts bemöta oron. Kenneth Andersson berättar att Landstinget har ett Samråd med funktionshindersrörelsens länsföreningar. Där jobbar man löpande med tillgängligheten till digitala plattformar mm. SRF: s representant i Samrådet har lyft frågan om folktandvårdens digitalisering. Samrådet kommer att lyfta frågan skriftligt till folktandvården och även bjuda in folktandvården till Landstingets nämnd för funktionshinder och habilitering. Samrådet tar frågan på allvar och delar uppfattningen att den personliga servicen inte får försvinna i och med ökad digitalisering. Frågan är även av intresse för kommunen. Om olika instanser i samhället digitaliseras och personlig service faller bort kommer det bli ett större behov av kommunalt stöd så som ledsagning. Det finns också en oro för att kommunens egna digitaliseringsprocesser sker utan ett tillgänglighetsperspektiv och att personlig service minskar. Det är viktigt att frågan är närvarande hos personer som jobbar med digital utveckling inom kommunen. Det är en svår fråga eftersom digitaliseringen är en del av framtiden och kan vara något positivt, men viktigt att den inte ersätter möjligheten till personlig service och att den formas så att den blir användbar för olika grupper. att notera informationen. et skickas till: Informationsenheten

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Trafiksäkerhet och tillgänglighet RÅFF: s referensgrupp har ställt en fråga om trafiksäkerhet till tekniska nämndens ordförande Ola Burström. Markerade övergångsställen tas bort med hänvisning till ökad säkerhet och trygghet. Hur kan det vara trafiksäkrare att ta bort övergångsställen? Var finns evidensen för detta? Hur ser trafiksäkerheten ut för fotgängare som inte kan ha ett samspel med bilförare, så som ögonkontakt innan man går över gatan? Ola Burström svarar. Den 1 maj år 2000 trädde den regel i kraft som innebär att fordonsförare har väjningsplikt mot fotgängare på obevakat övergångsställe. Det tydliggörs att övergångsställe inte ses som trafiksäkerhetsåtgärd utan en framkomlighetsåtgärd. Ola Burström hänvisar till en studie av trafiksäkerhetseffekten av väjningsplikten vid de obevakade övergångsställena. Statistiken visar att väjningsplikten resulterat i fler personer skadats vid övergångsställen än tidigare. Dokumentet bifogas till protokollet. Föreningarnas representanter påpekar att det är viktigt att statistiken analyseras utifrån oskyddade trafikanter så som äldre, barn och personer med synnedsättning. Att ta bort övergångsställen gör också att det kan bli svårare att ta sig över med rullstol om det inte är avfasade trottoarkanter. Ola Burström kommenterar att det finns överfartspassager med avfasning även på sträckor där övergångsställen saknas. Vid passager är det dock viktigt att tänka på att bilförares väjningsplikt inte gäller. att notera informationen.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Information om Kammarrättens avgörande angående protokoll på teckenspråk En enskild person har lämnat in en överklagan till Kammarrätten innan sommaren och Kammarrätten har nu meddelat avslag. Ärendet gällde att personen hade begärt att få ut ett protokollutdrag från kommunstyrelsen på svenskt teckenspråk. Personen upplevde att beslutet, som berörde hennes målgrupp, var svårt att förstå på svenskt skriftspråk i och med att detta inte är personens modersmål. Kammarrätten ansåg att kommunen gjort rätt som erbjudit handlingen på svenskt skriftspråk och avslår överklagan. Beredningsgruppen har diskuterat fallet. Uppfyller kommunen verkligen FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning när en invånare inte kan få tillgång till kommunala beslut? RÅFF kan inte påverka Kammarrättens beslut. RÅFF vill uppmana kommunledningskontorets sekretariat att trots avgörandet vara uppmärksamma på att tillgängligheten till kommunala beslut på det egna språket är en viktig demokratisk fråga. RÅFF föreslår också att det kan vara en möjlig väg framåt att lyfta frågan hos demokratiberedningen. att notera informationen. et skickas till: Kommunsekreteraren

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Nulägesanalys Ett Skellefteå för alla Delaktighetssamordnaren har sammanställt en kort presentation av nuläget inom Ett Skellefteå för alla, kommunens funktionshinderspolitiska strategi. Det baserar sig på nämndernas egna rapporterade nulägen, sammanställning från dialogcaféer om delaktighet som hölls våren 2016 och Myndigheten för delaktighets kommunuppföljning. Skellefteå ligger ganska bra till i Myndigheten för delaktighets uppföljning. Andra plats i riket i område arbetsmarknad och länsbästa i kategorierna fysisk tillgänglighet, idrott, kultur och skola. Det finns flera delar där kommunen kan utveckla sitt arbete. Mer om detta finns att läsa på Nämnderna har lämnat in en analys av sina nulägen under våren. Alla nämnder har lämnat in underlag vilket är en tydlig förbättring jämfört med tidigare år. Ambitionsnivån är olika. Nämnderna framhåller mer det som fungerar och görs bra än sina utvecklingsområden. Under nulägesdialogcaféer i våras framkom många utvecklingsområden. När personer med funktionsnedsättning och deras närstående får tillfälle att prata om tillgänglighet och delaktighet kommer det fram många saker som inte fungerar så bra. Det är allt från fysisk planering till hur man kan delta i möten och hur det fungerar i skolan. Det är viktiga synpunkter som alla berörda nämnder har fått ta del av. Alla anteckningar finns på Alla tre delar ovan ligger som underlag när nämnder och bolag ska planera mål inom Ett Skellefteå för alla för Kenneth Andersson berättar att landsting och regioner, på egen begäran, troligen framöver kommer att omfattas av den typen av uppföljningar som MFD genomför med kommunerna. att notera informationen.

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Övriga frågor Skellefteå kommun startar upp ett kommunalt partnerskap med stadsdelen Çair i Makedoniens huvudstad Skopje. En delegation från Çair är på besök i Skellefteå september. Medlemmarna besöker RÅFF och presenterar sig. RÅFF får också en kort beskrivning av det funktionshinderspolitiska läget i Makedonien.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Nästa sammanträde Rådet för förebyggande av funktionshinder träffas nästa gång den 7 december. Referensgrupp den 2 november och beredningsmöte är den 22 november.