Tiden rinner, skogen försvinner En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992
Omslagsfoton Hössjöberget avverkat av Holmen 2002 Bjännberget Tack till: Skogsvårdsstyrelsen i Umeå Projektansvarig: Patrik Eriksson Förarbete: Linda Persson, Amanda Tas och Johanna Birgander Foto: Linus Svensson Publicerad av Greenpeace 2003 2
Innehållsförteckning Sammanfattning 5 Inledning 6 Hotad biologisk mångfald 6 Skogspolitiken 6 Syfte 7 Umeås naturinventering 7 Skogstillståndet i Umeå 7 Skydd i Umeå 8 Metodik 8 Resultat 9 Diskussion 10 Slutsats 10 Bjännberget Ett exempel 11 Referenser 12 3
4
Sammanfattning I Sverige är många växter och djur hotade på grund av det industriella skogsbruket. För att arterna skall överleva är det viktigt att större sammanhängde områden bevaras. För att bevara den biologiska mångfalden måste på kort sikt alla skogar med höga naturvärden nedanför gränsen för fjällnära skog bevaras. På längre sikt måste även stora arealer skog restaureras och återskapas. Miljövårdsberedningen har bedömt det kortsiktiga skyddsbehovet till 900 000 hektar utöver det som var skyddat i lag 1997. Idag tar staten endast ansvar för mindre än hälften av skogarna med höga biologiska värden. De resterande 500 000 hektaren förväntas skogsägarna att frivilligt undanta. har avverkningsanmält delar av skogarna men en betydande del har även andra ägare, till exempel stora skogsbolag. En majoritet av de privatägda skogarna har också avverkats av stora skogsbolag till exempel Holmen och Norra Skogsägarna. Sammanfattningsvis visar studien att regeringens strategi inte fungerar. Privata skogsägare och stora skogsbolag tar inte sitt ansvar för att skydda skogar med höga eller snabbt utvecklingsbara naturvärden. Tvärtom avverkas dessa skogar fortfarande i stor skala. Studien har undersökt om regeringens strategi fungerar. Det vill säga om skogsägarna undantar skogar med höga naturvärden från det industriella skogsbruket. Studien granskar vad som har hänt med 83 skogar som har pekats ut att ha höga naturvärden i rapporten Översiktlig Naturvärdesinventering beställd av Umeå kommun 1992. Avverkningsanmälningar utritade i Skogsvårdsstyrelsens databas Kotten har studerats för att se om de ligger innanför de utritade skogsområdena på kartan från Umeå kommuns översiktliga naturinventering. Storsvedjeberget - avverkningsanmälan inlämnad i slutet av 2001 och därefter avverkad. Resultatet visar att mer än hälften av skogarna har berörts av avverkningar under de senaste åren. I skogarna med de högsta naturvärdena har 80 procent påverkats. Sedan 1992 har 135 avverkningar genomförts i de utpekade skogarna. Vidare visar studien att 36 avverkningsanmälningar har lämnats in till skogsvårdsstyrelsen under de senaste två åren. Av dessa har hittills 14 avverkats. Framför allt är det privata skogsägare som 5
6
Inledning Hotad biologisk mångfald Sverige har cirka 29 000 arter av djur, växter och andra organismer som är beroende av skogen. Av dessa är idag över 2 100 hotade. En av de främsta orsakerna till detta är att det råder en brist på många av de livsmiljöer som dessa arter är beroende av. Dagens skogsbruk påverkar förekomsten av dessa miljöer på flera sätt. Dels eliminerar det svenska skogsbruket naturliga störningar och begränsar därmed uppkomsten av en viss livsmiljö, som till exempel brandfält, dels förstörs existerande miljöer genom avverkning. De flesta av de hotade arterna som återfinns i skogen påverkas negativt av slutavverkningar. Många arter är beroende av faktorer som död ved, grova gamla träd och ett stort inslag av löv. Därutöver är det dessutom viktigt att bevara större sammanhängande områden. Förutom att försiktighetsprincipen talar för att större skyddsområden är angelägna, så ökar tillgången på viktiga substrat som död ved i olika nedbrytningsstadier. Dessutom blir kanteffekterna mindre och det finns utrymme för kontinuerliga, naturliga störningar, exempelvis brand samt stormfällningar. Skogspolitiken Sverige har vid ett flertal tillfällen förbundit sig att bevara den biologiska mångfalden. Det kanske viktigaste ställningstagandet gjorde Sverige när riksdagen 1993 antog FN:s konvention om biologisk mångfald. Den innebär att Sverige har förbundit sig att bevara de växt- och djurarter som naturligt förekommer i landet. I det av riksdagen fattade miljömålet inom det skogspolitiska beslutet 1993, fastlås att Skogen skall brukas så att växt och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Under 1999 tog respektive sektormyndighet, på regeringens uppdrag, fram rapporter för respektive miljömål. Skogsstyrelsen tog med miljövårdsberedningens studie Skydd av skogsmark; SOU 1997:97 som grund, rapporten Levande skogar. Efter att miljömålskommittén behandlat rapporterna och lämnat sitt betänkande lade sedan regeringen proposition Svenska miljömål delmål och strategier (prop. 2000/01:130 ). Riksdagen antog 2001, efter mindre ändringar, propositionen. Miljöberedningens analys av skyddsbehovet av den produktiva skogsmarken visar att 10 procent av den produktiva skogsmarken nedanför gränsen för fjällnära skog behöver skyddas. På kort sikt behöver alla skogar med höga eller snabbt utvecklingsbara naturvärden undantas. Dessa skogar uppskattas omfatta 900 000 hektar, utöver den skogsmark som var skyddad 1997. Miljömålet Levande skogar (prop. 2000/01:130) innebär att ytterligare 900 000 hektar skogsmark skall undantas från skogsproduktion senast 2010. Av dessa planerar staten att ta ansvar för 400 000 hektar skogsmark som måste undantas från skogsproduktion och skyddas antingen genom miljöbalkens bestämmelser eller genom långsiktiga civilrättsliga avtal. Förutom det statliga ansvaret bygger miljömålet på att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt undantar 500 000 hektar skogsmark med höga naturvärden. Miljömålet syftar med andra ord till att alla skogar med höga eller snabbt utvecklingsbara naturvärden nedanför gränsen för fjällnära skog skall undantas från det industriella skogsbruket. 7
Trots att skogsägarna kvantitativt anses ha uppnått målet finns det stora osäkerheter om kvaliteten och långsiktigheten i deras avsättningar. Enligt Skogsstyrelsens utvärdering av skogspolitiken (SUS 2001) innehar endast en fjärdedel av avsättningarna nyckelbiotopklass. Vidare visar en uppföljning av småskogsbrukets avsättningar åren 1997 till och med 2001 att 15 procent av de avsätta områdena har råkat ut för negativa ingrepp såsom till exempel avverkning och dikning. Ett sätt att bedöma om regeringens skyddsstrategi fungerar är att undersöka om skogar med höga naturvärden fortfarande avverkas. Syfte Studien syftar till att undersöka om och i vilken skala skogar med höga eller snabbt utvecklingsbara naturvärden avverkas. Den granskar vad som har hänt med 83 kartlagda skogar, identifierade att ha höga naturvärden i rapporten Översiktlig Naturinventering, publicerad av Umeå kommun 1992. Umeås naturinventering Umeå kommuns översiktliga naturinventering klassificerar skogsområdena i tre naturvärdesklasser. Klass 1 = Högsta naturvärde t ex - mycket stora, i huvudsak opåverkade, områden - områden med mycket artrik flora eller fauna - områden med starkt hotade eller mycket sällsynta arter Klass 2 = Mycket högt naturvärde t ex - stora, lite påverkade, områden - områden med artrik flora eller fauna - viktiga områden för hotade eller sällsynta arter Klass 3 = Högt naturvärde t ex - mindre, ibland tämligen påverkade, områden - områden med intressant flora eller fauna - smärre förekomster av sällsynta eller hotade arter Skogsobjekten har värderats med utgångspunkt från följande biologiska och ekologiska kvaliteter: artrikedom, biotopvariation, storlek, naturlighet, raritet, representativitet, refugiekvalitet och utvecklingspotential. De olika värderingskriterierna har vägts samman varefter en jämförelse har gjorts med likartade objekt. Grundförutsättningen för värderingen har varit: 1. Värderingen är en relativ jämförelse mellan naturområden inom Umeå kommun 2. Jämförelser har endast gjorts mellan likartade objekttyper 3. Jämförelser har endast gjorts mellan objekt inom samma naturgeografiska region. Totalt har 83 skogar identifierats fördelade i de tre naturvärdesklasserna. Fördelningen ser ut som följer: Klass 1 10 skogar Klass 2 23 skogar Klass 3 50 skogar Rapporten är en översiktlig inventering och det har i studien inte funnits utrymme för detaljerade studier eller beskrivningar. Skogstillståndet i Umeå (Sammandrag från rapporten Översiktlig Naturinventering, Umeå kommun 1992) Skogen är den dominerande naturtypen i Umeå kommun och täcker runt 70 procent av landytan (1992). Skogsbruk bedrivs i stort sett över hela skogsarealen. Intensiteten varierar dock mellan olika skogsägare och områden. Tall och gran är de dominerande skogsträden. Samtliga lövträd är idag betydligt mindre frekventa än vad de skulle ha varit i ett av människan opåverkat naturlandskap. Naturskogar eller gamla skogar med lång kontinuitet har idag blivit mycket ovanliga inom Umeå kommun. De skogar som har kvar något av 8
de biologiska kvaliteter som var typiskt för naturskogen kännetecknas av flerskiktat och olikåldrig skog. Ofta syns dock spår av plockhuggningar eller försiktiga gallringar även i kommunens mest orörda skogar. De små naturskogsrester som ännu finns kvar inom Umeå kommun har därmed ett mycket högt bevarandevärde. Skydd i Umeå Idag finns det cirka 151 000 hektar produktiv skogsmark inom Umeå kommun. Av den innehar 1 285 hektar skog ett lagstadgat skydd, det vill säga 0,85 procent av den produktiva skogsmarken (muntliga uppgifter från länsstyrelsen). Metodik Fältstudien som ligger till grund för Umeå kommuns naturvärdesbedömning som genomfördes 1991. Kartan där de biologiskt värdefulla områdena finns utritade, upprättades 1992 av miljökontoret i samarbete med statsbyggnadskontoret på Umeå kommun. Greenpeace har därför studerat huruvida områden har drabbats av avverkning från och med 1992. avverkningsanmälningar inlämnade till skogsvårdsstyrelsens kontor i Umeå. Avverkningsanmälningar utritade i Skogsvårdsstyrelsens databas Kotten har studerats för att se om de ligger innanför de utritade skogsområdena på kartan från Umeå kommuns översiktliga naturinventering. Därigenom går det att se vilka av de utpekade skogsområdena med höga naturvärden som har avverkats. Från avverkningsanmälningarna har information erhållits om arealen för de planerade avverkningarna, ägandeförhållande, avverkare och datum när anmälningarna inkom till skogsvårdsstyrelsen. Under arbetet med studien har ett femtontal områden även besökts och dokumenterats i fält. Speciellt intressant är avverkningar som har planerats de senaste två åren, eftersom anmälningarna då är aktuella. Skogsägaren är skyldig att anmäla en föryngringsavverkning större än 0,5 hektar till skogsvårdsstyrelsen, senast sex veckor innan avverkningen skall genomföras. Avverkningsanmälningen är giltig i två år. Därefter måste en ny avverkningsanmälan lämnas in. Med andra ord beskriver antalet inlämnade avverkningsanmälningar under de två senaste åren det nuvarande hotet mot skogarna. För att dels få en bild av vilka skogsområden som redan avverkats, dels kontrollera vilka skogsområden som står på tur att avverkas härnäst har Umeå kommuns inventering stämts av mot Resultat Studien visar att 172 avverkningsanmälningar, som helt eller delvis berör de utpekade skogarna i Umeå kommuns 9
naturvärdesinventering, har lämnats in sedan 1992. Av dessa avverkningsanmälningar är idag 135 redan genomförda. Av de planerade avverkningar som inte är genomförda är 22 avverkningsanmälningar fortfarande aktuella, det vill säga de lämnades in till Skogsvårdsstyrelsen senast för två år sedan och kan fortfarande genomföras. En stor del av dessa kommer sannolikt att avverkas. Under perioden är det enbart 15 stycken avverkningar som inte har genomförts (fig.1). Andel klass 1 skogar där avverkningar har genomförts sedan 1993 80% Andel klass 2 skogar där avverkningar har genomförts sedan 1993 Fig. 2 52% Avverkningsanmälningar i skogar med höga naturvärden i Umeå kommun sedan 1992 A nta l a vve rkningsa nmä lninga r 80 70 60 50 40 30 20 10 0 5 10 42 4 5 32 1 2 3 Na tu rvä rd e skla ss Inte avverkade - avverkningsanmälan äldre än två år Inte avverkade - avverkningsanmälan inlämnad senast för två år sedan Avverkade Fig 1 6 7 61 Fig. 3 3 Andel klass 3 skogar där avverkningar har genomförts sedan 1993 54% Fig. 4 Av de 83 skogar som utpekats har mer än hälften berörts av avverkning de senaste tio åren. Av skogarna med högsta naturvärde klass 1 har hela 80 procent berörts (fig. 2). Flera av dem till en sådan grad att endast fragment av dem återstår. För skogarna i klass 2 och 3 ser det lite bättre ut, men även där har en klar majoritet av skogarna berörts av avverkning (fig. 3 och 4). Bara under de två senaste åren har 36 avverkningsanmälningar gjorts i 26 av de utpekade skogarna. Av dessa har redan 14 avverkats. 10
Ägare / Avverkare 70 60 50 Skogarna kan även ha drabbats av fler avverkningar än de funna. När några av objekten fältbesöktes sågs flera hyggen som ingen av de erhållna avverkningsanmälningarna täckte. Slutsats Antal avve rkningsanmä lningar sedan 1992 40 30 20 10 0 1 2 3 Naturvärdesklass Stora arealer skog behöver idag restaureras för att klara av att bevara den biologiska mångfalden. Samtidigt behöver på kort sikt alla skogar med höga eller snabbt utvecklingsbara naturvärden skyddas. Skyddet av stora sammanhängande skogsområden spelar också en viktig roll i arbetet att bevara den biologiska mångfalden. Privatägt Företag som avverkare Ej privatägt (bolag, andra företag, kommunen och kyrkan) I de flesta fall, 143 stycken av de avverkningsanmälda skogsområdena, ägs de av privatpersoner men i 25 fall ägs de av större skogsföretag och andra aktörer. En stor skogsägare som har avverkat i flera skogar med höga naturvärden är Holmen. I 103 fall står skogsföretagen som avverkare för den privatägda avverkningsanmälda skogen. Diskussion Fig. 4 Skogsområdena vars situation har granskats i studien har ungefärliga gränser. Dessutom är den upprättade kartan från Umeå kommun i skala 1:100 000, varmed det i vissa fall har varit svårt att bedöma om delar av en avverkningsanmälan ligger innanför ett visst utpekat område. Det finns en möjlighet att några avverkningsanmälningar som är inkluderade i undersökningen ligger utanför de utpekade skogsområdena. Av samma skäl kan avverkningsanmälningar ha missat. Denna studie visar att det har skett avverkningar i mer än hälften av skogarna som är utpekade i Umeå Kommuns rapport Översiktlig Naturvärdes-inventering. I den högsta naturvärdesklassen, klass 1, har hela 80 procent berörts av avverkningar. Det faktum mycket som 36 avverkningsanmälningar i sammanlagt 26 skogar har lämnats in under de senaste två åren åskådliggör att skogarna fortfarande avverkas. Resultatet visar att avverkningen av redan utpekade skogar med höga naturvärden fortsätter att huggas ner i stor skala av både privata skogsägare och skogsbolag. Skogsbolagen spelar en stor roll i avverkningen genom att de ofta avverkar även den privatägda skogen. Regeringens strategi att överlåta mer än hälften av ansvaret för Sveriges sista skogar med höga biologiska värden fungerar inte. Om de skyddsvärda skogarna inte skall fortsätta att avverkas måste staten ta ansvar för alla skogar med höga eller snabbt utvecklingsbara naturvärden. Det vill säga utöka arealen skogsmark nedanför gränsen för fjällnära skog, som planeras få ett lagstadgat skydd, till att gälla hela arealen på 900 000 hektar. 11
Bjännberget Ett exempel Objektnr. 215 Objekttyp: Gammal barrskog, växtlokal Areal: 145 ha Läge: 10 km NV Hörnefors Naturvärdesbeskrivning (Från rapporten Översiktlig naturinventering, Umeå kommun.) Skogen i området är välsluten, högproduktiv och ibland mycket grovstammig. Granen dominerar men ett visst inslag finns också av tall. Enstaka åldriga björkar finns också och ned mot Stomraningsbäcken ökar lövinslaget ytterligare. Många granar i skogen håller idag på att självgallras bort och enstaka individer har dött stående. Lågor är ännu sparsamma och endast violticka hittades av vedsvamparna. Växtligheten i sluttningen är mycket rik med flera ovanliga inslag. Här återfinns högvuxna örtsamhällen. Endast måttliga skogsbruksingrepp har utförts under de senaste 30 40 åren. Granskogen på Bjännberget är en av kommunens grovstammigaste och mest utvecklingsbara högproduktiva granskogar. Växtligheten är också rik med bl a örnbräken och sydliga arter som vitsippa och piprör. Skogen har få motsvarigheter längs norrlandskusten. Områdets stora areal ger området mycket stora utvecklingsmöjligheter om det lämnas till fri utveckling. ägts av privatpersoner. Totalt berör de privata avverkningarna 6,9 hektar. Alla fyra har avverkats av Norra Skogsägarna. Skogsbolaget Holmen är ägare för skogen som berörs av den femte och i den icke avverkade anmälan. De två avverkningsanmälningarna berör 10 respektive 24 hektar. Sammanfattningsvis är idag stora delar av området förstörda. I söder återfinns dock ännu ett intakt område, trots den nyanlagda vägen. Bild 1. Den här skogen är stämplad för avverkning och en timmerväg har dragits genom området. En avverkningsanmälan inlämnad av Holmen finns för området, men den har gått ut. Avverkningar Sedan 1998 har sex avverkningsanmälningar lämnats för skogen. Fem stycken av anmälningarna har genomförts. Den sjätte och senaste anmälan lämnades in i maj 2000 och är ännu inte genomförd. Eftersom två år har gått sedan anmälan lämnades in måste en nyanmälan ske om avverkning skall kunna utföras i området. En väg har dock dragits in i anknytning till det avverkningsanmälda området. Skogen har även stämplats. I fyra fall av de genomförda avverkningarna har skogen Bild 2. Samma område som i bild 1. Skogen ägdes av skogsbolaget Holmen och avverkades hösten 1998. Referenser 12
Översiktlig naturinventering, Umeå kommun 1992 Skydd av skogsmark, SOU 1997:98, Miljövårdsberedningen Skogsreservat i Sverige, rapport 4707, Naturvårdsverket 1997 Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitikens effekter, SUS 2001, Skogsstyrelsen 2001 Skog för Naturvårdsändamål, Skogsstyrelsen 2001 Svenska miljömål delmål och åtgärdsstrategier, proposition 2000/01:130 13
14