Omsättning av metaller i vissa varor. Varor klassade som miljöfarliga. Specialstudie 2003 CMR-ämnen i kemiska produkter

MI 45 SM 0301 Miljö- och hälsofarliga kemikalier Ämnen och produkter Hazardous chemicals I korta drag Omsättning av metaller i vissa varor Metaller ingår i många varor. Vissa varor består huvudsakligen av en enda metall. Kvantitet på sådana metallvaror redovisas i diagramform i årets rapport. Av diagrammen framgår att bly/blyvaror minskat i omsättning de senaste åren medan krom/kromvaror ökar. Användningen av mönja (blyoxider) har minskat dramatiskt mellan åren 1997 och 2001, från ca 3 320 ton till 45 ton (se tabell 2). Varor klassade som miljöfarliga Fram t.o.m. 2001 behövde endast rena ämnen klassificeras utifrån sin miljöfarlighet. Produkttyper som bedömts som miljöfarliga var därför till största delen industriråvaror som t.ex. syntesråvaror, lösningsmedel och tensider. År 2001 var mängden syntesråvaror ca 73 000 ton, vilket var betydligt mer än övriga miljöfarlighetsklassade varor som låg under 12 000 ton för respektive produkt. Industrigaser har ökat Industrigaserna syre, kväve och klor hör till de större kemikalierna. Användningen av dessa har ökat fram till år 2001. Syre med drygt 80% till ca 860 000 ton och kväve med 60% till drygt 500 000 ton. Klor har ökat med 36% till ca 250 000 ton. Specialstudie 2003 CMR-ämnen i kemiska produkter CMR-ämnen är sådana ämnen som klassificerats som Cancerogena, Reproduktionstoxiska och/eller Mutagena. Störst antal ämnen finns i den cancerogena klassen, ca 260 olika ämnen (inkl. 109 ämnen som misstänks vara cancerframkallande). De största mängderna CMR-klassade ämnen i Sverige används som drivmedel, bränsle samt syntesråvara. År 2001 var mängden ca 28,4 miljoner ton för dessa produkter, vilket kan jämföras med den totala mängden i Sverige för produkter innehållande CMR-ämnen, ca 28,6 miljoner ton. Margareta Östman, KemI, tfn 08-783 11 62, margaos@kemi.se Helena Rudander, SCB, tfn 08-506 948 15, helena.rudander@scb.se Statistiken har producerats av SCB, på uppdrag av Kemikalieinspektionen (KemI), som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1403-8978 Serie Miljövård MI 45 SM 0201. Utkom den 29 april 2002. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

Kemikalieinspektionen och SCB 2 Mi 45 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Jämförelse mellan olika statistikkällor 4 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier 5 Kemikalietillflöden i branscher 5 De största ämnena med avseende på kvantitet 5 De största ämnena med avseende på antal produkter 6 De vanligaste produktgrupperna 6 De vanligaste produktgrupperna som är klassificerade som miljöfarliga 7 Produkter fördelade över faroklasser 8 Vanliga ämnen i kemiska produkter 8 Omsättning av metallvaror, tidsserier 9 Tabeller 10 1. Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige 2001, ton 10 2. Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier 1997-2001, ton 12 3. Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet 1997-2001, ton 17 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 18 4. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1 2001 19 5. De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 2001 23 6. De 15 största produkttyperna m.a.p. kvantitet 2001 27 7. De 15 största produkttyperna m.a.p. antal 2001 27 8. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. kvantitet 2001 27 9. De 15 största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna m.a.p. antal 2001 27 10. De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. kvantitet 2001 28 11. De 15 största produkttyperna för produkter klassificerade som miljöfarliga m.a.p. antal 2001 28 12. Produkttyperna för konsumenttillgängliga produkter klassificerade som miljöfarliga 2001 28 13. De största hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyperna (m.a.p. kvantitet), fördelade över faroklass 2001 29 Diagram 30 1. De 10 största ämnena m.a.p. kvantitet, 1 000-tal ton 2001 30 2. De 10 största ämnena m.a.p. antal produkter, 1 000-tal ton 2001 30 3. Varor med kopparinnehåll, omsättning i ton 1996-2001 31

Kemikalieinspektionen och SCB 3 Mi 45 SM 0301 4. Varor med nickelinnehåll, omsättning i ton 1996-2001 31 5. Varor med blyinnehåll, omsättning i ton 1996-2001 32 6. Varor med zinkinnehåll, omsättning i ton 1996-2001 32 7. Varor med krominnehåll, omsättning i ton 1996-2001 33 8. Varor med kadmiuminnehåll, omsättning i ton 1996-2001 33 9. Kvicksilverlampor, omsättning i ton 1996-2001 34 Specialstudie CMR-ämnen i svenska produkter 35 Diagram 10. Antal ämnen med olika CMR-effekter 1998-2001 35 Tabell 14. Användning av ämnen med CMR-effekter i 1 000 ton, 1996-2001 36 Diagram 11. Övrig användning 1 av CMR-ämnen i kemiska produkter 37 Tabell 15. Kemiska produkter 1 som innehåller stora mängder CMRämnen, ton 37 De tio största CMR-ämnena i kemiska produkter år 2001 38 Fakta om statistiken 39 Detta omfattar statistiken 39 Definitioner och förklaringar 39 Så görs statistiken 40 Revideringar 40 Statistikens tillförlitlighet 40 Industristatistiken 40 Utrikeshandelsstatistiken 40 Kemikalieinspektonens produktregister 41 Bra att veta 41 In English 42 Summary 42 Turnover of metals in certain products 42 Products hazardous to the environment 42 Industrial gases have increased 42 Special study in 2003 - CMR substances in chemical products 42 Information and other notes on this report 42 List of tables 44 List of figures 44 List of terms 45

Kemikalieinspektionen och SCB 4 Mi 45 SM 0301 Statistiken med kommentarer Uppgifterna om produktion, import, export, förbrukning och lager har hämtats från Kemikalieinspektionens (KemI:s) produktregister (2001) samt från Statistiska centralbyråns industristatistik och utrikeshandelsstatistik (1997 2001). I tidigare utkomna rapporter i denna serie fanns även varustatistik, framtagen på uppdrag av Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB). Denna enkätstudie har upphört, vilket medför att den ej heller kommer att ingå i denna rapport i fortsättningen. Urvalet av miljö- och hälsofarliga kemikalier har gjorts efter diskussion med referensgruppen för utveckling av den officiella kemikaliestatistiken (med representanter från SCB, Arbetarskyddsstyrelsen, Naturvårdsverket och KemI). I tabellerna 6-13 är värdena avrundade till tre siffrors noggrannhet. Avrundningen gör det lättare att jämföra värden i resp. tabell. I några av tabellerna redovisas konsumenttillgänglig mängd och den mängd som utgörs av produkttyper som är både konsumenttillgängliga och hälsofarliga. Ellipserna nedan beskriver bildligt redovisade mängder (ellipserna är ej proportionella till verklig mängd). Konsumenttillgänglig Hälsofarlig Konsumenttillgänglig och hälsofarlig Statistik för tidigare år finns att hämta i årliga rapporter, serie Mi 45 SM, tidigare benämning Na 45 SM. Den rapport som gavs ut 2000 samt efterkommande rapporter finns även tillgängliga på Internet. Uppgifter från industri- och utrikeshandelsstatistiken kan även hämtas direkt från databas som finns tillgänglig på SCB:s hemsida, www.scb.se/databaser/makro/start.asp Jämförelse mellan olika statistikkällor I tabell 1 jämförs 2001 års uppgifter från SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik med uppgifter från KemI:s produktregister. Sammanställningen är gjord så att tillverkningsuppgifter (produktion) och import jämförs mellan KemI:s produktregister och SCB:s databaser. Tillverkad mängd redovisad per CAS-nummer avser summan av tillverkad råvara (som idealt återfinns under ämnets KN-nummer) och den mängd ämne som ingår i tillverkade kemiska produkter. Kommenterande text som förklarar vissa stora skillnader för några kemikalier ges vid sidan om gällande kemikalie. Tabell 1 kan också ses som en kvalitetsredovisning av de officiella statistikkällorna på kemikalieområdet. De olika källorna har skillnader i definitioner, redovisningssätt och täckning beträffande de olika register som tabellen baseras på, vilket avsevärt försvårar jämförelser av uppgifter.

Kemikalieinspektionen och SCB 5 Mi 45 SM 0301 Tillverkning och utrikeshandel, tidsserier Redovisning av tillverkning och utrikeshandel sker per varugrupp (ämne) 1997-2001 i tabell 2 och 3. Den svenska förbrukningen och lagerhållningen, dvs. tillförseln till landet, kan utläsas i tabellens rader betecknade p+i-e, produktion+import-export. Mönja och orangemönja hör till de ämnen som minskat dramatiskt. Under de fem redovisade åren 1997-2001har användningen (förbrukning och lagerhållning) minskat från 3 318 ton 1997 till 45 ton 2001. Ett annat ämne som minskat är tetrakloreten, från 1 473 ton till 324 ton år 2001. Orsaken till mindre omsättning är i dessa två fall främst minskad importmängd år för år. Det finns också ämnen som ökat när det gäller tillförsel och lager. Exempel på detta är olegerad nickel som ökat från 15 858 ton 1997 till 23 990 ton 2001. Det är importmängden som bidragit till denna ökning och 2002 fortsätter denna ökning med ytterligare 403 ton till 24 978 ton. I tabellerna har dock värden för 2002 ej tagits med då produktionsvärden från industristatistiken ej finns framtagna än och därmed ej kan ingå i den slutliga formeln på omsättning (produktion + import - export). Nickeloxidsinter är en annan vara som ökar, 5 102 ton till 6 115 ton under redovisad tidsperiod. Av tabell 3 framgår att användningen av gaserna syre, kväve och klor ökat kraftigt de senaste åren. Produktionen av syrgas har nästan fördubblats mellan åren 1997 och 2001. Kemikalietillflöden i branscher I tabell 4 och 5 redovisas användningen för de största ämnena (CAS-nr) fördelat på 19 branschgrupper. Tabell 4 innehåller de största ämnena m.a.p. kvantitet och tabell 5 m.a.p. antal produkter. En ungefärlig uppfattning om vilken mängd, med avseende på kvantitet resp. antal produkter, som används i Sverige erhålls genom att minska totalmängden med den mängd som går till exportinriktad verksamhet. Syftet med tabell 4 och 5 är att ge en uppfattning om hur stora mängder som hanterats inom resp. bransch. De totala mängderna av de största ämnena i tabell 4 och 5 finns även redovisade i diagram 1 resp. 2 uppdelade på konsumenttillgängliga och icke konsumenttillgängliga produkter. Kvantiteter som överlåts av tillverkaren eller importören till branschen handel kommer att distribueras vidare, vilket medför att för sådana produkter framgår inte slutanvändarnas branscher av produktregistrets uppgifter. De största ämnena med avseende på kvantitet Tabell 4 visar att råolja, dieselolja och bensin fortsätter att vara de största kemikalierna mängdmässigt. Råoljan har ökat årligen sedan 1999 till att omfatta 19,7 miljoner ton 2001. Dieseloljan har istället minskat sedan 1999 från 7,9 miljoner ton till 7,1 år 2001. Bensinen har både gått ner och upp vid jämförelse under den här treårsperioden. Nedgång skedde mellan 1999 och 2000 men har därefter ökat från 5,8 miljoner 2000 till 6,5 miljoner ton 2001. Råolja används främst som råvara för raffinering. Stora mängder dieselolja exporteras, 4,3 miljoner ton. Branscher som hanterar mycket dieselolja är handel, raffinaderier samt el-, gas och värmeverk. Bensin förekommer främst inom handel och exportinriktad verksamhet, 4,3 resp. 1,8 miljoner ton. Vatten är ett viktigt lösningsmedel och det enda stora ämne som finns i alla branscher.

Kemikalieinspektionen och SCB 6 Mi 45 SM 0301 De största ämnena med avseende på antal produkter Tabell 5 visar att de flesta av ämnena är spridda inom många olika branscher. Xylen och titandioxid förekommer i flest produkter (förutom vatten som finns i betydligt fler produkter än något av de andra ämnena i tabellen). Främst förekommer xylen i produkter inom handel, där antalet produkter är 1 523. Även titandioxid är vanligt inom handeln, 1 305 produkter. Båda ämnena är vanliga ingredienser i färg, en produktgrupp med ett stort antal produkter. Tablå 1 visar totala värden i tabell 4 och 5 för åren 1997-2001. Antalet produkter har ökat varje år i båda tabellerna. Kvantiteten har däremot minskat under åren ända fram till 2001 då en ökning skett. Av de totalt ca 75 000 ton som finns i Produktregistret omfattar de 20 största ämnena nästan 80 %. Tablå 1. Totala mängder av de största ämnena summerat över alla branscher, 1 000 ton 1997 1998 1999 2000 2001 Ökning åren 1997-2001 Tabell 4 Antal prod. 21 806 22 361 23 534 23 859 24 294 11 % Kvantitet 58 043 56 463 52 744 51 331 58 873 1 % Tabell 5 Antal prod. 51 374 53 675 53 708 55 900 55 950 9 % Kvantitet 3 259 3 404 3 198 2 950 3 217-1 % De vanligaste produktgrupperna Vanligaste totalt sett Tabell 6 och 7 visar de 15 största produkttyperna totalt sett m.a.p. kvantitet resp. antal produkter för år 2001. Vilka sorters kemiska produkter som tillhör de största är i det närmaste oförändrat genom åren. Det brukar vara produkterna längst ner på listan som kan variera lite över tiden. I tabell 6 är det samma produkttyper som var med 1999. Men 1999 och 2001 skiljer sig från år 2000 då ph-reglerande medel tillfälligt föll bort och ersattes med råvara för metallframställning. Kvantiteten för de 15 produkterna har den ökat vid jämförelse med 2000. År 2001 ligger värdena mellan 405 000 och 27 100 000 ton, vilket kan jämföras med intervallet år 2000 som var mellan 365 000 och 23 800 000 ton. Syntesråvaror och drivmedel är de två produkttyper som är störst. I diagrammet nedan framgår att syntesråvara har större mängd än drivmedel (undantag 1994). När det gäller omsättningen av dessa produkter följer de varandra under åren. Omsättning av syntesråvara resp. drivmedel 1994-2001 i 1 000-tal ton 1 000-tal ton 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01 År syntesråvara drivmedel

Kemikalieinspektionen och SCB 7 Mi 45 SM 0301 Tabell 7 visar de produkttyper som har flest antal av olika produkter. Under många år har det varit färger och lacker som toppat listan men år 2001 har de minskat till 4 631 produkter. Istället har smörjmedel hamnat högst upp med 5 050 produkter, vilket är en ökning med nästan 400 produkter jämfört med år 2000. När det gäller förändringar i listan över produkttyper finns det bara en skillnad, nämligen att tensider tillkommit medan fotokemikalier ej är med längre. Generellt har antalet produkter ökat. 2001 är intervallet för de 15 största produkttyperna mellan 900 och 5 050 produkter till skillnad från år 2000 som hade mellan 892 och 4 976 stycken. Vanligaste hälsofarliga och konsumenttillgängliga produktgrupperna Tabell 8 resp. 9 visar vilka typer av hälsofarliga produkter som det är vanligast att konsumenter använder, dvs. de som finns i stora mängder eller under många varumärken. Hälsofarlig, konsumenttillgänglig produkt innebär att produkten är klassad som hälsofarlig och att den finns att köpa i butik, men det behöver inte innebära att allt används av konsumenterna. Färger och lacker har legat mellan 24 000 och 27 000 ton åren 1994-1999 men för år 2000 är mängden betydligt mindre, 14 400 ton. Denna minskning fortsätter och mängden för år 2001 är 12 000 ton. Det finns produkttyper som ökat också. En som ökat rejält är isoleringsmaterial för värme och kyla. I årets tabell för 2001 är mängden 62 700 ton, vilket är en kraftig ökning från 237 ton år 2000 då den inte ens var med på listan över de 15 största hälsofarliga produkttyperna. Ökningen beror på att många mineralullsprodukter för isolering numera klassificeras som hälsofarliga. Spackel har ökat under två år nu, från 15 000 ton 1999 till 33 900 ton 2001. Kvantiteten av spackel låg på topp 1997 med 40 000 ton så det förekommer en del variationer på denna typ av produkter. Tvättmedel tillkom på listan över vanliga hälsofarliga och konsumenttillgängliga produkttyper 1999 och ligger kvar där även år 2000 och 2001. Orsaken till att tvättmedel tillkom på denna lista 1999 är omklassificering av denna produkttyp. Mängden klassificerade tvättmedel har dock minskat mellan åren 2000 och 2001, från 5 870 ton till 5 290. De vanligaste produktgrupperna som är klassificerade som miljöfarliga Tabellerna 10-12 visar de största produktgrupperna 2001 för de produkter som är klassificerade som miljöfarliga. Redovisning av dessa tre tabeller är nya fr.o.m. årets rapport. Eftersom miljöklassificering nu införs för alla kemiska produkter är avsikten med tabellerna att redovisa denna klassificerings användning och genomslag under kommande år. Med miljöfarlighetsklassificerade produkter menas sådana produkter som bedömts kunna vålla skada om de kommer ut i miljön. De ska vara märkta med faroklassen "Miljöfarlig". Exempel på andra faroklasser än miljöfarlig är giftig, brandfarlig etc. På vilket sätt de är miljöfarliga framgår av de riskfraser som ska ingå i märkningen av sådana produkter. Vanligast totalt sett Tabell 10 och 11 visar de största produktgrupperna med avseende på mängd resp. antal för miljöklassificerade produkter. Syntesråvaror är den typ av produkt som hamnar högst upp på listan i båda tabellerna. Denna grupp har en kvantitet på 73 000 ton, vilket är en betydligt större mängd än de andra som

Kemikalieinspektionen och SCB 8 Mi 45 SM 0301 ligger under 12 000 ton. Antalet produkter är 116, vilket också är högre jämfört med de andra som ligger på 80 st och lägre. Vanligaste konsumenttillgängliga produktgrupperna I tabell 12 redovisas de största miljöfarliga och konsumenttillgängliga produktgrupperna med avseende på antal produkter. En jämförelse med miljöklassificerade produkter totalt sett visar att det är relativt få av dem som är konsumenttillgängliga. Färger och lacker är antalsmässigt den största produktgruppen, 12 st. De tre följande grupperna är desinfektionsmedel, bilvårdsprodukter samt spädningsmedel för färger o.dyl. I dessa tre produkttyper är 8-11 produkter klassificerade som miljöfarliga. Produkter fördelade över faroklasser Tabell 13 visar de fyra största konsumenttillgängliga produkttyperna per faroklass för år 2001. Redovisningen omfattar fem faroklasser; giftig, frätande, irriterande, hälsoskadlig samt måttligt hälsoskadlig. Stora mängder drivmedel finns med i flera faroklasser. Den största delen av drivmedel är klassad som giftig. Mängden i denna klass har dock minskat mellan åren 1997 till 2000 men gör sedan en vändning 2001 och ökar till 4 730 tusen ton (diagrammet nedan). Detta drivmedel utgörs till största delen av bensin. Mängd drivmedel i olika faroklasser, 1 000 ton 1994-2001 1 000-tal ton 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-94 -95-96 -97-98 -99-00 -01 Giftig Hälsoskadliga* Irriterande * Notera: Klassen hälsoskadliga i diagrammet består både av de produkter som är klassade som hälsoskadliga och de som klassats som måttligt hälsoskadliga. Vanliga ämnen i kemiska produkter I diagram 1 visas mängden (medelvärde av minimum- och maximumvärde i de fall där data har intervall) av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på kvantitet. Staplarna är uppdelade så att konsumenttillgänglig resp. icke konsumenttillgänglig mängd kan urskiljas. Råolja är liksom tidigare år det ämne som används i störst omfattning, 19,7 miljoner ton, där ingen del av mängden är konsumenttillgänglig. Ämnet med störst konumenttillgänglig mängd är bensin. I diagram 2 visas mängden av de 10 största ämnena (CAS-nr) med avseende på antal produkter. Staplarna visar kvantitet och är sorterade efter antal produkter. 5-Klor-2-metyl-3(2H)-isotiazolon ingår som konserveringsmedel i ett stort antal produkter men har liten mängd, 43 ton, vilket gör att den ej syns i diagrammet. Vatten är det enda ämne som både har stor kvantitet och finns i ett stort antal produkter, vilket gör att det finns med i både diagram 2 och 3.

Kemikalieinspektionen och SCB 9 Mi 45 SM 0301 Värden för den konsumenttillgängliga kvantiteten i staplarna kan vara överskattade (se förklaring under rubriken Fakta om statistiken). Ämnena i dessa diagram återfinns även uppdelade branschvis i tabell 4 och 5. Omsättning av metallvaror, tidsserier I diagram 3-9 redovisas mängd av varor som innehåller metallerna koppar, nickel, bly, zink, krom, kadmium, resp. kvicksilver. Diagrammen redovisas i ordning efter hur stor omsättningen för resp. metallvara är. Med omsättning i det här fallet menas förbrukning och lager, dvs. produktion + importerad mängd exporterad mängd. Koppar- och nickelvaror (KN-nr 74 resp. 75) följer varandra ganska väl när man tittar på kurvornas utveckling 1996-2001. Båda har en tillfällig nedgång i omsättning år 1999 och för övrigt ganska små variationer. Omsättningens storlek är dock betydligt högre för kopparvarorna, mellan 300 000 och 380 000 ton, jämfört med intervallet på 40 000 och 50 000 ton för nickelvaror. Förekomsten av blyprodukter (KN-nr 78) minskar kontinuerligt under tidsperioden 1996-2001, från ca 53 300 ton till ca 23 000 ton. Zinkvaror (KN-nr 79) har också minskat under ett par av åren. Mellan 1998-2000 var minskningen nästan 21 000 ton till det nya värdet 24 450 ton. Dock skedde en uppgång med lite drygt 8 000 ton mellan 2000 och 2001. Krom- och kadmiumprodukter, har båda en topp i kurvorna år 1999 (till skillnad från koppar och nickel som då hade en tillfällig sänka). Kromprodukter (KN-nr 81 12 20) har en stigande trend. År 1996 var omsättningen 462 ton, vilket sedan stigit till drygt 1 100 ton 2001. Toppen på kurvan 1999 visar ca 1 440 ton. Kadmium ökar från 260 ton till 364 ton åren 1996-1999. Därefter sker en rejäl minskning till 25 ton 2000, vilket sedan ökar till 65 ton året därpå. Varken export eller produktion förekommer av varor med kadmium, med undantag för 1999 då det producerades 80 ton. Förekomst av kvicksilver i varor är inte vanligt. För kvicksilverlampor (KN-nr 8539 32 10) finns dock redovisade kvantiteter. 1996 var omsättningen 90 ton, en ökning skedde1998 till 98 ton. Åren 1999 fram till 2001 har det skett en ständig minskning ner till 51 ton. Kvicksilverlampor är huvudsakligen en importvara.

Kemikalieinspektionen och SCB 10 Mi 45 SM 0301 Tabeller Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker att anges Data not available or too uncertain 0 0,0 Uppgift mindre än 0,5 Uppgift mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05 m.a.p. Med avseende på In terms of 1. Tillverkning, import och export av vissa kemikalier i Sverige 2001, ton 1. Production, imports and exports of certain chemicals in Sweden 2001, tonnes Tillverkning Import Export Anmärkning Metanol KN-nr, SCB 2905 11 00 151 707 76 KN-nr, PR 2905 11 5 162 051 CAS-nr*, PR 67-56-1 1 709 160 226 Den tillverkning som anges enligt KemI:s produktregister (PR) under 2905 11 borde ligga under preparatnr, då den avser tillverkning av metanolhaltiga produkter, inte själva metanolen. Diklormetan KN-nr, SCB 2903 12 00 365 73 KN-nr, PR 2903 12 773 CAS-nr*, PR 75-09-2 447 Tetrakloreten KN-nr, SCB 2903 23 00 429 105 KN-nr, PR 2903 23 3 324 CAS-nr*, PR 127-18-4 340 Tetraklormetan KN-nr, SCB 2903 14 00 2 2 KN-nr, PR 2903 14 2 CAS-nr*, PR 56-23-5 67 2 1,1,1-trikloretan KN-nr, SCB 29 03 19 10 0 0 KN-nr, PR 29 03 19 1 345 4 CAS-nr*, PR 71-55-6 I KemI:s produktregister (PR) är alla ämnen under 2903 19 ihopslagna, vilket medför att värden för 1,1,1- trikloretan är ihopslaget med klorderivat av acykliska kolväten, mättade. Trikloreten KN-nr, SCB 2903 22 00 346 22 KN-nr, PR 2903 22 279 CAS-nr*, PR 79-01-6 2 298 Dibutylftalater KN-nr, SCB 2917 31 00 32 29 KN-nr, PR 2917 31 60 Dibutylftalater DBP CAS-nr*, PR 84-74-2 32 162 Dioktylftalater KN-nr, SCB 2917 32 00 55 345 1 582.. KN-nr, PR 2917 32.. 848 Dietylhexylftalat DEHP KN-nr, SCB 2917 32 00 CAS-nr*, PR 117-81-7.. 1 121 Di-n-oktylftalat DNOP KN-nr, SCB 2917 32 00 CAS-nr*, PR 117-84-0 21

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 11 Mi 45 SM 0301 Tabell 1, forts. 1 Tillverkning Import Export Anmärkning Didecylftalater och dinonylftalater KN-nr, SCB 2917 33 00 7 641 30 KN-nr, PR 2917 33 12 288 Di-iso-decylftalat DIDP KN-nr, SCB 2917 33 00 CAS-nr*, PR 26761-40-0 358 5 514 Di-iso-nonylftalat DINP KN-nr, SCB 2917 33 00 CAS-nr*, PR 28553-12-0 8 036 Andra estrar av ftalsyra KN-nr, SCB 2917 34 00 6 775 1 241 KN-nr, PR 2917 34 2 637 Dimetylftalat DMP CAS-nr*, PR 131-11-3 680 639 CFC-11 KN-nr, SCB 2903 41 00 0 0 KN-nr, PR 2903 41 CAS-nr*, PR 75-69-4 0 CFC-12 KN-nr, SCB 2903 42 00 368 0 KN-nr, PR 2903 42 CAS-nr*, PR 75-71-8 0 CFC-113 KN-nr, SCB 2903 43 00 13 6 KN-nr, PR 2903 43 5 CAS-nr*, PR 76-13-1 5 CFC-114 och CFC-115 KN-nr, SCB 2903 44 00 KN-nr, PR 2903 44 CAS-nr*, PR 76-14-2 CAS-nr*, PR 76-15-3 0 HCFC-22 CAS-nr*, PR 75-45-6 1 100 HCFC-141 b CAS-nr*, PR 1717-00-6 0 HCFC-142 b CAS-nr*, PR 75-68-3 0 Kreosotoljor KN-nr, SCB 2707 91 00 3 908 5 KN-nr, PR 2707 91 4 895 CAS-nr*, PR 8001-58-9 4 895 Nonjonaktiva produkter KN-nr, SCB 3402 13 00 33 088 9 228 25 226 KN-nr, PR 3402 13 26 532 6 664 Oktylfenol, nonylfenol och deras isomerer; salter av dessa föreningar KN-nr, SCB 2907 13 00 2 107 5 KN-nr, PR 2907 13.. * Notera: CAS-nr* total omsättning av rent ämne definierat genom sitt CAS-nr i Produktregistret. Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik samt KemI:s produktregister 01

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 12 Mi 45 SM 0301 2. Tillverkning och utrikeshandel av vissa miljö- och hälsofarliga kemikalier 1997-2001, ton 2. Production, imports and exports of certain chemicals hazardous to the environment and health 1997-2001, tonnes Ämne/varugrupp KN-nr 1997 1998 1999 2000 2001 1,2- dikloretan 2903 15 00 produktion 166 399 153 344 156 824 158 594 166 813 import 1 0 0 1 4 export 156 276 143 878 151 212 140 241 163 769 p + i e 10 124 9 466 5 612 18 354 3 048 Diklormetan 2903 12 00 produktion import 586 565 421 173 365 export 113 72 72 18 73 p + i e 473 493 349 155 292 Tetrakloreten 2903 23 00 produktion import 2 150 1 682 1 688 873 429 export 677 806 770 99 105 p + i e 1 473 876 918 774 324 Tetraklormetan 2903 14 00 produktion import 2 2 2 2 2 export 2 5 3 5 2 p + i e 0-3 -1-3 0 1,1,1-trikloretan 2903 19 10 produktion import 0 0 0 0 0 export 0 0 0 0 0 p + i e 0 0 0 0 0 Trikloreten 2903 22 00 produktion import 95 197 193 147 346 export 50 1 8 18 22 p + i e 45 196 185 129 324 Ftalsyreanhydrid 2917 35 00 produktion 29 564 52 298 30 347 import 2 784 2 429 1 829 2 406 1 281 export.. 7 535 7 314.... p + i e.. -5 106 24 079.... Dibutylortoftalater 2917 31 00 produktion import 119 98 105 63 32 export 51 45 28 33 29 p + i e 68 53 77 30 3 Dioktylortoftalater 2917 32 00 produktion 61 219 64 899 55 345 import 6 483 5 022 4 122 3 584 1 582 export.. 40 177 8 880.... p + i e.. -35 155 56 461.... Dinonylortoftalater, 2917 33 00 produktion didecylortoftalater import 186 82 115 333 7 641 export.. 175 25 0 30 p + i e.. -93 90 333 7 611 Andra estrar av 2917 34 00 produktion Ortoftalsyra import 9 648 8 901 7 919 7 802 6 775 export 1 237 720 1 328 1 277 1 241 p + i e 8 411 8 181 6 591 6 525 5 534 Tereftalsyra och 2917 36 00 produktion andra syror import 35 18 12 0 0 av tereftalsyra export 0 0 0 6 0 p + i e 35 18 12-6 0 Dimetyltereftalat 2917 37 00 produktion import 23 221 160 0 1 export 0 0 0 0 0 p + i e 23 221 160 0 1 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 13 Mi 45 SM 0301 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1997 1998 1999 2000 2001 Andra aromatiska 2917 39 10- produktion 414 176 196 316 374 polykarboxylsyror 2917 39 90 import 992 800 793 1 213 1 429 samt deras derivat export 475 177 188 367 415 p + i e 931 799 801 1 162 1 388 Stenkolstjära m.m. 2706 00 00 produktion 54 545 47 876 44 753 53 294 47 901 import 43 26 0 2 4 026 export 51 459 44 223 36 023 53 127 47 977 p + i e 3 129 3 679 8 730 169 3 950 Kreosotoljor 2707 91 00 produktion import 2 658 1 378 3 666 3 928 3 908 export 216 61 113 181 5 p + i e 2 442 1 317 3 553 3 747 3 903 Vissa nonjonaktiva 3402 13 00 produktion 33 509 28 934 29 693 35 037 33 088 produkter, ytaktiva, import 8 105 7 494 8 598 8 433 9 228 organiska export 24 943 16 870 23 306 24 679 25 226 p + i e 16 671 19 558 14 985 18 791 17 090 Oktylfenol, nonylfenol 2907 13 00 produktion 9 501 5 932 4 876 och deras isomerer; import 85 63 23 3 571 2 107 salter av dessa föreningar export 2 994 1 666 2 152 16 5 p + i e 6 592 4 329 2 747 3 555 2 102 Arsenik 2804 80 00 produktion import 13 15 20 20 17 export 1 0 7 0 0 p + i e 12 15 13 20 17 Blykarbonater 2836 70 00 produktion import 2 1 0 0 0 export 0 1 0 0 0 p + i e 2 0 0 0 0 Blykromat och 2841 20 00 produktion zinkkromat import 7 4 15 2 52 export 0 0 16 3 70 p + i e 7 4-1 -1-18 Blymalm 2607 00 00 produktion 1 653 890 1 678 712 1 458 626 1 307 480 1 203 716 import 0 0 994 0 0 export 88 046 107 524 121 906 124 798 88 122 p + i e 1 565 844 1 571 188 1 337 714 1 182 682 1 115 594 Bly(II)oxid, 2824 10 00 produktion (massikot, import 815 795 206 233 539 blyglete) export 0 1 0 0 0 p + i e 815 794 206 233 539 Mönja och 2824 20 00 produktion orangemönja import 3 390 3 578 2 120 620 72 export 72 1 8 6 27 p + i e 3 318 3 577 2 112 614 45 Andra blyoxider 2824 90 00 produktion.. 1 504 891 import 0 7 35 14 15 export 327 37 17 4 3 p + i e.. 1 474 909 10 12 Behållare med 7806 00 10 produktion blyavskärmning import 1 48 0 9 1 export 2 1 0 0 1 p + i e -1 47 0 9 0 Bly övrigt 7806 00 90 produktion 0 import 247 387 258 391 391 export 16 31 40 57 191 p + i e 231 356 218 334 200 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 14 Mi 45 SM 0301 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1997 1998 1999 2000 2001 Kadmiumsulfid 2830 30 00 produktion import 2 1 0 0 0 export 5 0 0 0 0 p + i e -3 1 0 0 0 Kadmiumpigment 3206 30 00 produktion och preparat import 3 5 7 16 9 export 6 6 7 12 9 p + i e -3-1 0 4 0 Kopparanoder 7402 00 00 produktion 0 0 0 0 import 1 428 9 150 8 356 56 30 export 0 0 1 1 3 593 p + i e 1 428 9 150 8 355 55-3 563 Fosfider 2848 00 00 produktion exkl. järnfosfider import 1 0 0 1 16 export 0 0 0 7 0 p + i e 1 0 0-6 16 Koppar för legeringar 7405 00 00 produktion (exkl. kopparfosfid import 300 329 625 330 241 >15 viktprocent fosfor) export 34 41 15 29 351 p + i e 266 288 610 301-110 Kopparmalm 2603 00 00 produktion 317 921 270 720 262 842 282 575 268 195 import 69 411 53 405 66 321 151 394 314 499 export 66 852 14 670 29 124 40 071 14 831 p + i e 320 480 309 455 300 039 393 898 567 863 Kopparoxider och 2825 50 00 produktion kopparhydroxider import 1 650 1 425 1 734 1 982 1 651 export 2 19 4 26 4 p + i e 1 648 1 406 1 730 1 956 1 647 Kopparskärsten 7401 10 00 produktion import 0 0 0 0 2 export 6 108 7 501 4 3 853 195 p + i e -6 108-7 501-4 -3 853-193 Cementkoppar 7401 20 00 produktion import 0 0 0 19 0 export 0 0 0 0 0 p + i e 0 0 0 19 0 Kopparsulfat 2833 25 00 produktion import 1 190 1 304 1 379 1 430 675 export 10 3 3 67 92 p + i e 1 180 1 301 1 376 1 363 583 Kopparklorid m.m. 2827 41 00 produktion import 10 0 0 10 8 export 0 0 0 0 0 p + i e 10 0 0 10 8 Kromater, dikromater; 2841 50 00 produktion peroxokromater import 268 261 290 398 455 (övr.utom bly-, kalium-, export 23 7 5 3 4 zink- o natriumkromat) p + i e 245 254 285 395 451 Krom och varor 8112 20 10- produktion 10 5 därav 8112 20 90 import 628 628 1 459 887 1 283 export 4 2 24 19 170 p + i e 634 631 1 435 868 1 113 Krommalm 2610 00 00 produktion import.......... export 17 14 2 1 3 481 p + i e.......... Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 15 Mi 45 SM 0301 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1997 1998 1999 2000 2001 Kromsulfater 2833 23 00 produktion import 9 21 11 31 30 export 0 0 0 29 2 p + i e 9 21 11 2 28 Kromtrioxid 2819 10 00 produktion (kromsyra) import 189 180 186 199 171 export 9 5 10 20 20 p + i e 180 175 176 179 151 Kromoxider och 2819 90 00 produktion kromhydroxider import 189 145 82 196 761 export 5 2 0 8 6 p + i e 184 143 82 188 755 Krompigment och 3206 20 00 produktion 131 68 97 77 krompreparat import 153 176 184 161 117 export 30 36 26 61 62 p + i e 123 271 226 197 132 Kvicksilver 2805 40 10- produktion 2805 40 90 import 39 18 17 1 3 export 0 2 1 0 0 p + i e 39 16 16 1 3 Nickel olegerad 7502 10 00 produktion import 15 903 20 036 21 668 28 606 24 575 export 45 70 297 1 033 585 p + i e 15 858 19 966 21 371 27 573 23 990 Nickellegeringar 7502 20 00 produktion 23 27 1 import 760 1 545 1 185 708 921 export 55 31 4 2 24 p + i e 705 1 514 1 181 706 897 Nickel-, barium-, 2834 29 10 produktion berylium-, kadmium- import 65 128 0 0 0 och koboltnitrat export 0 0 0 0 0 p + i e 65 128 0 0 0 Nickelklorid 2827 35 00 produktion import 17 20 24 25 18 export 2 6 6 6 4 p + i e 15 14 18 19 14 Nickelmalm 2604 00 00 produktion import 0 0 116 0 0 export 42 0 0 0 0 p + i e -42 0 116 0 0 Nickeloxider och 2825 40 00 produktion nickelhydroxider import 75 38 13 1 21 export 29 182 130 145 125 p + i e 46-144 -117-144 -104 Nickeloxidsinter 7501 20 00 produktion import 5 102 6 288 5 699 5 747 6 115 export 0 0 0 0 0 p + i e 5 102 6 288 5 699 5 747 6 115 Nickelskärsten 7501 10 00 produktion import 0 0 0 8 6 export 2 0 0 0 0 p + i e -2 0 0 8 6 Nickelsulfat 2833 24 00 produktion 1 913 2 092 1 663 1 411 2 170 import 51 56 65 59 90 export 1 908 1 992 1 670 1 417 2 185 p + i e 56 156 58 53 75 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 16 Mi 45 SM 0301 Tabell 2, forts. Ämne/varugrupp KN-nr 1997 1998 1999 2000 2001 Zinkmalm 2608 00 00 produktion 553 613 617 274 851 629 949 234 704 087 import 0 0 0 0 0 export 316 328 294 170 319 138 334 473 261 095 p + i e 237 285 323 104 532 491 614 761 442 992 Zinkoxid, 2817 00 00 produktion 7 zinkperoxid import 2 846 3 285 2 867 2 383 2 809 export 344 1 998 1 338 1 889 2 728 p + i e 2 502 1 287 1 529 494 81 Zinkklorid 2827 36 00 produktion import 101 158 93 87 37 export 4 8 2 2 10 p + i e 97 150 91 85 27 Zinksulfid 2830 20 00 produktion import 4 8 5 23 15 export 0 1 1 0 0 p + i e 4 7 4 23 15 Zinksulfat 2833 26 00 produktion import 548 643 774 1 082 756 export 24 112 15 23 6 p + i e 524 531 759 1 059 750 Litopon och andra pre- 3206 42 00 produktion parat och pigment på import 71 88 143 54 119 basis av zinksulfid export 0 2 1 0 0 p + i e 71 86 142 54 119 Zinkstoft 7903 10 00 produktion import 3 390 2 932 2 805 2 398 3 100 export 1 484 1 227 1 198 667 1 442 p + i e 1 906 1 705 1 607 1 731 1 658 Andra slag av zink, 7903 90 00 produktion som pulver och fjäll import 106 8 29 41 68 export 7 0 55 38 59 p + i e 99 8-26 3 9 Stång, profiler och 7904 00 00 produktion tråd av zink import 134 150 160 198 73 export 46 41 69 25 37 p + i e 88 109 91 173 36 Plåt, band och 7905 00 00 produktion folier av zink import 585 556 1 099 1 678 2 038 export 118 501 49 54 14 p + i e 467 55 1 050 1 624 2 024 Rör och rördelar 7906 00 00 produktion av zink import 20 56 19 46 121 export 38 5 7 8 17 p + i e -18 51 12 38 104 Andra varor 7907 00 00 produktion 1 186 961 2 325 2 650 2 251 av zink import 651 1 041 1 199 652 798 export 598 722 545 676 675 p + i e 1 239 1 280 2 979 2 626 2 374 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 17 Mi 45 SM 0301 3. Tillverkning och utrikeshandel av stora kemikalier m.a.p. kvantitet 1997-2001, ton 3. Production, imports and exports of major chemicals in terms of quantity 1997-2001, tonnes Ämne/varugrupp KN-nr 1997 1998 1999 2000 2001 Syre 2804 40 00 produktion 473 360 648 576 704 405 799 370 858 051 import 3 146 3 290 3 248 5 331 2 553 export 291 1 678 3 250 4 862 4 167 p+i-e 476 215 650 188 704 403 799 839 856 437 Eten 2901 21 10 produktion 228 835 333 092 525 050 2901 21 90 import 182 749 106 768 404 236 225 315 63 270 export.. 6 292 1 500 6 794 11 481 p+i-e.. 100 476 631 571 551 613 576 839 Kväve 2804 30 00 produktion 313 333 407 503 454 506 466 263 507 022 import 410 1 990 2 910 2 488 1 816 export 306 2 011 3 043 3 853 3 412 p+i-e 313 437 407 482 454 373 464 898 505 426 Svaveldioxid 2811 23 00 produktion 126 167 107 647 111 577 108 581 86 640 import 1 0 0 0 20 export 54 730 41 976 33 407 42 931 31 235 p+i-e 71 438 65 671 78 170 65 650 55 425 Klor 2801 10 00 produktion 207 282 240 730 238 926 251 201 262 937 import 912 3 852 3 141 2 974 3 610 export 24 228 22 157 20 450 23 560 15 434 p+i-e 183 966 222 425 221 617 230 615 251 113 Saltsyra och 2806 10 00 produktion 283 808 247 573 237 852 275 224 265 066 Väteklorid import 2 180 2 324 12 646 10 756 3 639 export 27 655 17 560 16 167 21 256 21 204 p+i-e 258 333 232 337 234 331 264 724 247 501 Källa: SCB:s industristatistik och utrikeshandelsstatistik

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 18 Mi 45 SM 0301 Gruppindelning av branscher i tabell 4 och 5 SNI-kod Bransch SNI-kod Bransch Jord-och skogsbruk, fiske: Verkstads- och annan tillverkningsindustri: 01 Jordbruk 28 Metallvaruindustri 02 Skogsbruk 28.5 Metallbeläggning och överdragning 05 Fiskare, fiskodlare 29 Maskinindustri 30 Dator- och kontormaskinindustri Livsmedels-, textilindustri, garveri m.m.: 31 Elektroindustri 15 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 32 Teleproduktindustri 16 Tobaksindustri 33 Instrumentindustri, tandteknikerlaboratorium 17 Textilindustri 37 Återvinningsindustri 18 Beklädnads- och pälsindustri 34-35 Transportmedelsindustri 19 Garveri, läderindustri 20 Trä(varu)industri 40-41 El-, gas-, värme- och vattenverk 36 Möbelindustri Byggnadsindustri, bostäder och fastighet: Massa-, pappers och grafisk industri: 45 Byggverksamhet 21 Massa- och pappers(varu)industri 70-74 Fastighets- och uthyrningstjänster, företagstjänster 22 Förlag, grafisk och annan reproduktionsindustri Handel: 23 Stenkolsproduktindustri, raffinering av råolja 50 Handel med och serviceverkstäder för motorfordon 50.2 Bilserviceverkstäder Oorganisk baskemikalieindustri: 50.3 Bilreservdels- och tillbehörshandel 24.11 Industrigasindustri 50.5 Bensinstationer 24.13 Baskemikalieindustri (oorganisk) 51 Parti- och agenturhandel utom med motorfordon 24.15 Gödselmedels- och kväveproduktindustri 51.12 Agenturhandel (bränsle, malm, metaller, ind.kemikalier) 51.44 Partihandel (glas, porslin, tapeter, rengöringsmedel) Organisk baskemikalieindustri: 51.46 Partihandel (medicinsk utrustning, apoteksvaror) 24.12 Färgämnesindustri 51.55 Partihandel (kemiska produkter) 24.14 Baskemikalieindustri (organisk) 52 Detaljhandel (övrig) 24.16 Basplastindustri 52.31 Apotek 24.17 Syntetiskt basgummiindustri 52.462 Färghandel 24.41 Farmaceutisk basproduktindustri 52.482 Fotoaffärer 52.484 Guldsmedsaffärer Övrig kemisk industri: 52.495 Tapet- och golvbeläggningshandel 24.20 Bekämpningsmedelsindustri 52.496 Båt- och biltillbehörshandel 24.30 Färgindustri 52.6 Detaljhandel, ej i butik 24.42 Läkemedelsindustri 52.7 Reparationsverkstäder för hushålls- o peronsliga artiklar 24.5 Industri för rengöringsmedel och toalettartiklar 24.51 Tvättmedelsindustri 60-64 Transport, magasinering och kommunikation: 24.52 Parfym- och toalettartikelindustri 24.6 Övrig kemisk industri Service m.m.: 24.61 Sprängämnesindustri 55 Hotell- och restaurangverksamhet 24.62 Limindustri 73 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner 24.63 Eteriska oljor 74.3 Provnings- och analysföretag 24.64 Fotokemikalieindustri 74.7 Städ- och saneringsföretag, skorstensfejare 24.70 Konstfiberindustri 74.814 Fotolaboratorier 25.1 Gummivaruindustri 80 Utbildningsväsendet 25.2 Plastvaruindustri 85 Hälso- och sjukvård, veterinärkliniker 90-93 Renings- och avfallsanläggningar, tvätterier Glas- och keramisk industri: 26.1 Glas- och keramisk industri 26.2 Keramisk industri 75 Offentl. Förvaltning o försvar; obligatorisk socialförsäkring 26.3 Keramiska golv- och väggplattor S Allmän eller ej specificerad användning Gruvor och mineralutvinningsindustri: 10-14 Gruvor och mineralutvinningsindustri EXP Exportinriktad verksamhet 26.4 Murtegel- och takpanneindustri 26.5 Cement-, kalk- och gipsindustri 26.6 Betong-, cement- och gipsvaruindustri 26.7 Stenvaruindustri 26.8 Slipmedels-, stenulls- och glasullsindustri 27 Stål- och metallverk Not: Grupperna som redovisas i tabell 4 och 5 är understrukna, och de branscher som ingår listas därunder. I vissa grupper ingår endast en bransch, som t.ex. Stenkolsindustri, raffinering av råolja (SNI 23) och Stål- och metallverk (SNI 27). SNI= Standard för svensk näringsgrensindelning

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 19 Mi 45 SM 0301 4. De 20 största kemikalierna m.a.p. kvantitet, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 1 2001 4. The 20 most common chemicals in terms of quantity, by industry, number of products and turnover in tonnes, 2001 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmedel, textil m.m. Massa & papper Raffinering Oorganisk av olja baskem.ind. 8002-05-9 Råolja antal 22 0 0 0 3 0 kvant 19 688 090 0 0 0 19 688 070 0 68334-30-5 Dieselolja antal 118 2 1 7 2 0 kvant 7 086 864 20 909 2 9 749 251 0 86290-81-5 Bensin antal 87 0 0 0 2 0 kvant 6 554 426 0 0 0 450 845 0 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 17 0 0 0 0 0 atmosfäriskt torn kvant 4 051 161 0 0 0 0 0 7727-37-9 Kväve antal 26 4 2 0 0 1 kvant 2 972 945 2.. 0 0 0 65997-15-1 Portlandcement antal 408 3 0 1 0 0 kvant 2 625 892 3 0 3 0 0 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 913 10 25 84 14 0 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 455 368 68 030 177 409 222 0 7732-18-5 Vatten antal 21 218 425 2 800 2 371 94 79 kvant 2 103 746 33 925 74 563 596 542 362 244 364 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 7 0 0 0 0 0 termiskt krackade kvant 1 322 976 0 0 0 0 0 124-38-9 Koldioxid antal 127 1 6 2 0 1 kvant 1 194 295 0 54 369 88 0 0 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 4 0 0 0 0 0 kvant 1 073 240 0 0 0 0 0 7782-44-7 Syre antal 14 0 0 3 0 1 kvant 1 018 095 0 0.. 0 0 8052-42-4 Asfalt antal 260 1 1 4 0 0 kvant 942 134 0 0 1 184 0 0 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 0 0 0 0 1 kvant 933 833 0 0 0 0 1 68915-96-8 Destillat (petroleum), antal 19 0 0 0 1 0 straight-run, kp.557-880 F kvant 839 078 0 0 0 11 719 0 74-98-6 Propan antal 767 16 21 23 1 0 kvant 825 659 4 1 22 125 0 0 8008-20-6 Fotogen antal 103 1 2 1 5 0 kvant 824 852 0 0 1 345 0 64742-46-7 Medeltunga vätebehandlade antal 154 0 4 24 0 0 petroleumdestillat kvant 808 351 0 353 209 0 0 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 15 0 1 3 1 0 kvant 797 775 0 475 17 927 0 0 74-82-8 Metan antal 9 0 0 0 0 1 kvant 754 368 0 0 0 0 1 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 01

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 20 Mi 45 SM 0301 Tabell 4, forts. (del 2 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Organisk baskemikalieindustri Övrig kemisk industri Glas- & keramisk industri Gruvor & mineralutvinning Stål- & metallverk 8002-05-9 Råolja antal 22 1 0 0 0 1 kvant 19 688 0 0 0 0 0 090 68334-30-5 Dieselolja antal 118 0 0 0 8 7 kvant 7 086 864 0 0 0 94 36 86290-81-5 Bensin antal 87 0 0 0 1 0 kvant 6 554 426 0 0 0 0 0 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 17 0 0 0 0 0 atmosfäriskt torn kvant 4 051 161 0 0 0 0 0 7727-37-9 Kväve antal 26 1 1 0 1 7 kvant 2 972 945.. 0 0 0 2 667 515 65997-15-1 Portlandcement antal 408 0 1 28 36 3 kvant 2 625 892 0 4 1 366 1 295 588 23 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 913 8 53 1 16 10 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 455 368 2 359 3 025 0 50 21 7732-18-5 Vatten antal 21 218 359 2 954 71 305 169 kvant 2 103 746 122 517 153 543 4 827 16 516 145 841 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 7 0 0 0 0 0 termiskt krackade kvant 1 322 976 0 0 0 0 0 124-38-9 Koldioxid antal 127 2 4 0 1 3 kvant 1 194 295 0 0 0 0 1 110 031 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 4 0 2 0 0 0 kvant 1 073 240 0 29 0 0 0 7782-44-7 Syre antal 14 1 1 0 0 2 kvant 1 018 095.. 0 0 0.. 8052-42-4 Asfalt antal 260 0 6 1 3 4 kvant 942 134 0 1 015 0 101 131 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 0 1 0 0 2 kvant 933 833 0 5 0 0 932 521 68915-96-8 Destillat (petroleum), antal 19 0 0 0 0 0 straight-run, kp.557-880 F kvant 839 078 0 0 0 0 0 74-98-6 Propan antal 767 2 9 1 1 6 kvant 825 659 74 101 1 0 5 22 124 8008-20-6 Fotogen antal 103 0 11 0 1 1 kvant 824 852 0 61 0 12 0 64742-46-7 Medeltunga vätebehandlade antal 154 0 14 0 1 0 petroleumdestillat kvant 808 351 0 53 0 0 0 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 15 0 0 0 0 1 kvant 797 775 0 0 0 0 18 74-82-8 Metan antal 9 2 1 0 0 2 kvant 754 368 275 207 0 0.. 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 01

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 21 Mi 45 SM 0301 Tabell 4, forts. (del 3 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 El, gas, vatt. & värmev. Handel Verkstadsindustri Byggnadsindustri Transportföretag 8002-05-9 Råolja antal 22 2 0 1 14 0 kvant 19 688 0 0 0 20 0 090 68334-30-5 Dieselolja antal 118 5 25 10 18 10 kvant 7 086 864 20 748 145 281 715 912 478 25 633 86290-81-5 Bensin antal 87 13 0 0 53 6 kvant 6 554 426 15 018 0 0 4 274 116 3 229 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 17 0 3 0 10 3 atmosfäriskt torn kvant 4 051 161 0.. 0.... 7727-37-9 Kväve antal 26 3 2 2 4 1 kvant 2 972 945 27 2 557 129 90 019 17 65997-15-1 Portlandcement antal 408 2 0 324 52 0 kvant 2 625 892 2 0 38 777 2 455 0 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 913 132 1 94 477 55 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 455 368 554 2 7 392 1 877 913 441 970 7732-18-5 Vatten antal 21 218 2 828 206 1 457 4 564 272 kvant 2 103 746 24 274 94 211 43 462 90 565 9 166 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 7 0 1 0 1 3 termiskt krackade kvant 1 322 976 0.. 0.... 124-38-9 Koldioxid antal 127 53 6 4 77 4 kvant 1 194 295 417 12 804 211 9 715 1 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 4 0 0 0 2 0 kvant 1 073 240 0 0 0 973 375 0 7782-44-7 Syre antal 14 8 0 1 2 0 kvant 1 018 095 2 0 226 173 866 0 8052-42-4 Asfalt antal 260 22 1 154 38 4 kvant 942 134 65 0 572 655 142 1 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 3 0 0 0 0 kvant 933 833 0 0 0 0 0 68915-96-8 Destillat (petroleum), antal 19 0 5 0 10 2 straight-run, kp.557-880 F kvant 839 078 0.. 0 134 989 527 74-98-6 Propan antal 767 72 4 95 515 4 kvant 825 659 3 36 087 26 002 59 187 0 8008-20-6 Fotogen antal 103 26 0 7 58 7 kvant 824 852 264 942 0 0 46 554 036 64742-46-7 Medeltunga vätebehandlade antal 154 42 1 5 55 16 petroleumdestillat kvant 808 351 307 2 184 801 211 67 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 15 0 7 0 0 2 kvant 797 775 0 138 177 0 0 101 074 74-82-8 Metan antal 9 0 2 0 2 0 kvant 754 368 0.. 0 34 0 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 01

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 22 Mi 45 SM 0301 Tabell 4, forts. (del 4 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Service m.m. Myndigheter Ej specificer. Användning Exp.inriktad verksamhet 8002-05-9 Råolja antal 22 0 0 0 2 kvant 19 688 090 0 0 0 0 68334-30-5 Dieselolja antal 118 0 0 0 71 kvant 7 086 864 0 0 0 4 348 571 86290-81-5 Bensin antal 87 1 0 4 34 kvant 6 554 426 1 0 24 1 811 194 64741-45-3 Återstoder (petroleum), antal 17 0 0 0 7 atmosfäriskt torn kvant 4 051 161 0 0 0.. 7727-37-9 Kväve antal 26 2 0 1 2 kvant 2 972 945 1 740 0 0 0 65997-15-1 Portlandcement antal 408 0 0 1 74 kvant 2 625 892 0 0 1 1 287 668 64742-47-8 Tung avaromatiserad antal 913 39 1 20 224 lacknafta, diesel MK1 kvant 2 455 368 14 0 8 53 221 7732-18-5 Vatten antal 21 218 3 023 98 306 4 597 kvant 2 103 746 118 409 1 775 1 326 327 559 64741-80-6 Återstoder (petroleum), antal 7 0 0 0 6 termiskt krackade kvant 1 322 976 0 0 0.. 124-38-9 Koldioxid antal 127 5 0 3 4 kvant 1 194 295 6 659 0 0 0 68476-34-6 Eldningsolja, No 2 antal 4 0 0 0 4 kvant 1 073 240 0 0 0 99 836 7782-44-7 Syre antal 14 5 0 1 2 kvant 1 018 095 580 0 0 102 8052-42-4 Asfalt antal 260 3 0 10 55 kvant 942 134 16 747 0 3 350 090 630-08-0 Kolmonooxid antal 6 3 0 0 0 kvant 933 833 1 306 0 0 0 68915-96-8 Destillat (petroleum), antal 19 0 0 0 9 straight-run, kp.557-880 F kvant 839 078 0 0 0.. 74-98-6 Propan antal 767 28 5 63 95 kvant 825 659 1 743 0 2 584 274 8008-20-6 Fotogen antal 103 2 0 2 18 kvant 824 852 0 0 0 5 408 64742-46-7 Medeltunga vätebehandlade antal 154 1 0 2 52 petroleumdestillat kvant 808 351 0 0 0 5 964 68476-33-5 Eldningsolja, återstoder antal 15 0 0 0 1 kvant 797 775 0 0 0 540 104 74-82-8 Metan antal 9 2 0 0 0 kvant 754 368 17 081 0 0 0 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabellen. Källa: KemI:s produktregister 01

Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB 23 Mi 45 SM 0301 5. De 20 största kemikalierna m.a.p. antal produkter, fördelat över branscher, antal produkter och omsättning i ton 2001 5. The 20 most common chemicals in terms of number of products, by industry, number of products and turnover in tonnes, 2001 (del 1 av 4) CAS-nr Ämne Total summa 2 Jord- & skogsbruk, fiske Livsmed. & textil m.m. Massa & papper Raffinering Oorganisk av olja baskem.ind. 7732-18-5 Vatten antal 21 218 425 2 800 2 371 94 79 kvant 2 103 746 33 925 74 563 596 542 362 244 364 1330-20-7 Xylen antal 3 477 23 123 65 13 0 kvant 30 565 15 341 72 1 0 13463-67-7 Titandioxid antal 3 402 15 263 152 0 3 kvant 45 500 6 1 312 2 444 0 0 64742-82-1 Alifatisk medeltung lacknafta antal 2 390 15 38 93 9 0 64742-88-7 kvant 32 995 13 120 106 113 0 67-63-0 Isopropanol antal 2 187 56 171 158 7 3 kvant 18 475 65 187 920 957 4 26172-55-4 5-Kloro-2-metyl- antal 2 130 15 262 401 2 2 3(2H)isotiazolon kvant 43 0 2 12 0 3 123-86-4 Butylacetat antal 2 077 2 387 43 0 0 kvant 11 987 0 2 681 6 0 0 64-17-5 Etanol antal 2 055 26 339 204 0 2 kvant 77 922 30 1 778 2 327 0 0 64742-65-0 Lösningsmedelsavvaxade tunga antal 1 848 95 103 121 139 0 paraffiniska petroleumdestillat kvant 92 685 7 379 174 3 958 7 665 0 14807-96-6 Talk antal 1 790 11 132 47 0 3 kvant 36 289 10 912 14 603 0 655 64742-95-6 Aromatisk medeltung lacknafta antal 1 718 18 32 158 2 0 kvant 5 078 20 55 50 1 0 7631-86-9 Kiseldioxid antal 1 704 25 109 160 20 6 kvant 113 920 316 601 1 689 342 1 269 2682-20-4 2-Metyl-3(2H)-isotiazolon antal 1 616 10 201 320 2 2 kvant 20 0 2 5 0 1 1310-73-2 Natriumhydroxid antal 1 590 32 222 187 7 10 kvant 333 977 311 7 974 227 862 0 21 314 57-55-6 1,2-Propandiol antal 1 464 64 150 114 4 0 kvant 19 387 73 771 121 0 0 1333-86-4 Carbon black, aktivt kol antal 1 432 1 50 131 0 0 kvant 121 538 0 39 415 0 0 64741-88-4 Lösningsmedelsraffinerade tunga antal 1 354 44 50 20 125 2 paraffiniska petroleumdestillat kvant 51 331 562 173 11 17 655 248 50-00-0 Formaldehyd antal 1 311 12 243 117 2 1 kvant 7 961 2 419 84 0 1 579 471-34-1 Kalciumkarbonat antal 1 162 16 59 32 17 1 kvant 124 526 1 001 175 37 756 32 531 108-65-6 1-Metoxi-2-propylacetat antal 1 158 2 106 54 0 0 kvant 1 939 0 185 15 0 0 1) Vissa värden är angivna med intervaller. I tabellen redovisas medelvärden av dessa. Sekretessvärden är angivna med två prickar. 2) Total summa omfattar alla 19 branschgrupper som redovisas i denna tabell. Vissa ämnen kan vara något underskattade (se kap. Fakta om statistiken). Redovisning av gruppindelning ges före tabell 4. Källa: KemI:s produktregister 01