Inventering i området mellan Långön och Ljungön (Trollhättans kommun)
Jonas Örnborg, Ann Bertilsson & Tina Kyrkander Rapport 2015:14 version 2015-11-16 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare: Jonas Örnborg (Örnborg Kyrkander AB) Fältarbete: Jonas Örnborg & Ann Bertilsson GIS arbete: Jonas Örnborg Sammanställning och rapportskrivning: Jonas Örnborg & Tina Kyrkander Foton i rapporten Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Rapportgranskning: Tina Kyrkander Uppdragsgivare: Stadsbyggnadsförvaltningen, Trollhättans Stad Uppdragsgivarens ombud: Elisabeth Linderoth och Jörgen Olsson Kartor i rapporten publicerade med medgivande från Lantmäteriet Medgivande R50217891_150001 Omslagsbild: Strandlinjen mot Långön 2
Sammanfattning Trollhättans stad undersöker möjligheten att med gångbroar binda ihop öarna i Göta älv med Knorren för att öka tillgängligheten för allmänheten. För att bedöma riskerna med projektet genomför Trollhättan Stad flera olika undersökningar och inventeringar. Föreliggande rapport redovisar resultatet från en förstudie i området mellan Långön och Ljungön med avseende på förekomst av undervattensvegetation (makrofyter), musslor och allmänna bottenförhållanden. Syftet med undersökningen är att få insikt om områdets generella beskaffenhet och förutsättningar för att framgent bäst kunna utforma ett inventerings- och provtagningsprogram i övriga delar av projektområdet i samband med projektets fortskridande. Aktuellt område består till största delen av erosionbottnar med hårt packade lersediment omväxlande med ytligt berg. Förekomsten av makrofyter (vattenväxter) i området är begränsad till tämligen små områden där ackumulationsbottnar påträffas. Totalt påträffades 13 arter av makrofyter, huvudsakligen i strandområdet i anslutning till Långön och Ljungön. Merparten av området hyser således ingen eller mycket lite undervattensvegetation på grund av aktuella strömförhållanden. En av de påträffade makrofytarterna är rödlistade (pilblad (NT) medans övriga inte betraktas som hotade på annat sätt. Musslor påträffas i området men även dessa förekommer sparsamt. Endast en art, allmän dammussla, påträffades med 4 individer, och sannolikt har även musslor svårt att etablera sig i området på grund av det kraftigt strömmande vattnet. Allmän dammussla är inte rödlistad eller hotad på annat sätt. Inför projektets fortsättning föreslås att utvidgade inventeringar av makrofyter och musslor genomförs på de platser där tilltänkta gångbroar är lokaliserade. Likaså bör provtagning av sediment för analys av eventuella miljögifter genomföras på de platser det förekommer sediment vilka kan påverkas av planerad verksamhet. Geotekniska undersökningar i området kan belysa områdets förutsättningar för att grundlägga eventuella brokonstruktioner samt indikera hur miljöpåverkan bäst kan minimeras inom projektet. 3
Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Innehållsförteckning...4 Bakgrund och syfte...5 Inventeringsområde...5 Metod...6 Resultat...7 Makrofyter...7 Sötvattensmusslor...9 Topografi... 10 Diskussion... 11 Referenser... 15 4
Bakgrund och syfte Trollhättans stad undersöker möjligheten att med hjälp av gångbroar binda samman öarna i Göta älv med Knorren. Målsättningen är att öka områdets tillgänglighet för allmänheten. Den exakta utformningen av projektet är dock inte fastställd i dagsläget. För att bedöma riskerna förknippade med projektet genomför Trollhättans Stad ett antal undersökningar i området, bl.a. en inventering av undervattensvegetation (makrofyter) och musslor i området mellan Långön och Ljungön där en av de tilltänkta gångbroarna är lokaliserade. Avsikten med denna inventering är att få fram ett preliminärt bakgrundsunderlag om de biologiska förhållandena under vattnet för att bättre kunna planera och genomföra fortsatta undersökningar för att ta fram ett mer heltäckande bakgrundsunderlag inför en eventuell ansökan/anmälan om vattenverksamhet. Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB har under 2015 och på uppdrag av Trollhättans Stad genomfört den efterfrågade inventeringen. Resultatet från denna inventering redovisas i föreliggande rapport. I uppdraget ingår även att ge förslag på vilka ytterligare, och kompletterande, undersökningar som kan vara aktuella inom projektets framtid. Inventeringsområde Aktuellt undersökningsområde för inventeringen ligger i Göta älv strax nordväst om Trollhättan centrum. Här breddar sig Göta älv och i området påträffas ett tjugotal större och mindre öar (Figur 1). Figur 1. Aktuellt område vid Knorren/Göta älv med inventeringsområdet för makrofyter och musslor utmärkt. 5
Mellan två av dessa öar, Långön och Ljungön genomförs en förstudie. Området omfattar cirka 7 200 m 2 (0,72 ha) och gränsar i öster direkt till farleden i Göta älv. Enligt sjökortet uppgår djupet i farleden på platsen till i storleksordning 6-9 meter. Metod Inventeringen genomfördes av Ann Bertilsson och Jonas Örnborg 2015-06-27. Förhållanden vid inventeringen var goda med klart väder, svaga vindar och en lufttemperatur på runt 20 grader C. Vattentemperaturen uppgick till dryga 15 grader. Undersökningsområdet nåddes med båt och inventering skedde genom fridykning i området. I stort sett hela området Figur 2. Inventering av makrofyter och musslor med inventerades kvalitativt. Påträffade hjälp av fridykare. makrofytarter noterades tillsammans med utbredning i området tillsammans med en uppskattning av relativ frekvens 1 (tregradig skala: 3 - riklig; 2 - allmän samt 1 - enstaka). Påträffade musslor plockades upp för artbestämning i båt för att därefter återbördas till älven. Artbestämning av makrofyter och musslor gjordes av Jonas Örnborg och Ann Bertilsson. Noteringar av bottensubstrat gjordes i anslutning till förekomst av makrofyter och musslor. Tre transekter med djupmätningar gav möjlighet att få en uppskattning om bottentopografin i området (Figur 3). Positioner i N och E led (SWEREF 99TM) mättes med en handhållen GPS (Garmin Oregon 450) samtidigt som djupet mättes med ett ekolod (Lowrance Elite 3X-DSI). Två av transekterna lades i områdets båda ytterkanter i norr och söder och den tredje lades mellan dessa. Uppmätta djuppunkter analyserades därefter i GIS med metoden Inverse Distance Weighting Figur 3. Utlagda transekter i samband med djupmätning med hjälp av ekolod (IDW) för att erhålla en samt provpunkter för sedimentprovtagning. 1 Relativ frekvens i relation till övriga förekommande arter. Angiven frekvens säger inget om absolut täthet i området. 6
enklare bild över djupförhållandena i området. Två sedimentprover togs även upp för eventuell framtida analys av innehåll av miljögifter. Provpunkterna framgår av karta i Figur 3. Sedimentprover togs från de översta 3-5 centimetrarna. Från varje provtagningsyta (cirka 1 m 2 ) vid den östra och västra strandkanten togs ett antal delprover, vilka mixades ihop till ett samlingsprov för respektive strandområde. Totalt togs sålunda 2 sedimentprover. Proverna förvaras tills vidare (25 september 2015) i frys hos Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB tills beställaren avgör om dessa skall analyseras eller ej. Resultat Makrofyter Inom aktuellt utredningsområde är det tämligen strömt, vilket medfört att merparten av botten består av berg och mer eller mindre hårdpackade lersediment. Vattnet i området uppvisar sådana strömförhållanden att en fridykare i undervattensläge och centralt i området har svårt att hålla sig kvar på samma ställe utan att pressas söderut av strömmen. Ackumulationsbotten saknas således till största delen i området som istället domineras av erosionsbottnar med lera och ytligt berg. Egentliga ackumulationsbottnar i utredningsområdet påträffas endast inom ett smalt området i anslutning till stränderna vid Ljungön och Långön. Det är också främst här som det påträffas undervattensvegetation i någon större omfattning eftersom lägre vattenrörelserna här tillåter högre sedimentation som skapar förutsättningar för växter att rota sig. Figur 4. Makrofytutbredning inom utredningsområdet. 7
Totalt gjordes fynd av 13 vattenanknutna växter inom utredningsområdets (Tabell 1), där absoluta merparten påträffades i anslutning till grundområdena vid öarna (Figur 4). Utanför det huvudsakliga utbredningsområdet påträffades enstaka ålnate och hårslinga i mer skyddade lägen i anslutning till det mindre skär som påträffas strax utanför Ljungön (Figur 4). Ingen av de påträffade växterna är rödlistade förutom pilblad som i 2015 års rödlista uppgraderades från LC till nära hotad (NT). Pilbald förekom endast fåtaligt i området och vid inventeringstillfället endast med undervattensblad. Tabell 1. Artlista av vattenanknuten vegetation inom utredningsområdet samt om de utgör typiska arter i Natura2000 habitat. Naturtyp 3110 och 3130 motsvaras av Näringsfattiga slättsjöar (oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområde) respektive Ävjestrandsjöar (Oligomesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder). Art Vetenskapligt namn Förekomstfrekvens 3 riklig, 2 allmän, 1 enstaka/fåtalig Typisk art för N2000 sjötyp 3110 Typisk art för N2000 sjötyp 3130 Rödlistning 2015 Glans/mattslinke (kransalg) Nitella flexilis/opaca 3 Vattenpest Elodea canadensis 2 Strandpryl Littorella uniflora 3 X X Säv Schoenoplectus lacustris 2 Gul näckros Nuphar lutea 1 Hårslinga Myriophyllum alterniflorum 2 Gräsnate Potamogeton gramineus 2 Ålnate Potamogeton perfoliatus 1 Vekt braxengräs Isoëtes echinospora 1 X Nålsäv Eloecharis acicularis 2 X Topplösa Lysimachia thyrsiflora 1 Pilblad Sagittaria sagittifolia 1 Strandranunkel Ranunculus reptans 1 X NT Fyra typarter för två olika Natura 2000 habitat påträffades i området (Tabell 1), och dessa habitat utgörs av Näringsfattiga slättsjöar (3110) samt Ävejstrandsjöar (3130). Aktuellt område utgörs dock av en utvidgning av Göta älv med strömmande vatten, varför dessa båda naturtyper inte är direkt applicerbara på området. Inga av de observerade växtarterna finns upptagna på rödlistan eller betraktas som hotade/mer skyddsvärda utan samtliga är vanligt förekommande makrofyter sett till svenska förhållanden. Glans/mattslinke-komplexet består av två arter kransalger som endast kan artbestämmas vid fynd av fertila exemplar, därav den allmänt förekommande sammanslagningen av arterna. Den relativt rikliga förekomsten av glans/mattslinke säger tyvärr inte särskilt mycket om vattenkvaliteten då arterna förekommer i många olika typer av miljöer. Vissa andra kransalger, av såväl släktet Nitella (slinke) som Chara (sträfse), är betydligt känsligare och kan därmed indikera att en sjö har tillräckligt låga näringshalter för att arten ska överleva. Att arten förekommer är däremot positivt för evertebrater och därmed ekologin i området då kransalgerna växer på ett sätt som ger goda möjligheter som 8
uppväxtplats, skydd och där tillgången på mat (exempelvis påväxtalger) är god. Det särskilda växtsätt som kransalgerna har kan beskrivas som spretigt, med många förgreningar som fyller upp vattenmassan och skapar en stor sammanlagd yta. Detta kan jämföras med exempelvis näckrosor som i princip endast erbjuder ytan längs stjälken och under bladet för evertebrater. Även hårslinga, gräsnate och ålnate erbjuder en relativt stor yta för andra organismer genom sina blad, även om de inte brukar beskrivas ha lika stor betydelse för ekologin i sötvatten. Riklig undervattensvegetation kan också stabilisera sedimenten. Strandpryl, vekt braxengräs och strandranunkel har inte samma inverkan på ekologin i vattensystemet. De tillhör dock de arter som oftast inte förekommer i näringsrika vatten vilket därmed ger oss en indikation på näringsnivåerna i området. Vattenpest är en av de tre vattenväxter som idag klassas som främmande invasiva arter. Den förekommer allmänt i landet och orsakar framförallt problem i kalkrika området där den kan inkrusteras av kalk och därmed bli hård. Sötvattensmusslor Bottnens beskaffenhet i området med främst hårt packad lera och berg kombinerat med strömmande vatten medför inga idealiska förhållanden för merparten av förekommande stormusslor i Sverige 2. I samband med genomförd inventering påträffades endast fyra exemplar av allmän dammussla (Anodonta anatina). Samtliga påträffade individer var äldre än 7 år och de påträffades både ute i de hårda lerbemängda erosionsbottnarna (3 ex.) samt i de mjuka sedimenten på de mindre ackumulationsbottnar som trots allt finns i området (1 ex.). Allmän dammussla är inte rödlistad eller anses vara hotad i dagsläget. Figur 5. Allmän dammussla påträffad i området. Den övre bestämdes till 8 års ålder och den undre till 7 år baserat på tillväxtringar och storlek. 2 Till "gruppen" stormusslor förs allmän dammussla, flat dammussla NT, större dammussla, flodpärlmussla EN, äkta målarmussla NT, spetsig målarmussla, tjockskalig målarmussla EN samt den införda arten vandrarmussla. 9
Topografi Botten i området påverkas mycket av befintliga ytliga berg, vilket gör bottentopografin oregelbunden med ett maxdjup på mer än 12 meter i närheten av farleden. De tre utlagda och djupmätta transekterna (Figur 3) plottade i diagramform där x-axeln representerar avstånd från västra stranden (Långön) visar på den ojämna topografin i området (Figur 6). Visualisering av samma data med hjälp av en Inverse Distance Weighting (IDW) beräkning i GIS indikerar även hur bottentopografin ser ut inne i utredningsområdet. Figur 6. Diagram över de tre uppmätta djuptransekterna i undersökningsområdet. 0 m på x-axeln motsvarar strandlinjen vid Långön. 10
Figur 7. Bild av bottentopografin i området beräknad utifrån inmätta djup med hjälp av Inverse Distance Weighting (IDW). Diskussion Aktuellt område har inventerats med avseende på bottentopografi, undervattensvegetation samt musslor. Vattnet i området är strömt vilket tillsammans med förekomsten av ytligt berg och till största delen avsaknad av ackumulationsbottnar, utgör viktiga förutsättningar för etablering av såväl undervattensvegetation som musslor i området. Egentliga ackumulationsbottnar påträffas endast i direkt anslutning till de smala grundområdena vid stranden av respektive ö. Dessa ackumulationsbottnar hyser mer organiska sediment även om dessa sediment är relativt tunna, vilket sannolikt indikerar att sedimentationshastigheten tidvis påverkas av flödesvariationer och eventuellt även av is vintertid. I ett anläggningsperspektiv kan dock avsaknad av stora mängder organiska sediment vara positivt eftersom eventuella miljögifter ofta är bundna till dessa. Oavsett bör dock eventuella byggnationer i vattenområdet föregås av en fördjupad inventering och sedimentprovtagning vid vart och ett av de områden som berörs med syfte att undersöka förekomst av eventuella miljögifter i sediment. 11
Förekomsten av ytligt berg inom utredningsområdet kan i en anläggningsteknisk synvinkel också tänkas vara positivt med tanke på grundläggning av eventuella konstruktioner. Möjligheten till grundläggning på ytligt berg medför att påverkan från sediment i samband med eventuell pålning kan minimeras. Samtliga platser aktuella för eventuell byggnation bör dock föregås av en geoteknisk undersökning där förutsättningarna för grundläggning utreds. Sannolikt varierar förutsättningarna en hel del inom området, vilket exempelvis flygfoto indikerar, där grundområden (sannolikt bestående av ackumulationsbottnar med förekomst av mer organiska sediment) blandas med "kanaler" där vattenströmningen sker till största delarna och där bottnarna framförallt består av erosionsbottnar (Figur 8). Figur 8. Flygfoto över hela området som är tänkt att bindas samman med ett antal gångbroar. Flygfotot visar var vattenströmningen finns i huvudsak i området samt var man kan förvänta sig att hitta ackumulationsbottnar med högre andel organiska sediment. Vad gäller det biologiska livet har genomförda inventeringar visat bland undervattensväxter är det endast pilblad som är rödlistad (Nära hotad, NT från och med 2015). Orsakerna till pir senare år är delvis oklar men misstanke föreligger om att minskad hävd av strandängar samt minskade naturliga vattenståndsfluktuationer är viktiga orsaker (Sandström, Bjelke m.fl. 2015). Flera av de makrofytarter som påträffas i området förekommer framförallt i näringsfattiga sjöar men kan även påträffas i svagt strömmande vatten. Dock är vattnet fortfarande såpass strömt inom utredningsområdet att vegetationen är tämligen sparsam och begränsad till området i strandzonen närmast öarna. Genomförd 12
inventering har inte innefattat fiskförekomst i området men en sådan inventering har gjorts vid tidigare tillfällen (Carlstein och Sundbaum 2015). Resultatet av denna undersökning visar att området var relativt fiskfattigt vid den aktuella tidpunkten. Betydelsen av vattenvegetation för fisk och annan fauna i vattenområden är väl belagt sedan tidigare. Om den sparsamma utbredningen av vegetation i undersökningsområdet är generell för hela området i Göta älv är det en tänkbar bidragande förklaring till den relativ art- och individfattig fiskfauna i området. Mer omfattande inventering av vattenvegetation i området kan belysa om detta stämmer med avseende på makrofytutbredning. I samband med all typ av exploatering i området kan det således vara av vikt att i görligaste mån undvika att områden som hyser vegetation påverkas alltför negativt. En naturvärdesbedömning av aktuellt utredningsområde bedöms inte vara direkt meningsfullt med tanke på att det utgör endast en mindre del av ett större enhetligt område i Göta älv. Hela området där Göta älv breddar sig vid Karlsberg, utgör dock ett intressant område som hyser flera olika naturvärden. Som limnisk miljö hyser området flera intressanta biotopkvalitéer såsom stora grundområden med hög biologisk produktion, förekomst av sedimentationsbottnar varvat med "djuprännor" med mer strömmande vatten, blottat berg (både över och under vattnet), strandängar, vassar, öar, bäck- och å mynningar mm., vilket innebär att området hyser en variationsrik miljö med många strukturer viktiga för biologisk mångfald under hela året (se Figur 8 som bra illustrerar flera av dessa företeelser, exempelvis framträder tydligt befintliga grundområden med ackumulationsbottnar och rännor med mer strömt vatten). De inre delarna med sina grunda områden där det troligtvis tidvis råder en relativt hög biologisk produktion uppvisar många likheter med grunda näringsrika fågelsjöar. Området ligger även i en urban miljö med närhet till såväl bebyggelse, industriområden, större vägar, farled mm., vilket självfallet medför större eller mindre negativ påverkan på området. Vattenregimen i området påverkas uteslutande av Vänern som är reglerad. Även om ingen heltäckande inventering med avseende på biotopkvalitéer i området har genomförts inom området sett som helhet är en preliminär bedömning att området bör hysa minst Visst till Påtagligt biotopvärde i enlighet med (Swedish Standards Institute (SIS) 2014). Vad gäller artkvalitéer i området är mest känt vad gäller fåglar och området uppvisar många karaktärer typiska för grunda artrika fågelsjöar. Förutom en artrik häckfågelfauna i området nyttjas även området som rast- och övervintringslokal för flera rödlistade såväl som övriga fågelarter. Inventeringar av livet under vattnet i området är fåtaliga, varför begränsad kunskap finns att tillgå i dagsläget. Den numera rödlistade arten pilblad (NT) har dock kunnat påvisas i samband med genomförda inventeringar i området. Ett nyligen genomför elfiske i området resulterade i en tämligen mager fiskfauna, dock påträffades ål, vilket är rödlistad med akut hotad (CR). En äldre uppgift om lake (NT) i anslutning till Stallbackaåns mynning finns också och sannolikt förekommer såväl lake som ål i området. Generellt betraktas Göta älv som en artrik miljö vad gäller fisk och grunda områden i älven kan utgöra viktiga miljöer för såväl yngel som större fisk. Inga rödlistade musslor har påträffats i området. Stallbackaån som mynnar i området hyser dock en 13
förhållandevis individrik musselfauna (Ann Bertilsson, personlig kommunikation). Även befintliga grundområdena i viken med mjuka sedimentationsbottnar har potential att hysa musslor och sannolikt är musselfaunan i området både mer individ- och ev. även mer artrik i än vad genomförd inventering mellan Långön och Ljunön indikerar (endast en art med fåtal individer påträffades). Inne bland öarna finns även minst två aktiva bäverhyddor och spår av bäver är talrik på fler av öarna liksom i strandkanten mot fastlandet. Bäver kan betraktas som en nyckelart eftersom den har en stor påverkan på landskapet, vilket i sin tur skapar gynnsamma förutsättningar för andra arter. Sammantaget och sett till förekommande artkvalitéer i området är en preliminär bedömning att området minst bör hysa Visst till Påtagligt artvärde. Enligt den standardiserade metoden för naturvärdesinventering (NVI) innebär detta en sammantagen preliminär bedömning att området minst hyser Påtagligt till Högt naturvärde (klass 3 resp. 2, se Figur 9). I samband med att aktuellt projekt fortskrider och planer blir mer konkreta om hur och var eventuella Högt naturvärde broar skall byggas bör en mer klass 2 omfattande och eventuellt även mer heltäckande inventering av Art Påtagligt naturvärde, förhållandena vad avser makrofyter klass 3 och musslor och ev. övriga Visst naturvärden under vattnet genomföras. Lågt naturvärde, naturvärde klass 4 Nedan görs en grov tidsuppskattning för en sådan inventering. Tidsuppskattning för två Obetydligt Visst Påtagligt Högt ambitionsnivåer presenteras, dels inventering i de områden aktuella för brobyggnation och andra ingrepp (likt Biotop Figur 9. Matris för naturvärdesbedömning utifrån kvalitéer för Art och Biotop (efter Swedish Standards Institute (SIS) 2014) inventeringen vid Långön och Ljungön 2015), dels för en mer helhetstäckande inventering av området som helhet (alternativ 2: från Knorren i söder till Kolön i norr). Alternativ 1, som innefattar inventering av makrofyter och musslor med fridykare i anslutning till de öar/stränder dr byggnation planeras bedöms åtgå ca. 2 dagars fältarbete (10 h/dag) för två personer samt 3-4 dagars arbete för en person med för sammanställning och rapportskrivning. Alternativ 2, som innefattar en inventering av området som helhet och i enlighet med de metoder beskrivna i aktuella undersökningstyper som är aktuella från Naturvårdsverket samt Havs- och 14 Högt Påtagligt Visst Obetydligt Högsta naturvärde, klass 1
Vattenmyndigheten. I korthet innebär det inventeringar med fridykare längs transekter utlagda i området. Beräknad tidsåtgång för en sådan inventering med fridykare bedöms uppgå till ca. 3-4 dagar (10h/dag) samt 3-4 dagar (8h/dag) för analys, sammanställning och rapportskrivning. Både alternativ 1 och 2 bygger på att inventeringar kan genomföras med fridykare. Skulle sikt och/eller djupförhållanden kräva luftdykare för hela eller delar av inventeringen kan tillkomma 1-2 dagar för fältarbetsdelen. Utöver ovanstående inventeringar är det troligt att det även krävs geoteknisk undersökning i de delar av området där byggnation planeras för att klargöra förutsättningar för grundläggning av konstruktioner. Provtagning och analys av sediment kan även bli aktuellt för att bedöma riskerna för Figur 10. Föreslaget inventeringsområde för alternativ 2. området. spridning av eventuella fastlagda föroreningar i befintliga sediment i samband med eventuell vattenverksamhet i Referenser Carlstein, M. och K. Sundbaum (2015). "Inventering av fisk i Göta älv och Säveån med båtelfiske 26-28/6, 2014."F. A. S. T.-. Fiskeresursgruppen Sandström, J., U. Bjelke m.fl. (2015). Tillstånd och trender för arter och deras livsmiöjöer - rödlistade arter i Sverige 2015. Uppsala, ArtDatabanken, SLU. Swedish Standards Institute (SIS) (2014). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) - Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. Utgåva 1. Stockholm. 15