SAMHÄLLSBYGGNADSBOLAGET IB SERVICE AB Detaljplanearbete Bro 4:4 14502124-002 RIKTLINJER VID GESTALTNING AV NY OCH OMGESTALTNING AV BEFINTLIG BEBYGGELSE INOM JÄRNVÄGSOMRÅDET I BOLLNÄS SWECO ARCHITECTS MARTIN ÅHRÉN Sweco
Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 340 44 SE 100 26 Stockholm, Telefon +46 (0)8 695 60 00 Fax +46086956010 www.sweco.se Sweco Architects AB RegNo: 556173-0606 Styrelsens säte: Stockholm Martin Åhrén Certifierad sakkunnig kulturvärden, nivå K Studio Kulturmiljö Telefon direkt +46 (0)852 29 53 47 Mobil +46 (0)703 90 33 01 martin.ahren@sweco.se
Innehållsförteckning 1 Riktlinjer vid gestaltning av ny och omgestaltning av befintlig bebyggelse inom järnvägsområdet i Bollnäs 1 2 Länsmuseet Gävleborgs rekommendationer 2009 2 2.1 Material 2 2.2 Färger 2 2.3 Låga takhöjder 2 2.4 Stora byggnadsytor 2 2.5 Spåren 2 2.6 Markbeläggning 2 2.7 Frånvaron av planterade grönytor 2 2.8 Travers, stolpar och armaturer 3 2.9 Enskilda element 3 3 Rekommenderade riktlinjer 3 3.1 Fasader 3 3.2 Tak 4 3.3 Material 4 3.4 Färgsättning 4 3.5 Terränganpassning 4 3.6 Offentligt-privat 4 3.7 Bandyhall 5 3.8 Komplementbyggnader m.m. 6 3.9 Tillgänglighet 6 3.10 Ljussättning 6 3.11 Samlingsplatser och aktivitetsytor 6
1 Riktlinjer vid gestaltning av ny och omgestaltning av befintlig bebyggelse inom järnvägsområdet i Bollnäs Det gamla järnvägsområdet i Bollnäs anlades ursprungligen i utkanten av staden men har med tiden fått en central placering. Det hade en avgörande roll för stadens utveckling under de första femtio åren. Därför är det av stor betydelse att både områdets historia och karaktär tas tillvara vid gestaltningen av området i framtiden. Järnvägsområdets bebyggelse är typisk för ändamålet och den tid då den uppfördes. Materialen är få och hållbara och konstruktionerna är enkla. När Länsmuseet Gävleborg 2009 sammanställde rapporten Järnvägsområdet i Bollnäs Kulturhistoriskt underlag för upprättande av detaljplan (2009:04) var syftet att lyfta fram hela det sammanhängande områdets karaktär och belysa de kvaliteter som finns i bebyggelsen och dess omgivningar. Målsättningen var att en kommande detaljplan skulle skapa förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av karaktären av järnvägs- och industriområde. Men rapporten öppnade också för möjligheten till nybyggnad. För att bibehålla områdets karaktär gavs ett antal rekommendationer. Bland dessa finns valen av material och färgsättning som bör utgå från områdets befintliga bebyggelse. Likaså bör byggnadernas orientering, proportioner och estetik vara utgångspunkten för tillkommande byggnader. För att behålla karaktären av verkstadsområde finns också rekommendationer för marken. Den framhålls som en viktig aspekt för bevarandet av helhetsintrycket. Järnvägsområdet har endast förändrats marginellt sedan 2009 och därför är de bedömningar som länsmuseet gjorde då alltjämt relevanta. Ambitionen är att framtida förändringar skall följa dessa riktlinjer vid gestaltning och omgestaltning. Lokverkstaden har byggts om genom åren men har fått behålla sina typiska tegelväggar och stora, gröna träfönster. Båda materialen är typiska för området. 1(7)
2 Länsmuseet Gävleborgs rekommendationer 2009 Följande rekommendationer är hämtade ur länsmuseets rapport 2009:04. 2.1 Material Genom materialet får man ledtrådar om byggnadernas olika funktioner på området. Majoriteten av dem är uppförda av tegel och innehöll tyngre och mer brandfarliga verksamheter. Ett mindre antal byggnader, med plats för ex. snickeri, är uppförda av trä. Grunderna är antingen av betong eller huggen natursten, och taken är täckta med papp, plåt eller tegel. 2.2 Färger De alltigenom dominerande färgerna är murarnas röda tegel och väggarnas gula träpanel. Mot dessa står gröna dörrar och fönster. 2.3 Låga takhöjder Nära nog samtliga byggnader på området är byggda i en våning och har en påtagligt flack takvinkel. Detta medför att området har en diskret silhuett med stor betydelse för upplevelsen av platsen. 2.4 Stora byggnadsytor Loken och vagnarnas storlek har krävt mycket stora verkstadsytor. Detta har medfört att varje enskild byggnad tagit stor area i anspråk. 2.5 Spåren De många spåren har alltid varit förutsättningen för verksamheten inom området. Dessa bildar således skelettet i byggnadsplanen och har stor betydelse för förståelsen av platsen. 2.6 Markbeläggning Till följd av områdets användning utgörs markbeläggningen genomgående av hårdgjorda ytor. De är huvudsakligen belagda med grus eller asfalt men betongskivor förekommer likaså. 2.7 Frånvaron av planterade grönytor I egenskap av verkstads- och industriområde saknas planterade grönytor. Undantagen är dock platsen framför kontoret. Övriga grönytor är mark som inte tagits i anspråk utan lämnats att växa fritt. 2(7)
2.8 Travers, stolpar och armaturer Området uppvisar ett flertal detaljer som förstärker dess karaktär. Exempel på detta är traversen utanför lokverkstaden (numera riven), ledningsstolparna längs spåren och belysningsarmaturerna. 2.9 Enskilda element På området finns enskilda element som utgör närmast nostalgiska inslag. Dessa bidrar till en varierad och effektfull upplevelse av platsen. Exempel på detta är en vattentank, lilla riksvapnet på västra lokstallet, en fristående skorsten mm. Del av vagnverkstaden i tegel samt den f.d. verkstaden, numera fritidsgården Gumpels, med träpanel på fasaderna. De enklare, oftast mindre byggnaderna har fasader av gulmålat trä. 3 Rekommenderade riktlinjer Med utgångspunkt i rekommendationerna ovan bör följande riktlinjer tillämpas vid framtida underhåll och förändringar inom planområdet: 3.1 Fasader Befintliga fasader bör underhållas för att långsiktigt bevaras. Utbyte av material såsom exempelvis plåt på träfasaderna eller puts på tegelfasaderna bör undvikas. Nya byggnader bör ha fasader av ojämnt bränt tegel eller stående locklistpanel av trä. De befintliga fönstren av trä är ett starkt karaktärsskapande element i området. Dessa bör bevaras i möjligaste mån och ersättas av likvärdiga om ett bevarande bedömts som omöjligt. Nya fönster, både på befintliga och tillkommande byggnader, bör vara av trä med glasbärande spröjs. De ursprungliga portarna i området var tillverkade av trä. Dessa är till stor del borta idag men de som finns kvar ger en uppfattning om hur gestaltningen av byggnaderna en gång 3(7)
3.2 Tak såg ut (se försättsblad). Vid utbyte av befintliga portar samt vid valet av portar på tillkommande byggnader bör den ursprungliga gestaltningen användas som förebild. Om möjligt bör också trä användas som beklädnadsmaterial. Taken på de befintliga byggnaderna är till övervägande del sadeltak med låg takvinkel, något som pekats ut som ett betydelsefullt karaktärsdrag i området. Dessa tak bör behållas utan att byggas på för installationer, tilläggsisolering eller liknande. Montering av ventilationsutrustning och fläktar för luftkonditionering och värme bör också undvikas. Som ytskikt bör tegel, papp, duk eller plåt i första hand användas. Bandtäckt plåt och betongpannor bör undvikas. Taken på tillkommande byggnader bör ha en låg takvinkel och beläggas med samma material som de befintliga husen; tegel, papp, duk eller plåt. Likaså bör uppstickande montage och installationer undvikas i möjligaste mån. 3.3 Material Järnvägsområdet karaktäriseras av traditionella, gedigna material som tegel, trä och natursten. För att bibehålla upplevelsen av området och samtidigt förstärka den historiska kopplingen bör dessa material prioriteras vid uppförandet av nya byggnader. Inom området finns också ett betydande inslag av järn och stål i form av rälsar, armaturer, stolpar, master etc. Tillkommande byggnadsdelar som ramper, räcken, pollare etc. kan därför med fördel tillverkas av järn eller stål. 3.4 Färgsättning Den befintliga färgsättningen utgår i huvudsak från materialens naturliga färger; det röda teglet, de grå naturstens- och betonggrunderna, de svarta papptaken m.m. De målade ytorna är reducerade till två kulörer; gult och mörkt grönt. Den gula kulören återfinns på panelväggarna och den gröna finns på fönster och portar, men också på stora delar av järn- och stålkonstruktionerna; armaturer, stolpar etc. Sammantaget är detta av stor betydelse för upplevelsen av området. Därför bör denna färgsättning vara utgångspunkten även vid gestaltningen av tillkommande bebyggelse. 3.5 Terränganpassning Järnvägsområdet är småkuperat och lågt placerat i centrala Bollnäs. Till följd av funktionen som verkstadsområde för lok och vagnar är marken plan och en strukturerad växtlighet saknas i det närmaste helt. Inslaget av träd är litet och därför domineras upplevelsen av byggnaderna och de tillhörande spårområdena. Den relativt låga och enhetliga byggnadshöjden fogar sig väl i stadsbilden. Vid en omgestaltning av området bör de befintliga strukturerna behållas. Marken bör hållas plan och växtligheten begränsad för att understryka platsens historiska funktion. 3.6 Offentligt-privat 4(7) Avsikten med den nya detaljplanen för järnvägsområdet är att ändra användningen från att vara privat till att bli offentlig. Från att ha varit ett slutet verkstadsområde till att bli ett öppet offentligt rum har också järnvägsområdet blivit tillgängligt för allmänheten i betydligt högre grad. Vid omgestaltningen av området bör därför samtliga delar vara tillgängliga utan synbara hinder i form av staket, rader av buskar, häckar eller liknande. Ytor som kan
upplevas som privata bör undvikas helt. Skälet är att området även fortsättningsvis skall upplevas som en helhet. 3.7 Bandyhall Den främsta målsättningen med en ändrad användning av järnvägsområdet är möjligheten att uppföra en bandyhall. Till följd av de nödvändiga måtten på bandyplanen kommer hallen att påtagligt förändra skalan på områdets bebyggelse. De byggnader som idag upplevs som stora kommer att förefalla små i relation till bandyhallen. Planförslaget medger också en sammanbyggnad av hallen och de befintliga byggnaderna. Det ökar behovet ytterligare av en anpassning till områdets karaktär. Bandyhallen bör uppföras med väggar av ojämnt bränt rött tegel i likhet med befintliga verkstadsbyggnader. Taket bör utformas med så flack takvinkel som möjligt och i möjligaste mån hållas ren från montage och installationer. Det arkitektoniska uttrycket kan med fördel hämta inspiration från de befintliga verkstadsbyggnaderna. En viktig egenskap hos dessa var behovet av ett rikligt dagsljus i lokalerna. Det har resulterat i höga fönster framförallt på gavlarna, ett karaktärsdrag som bör återskapas även i den nya bandyhallen. Färgsättningen och valen av material i övrigt bör följa rekommendationerna ovan. Den f.d. vagnverkstaden är ett bra exempel på områdets karaktär med flacka sadeltak, murar av ojämnt bränt rött tegel och stora gröna träfönster. Samtliga av dessa egenskaper bör ligga till grund för gestaltningen av en ny bandyhall. 5(7)
3.8 Komplementbyggnader m.m. Länsmuseet Gävleborgs rapport från 2009 redovisar den befintliga bebyggelsens orientering inom järnvägsområdet. Byggnaderna i den västra delen orienterar sig längs spåren i nord-sydlig riktning samt i rät vinkel mot dessa. Denna övergripande struktur bör vara vägledande vid uppförandet av nya byggnader. Nya byggnader bör gestaltas med utgångspunkt i den befintliga bebyggelsen avseende volymer, takformer, material och färgsättning men bör inte imitera dess historiska arkitekturstil. Nya byggnader med ett eget arkitektoniskt uttryck som tydligt refererar till den äldre bebyggelsen kan både berika och skapa intressanta årsringar. 3.9 Tillgänglighet Med en ändrad användning från privat till offentlig ökar möjligheterna till en förbättrad tillgänglighet till området rent generellt. Goda förutsättningar finns också för den fysiska tillgängligheten då området till stora delar är plant. Ett vidmakthållande av hårdgjorda markytor gagnar både tillgängligheten och det kulturhistoriska värdet. Här bör grusmaterial som stenmjöl prioriteras framför exempelvis asfalt för att bibehålla upplevelsen av områdets karaktär. Problematiska partier, som exempelvis spårövergångar, måste överbryggas då ett antal av spåren fortfarande är i bruk. Vid byggandet av ramper bör detta i första hand lösas genom anpassningar av marknivåerna. Där detta inte är möjligt bör ramper av järn eller stål användas vilka färgsätts i enlighet med rekommendationerna ovan. 3.10 Ljussättning För att förbättra allmänbelysningen och öka trygghetskänslan i området krävs ett omfattande belysningsprogram. Det bör fokusera på de allmänna ytorna men bör också fungera som en del av områdets nya gestaltning. Med belysning av byggnaderna kommer området att få en tydligare plats i stadsbilden. Det är också ett effektfullt sätt att leda uppmärksamheten till platsen. Befintliga belysningsstolpar bör integreras i en ny ljussättning av området för att säkerställa både en funktion och ett bevarande på sikt. De bör även fungera som inspiration till nya belysningsstolpar. Nya stolpar med en avvikande stil bör koncentreras till tydligt läsbara stråk och platser. 3.11 Samlingsplatser och aktivitetsytor Platser för samling och lek etc. bör utformas med utgångspunkt i områdets enkla karaktär och gedigna material. Sittmöbler och bord, eventuella motionsredskap och klätterställningar kan exempelvis vara tillverkade av järn eller stål. Eventuella lekplatser kan anspela på platsens historiska funktion och koppling till järnvägen. Anläggandet av gräsmattor för rekreation bör minimeras och där sådana planeras bör dess funktion vara tydligt avläsbar. Exempelvis i anslutning till en yta med sittplatser, en lekplats eller liknande. Markbeläggningen i övrigt bör vara hårdgjord som resterande delar av området, företrädesvis med grusmaterial istället för plattor eller asfalt. 6(7)
Exempel på en äldre belysningsstolpe som finns inom hela järnvägsområdet. Denna står längs Järnvägsgatan. 7(7)