PROGRAM- KOMPLEMENT Beslutsnummer: C(2004) 3560 Datum: 17 Sept 2004 Mål 1 Södra Skogslänsregionen 2000-2006 Sverige DETTA PROGRAM DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN
Inledning 5 Södra skogslänsregionen 5 Urvalsprocessen 5 Mål, grundläggande utgångspunkter, horisontella kriterier och övriga kvalitetsaspekter 6 Förhandsbedöming av åtgärder 9 Beslutsprocessen 9 Från ansökan till projektbeslut 12 Svensk offentlig medfinansiering 13 Små och medelstora företag samt ensamföretagare 13 Stöd till företag 13 Företagsstöd via ramprogram ( aid schemes ) 13 Samverkansprojekt med försumbart stöd 14 Allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder 14 Övriga undantag och speciella regler 14 Sammanfattande tabell 15 Leaderliknande verksamhet 17 Finansieringsplan - läsanvisning 17 Indikatorer vid fördelning av resultatreserven 18 Överföring av data till kommissionen 19 Insatsområde 1 Utveckling av näringsliv, livsmiljö och infrastruktur 20 Åtgärd 1.1 Utveckling av företag och företagande 24 A) Mikro-, små - och medelstora företag 25 B) Nyföretagande och etableringar 25 C) Riskkapitalförsörjning 26 D) Samverkan och skapande av mötesplatser 26 Åtgärd 1.2 Områden med särskilda förutsättningar 30 A) Nya tjänster 31 B) Besöksnäringen 31 C) Ökad förädling av skogsråvara 32 D) Miljö - och energiutveckling 32 Åtgärd 1.3 Stärkt infrastruktur för kompetensutveckling samt forskning och utveckling 36 Åtgärd 1.4 Attraktiva regioner och skydd för miljön 41 A) Kultur och miljö 42 B) Jämställdhetsinsatser 42 C) Social ekonomi- byutveckling 43 D) Idrotts- och sportcentra 43 E) Förbättrade levnadsförhållanden och hälsa 43 F) Lokal service 44 G) Information och marknadsföring 44 Åtgärd 1.5 Informationsteknisk infrastruktur 48 Åtgärd 1.6 Transportinfrastruktur 52 Insatsområde 2 Livslångt lärande och utveckling av mänskliga resurser i arbetslivet 56 Skillnad mellan åtgärderna 2.1 2.4 ( Mål 3-åtgärderna ) och åtgärd 2.5 59 Definitioner för åtgärderna 2.1 2.4 60 Åtgärd 2.1 Kompetensutveckling för sysselsatta 61 Åtgärd 2.1a Stöd till kompetensutvecklingsanalyser 62 2
2.1a.1 Kompetensutvecklingsanalyser 62 2.1a.2 Stöd till utveckling av nätverk för kompetensutveckling 65 Åtgärd 2.1b Kompetensutveckling för sysselsatta 69 Åtgärd 2.2 Ökad anställbarhet och företagaranda 75 Åtgärd 2.2a Jobbrotation 76 Åtgärd 2.2b Ökad anställbarhet och företagaranda 79 Åtgärd 2.3 Integration, mångfald och jämställdhet 82 Åtgärd 2.3a Integration och mångfald 83 Åtgärd 2.3b Jämställdhetsinsatser 86 Åtgärd 2.4 Lokalt projektstöd för att bekämpa arbetslöshet och social utslagning. 90 Åtgärd 2.5 Samverkan mellan utbildning och näringsliv 95 Insatsområde 3 Utveckling av jord- och skogsbruk, landsbygdsutveckling samt utveckling av fiskerinäringen 99 Åtgärd 3.1 Investeringar i jordbruks- trädgårds- och 101 rennäringsföretag 101 Åtgärd 3.2 Startstöd till unga jordbrukare och rennärings -företagare 106 Åtgärd 3.3 Bearbetning och saluföring av jordbruks- 110 produkter 110 Åtgärd 3.4 Kompetensutvecklingsinsatser 114 Åtgärd 3.5 Miljöåtgärder inom skogsbruket 118 Åtgärd 3.6 Landsbygdsutveckling 121 Åtgärd 3.7 Anpassning av fiskeansträngningen 126 Åtgärd 3.8 Utveckling av fiskerinäringen 128 A) Förnyelse och modernisering av fiskeflottan 129 B) Småskaligt kustfiske 130 C) Socioekonomiska åtgärder 130 D) Skydd och utveckling av akvatiska resurser 131 E) Vattenbruk 131 F) Utrustning i fiskehamnar 132 G) Beredning och saluföring 133 H) Inlandsfiske 133 I) Åtgärder för att finna och främja nya avsättningsmöjligheter 134 J) Åtgärder som genomförs av branschen 135 K) Tillfälligt upphörande av verksamhet samt annan ekonomisk ersättning 135 L) Nyskapande åtgärder och pilotprojekt 136 Åtgärd 3.9 Utveckling och anpassning av fiskeansträngningen 139 A) Anpassning av fiskeansträngningen 140 B) Utveckling av fiskerinäringen 141 1. Förnyelse och modernisering av fiskeflottan 142 2. Småskaligt kustfiske 142 3. Socioekonomiska åtgärder 143 4. Skydd och utveckling av akvatiska resurser 143 5. Vattenbruk 144 6. Utrustning i fiskehamnar 144 7. Beredning och saluföring 145 8. Inlandsfiske 146 9. Åtgärder för att finna och främja nya avsättningsmöjligheter 146 10. Åtgärder som genomförs av branschen 147 11. Tillfälligt upphörande av verksamhet samt annan ekonomisk ersättning 147 12. Nyskapande åtgärder och pilotprojekt 148 3
Före detta insatsområde 4 Utveckling av livsmiljö samt infrastruktur 151 Åtgärd 4.1 Attraktiva regioner och skydd för miljön 153 A) Kultur och miljö 154 B) Jämställdhetsinsatser 154 C) Social ekonomi- byutveckling 155 D) Idrotts- och sportcentra 155 E) Förbättrade levnadsförhållanden och hälsa 155 F) Lokal service 155 G) Information och marknadsföring 156 Åtgärd 4.2 Informationsteknisk infrastruktur 159 Åtgärd 4.3 Transportinfrastruktur 163 Insatsområde 5 Samiskt program 167 Åtgärd 5.1 Samisk landsbygds- och kulturutveckling 169 Åtgärd 5.2 Kompetensutveckling - forskning och utbildning 174 Åtgärd 5.3 Utveckling av rennäringen och samebyarna 178 Insatsområde 6 Åtgärden Tekniskt stöd 183 A) Tekniskt stöd för administration 185 B) Tekniskt stöd för information och datasystem 188 Informationsplan för Mål 1 Södra skogslänsregionen 191 Bilaga 1 1 4
Inledning Södra skogslänsregionen Södra skogslänsregionen omfattar Jämtlands respektive Västernorrlands län samt delar av Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. I budgethänseende är Södra skogslänsregionen delad i kust och inland. Det finns således en ram för kustområdet och en inlandsram. Kustområdet består av kommunerna Timrå, Härnösand, Kramfors, delar av Sundsvalls kommun (församlingarna Gustaf Adolf, Skönsmon, Skön, Alnö, Sättna, Selånger, Stöde, Tuna, Attmar och Njurunda) samt delar av Örnsköldsviks kommun (församlingarna Arnäs, Sidensjö, Nätra, Själevad, Örnsköldsvik, Mo, Gideå och Grundsunda). Inlandet består av hela Jämtlands län, Västernorrlands län förutom kustområdet, Ljusdals kommun i Gävleborgs län, Torsby kommun i Värmlands län, Malung, Älvdalen, Orsa och Vansbro kommuner samt Vemjans och Våmhus församlingar i Mora kommun i Dalarnas län. Urvalsprocessen Syftet med Mål 1 är ytterst att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt inom Södra Skogslänsregionen. Arbetet ska bedrivas utifrån föreliggande Samlat Program Dokument (SPD) samt ett antal förordningar. SPD, med åtgärder, är arbetets strategidokument och beskrivning över hur programmets mål skall uppnås. Urvalsprocessen kan beskrivas i följande steg 1. En allmän berättigandebedömning, för att avgöra om projektets verksamhet och uppläggning överhuvudtaget är stödbar med beaktande av SPD, strukturfondsförordningar och andra regelverk. 2. Projektets förmåga att bidra till att uppnå programmets övergripande verksamhetsmål. 3. Överensstämmelse med programmets grundläggande utgångspunkter 4. Projektets innehåll bedöms mot tre typer av urvalskriterier a) horisontella kriterier b) generella kriterier c) åtgärdsspecifika kriterier 5. Projektet bedöms utifrån övriga kvalitetsaspekter Strukturfondsdelegationen kommer att granska projekten utifrån samtliga ovanstående punkter och utifrån en samlad bedömning välja ut och stödja de projekt som bäst bidrar till att uppfylla målen i programmet. Som hjälpmedel för att mäta såväl projektens som programmets resultat och effekter, används indikatorer. Emellanåt föreligger inte tillräckligt tydliga förutsättningar för att kunna genomföra ett projekt, etablera ny verksamhet, starta en ny utbildning, etc. Därför kommer programmet att inom samtliga insatsområden kunna stödja förstudier av mer kvalificerat och omfattande slag. 5
I beredningen inför beslut om stöd till projekt kommer sekretariaten att använda den samlade kompetens som finns vid länsstyrelserna, bland annat vad gäller miljöfrågorna. Detta garanterar att bevarandevärdena i de föreslagna Natura 2000 områdena i regionen inte kommer att påverkas negativt av insatser som medfinansieras av strukturfonderna. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de olika stegen i urvalsprocessen. Mål, grundläggande utgångspunkter, horisontella kriterier och övriga kvalitetsaspekter För genomförandet av programmet finns det fastlagt ett antal mål, grundläggande utgångspunkter och så kallade horisontella kriterier. Dessa kommer att beaktas vid bedömning och val av projekt för finansiering. Målen för hela programmet, för varje insatsområde och för varje åtgärd är indelade i allmänt formulerade visionsmål och konkreta verksamhetsmål. Huvudmålet för hela programmet är Visionsmål Stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i regionens näringsliv. Verksamhetsmål 8 000 nya eller bevarade arbetstillfällen, varav minst 3 317 för kvinnor 1 000 nya företag. Av dessa skall minst 234 ha enbart kvinnligt ägande. Resterande har antingen enbart manligt ägande eller kombinerat kvinnligt och manligt ägande. 2 000 företag som genomför - och 20 000 personer som deltar i - utbildningsinsatser. Av utbildningsdeltagarna skall minst 10 000 vara kvinnor. Grundläggande utgångspunkter Lika möjligheter skall genomsyra programmets genomförande och omfatta alla människor oberoende av kön, funktionshinder eller etnisk eller annan tillhörighet. Inomregional balans. Programmets genomförande skall karaktäriseras av insatser för inomregional balans, innebärande att särskilt orter och landsbygdsområden med uttalade utvecklingsproblem samt öar utan fast landförbindelse skall uppmärksammas. Ett aktivt medverkande partnerskap, med representanter från alla delar av samhället, på central, regional och lokal nivå; kommuner, myndigheter, företag, organisationer och enskilda i samverkan skall medverka i programmets genomförande i syfte att säkra kvalitet och mångfald. Urvalskriterier Urvalskriterierna ska vara en tydlig vägledning vid val av projekt för finansiering. I programkomplementet har tre typer av urvalskriterier tagits med. Dessa är horisontella, generella och åtgärdsspecifika urvalskriterier. Horisontella kriterier De horisontella kriterierna, som gäller för hela programmet, är: Miljöhänsyn Jämställdhet 6
Skapade arbetstillfällen. Internationalisering IT. Att ha ett jämställdhetsperspektiv i ett projekt innebär att synliggöra olika förhållanden och villkor för kvinnor och män, att visa hur dessa beaktas i projektet och att analysera de planerade konsekvenserna av projektet för såväl kvinnor som män. Vidare innebär det att beakta könsfördelningen bland dem som berörs av projektet. Insatser särskilt riktade till män eller kvinnor kan i vissa fall vara motiverade. Generella kriterier De generella kriterierna har en övergripande karaktär och är återkommande i de flesta åtgä r- derna. Dessa generella kriterier har valts för att uppnå ett sammanhållet program och långsiktighet i genomförandet. De har också valts för att säkerställa att de insatser som genomförs får effekter på de uppställda målen och horisontella kriterierna för programmet. Åtgärdsspecifika kriterier De åtgärdsspecifika urvalskriterierna är framtagna för respektive åtgärd och ska även de styra valet av projekt för finansiering. Genom de åtgärdsspecifika urvalskriterierna uppnås en tydligare styrning, dels mot de prioriteringar som gjorts i programmet och dels mot de effekter som programmet syftar till att uppnå. Vissa åtgärder och urvalskriterier är av särskild karaktär och har kopplingar till stödsystem utanför mål 1-programmet. Sociala fondens åtgärder följer i huvudsak det nationella mål 3 programmet och dess urvalskriterier. Jordbruks- och fiskefondens åtgärder följer nationella stödprogram med riktade insatser, av "rättighetskaraktär" och därmed finns klara kriterier för stödgivningen. Övriga kvalitetsaspekter Utöver de ovan beskriva urvalskriterierna, som främst ligger till grund för bedömning av projektinnehållet samt resultat och effekter, kommer bedömningen av de enskilda projekten att göras även utifrån andra kvalitativa aspekter, vilka kort beskrivs nedan. Genomförandekapaciteten i form av administrativ kapacitet, redovisningskompetens, projektorganisation, projektledning, etc måste vara god, för att ett projekt skall kunna genomföras effektivt, hålla tidplanen och uppnå de uppsatta målen. Erforderliga resurser för administrationen av projektet skall vara avsatta i budgeten. Spridningsaspekten: Projekt som aktivt planerar in aktiviteter för spridning av resultat, erfarenheter och information i sin projektplan, samt budgeterar kostnaderna för dessa aktiviteter. Kostnadsaspekten: Verksamheter som finansieras genom strukturfondsmedel skall vara kostnadseffektiva, dvs. de skall ge bästa möjliga resultat till lägsta möjliga kostnad. Budgeten skall vara specificerad, väl genomarbetad och realistisk. Innovationsaspekten: Projekt som är innovativa, eller har innovativa inslag kommer att prioriteras framför mer beprövade och traditionella verksamheter. Driftstöd till befintlig och etablerad verksamhet skall normalt inte finansieras med strukturfondsmedel, utan dessa skall 7
primärt användas för att finansiera verksamheter under planerings- och uppbyggnadsfasen. Överlevnadsaspekten: Projekt som efter avslutad projektperiod med EU-stöd har nått sådan stabilitet och styrka att det kan fortleva med egna finansiella resurser. Konkurrensaspekten Urvalsprocessen syftar bl.a till att skapa konkurrens mellan inlämnade projektansökningar så att konkurrenssituationen höjer kvalitén på projektansökningarna. Indikatorer Till grund för mätningar av programmets aktiviteter, resultat och effekter, skall ligga ett antal indikatorer, dels i varje enskilt projekt och dels på programnivå. Indikatorerna har valts utifrån de mål, grundläggande utgångspunkter och kriterier som gäller för hela programmet. Detta innebär att de flesta av indikatorerna är att betrakta som obligatoriska (se bilaga 1). Emellertid är det inte rimligt att alla används i varje enskilt projekt, varför endast de mest förväntade indikatorerna har angivits i respektive åtgärd. Handläggaren och sökanden bör dock under beredningen bedöma om det finns ytterligare indikatorer som kan passa in på det enskilda projektet. Därutöver skall beredningen av ansökan identifiera andra för projektet fö r- väntade resultat och effekter, vilka bör infogas i beslutet för att möjliggöra uppföljning, utvä r- dering och annan rapportering. Koppling mellan indikatorer och urvalskriterier I de flesta åtgärderna i programkomplementet har det, under rubriken urvalskriterier, bl.a angivits att det i beredningen kommer att tas hänsyn till de horisontella kriterierna miljöhänsyn, jämställdhet, skapande av nya arbetstillfällen, internationalisering och IT oavsett vilken verksamhetsinriktning projektet har. Därutöver skall bl.a., antal indikatorer som projektet påverkar och de bedömda effekterna på dessa vägas in. Detta skulle kunna tolkas som att indikatorerna till fullo kommer att styra vilka projekt som kommer att finansieras. Så är inte fallet. Det kan finnas några få projekt som inte har någon direkt effekt på de valbara indikatorerna, men som likafullt är viktiga att stödja, av andra skäl. Dessa projekt kommer dock inte att bidra till måluppfyllelsen, varför det är särskilt viktigt att i ansökningar och beslut motivera sådana stöd. Antalet beviljade projekt av denna karaktär torde dock bli få. Strukturfondsdelegationen kommer att göra en samlad bedömning utifrån samtliga ovanstående kriterier och välja ut och stödja de projekt som man bedömer bäst kommer att bidra till att uppfylla målen i programmet. Det slutliga och definitiva urvalet sker på strukturfondsdelegationens sammanträden. Till stöd för sina beslut har delegationen ett beslutsförslag från beredningssekretariatet på länsstyrelsen i det län där verksamheten ska genomföras. Länstillhörighet beaktas i vissa åtgärder Huvudprincipen för projekturval är att stödet skall gå till de projekt som strukturfondsdelegationen vid en samlad totalbedömning bedömer vara bäst, oavsett projektens länstillhörighet. För vissa åtgärder är det dock nödvändigt att fördela åtgärdsbudgeten på de fem ingående länen. Anledningen till detta är att besluten i mål 1-programmet fattas av olika organ för olika åtgärder. För åtgärderna 3.1-3.4 i jordbruksfonden samt åtgärderna 3.7 och 3.8 i fiskefonden fattas besluten av respektive länsstyrelse i Södra skogslänsregionen. I vissa av dessa åtgärder har även centrala verk en roll i besluts- och genomförandeprocessen. 8
För socialfondsåtgärderna Växtkraft 2.1-2.4, vilka motsvarar åtgärderna i det nationella mål 3-programmet, fattas beslut upp till en viss beloppsnivå, av en mål 3-samordnare i varje län. För dessa åtgärder, där besluten fattas på länsnivå, är det nödvändigt att strukturfondsdelegationen fattar beslut om fördelning av åtgärdsbudgetarna mellan länen i mål 1 Södra Skogslänsregionen. Strukturfondsdelegationen kommer löpande att följa upp medelsanvändningen och medelsförbrukningen i de olika länen och vid behov omfördela medel mellan länen, i syfte att få en så flexibel och behovsanpassad budgetering som möjligt. Förhandsbedöming av åtgärder En förhandsbedömning av åtgärder i programkomplementet har utförts i enlighet med Artikel 41(3) i rådets förordning (EG) nr 1260/1999. Beslutsprocessen Besluten i mål 1-programmet fattas av olika organ för olika åtgärder. Nedan beskrivs kortfattat beslutsprocessen i olika åtgärder. Åtgärderna 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 1.5, 1.6, 2.5, 3.5, 3.6, 4.1, 4.2 och 4.3 Ansökan lämnas in till beredningssekretariatet för mål 1 vid länsstyrelsen i det län där verksamheten avses att bedrivas. Ansökningar kan lämnas in löpande när de färdigställts av sökanden. Minimitiden för handläggningen av en helt komplett ansökan, vilket även inbegriper att samtliga medfinansieringsintyg finns bifogade, beräknas till minst 6 veckor, inkluderat tiden för gemensam beredning mellan de fem länens beredningssekretariat och de 2 veckor som strukturfondsdelegationen har för inläsning av ärendena inför beslut. Den totala handläggningstiden fram till beslut påverkas av flera faktorer bl.a. inlämningstidpunkt i förhållande till nästa strukturfondsdelegationsmöte, hur komplett ansökan är, ärendets omfattning m.m. Sammantaget betyder detta att det inte finns några garantier för att ansökan kommer upp för beslut på nästföljande möte även om den är inlämnad med den ovan nämnda tidsmarginalen. Ett ansökningsförfarande som också kan komma att tillämpas är det sk. calls for proposals. Detta innebär att strukturfondsdelegationen annonserar i media efter projektansökningar, vilka skall vara inlämnade senast vid en viss tidpunkt. Detta förfarande kan komma att användas, för enskilda åtgärder eller särskilda typer av projekt, under hela programtiden. Vid inlämnandet utses en handläggare för projektet, med ansvar att bereda ansökan fram till ett beslutsförslag. Processen börjar oftast i en allmän berättigandebedömning. Syftet är att avgöra om upplägg och verksamheter är sådana att projektet överhuvudtaget är stödbart med beaktande av SPD, strukturfondsförordningar och andra regelverk. Granskningen kan utfalla i att projektet är stödbart och att beredningen därmed fortsätter. Alternativt att projektet inte är stödbart, helt eller partiellt. I dessa fall kan flera vägar bli aktuella. Sökanden kan efter diskussion finna det lämpligast att helt dra tillbaka ansökan, eller eventuellt att utvecklingsbara delar av projektet förädlas vidare. Sker inte något av dessa alternativt skriver handläggaren ett motiverat förslag till avslag. 9
Ett projekt som uppfyller dessa grundläggande kriterier bereds vidare. I detta skede lyfts projektets kvalitetsaspekter fram och bedöms. Verksamheter som kan finansieras via strukturfonderna spänner över ett stort verksamhetsområde. Den enskilde handläggaren kan i vissa fall behöva stöd för att på ett professionellt sätt bedöma själva sakfrågan. Diskussioner inom och mellan beredningssekretariaten, samt med förvaltningsmyndigheten är därför naturliga inslag i beredningsprocessen. För vissa projekt kan det även bli aktuellt att inhämta synpunkter och bedömningar från experter av olika slag. På länsstyrelserna finns experter med mycket djup kompetens inom en lång rad olika fackområden. Dessa personer är inte involverade i beslutsprocessen men den djupa kompetens som de besitter kan användas för beredning, bedömning, rådgivning, uppföljning och referenser av strukturfondsdelegationen och dess sekretariat, när särskild sakkunskap erfordras för att bedöma en ansökan. Vid behov kan strukturfondsdelegationen också anlita olika oberoende och rådgivande experter eller expertgrupper, inom ämnesområden där delegationen bedömer att sådana behövs. Experterna och expertgrupperna kan ge råd och stöd till beredningssekretarian, delegationskansliet och strukturfondsdelegationen. I dialogen mellan handläggare och sökande kan i detta skede projektet ofta förädlas vidare. Slutligen skriver handläggaren ett motiverat beslutsförslag. Inför varje möte med strukturfondsdelegationen kommer förvaltningsmyndigheten att tillsammans med beredningssekretariaten gå igenom de ansökningar som avses komma upp på mötet, i en gemensam beredningsträff. Avsikten med detta möte är att få en likformig bedömning av kvalitén i projekten. Det faktiska innehållet i projekten och verksamhetens inriktning, kommer sannolikt att uppvisa vissa skillnader som kan härledas ur de olika länens, regione r- nas, naturliga förutsättningar och behov. Dessa skillnader måste givetvis beaktas. Men kvalitén i projekten skall ha en gemensam bedömningsgrund. De principer som denna bedömning utgår från och som har beskrivits under avsnitt Urvalsprocessen ska vara gemensamma och väl kända. Syftet med beredningsträffen är att projekten kan jämföras med varandra och bedömas utifrån ett bredare perspektiv. Erfarenhet från de bedömningar som delegationen kommer att göra och de beslut man kommer att fatta, kommer även att utgöra vägledning för handläggarna, så att dessa kan utforma beslutsförslagen i enlighet med den praxis som delegationen formar. Åtgärderna 2.1, 2.2, 2.3 Ansökan lämnas in till beredningssekretariatet för Mål 1 Växtkraft vid länsstyrelsen i det län där verksamheten avses att bedrivas. I Västernorrlands och Jämtlands län bereds ansökan i samråd med det regionala partnerskapet och med ledning av det regionala program som fastställts av Strukturfondsdelegationen. I Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län bereds ansökan i samråd med ESF-rådet och det regionala partnerskapet med ledning av det regionala program som fastställts av Strukturfondsdelegationen. I dessa län finns ett gemensamt partnerskap för hela länet avseende Växtkraft Mål 1 och Växtkraft Mål 3. Ansökningar upp till en viss beloppsnivå beslutas löpande av en Växtkraft-samordnare i varje län. Ansökningar som ligger över denna beloppsnivå beslutas av strukturfondsdelegationen. 10
Åtgärd 2.4 Ansökningsförfarandet och beslutsfattandet kommer att anpassas till hur motsvarande åtgärd hanteras i det nationella mål 3-programmet. Åtgärderna 3.1, 3.2 och 3.3 Ansökan lämnas in till lantbruksenheten/motsvarande vid länsstyrelsen i det län där verksamheten avses att bedrivas, som bereder ansökan och fattar beslut. Åtgärd 3.4 Denna åtgärd är inte föremål för något ansökningsförfarande, eftersom stödmottagarna är givna på förhand; länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna i Södra skogslänsregionen. Åtgärd 3.7 Ansökan lämnas in till fiskeriverket som bereder ansökan och fattar beslut. Åtgärd 3.8 Fiskeriverket och länsstyrelserna fattar beslut om projekt inom åtgärden. Ansökan lämnas in till den av dessa myndigheter som ansvarar för den aktuella delåtgärden. Ansvarfördelningen mellan myndigheterna fastställs i förordning (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Åtgärd 3.9 Fiskeriverket och länsstyrelserna fattar beslut om projekt inom åtgärden. Ansökan lämnas in till den av dessa myndigheter som ansvarar för den aktuella delåtgärden. Ansvarfördelningen mellan myndigheterna fastställs i förordning (SFS 1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Åtgärderna 5.1, 5.2 och 5.3 Ansökan lämnas in till beredningssekretariatet vid Sametinget. Den fortsatta handläggningen sker i enlighet med vad som beskrivs för åtgärd 1.1 med flera enligt ovan. Åtgärderna 6A och 6B Övervakningskommittén inhämtar budgetförslag och beslutsunderlag från de olika organisationer som ingår i genomförandeorganisationen och fattar därefter beslut om fördelning av tekniskt stöd mellan dessa. 11
Från ansökan till projektbeslut Följande flödesschema visar vilken väg genom organisationen en projektansökan som beslutas av Strukturfondsdelegationen eller Sametinget går innan den blir till ett beslut. Detta gäller alla typer av projektbeslut, även de beslut som gäller för vissa offentliga organ som förvaltar stödprogram till enskilda företag, s.k. aid schemes. Flödet från ansökan om mål 1-medel till beslut Ansökan 3. Strukturfondsdelegationen 1. W-län X-län Y-län S-län X Z-län Beredningssekretariat Beslutsförslag Beslut 2. 4. Delegationskansli Stödmottagaren Sametingets sekretariat Samiska insatsområdet Beslutsförslag Sametinget Beslut 4. 3. 1. Ansökan lämnas in till länsstyrelsen i det län där verksamheten avses bedrivas. För det samiska insatsområdet lämnas ansökan till Sametinget. Beredningssekretariatet gör utredningar, begär in kompletteringar, värderar ansökan utifrån urvalskriterier, bedömer projektets kvalitet och överensstämmelsen med regelverk, gör avstämning avseende medfinansiering samt skriver ett beslutsförslag. 2. Vid regelbundna möten mellan beredningssekretariaten och huvudsekretariatets delegationskansli gås beslutsförslagen igenom, förslagen från de olika handläggarna bedöms och prioriteras i förhållande till varandra. Projektens överensstämmelse med gemenskapsregler och det samlade programdokumentet (SPD) kontrolleras. 3. Beslutsförslagen föredras i strukturfondsdelegationen, som beslutar om projektstöd. För det samiska insatsområdet föredras beslutsförslaget i Sametinget, som beslutar om projektstöd. 4. Delegationskansliet (alternativt beredningssekretariaten) och sametingets sekretariat registrerar beslutet i diariet och STINS-systemet och expedierar det till stödmottagaren. 12
Svensk offentlig medfinansiering De regionala tillväxtavtalen ger viktiga indikationer för medfinansieringen av mål 1- programmet. Den största andelen av den svenska offentliga finansieringen utgörs av statliga medel som kanaliseras via det interna svenska budgetsystemet och som beslutas av myndigheter på regional eller central nivå. Därutöver tillkommer medel från kommuner och landsting, vilka beslutas inom respektive organ. I de regionala tillväxtavtalen har dessa organ inom varje län indikativt angett vilka ekonomiska resurser de har för avsikt att avsätta för nationell offentlig medfinansiering till mål 1-programmet. I varje åtgärd finns ett antal tänkbara nationella offentliga medfinansiärer uppräknade, under rubriken Nationell offentlig medfinansiering. Dessa skall ses som exempel. Ett stort antal andra medfinansiärer kan också komma i fråga. Beslut om svensk offentlig medfinansiering fattas av respektive finansiär i varje enskilt projekt. Innan strukturfondsdelegationen fattar beslut om strukturfondsmedel skall den nationella medfinansieringen vara garanterad. Små och medelstora företag samt ensamföretagare Med små och medelstora företag menas i mål 1-programmet företag med högst 250 anställda, enligt Kommissionens rekommenderade definition (Official journal nr L 107, 30/04/ 1996. 0004-0009). Därutöver skall i detta begrepp ingå Ensamföretagare som definieras som ett företag utan anställda som producerar varor och/eller tjänster och som har sin huvudsakliga inkomst/sysselsättning genom företaget. Stöd till företag Huvudregeln är att stöd till enskilda företag, avgränsade grupper av företag eller branscher, så kallat statsstöd, inte får ges med strukturfondsmedel, offentliga medel, då detta strider mot EU:s konkurrensregler. Med statsstöd menas allt stöd från offentlig sektor av ekonomiskt natur och som innebär fördelar för enskilda företag, grupper av företag eller branscher. Enskilda företag får nämligen inte gynnas ekonomiskt, för då sätts den fria konkurrensen ur spel. Det finns dock ett antal undantag, där det är möjligt att ge stöd till företag med strukturfondsmedel, offentliga medel. De tre huvudtyperna av undantag är godkända företagsstöd, samve r- kansprojekt och allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder. Företagsstöd via ramprogram ( aid schemes ) EU har godkänt ett antal svenska nationella stödordningar, såsom icke stridande mot konkurrensreglerna eller i enlighet med nationella bestämmelser om s.k. försumbart stöd 1. Strukturfondsmedel får användas som medfinansiering till dessa stödordningar. Det går i praktiken oftast till så, att huvudmannen för den svenska stödordningen, vilken oftast är länsstyrelsen ansöker om strukturfondsmedel hos strukturfondsdelegationen, för att genomföra ramprogram för företagsstöd ( aid schemes ) inom de olika former av företagsstöd som länsstyrelsen administrerar. På detta sätt förmeras det nationella stödsystemet med strukturfondsmedlen och budgeten för företagsstödet kommer att bestå av både nationella medel och strukturfondsmedel. 13
De enskilda företagen ansöker om företagsstöd via det vanliga nationella stödsystemet hos länsstyrelsen, dvs. inte genom strukturfondssystemet. Samverkansprojekt med försumbart stöd Stöd till i förväg identifierade företag som samverkar är statsstöd. Stödet skall därför gå via de nationella stödordningarna, normalt landsbygdsstödet. Antalet deltagande företag i ett samverkansprojekt skall uppgå till minst tre. Dessa kan inom ramen för landsbygdsstödet få stöd med högst 50 % och beloppsmässigt högst 100.000 euro (ca 800.000 kronor) offentligt stöd per deltagande företag under en treårsperiod. Stöd under denna beloppsnivå benämns fö r- sumbart stöd (de minimis). Stöd till samverkansprojekt söks via det vanliga nationella stödsystemet hos länsstyrelsen, dvs. inte genom strukturfondssystemet. Allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder Som statsstöd räknas inte allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder i form av generella insatser för att åstadkomma ett bättre klimat för näringslivet som helhet, eller infrastrukturinvesteringar som kommer allmänheten och/eller hela näringslivet till del och som inte ger specifika fördelar för enskilda företag eller branscher. Avgörande för om ett projektstöd skall klassas som statsstöd eller allmänt näringslivsbefrämjande är det enskilda företagets ekonomiska nytta. Strukturfondsmedel kan utan statsstödsrestriktioner användas för allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder, i enlighet med SPD. Stödmottagare för dessa åtgärder är normalt inte enskilda företag, utan mellanhandsorganisationer eller offentliga organ. Exempel på allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder är - utveckling/utbyggnad av olika former av kompetenscentra - forskning och framtagande av information som gagnar hela näringslivet - allmän företagsrådgivning - förberedande studier för att få till stånd nätverk mellan företag - övergripande studier för att identifiera och utveckla nya marknader för företag i målområdet Stöd till allmänt näringslivsbefrämjande åtgärder söks via strukturfondssystemet. Övriga undantag och speciella regler Utöver de undantag som beskrivits ovan finns speciella regler för vissa branscher, för forskning, stöd till miljöinvesteringar, mm. För ytterligare information om dessa speciella regler och statsstöden i allmänhet hänvisas till skriften Gemenskapsregler om statligt stöd - Vademecum, Europeiska Kommissionen, ISBN 92-828-8064-8. 14
Sammanfattande tabell De nationella stödordningar som kan komma att utnyttjas i olika åtgärder framgår av följande tabell: Åtgärd Titel på statstödsåtgärd, ad hoc stöd Nummer Kommissionsbrev för godkännande 1.1 1) Stöd genom Industriella Utvecklingscentra (IUC) N685/99 Här tillämpas reglerna om försumbart stöd T.o.m. - 2) Förordning (SFS 2000:279) om regionalt utvecklingsbidrag 3) Förordning (SFS 1998:996) om sysselsättningsbidrag 4) Förordning (SFS 2000:283) om landsbygdsstöd N646/99 E 23/95 - SEC(2000)686 SG(97)D4397 Här tillämpas reglerna om försumbart stöd 2004-12-31 Ingen begränsning i tid Ingen begränsning i tid 1.2 1) Stöd genom Industriella Utvecklingscentra (IUC) N685/99 Här tillämpas reglerna om försumbart stöd - 2) Förordning (SFS 2000:279) om regionalt utvecklingsbidrag N646/99 SEC(2000)686 2004-12-31 3) Förordning (SFS 1998:996) om sysselsättningsbidrag 4) Förordning (SFS 2000:283) om landsbygdsstöd E 23/95 - SG(97)D4397 Här tillämpas reglerna om försumbart stöd Ingen begränsning i tid Ingen begränsning i tid 1.3 1) Förordning (SFS 1995:1254) om statligt stöd till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet. E 93/125 1996-02-22 D/12669 Ingen begränsning i tid 2) Förordning (SFS 2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram 1.4 1) Stöd till svensk film genom 2000 års filmavtal N408/02 N748/99 2003-03-28 C(2003)220 SG(99)D/430017 2006-12-31 2004-12-31 2) Förordning (SFS 2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram N408/02 2003-03-28 C(2003)220 2006-12-31 1.5 Endast försumbart stöd/inte statsstöd - - - 1.6 Endast försumbart stöd/inte statsstöd. - - - 2.1 Endast försumbart stöd/inte statsstöd 2.2 Endast försumbart stöd/inte statsstöd 2.3 Endast försumbart stöd/inte statsstöd - - - 2.4 Endast försumbart stöd/inte statsstöd - - - 2.5 Endast försumbart stöd/inte statsstöd - - - 3.1 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd - - - som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd. 15
3.2 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd. 3.3 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd. 3.4 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd. 3.5 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd (bl. a genom förordningen (SFS 1993:555) om statligt stöd till skogsbruket.). 3.6 Statsstöd som kommer att ges under denna åtgärd som inte faller under varken de speciella reglerna för jordbruk eller fiske (Bilaga 1 till EG-fördraget) kommer att ges som försumbart stöd. 3.7 1)Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. 2) Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:1) om statligt stöd till fiskerinäringen 3.8 1)Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. 2) Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:1) om statligt stöd till fiskerinäringen 3.9 1)Förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. 2) Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:1) om statligt stöd till fiskerinäringen 4.1 1) Stöd till svensk film genom 2000 års filmavtal - - - - - - - - - - - - - - - E/18/95 1997-09-25 2002-09-04 E/18/95 1997-09-25 2002-09-04 E/18/95 1997-09-25 N748/99 2002-09-04 SG(99)D/430017 Ingen begränsning i tid Ingen begränsning i tid Ingen begränsning i tid 2004-12-31 2) Förordning (SFS 2003:262) om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram N408/02 2003-03-28 C(2003)220 2006-12-31 4.2 Endast försumbart stöd/inte statsstöd - - - 4.3 Endast försumbart stöd/inte statsstöd. - - - 5.1 Endast försumbart stöd/inte statsstöd - - - 5.2 Endast försumbart stöd/inte statsstöd - - - 5.3 Endast försumbart stöd/inte statsstöd - - - 6 Endast försumbart stöd/inte statsstöd - - - 16
Leaderliknande verksamhet Stöd till Leaderliknande verksamhet kommer att kunna lämnas främst inom ramen för åtgä r- derna 3.6, 4.1 och 1.4. De grupper som arbetar på ett Leaderliknande sätt skall godkännas av Glesbygdsverket utifrån följande kriterier: Gruppen skall i sina stadgar redovisa att organisationen arbetar med lokal landsbygdsutveckling. Organisationen skall vara baserad på ett öppet och brett partnerskap bestående av både privat, ideell och offentlig sektor. För att de Leaderliknande grupperna inom Mål 1 skall kunna samarbeta med LAG grupperna i Leader + skall de även förbinda sig att arbeta utifrån Leader+ -programmets horisontella mål samt lämna information om samarbetsprojekt till Leader+ nätverket. Finansieringsplan - läsanvisning Sist under varje åtgärd finns en finansieringsplan som visar hur åtgärden skall finansieras. I de allra flesta åtgärderna finns två tabeller, en för kusten och en för inlandet. Detta beror på att mål 1-budgeten är uppdelad i en inlandsram och en ram för kustområdet. Första sifferraden avser totalram för åtgärden i Euro (1 Euro motsvarar cirka 8,50 kronor), samt med fördelning på offentlig finansiering från EU respektive från Sverige (stat, primä r- kommuner, landstingskommuner, länsarbetsnämnder, högskolor, etc) samt privat finansiering. Nästa rad är fördelningen i procentandelar. Sista raden visar fördelningen av den offentliga finansieringen mellan EU och Sverige, vilken i de flesta åtgärderna är 50 procent vardera. Tabellens fördelning avser åtgärden som helhet, dvs. summan av alla projekt som erhåller stöd i åtgärden under hela programperioden. Det innebär att annan fördelning kan förekomma i enskilda projekt, när det finns särskilt motiverade skäl. Fördelningen bör dock utgöra ett riktmärke för alla som planerar att ansöka om mål 1-stöd. Exempel på finansieringstabell från åtgärd 1.1, inlandet. Åtgärd 1.1 Utveckling av företag och företagande Inlandet Tusental Euro Procent Offentliga medel Privata medel Totala kostnader EG:s medel Nationella offentliga medel 128 088 39 494 37 221 51 373 100% 31% 29% 40% 51% 49% 17
Indikatorer vid fördelning av resultatreserven Under programperioden finns ett särskilt budgetutrymme, den så kallade resultatreserven, som skall fördelas inom varje medlemslands respektive målområden. Syftet med dessa medel är att de, på bas av mätbara indikatorer, skall fördelas till de program som utvecklas enligt uppsatta mål. I de svenska mål 1 programmen skall resultaten mätas på följande områden: Finansiell förvaltning, som skall visa andelen medel som utbetalats till slutlig stödmottagare av de beviljade projektbesluten. Bedömningen kommer att grunda sig på beslut fattade de två första åren, dvs. åren 2000 och 2001. Målet är att 80 % av de beviljade medlen skall vara utbetalade i juni 2003. Förvaltning, som skall visa den administrativa kvaliteten genom att visa att projekten finns dokumenterade i STINS-systemet (eller de för förvaltningen valda datasystemen). Målet är att samtliga beslut t o m år 2002 skall finnas inrapporterade i STINS (valda systemen) i juni 2003. Inom samma kategori skall också säkerställas att halvtidsutvärderingen är genomförd. Resultatet av verksamheten kommer att mätas med tre indikatorer, nämligen antal nya företag, antal nya arbetstillfällen och antal individer i kompetensutveckling. I det samlade programdokumentet anges antal timmar som indikator för kompetensutveckling. Ett bättre sätt att mäta aktiviteterna inom sociala fondens åtgärder är att använda måttet antal individer i kompetensutveckling. Detta är i enlighet med det nationella mål 3 programmet varför denna ordning föreslås även för mål 1 programmet. Resultaten bör i juni 2003 uppgå till följande: Antal nya arbetstillfällen Antal nya företag Antal individer i kompetensutveckling 2 400 st 300 st 6 000 st Övervakningskommittén kommer fortlöpande att informeras om hur verksamheten utvecklas utifrån de ovan nämnda indikatorerna. Detta kommer också att redovisas i de årliga genomföranderapporterna. Under förutsättning att de uppställda målen nås inom de båda svenska mål 1 programmen kommer resultatreserven att fördelas proportionellt mellan de två programområdena. I det fall att ett av programmen uppenbart inte klarat målsättningen kommer hela medelsramen att fö r- delas till det program som når det uppställda målen. Vid fördelningen av medel inom programmen kommer, baserat på de valda resultatkriterierna, företräde ges till åtgärder inom områdena mänskliga resurser och landsbygdsutveckling. 18
Överföring av data till kommissionen Vid överföringen av data till kommissionen använder sig Sverige av de kategorier och de underavdelningar som specificeras i ett brev från kommissionären Michel Barnier daterat den 14 juli 2000. För uppgifter om jämställdhet och miljö kommer uppgifterna att redovisas enligt tabellen nedan. Registrering av data avseende stad och landsbygd kommer i möjligaste mån att genomföras. Indikatorer avseende jämställdhet och miljö Miljöpåverkan Jämställdhet Ange 1, 2,3 eller 4 där: 1. Huvudsakligen ett miljöprojekt 2. Miljövänligt projekt 3. Miljömässigt neutralt 4. Projektet skadar miljön. Ange 1, 2, 3 eller 4 där: 1. Huvudsakligen ett projekt för att öka jämställdheten mellan män och kvinnor 2. Positivt för jämställdheten 3. Neutralt för jämställdheten 4. Riskerar att försämra jämställdheten mellan män och kvinnor. Enligt kommissionens förordning om tillämpningsföreskrifter (EG 438/2001, fastställd 010302) ska Sverige föra en dialog med kommissionen i syfte att sluta en överenskommelse om det sätt på vilket information regelbundet ska överföras. Tillämpningsföreskrifterna innefattar bl. a. en beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemen för stöd från strukturfonderna samt en beskrivning av innehållet i den räkenskapsinformation som medlemsstaterna ska ställa till kommissionens förfogande för kontroller av strukturfondernas räkenskaper. 19
Insatsområde 1 Utveckling av näringsliv, livsmiljö och infrastruktur Nuvarande insatsområde 1 är en sammanslagning av de tidigare insatsområdena 1 Näringslivsutveckling och 4 Utveckling av livsmiljö samt infrastruktur. Sammanslagningen gäller från och med 2004. En långsiktig utveckling av regionens ekonomi och arbetsmarknad samt en tillväxt som genererar välstånd kan i huvudsak skapas inom privat näringsliv. Inflyttning och tillväxt kan bäst stimuleras genom att nya arbeten genereras i många små och medelstora företag. Regionen behöver kraftsamla och fokusera på insatser för att stödja utveckling i företag med tillväxtfö r- utsättningar och entreprenörskap samt att stödja tillkomsten av fler nya och konkurrenskraft i- ga företag. Insatsområdet har dels en generell inriktning mot företagsutveckling, dels en inriktning mot områden där regionen redan har eller har möjlighet att utveckla framskjutna positioner. Dessa områden representeras av besöksnäringen, med särskilt fjällregionens vintersportturism och olika delregioners sommarturism, möjlighet att öka vidareförädling av en högkvalitativ skogsråvara samt möjligheter att utveckla konkurrensfördelar inom den kompetensbaserade tjänstesektorn med tjänster som avser information och kommunikation, upplevelser, turism, kultur, kunskap och kompetens samt vård och omsorg. Ytterligare områden där regionen har möjlighet att vidareutveckla redan framskjutna positioner är inom miljö-/energisektorerna. Tillväxt och förnyelse i näringslivet måste baseras både på utveckling av befintliga företag och tillkomsten av fler och nya företag. Internationaliseringen i näringslivet måste öka, i synnerhet hos de små och medelstora företagen. Viktigt är också att öka regionens attraktionskraft vad avser utländska investeringar och etableringar. För att stärka och utveckla såväl underleverantörer som andra företag bör olika former av samverkan, nätverk och mötesplatser stimuleras i detta program. De större företagens aktiva medverkan är här en viktig förutsättning. Särskilt bör uppmärksammas möjligheter till samverkan mellan små och medelstora företag å ena sidan och å andra sidan stora företag, när det gäller t ex produktutveckling, logistik samt samarbete med de stora företagens forskningsavdelningar, forskningsinstitutioner vid universitet och högskolor och andra kvalificerade kunskapscentra. Tillgången på risk- och riskvilligt kapital är ett hinder för de små och medelstora företagens expansion. Orsakerna är bland annat avstånd till riskkapitalaktörer, otillräckliga banksäkerheter och det svenska skattesystemet. Genom förstudier skall förutsättningarna klarläggas för etablering av riskkapitalbolag. Några initiativ har redan tagits av privata aktörer, och avsikten är bland annat att klarlägga möjligheterna genom dessa. Beroende på utfallet av förstudierna kan eventuellt denna typ av finansiellt stöd komma att introduceras under programperioden. Det är inom en utvecklad tjänsteproduktion som många nya arbetsuppgifter kommer att finnas i framtiden och det är genom att skapa allsidigt gynnsamma förutsättningar för dessa som regionen kan vända nedgång till uppgång. Genom dylika insatser uppnås också ett mer dive r- sifierat näringsliv och en bredare arbetsmarknad med ökad valfrihet för de enskilda människorna. En utveckling av tjänstenäringarna behövs också för att ge unga människor, särskilt kvinnor, möjlighet till en vidgad arbetsmarknad i regionen. Mål 1-programmet prioriterar in- 20
satser som stimulerar och understödjer kvinnors och ungdomars företagande. I insatsområde 1 ges stöd av regionala fonden till bl. a. rådgivning och konsultinsatser. Utbildning med inrik t- ning mot företagande och entreprenörskap stöds av sociala fonden i insatsområde 2. Stöd till enskilda företag kommer att kunna lämnas i enlighet med godkända stödprogram (schemes). Företag i samverkan, grupperingar eller nätverk, skall kunna erhålla stöd för projekt och aktiviteter godkända i programmet. Den huvudsakliga målgruppen är små och medelstora företag, men även stora företag skall kunna stödjas när de ingår i samverkan med små och medelstora företag och där det kan konstateras ett mervärde för de små och medelstora företagen genom detta samarbete. Arbetsplatser eller dotterbolag ingående i stora företag och med självständigt resultatansvar skall bedömas som små och medelstora företag om de uppfyller reglerna för sådana. Fokusering på småskalighet är viktig, liksom fokusering på projekt som stödjer kretsloppsanpassning av olika verksamheter för att därigenom erhålla en förbättrad konkurrens- och attraktionskraft. Energinätverk, effektivitet och förnyelsebara resurser är centrala områden för att nå ett kretsloppsanpassat energisystem. De unika behoven för varje företags utveckling skall också kompletteras med en bred ansats som inkluderar miljövärden som drivkraft. En annan viktig drivkraft är den kompetens som kvinnor har i fråga om utveckling av företag. Genom den ökade internationaliseringen inom näringslivet är det även angeläget att bättre utnyttja den kunskap som människor med utländsk bakgrund har. Viktiga satsningar har gjorts i regionen när det gäller att utveckla FoU-resurser och bygga upp forskningsmiljöer. Fortsatta sådana insatser måste göras för att utveckla olika FoUverksamheter av betydelse för regionens utveckling. En viss ämnesmässig koncentration kan därvid bedömas som strategisk. Spridning av forskningsresultat till och inom näringslivet bör ske för att stärka dess konkurrenskraft och öka antalet nya kunskapsintensiva och innovativa företag. Förr styrde industrin var människor skulle bo. Nu kan industrin inte sysselsätta alla och valet av bostadsort styrs i större utsträckning av andra faktorer som livsmiljön i stort. Förutom tillgången till arbete och utbildning påverkas befolkningsutvecklingen av attraktiva bostäder och boendemiljö, en stimulerande och positiv mänsklig miljö genom den sociala ekonomin, bra villkor för kvinnor och män, ett levande kulturliv, fritid, idrott och ett gott mänskligt klimat. Befolkningens hälsa handlar om människors möjligheter och kapacitet samt om att ha ett gott liv. En god hälsa hos befolkningen är ett mänskligt kapital och därmed en viktig förutsättning för regionens utveckling. Förändringar i dagens arbetsliv påverkar både individ och samhälle med andra arbetsmiljöproblem och risker för annan arbetsrelaterad ohälsa. En positiv utveckling för regionen kräver ett effektivt hälsoarbete inom arbetslivet. En friskare personal kommer att ge lönsammare företag med ökad konkurrensförmåga, vilket kommer att ge positiva sysselsättningseffekter. För att erbjuda en god livsmiljö för de bofasta och för att attrahera nya invånare till regionen, krävs insatser som bevarar och utvecklar natur- och kulturarvet och stärker den regionala identiteten. Inte minst regionens attraktionskraft för ungdomar och kvinnor behöver förstärkas. En levande kulturmiljö, ett öppet landskap och bevarande av vä r- defulla biotoper är viktiga förutsättningar för att öka regionens attraktionskraft. Regionen 21
kännetecknas av en ren miljö och stora tillgångar av förnyelsebar energi. Detta utgör en långsiktig möjlighet för att stärka utvecklingen och attraktionskraften. Ett rikt och varierat kulturliv stärker möjligheterna att öka regionens attraktivitet. Att utveckla, profilera och tillvarata olika kulturella yttringar i regionen samt bevara och skapa mötesplatser och arenor för olika evenemang är exempel på viktiga insatser. Betydande svagheter finns i regionen vad gäller den fysiska infrastrukturen. Merkostnaderna för näringsliv och enskilda är stora och försvårar ekonomisk utveckling och de lokala arbetsmarknadernas funktion samt bidrar till onödiga påfrestningar på miljön. Det samlade utbudet av grundläggande infrastruktur har en betydande inverkan på produktions- och livsmiljöernas kvaliteter. Ett väl fungerande transportsystem och goda kommunikationer är en grundförutsättning för att tillvarata de potentialer som finns för tillväxt i Södra Skogslänsregionen. Det gäller t.ex. kollektivtrafik som binder samman såväl olika städer som städer med omgivande landsbygd. Den grundläggande infrastrukturen för transporter och dataöverföringskapacitet skall utvecklas, förstärkas och anpassas till de behov som ett konkurrenskraftigt näringsliv har. Detta skall ge ökad ekonomisk och fysiskt tillgänglighet. Informationstekniken har redan bidragit till ett stort antal arbetstillfällen i regionen. Avgörande för framtiden är att den informationstekniska infrastrukturen tillgodoser de krav som nya verksamheter ställer. Häribland finns datasupport, transportledning, bokningsverksamhet, kvalificerade konstruktioner, formgivning, distansutbildning och nätverkshandel, sistnämnda som ett led i små företags internationalisering. IT-tekniken är ett av flera nödvändiga instrument för näringsliv med stora avstånd till marknader, och IT-tekniken kan medverka till utveckling av verksamhet som annars inte vore möjlig att bedriva. Visionsmål Målet för insatsområdet är ett stärkt, diversifierat och förnyat näringsliv och stärkt regional och lokal attraktionskraft samt ökad tillgänglighet i regionen. Verksamhetsmål Antalet nya företag som startas i regionen, som en direkt följd av mål 1-projekt, ska vara minst 890. Av dessa skall minst 200 ha enbart kvinnligt ägande. Resterande har antingen enbart manligt ägande eller kombinerat kvinnligt och manligt ägande. Antalet nystartade företag, i förhållande till folkmängden i yrkesverksam ålder i regionen, skall vara minst i nivå med riksgenomsnittet vid programperiodens slut. Antalet nya och bevarade arbetstillfällen skall uppgå till minst 6 910. Av dessa skall minst 2 815 avse kvinnor. Ett positivt flyttnetto i regionen vid programperiodens slut. Alla kommunhuvudorter i regionen skall vid programperiodens slut ha minst samma kapacitet och snabbhet på tele- och datakommunikationer, sinsemellan och till Stockholmsregionen, som kommunhuvudorterna i södra Sverige har. Minst 20 projekt för förbättrad transportinfrastruktur Insatsområdet omfattar åtgärderna: Utveckling av företag och företagande Områden med särskilda förutsättningar Stärkt infrastruktur för kompetensutveckling samt forskning och utveckling 22