BESKRIVNING AV FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SAMVERKAN KRING SMART MILJÖINFORMATION. Version 1.0

Relevanta dokument
FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SMART MILJÖINFORMATION VERSION Naturvårdsverket

SMARTARE MILJÖINFORMATION. Ánna Otmalm

DIGITALISERINGENS KRAFT VAD HÄNDER PÅ NATIONELL NIVÅ

VAD HÄNDER INOM DIGITALT FÖRST SMARTARE MILJÖINFORMATION. Åsa Söderberg, Johan Wulff, Kenneth Zetterberg Naturvårdsverket

Välkomna! Workshop 1 25:e oktober

KICK-OFF SMARTARE MILJÖINFORMATION

STRATEGI FÖR MILJÖDATAHANTERING

SMARTARE MILJÖINFORMATION - SNA OCH GVU

Miljööver- vaknings- dagar

DATAVÄRDSKAP FÖR NATURDATA MED FOKUS PÅ ARTER. Norrköping nov Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Workshop VAD? Smartare Miljöinformation - ger ringar på vattnet

Lena Callermo, Åsa Söderberg, Kickoff Smartare miljöinformation

VAD PÅGÅR JUST NU EXEMPEL PÅ KONKRET SAMVERKAN. Miljöinformationskonferens april 2018

ARBETET INOM SMARTARE MILJÖINFORMATION - LÄGESBESKRIVNING

Genomförandet av EU:s avfallspaket och förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem

EXPERTFORUM. Thérèse Nordenvall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Digitalt först. Program för digital förnyelse av det offentliga Sverige

Digitalt först. Välkommen till Naturvårdsverkets webbinarium. Sändningen börjar 13:00

Digitalt först. Välkommen till Naturvårdsverkets webbinarium. Sändningen börjar 13:00

Förändringsmål och arbetssätt för Smartare miljöinformation

GEMENSAMMA KVALITETSNIVÅER FÖR ARTOBSERVATIONER

Regeringsuppdrag att verka för Digitalt först för smartare miljöinformation

Millesrummet. Naturvårdsverkets dialog: Nya digitala verktyg

Bilaga 2 Sammanställning av rekommendationer (ur Svenskt ramverk för digital samverkan)

Smartare miljöinformation

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Digitalt först - förändringsmål

Digitalisering av det offentliga Sverige

Digitaliseringsstrategi 11 KS

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Strukturerad omvärldsbevakning strategisk planering. Peter Mannerhagen, Arkitekt med kommunalt fokus , MVTe

Digitaliseringen av det offentliga Sverige

Digital strategi för Uppsala kommun

Nytt från Naturvårdsverket Manuela Notter, NV Miljöövervakningsdagar 2017

Plan för digitalisering i Motala kommun

Regeringens mål för IT-politiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Utvärdering av Digitalt först smartare miljöinformation

Verksamhetsinriktning

Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access!

Utvärdering av Digitalt först smartare miljöinformation

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Strategi för digitalisering

Digital strategi för Statens maritima museer 2020

Verksamhetsinriktning hösten 2018

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Svenskt ramverk för digital samverkan

Sammanfattning. 1. Inledning

Policy och riktlinjer för användning av informationsteknik inom Göteborgs Stad

1 bilaga. Avsiktsförklaringen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och Sveriges Kommuner och Landstings styrelse.

MILJÖ- ÖVERVAKNINGS -DAGARNA

Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. Christina Thulin, Sveriges Kommuner och Landsting

Den svenska statens arbete med att främja öppna data

MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN

Införande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan

Strategi. Digitaliseringsstrategi för Herrljunga kommun. Ett Hållbart Digitaliserat Herrljunga Kommun

#oppnadata.

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. Svar på remiss från kommunstyrelsen.

E-strategi för Strömstads kommun

Digikult, Göteborg Digisam Johanna Berg

En uppgift en gång. Några tankar kring informationsförsörjning inom och med offentlig sektor

Kommunikationsmaterial

Redovisning av Kalmar kommuns arbete med Öppna data

GEODATARÅDET OCH DIGITALT FÖRST LUNCHSEMINARIUM

Strukturerad offentlig information som förutsättning för vidareutnyttjande

eprogram 2025 Verksamhetsutveckling med e-stöd

Utgångspunkter, avgränsningar och kriterier för prioritering. Fi 2017:04, Komm 2017/

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Digitaliseringen av det offentliga Sverige

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

strategi modell plan policy program regel riktlinje rutin taxa Digitaliseringsstrategi Beslutat av: Kommunfullmäktige

Rapportering till EUkommissionen

Digitala detaljplaner

SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y MÅLMODELL. Målmodell - Informationsförsörjning för IED version 0.1

Myndigheten för digital förvaltning

Samverkansplan 2019 Version 1.0, Samverkansplan mellan DIGG och esam

Digitalisering är en lagsport. Anna Eriksson

Motion 33 - Förbättra förutsättningarna för digitaliseringen

Digitaliseringsstrategi

Rekommendation Migrationsverket för investeringarna Min Sida, e-dar och Informationskvalitet. Datum: Dnr: Komm2018/

Åtgärder och aktiviteter

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. Sammanfattning

Strategi för digital utveckling

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Myndigheten för digital förvaltning

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Göteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.

Uppsala en Hållbar kommun. Maria Gardfjell, 1e vice ordf KS, kommunalråd (MP)

D E T DIGITALA MALMÖ. Program för Malmö stads digitalisering

KICK-OFF NATURPROGRAMMET

Övergripande utvecklingsfrågor. Partnerträff, Gävle

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Principer för digital samverkan i Stockholms län PRINCIPER FÖR DIGITAL SAMVERKAN

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version

Tieto Forum dagar

(5) Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Smartare miljöinformation

Transkript:

BESKRIVNING AV FÖRÄNDRINGSPRINCIPER FÖR SAMVERKAN KRING SMART MILJÖINFORMATION Version 1.0

Naturvårdsverket är utsedd till utvecklingsmyndighet 2016-2018 för smartare miljöinformation miljöinformation är en strategisk resurs i samhället, för företag, individ och myndighet Mål: förbättra tillgängliggörandet av miljöinformation Syfte: ökad användning av miljöinformationen bidra till att möta klimatutmaningen och nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet Ska sträva efter att sätta medborgaren och företagaren i centrum och främja öppen och datadriven innovation

Naturvårdsverket är utsedd till utvecklingsmyndighet 2016-2018 för smartare miljöinformation miljöinformation är en strategisk resurs i samhället, för företag, individ och myndighet Mål: förbättra tillgängliggörandet av miljöinformation Syfte: ökad användning av miljöinformationen bidra till att möta klimatutmaningen och nå de nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet Ska sträva efter att sätta medborgaren och företagaren i centrum och främja öppen och datadriven innovation

Styrningen av informationshantering är omfattande Hållbarhetsmålen Klimatmålen egovernment New EIF Action Plan Tallinn Declaration E-Förvaltningsstrategin Miljömålen Digitaliseringsstrategin esam:s Principer Århuskonventionen UNFCCC CBD IED A&HD MCPD INSPIRE GDPR PSID eidas Nya OSL Nya Förvaltningslagen Nya Kommunallagen

Nio inriktande förändringsmål för vart vi* strävar i samverkan om miljöinformation Aktörer har integrerat digitalisering i sina ordinarie verksamhetsprocesser Alla har rätt miljöinformation för att kunna göra smarta miljöval Allmänhet och företagare upplever interaktionen med myndigheter som enkel och smidig Allmänheten har insyn i och kan delta i myndighetsprocesser Beslutsfattare på alla nivåer har rätt miljöinformation för att möta de stora samhällsutmaningarna Handläggare har rätt miljöinformation i sina ordinarie verksamhetsstödsystem Innovatörer tänker och gör nytt baserat på miljöinformation Myndigheter samverkar digitalt, har effektiva verksamhetsprocesser och rättssäker informationshantering Myndigheter återbrukar modeller, mönster, lösningar och information från EU, offentlig förvaltning och civila aktörer * Med Vi avses organisationer i offentlig sektor som har behov av att samverka om miljöinformation.

Vad menar vi med principer, varför behöver vi dem? Målen talar om vart vi ska, men HUR tar vi oss dit? Princip = fundamental utgångspunkt för beslutsfattande eller uppförande (ISO 26 000; Socialt ansvarstagande) Principer kan användas som stöd för ställningstaganden i det löpande arbetet, förekommer redan idag inom t ex: Ekonomisk redovisning ( Väsentlighetsprincipen, Periodiseringsprincipen et c) Offentlig rätt ( Legalitetsprincipen, Proportionalitetsprincipen et c) Genteknik ( Människovärdesprincipen, Autonomiprincipen et c) (Jämför exempel från webbinarium 26 januari: Ett trivsamt hem ( Rensningsprincipen, Städprincipen et c))

Behov av förutsägbarhet kring VAD vi ska samverka om och HUR vi ska samverka gemensamma principer förändring vägledande förändringsprinciper inriktande förändringsmål VAD-principer är vägledande för att hamna rätt i sak mot förändringsmålen. HUR-principer är vägledande för att omforma arbetssättet till förändring i samverkan. ~ 5-10 år tid

9 förändringsprinciper för samverkan kring smart miljöinformation version 1.0 1. Vi beskriver vad vi åtar oss 2. Vi följer ordinarie ansvar 3. Vi utvecklar ur ett helhetsperspektiv 4. Vi återbrukar innan vi nyutvecklar 5. Vi strukturerar information 6. Vi digitaliserar utifrån reella behov 7. Vi bejakar samhällsförändringen 8. Vi påverkar utformning av rättsakter 9. Vi använder arkitekturstyrning i förändringsarbetet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-06 8

Samverkansprincip 1 Vi beskriver vad vi åtar oss Vi förstår att det som redan tänkts, skrivits och beslutats om VAD vi ska göra innebär ett åtagande. Vi strävar mot att beskriva hur vi möter dessa åtaganden och målgruppernas behov som framträder i förändringsmålen Egen HUR-princip Länka till den styrning som identifierats avseende VAD vi ska göra t ex Art 7 i direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation (2003/4/EG) Industriutsläppsdirektivet, MKB-direktivet Styrning om Digital by Default, Digital delivery of public services, Once Only Principle, GDPR/dataskysslagstiftningen, PSI-lagstiftningen, Finalitetsprincipen, Legalitetsprincipen,, OSL, PUL, AL, FL, TF m fl

Samverkansprincip 2 Vi följer ordinarie ansvar Vi utgår från att initiativ för utveckling - av arbetssätt, verksamhet och stöd (inklusive IT) - startas och genomförs av varje samverkansaktör som har ett utpekat ansvar att genomföra verksamhet, och därmed t ex skapa information, samordna process eller teknisk lösning. Legalitetsprincipen Exempel där vi fördelat ansvar för genomförande och finansiering

Samverkansprincip 3 Vi utvecklar ur ett helhetsperspektiv Vi strävar efter att utvecklande samverkansaktörer tar höjd för att skapa nytta hos andra, samt att utvecklingsinsatser bidrar till nytta för företag, individer och myndigheter. Vi samverkar om gemensamma frågor och förstår att vi alla står i samma utmaning. Egen HUR-princip

Samverkansprincip 4 Vi återbrukar innan vi nyutvecklar Vi delar och återbrukar så långt möjligt lösningar för utveckling av verksamhet och IT och tar hjälp av standarder och överenskommelser när de finns. Vi ser riktningen och hittar nästa möjliga steg tillsammans. Egen HUR-princip esams Juridiska vägledning för verksamhetsutveckling inom e-förvaltningen (3.0).

Samverkansprincip 5 Vi strukturerar information Vi skapar verksamhetsnytta genom att information kan hittas, förstås, återanvändas och bearbetas av olika målgrupper för olika syften. Vi beskriver informationen med hjälp av metadata och använder i första hand begrepp ur svensk författning. Egen HUR-princip Strategin för hantering av miljödata.

Samverkansprincip 6 Vi digitaliserar utifrån reella behov Vi genomför digitaliseringsinitiativ för utveckling av verksamhet som har ett reellt närtida förändringsbehov. Vi planerar initiativ genom att korsläsa mot förändringsmålen så att vi tar höjd för det digitala klivet. Vi tänker tjänsteorienterat. Egen HUR-princip Medelstora förbränningsanläggningar Avfallsstatistik och spårbarhet farligt avfall Invasiva främmande arter

Samverkansprincip 7 Vi bejakar samhällsförändringen Vi förstår att digitalisering förändrar samhället i grunden (nya affärsmodeller, nya arbetssätt, annan informationshantering, ny teknik) oavsett om vi är med på tåget eller inte. Vi ifrågasätter nuvarande paradigm, gör det som krävs och delar kompetens, kunskap och andra resurser med varandra. Egen HUR-princip

Samverkansprincip 8 Vi påverkar utformning av rättsakter Vi tar chansen att påverka planerat och pågående arbete med utformning av internationella, europeiska och nationella rättsakter så att de blir teknikneutrala och tar höjd för det digitala klivet. Egen HUR-princip

Samverkansprincip 9 Vi använder arkitekturstyrning i förändringsarbetet Vi åstadkommer interoperabilitet i och mellan organisationer genom att använda arkitekturstyrning för överblick, spårbarhet, flexibilitet och återbruk. Vi belyser perspektiven politik, juridik, verksamhet, information och teknik - så att underlag för beslut skapar förutsättningar för en medveten förändring. European Interoperability Framework (EIF) Exempel på hur EU och esam m fl arbetar med arkitekturstyrning