Schema. Vecka 36 Datum Tid Föreläsning Litteratur Instuderingsfrågor GLOBAL MILJÖHISTORIA HT Tisdag 4 september

Relevanta dokument
Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.36 Måndag 3/9 Tisdag 4/9 Onsdag 5/9 Torsdag 6/9 Fredag 7/9

V.36 Måndag 3/9 Tisdag 4/9 Onsdag 5/9 Torsdag 6/9 Fredag 7/9

Läsinstruktioner Global miljöhistoria

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 30 13:15 15:00 Registrering och introduktion Om historia och

DAG TID & PLATS VAD TEMA FÖRELÄSARE Tisdag 1 10:15 12:00 Registrering och introduktion Om historia och. Föreläsning arrangerad av Hållbar utveckling A

Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9

Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9

Introduktion till hållbar utveckling Öppna och sociala event Global miljöhistoria. V.35 Måndag 28/8 Tisdag 29/8 Onsdag 30/8 Torsdag 31/8 Fredag 1/9

V.35 Måndag 29/8 Tisdag 30/8 Onsdag 31/8 Torsdag 1/9 Fredag 2/9

1. Jordbrukshistoria och matsäkerhet

Miljöhistoriska fallstudier

Schema för Block 2: Historiska perspektiv på miljö, utveckling och globalisering, 7 hp

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15

V.3 Måndag 15/1 Tisdag 16/1 Onsdag 17/1 Torsdag 18/1 Fredag 19/1

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Informationshäfte för delkursen Block 2: Historiska perspektiv på miljö, utveckling och globalisering, 7.0hp - en del av kursen Hållbar utveckling A.

V.3 Måndag 15/1 Tisdag 16/1 Onsdag 17/1 Torsdag 18/1 Fredag 19/1

Klimatet, energin och det moderna samhället ht -17. Klimatet, energin och det moderna samhället. Schema

V.44 Måndag 30/10 Tisdag 31/10 Onsdag 1/11 Torsdag 2/11 Fredag 3/11

Förändringsprocesser: ledarskap, organisation & kommunikation. våren Uppsala universitet

V.13 Måndag 27/3 Tisdag 28/3 Onsdag 29/3 Torsdag 30/3 Fredag 31/3

V.13 Måndag 27/3 Tisdag 28/3 Onsdag 29/3 Torsdag 30/3 Fredag 31/3

V.43 Måndag 24/10 Tisdag 25/10 Onsdag 26/10 Torsdag 27/10 Fredag 28/10

DEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN SOM FÖRSKJUTNING AV MILJÖBELASTNING

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Miljöhistoriska fallstudier

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Schema för Klimatet, energin och det moderna samhället. Ht -15

V.43 Måndag 24/10 Tisdag 25/10 Onsdag 26/10 Torsdag 27/10 Fredag 28/10

Klimatet, energin och det moderna samhället ht -17. Klimatet, energin och det moderna samhället. Schema

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Läsinstruktioner Global miljöhistoria

Revolution. Giljotin. Monarki. Republik. Yttrandefrihet. Liberalism. Konservatism. Skräckvälde. Privilegier. Napoleon. Det tredje ståndet

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

V.44 Måndag 30/10 Tisdag 31/10 Onsdag 1/11 Torsdag 2/11 Fredag 3/11

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Upplysningstidens karta

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer

GLOBAL MILJÖHISTORIA

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Global Miljöhistoria &

GLOBAL MILJÖHISTORIA

Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016

Vörå Nora Backlund

Vill du kunna problematisera vad som händer nu i världen FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling, klimatförhandlingar, fiskepolitik, markrofferi.

Mjölkkon & biologisk mångfald

Så funkar Vifolkaskolan!

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

V.44 Måndag 29/10 Tisdag 30/10 Onsdag 31/10 Torsdag 1/11 Fredag 2/ På flykt i en varmare värld Shora Esmailian, författare [Hamberg, Geo]

Preliminärt Schema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Varmt välkommen till CEMUS och Global Miljöhistoria 2016

Klimatet, Energin och det moderna samhället Schema HT 2016

Vad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

SLU och internationalisering. #slu40

Anteckningar från workshop Vad är miljöhistoria?

Schema Människan och naturen Höstterminen 2013

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Forskning i praktiken och nuvarande forskningsfronter

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

GLOBAL MILJÖHISTORIA

Utbildningspaket Konsumtion

HISTORIA. Ämnets syfte

Byggsektorns betydande miljöaspekter

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG Energiremisseminarium 30/

Schema Människan och naturen Höstterminen 2013

Välkommen till Hållbar utveckling A! Introduktion

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Schema Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Uppdaterad Hållbar utveckling - värderingar, världsbilder och visioner

LBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng

CSA Community Supported Agriculture PROJEKT I HSSL/HALLAND

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Schema Människan och naturen Höstterminen 2013

LSO110, Samhällsorienterande ämnen för tidigare åldrar 1, 30 högskolepoäng

VÄLKOMNA TILL TEKNIK, MAKT OCH MÄNSKLIGHETENS FRAMTID VT2018

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Preliminärt schema Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Klimat, energi och det moderna samhället

Transkript:

GLOBAL MILJÖHISTORIA HT-2018 Schema Vecka 36 4 10 12 Vad är miljöhistoria? Del 1 Anneli Ekblom (Sydney Alrutz, Blåsenhus) World, Kap 1-3 (s. 1-36) Historia kan inte förstås i ett vakuum skriver Ponting. Hur menar han då? Vad vet vi om människans påverkan på naturen under tiden vi var jägare och samlare? Vad har domesticering av djur och växter för betydelse?

Vecka 37 11 10 12 Vad är miljöhistoria? Del 2 Anneli Ekblom - Ekblom, A. Miljöhistorias frestelser - Crumley, C. Att söka i det förflutna efter ledtrådar till framtiden Vilken kritik lyfter Ekblom mot ett alltför låst synsätt på historiska utvecklingslinjer? Vad betyder begreppen långtidsvetenskap och resiliens? - Sörlin, S. Historien en mardröm från vilken vi kan vakna Vilka historiska händelser ger Crumley som exempel på hur vi kan lära oss av historien? Historien bygger individer tankevärld skriver Sörlin, vilka svårigheter ser du med detta i fråga om miljöhistoria och frågor om hållbarhet? 13 15 Den första omställningen: matproduktion Ewa Livmar World, Kap 4 & 6 (s. 36-67, 87-115) - Radkau, J. The Ecology of Subsistence and Tacit Knowledge (s. 36-41, 62-72) Hur och varför uppstod jordbrukskulturerna? Vilka nackdelar ser Radkau med det moderna jordbrukets användning av plogen? För ett stabilt förhållande mellan människa och natur menar Radkau att något måste till vilka förutsättningar behövs? Radkau menar att miljöproblem tidigare var integrerade i livsföringen, medan det mer och mer blivit särskiljt. Hur kommer det sig? 13 10 12 Den andra omställningen: industrialisering Henrik Strömsten World, Kap 12 & 14 (s. 265-293, 314-342) - McNeill, J. Någonting är nytt under solen Vad menar McNeill med de somatiska och exosomatiska energiregimerna? När och varför inträffade dessa energiregimer? Varför växte världsekonomin efter år 1500? Vilka skäl anger McNeill till att vår energianvändning tog snabb utveckling efter 1700- talet? Fredag 14 10 12 Vetenskapstraditioner Anneli Drakman (Lindahl, EBC)

Vecka 38 18 08 12 Litteraturseminarium 1 (12:231 & 21:136, Blåsenhus) 20 10 12 Grupparbete (Småland, Geocentrum) 13 15 Den industriella revolutionen som miljöbelastningsförskjutning Ulrika Persson-Fischier (Hamberg, Geocentrum) World, Kap 15 (s. 342-380) - Hornborg, A. Fotavtryck i bomullsfälten Hur hänger skapandet av städer och avfall ihop? Vilka problem medförde brännandet av kol i bland annat London? Vad menar Hornborg med dissipativa strukturer? Vad är kärnan i Hornborgs tes om miljöbelastningsförskjutning? När började DDT användas och vilka konsekvenser fick det?

Vecka 39 25 10 12 Grupparbete (CEMUS Bibliotek) 14 16 Urbaniseringens miljöhistoria Joakim Kjellberg (Lindahl, EBC) World, Kap 13 (s. 294-314) - Sinclair, P. Staden som idé och tanke - Isendahl, C. Agro-urbana landskap Hur växte de första städerna fram i Egypten och Asien? Hur såg de ut? Varför ökade stadsbefolkningen efter 1800- talet och vilka konsekvenser (politiska, ekonomiska, sociala) har det fått? Vad menar Sinclair om att städer är ideologiska konstruktioner? Hur städer organiseras är viktigt på global nivå menar Sinclair varför då? Förklara ett exempel på ett agrourbant landskap. Varför kan tanken om det agrourbana samhället anses motsägelsefullt? 27 10 12 Världssystemet och koloniseringen Henrik Strömsten (Norrland I & II, Geocentrum) World, Kap 9 (s. 171-199) - Radkau, J. Colonialism as a Watershed in History (s. 152-194) Varför fick forna kolonier svårt att klara sig ekonomiskt efter att de blivit självständiga? Vilken påverkan fick européernas kolonisering på inhemskt jordbruk I Amerika, Afrika och Asien? Vilka invändningar har Radkau på Alfred Crosbys begrepp ekologisk imperialism? Vad menar Radkau med ekologisk dynamik I samband med kolonisering?

Vecka 40 2 oktober 09 12 Gruppredovisning (12:129 & 12:130, Blåsehus) 4 oktober 10 12 Idéer om natur Hedvig Mårdh (Norrland I & II, Geocentrum) World, Kap 7 (s. 116-137) - Merchant, C. Death of Nature Hur menar Ponting att religion har påverkat synen på naturen? Vilken kritik har Ponting till klassisk ekonomisk teori? - Giesecke & Jacobs. Nature, Utopia and the Garden På vilket vis kan kvinnan och naturen kopplas samman inom kultur, litteratur och historieskrivning menar Merchant? - Schiebinger. Nature s Body Hur menar Merchant att Bacons vetenskapssyn gynnar medelklass entreprenörer av manligt kön? Varför är community gardens av godo menar Giesecke och Jacobs? Vad menas med Utopi utifrån kontexten? Hur påverkas växter och djur av människans förändrade uppfattningar om femininitet och maskulinitet enligt Schiebinger? Hur har synen på naturen förändrats i och med 1700-talet och upplysningens tidearv? 13-15 Exkursion: Botaniska trädgården Hedvig Mårdh (Botaniska trädgården) Fredag 5 oktober 14 16 Workshop: Personlig miljöhistoria (endast fristående) (CEMUS bibliotek) kurs

Vecka 41 9 oktober 9 12 Miljöetik & befolkning Morag Ramsey (Ekman, EBC) Den gröna revolutionen Henrik Strömsten (Ekman, EBC) World, Kap 10 (s. 199 231) - Nixon, R. Slow Violence - Barca, S. Telling the Right Story Vilka fyra förändringar i mänsklig historia tar Ponting upp i relation till sjukdom och död? Hjärt och lung sjukdom och cancer är vanliga dödsorsaker var då och varför menar Ponting? - Shiva, V. Green Revolution in the Punjab Vad menar Nixon med Slow Violence? Vad innebär Greenwashing? Vad tror du Nixon menar med Too dark for education, too bright for sleep:modernity s false dawn? Hur hänger ojämlikhet och våld mot naturen ihop menar Barca? Hur menar Barca att miljöhistoria och utbildning hör ihop och varför är det viktigt? Utan gödning och vatten klarar sig nya kommersiella frön sämre än de inhemska hur kommer det sig menar Shiva? Hur har ojämn livsmedelsframställning bidra till ökad nationalism? 13 15 Naturvård och biologisk mångfald Håkan Tunon (Zootis, EBC) - Tunon, H. Reflektioner kring Akwe Vad menar Tunon med traditionell kunskap? Varför är tröghet viktigt i förändringsprocesser menar Tunon? 11 oktober 09 12 Litteraturseminarium 2 (13:027 & 13:029, Blåsenhus)

Vecka 42 16 oktober 09 12 En hållbar framtid: CSR Cecilia Mark-Herbert World, Kap 16 (s. 380-408) Mark-Herbert,Rotter& Pakseresht A triple bottom line to ensure Corporate Responsibility 1896 förutspådde Arrhenius att brännandet av fossilt bränsle skulle påverka globala temperaturer. Varför var det inte förrän 1980-talet som människor började acceptera global uppvärmning? Vad grundar sig triple bottom line i? Vilka svårigheter ser du med CR och accountability? 18 oktober 10 12 Framtidsfråga: vatten Terje Östigård World, Kap 17 (s. 409-423) - Chatel & Östigård, The Nile - Östigård, Thirsty, hungry and no power Sandström et al. Changing challenges Vad menar Ponting att vi måste åstadkomma vad gäller befolkning och livsmedelsförsörjning? Ponting skriver att förändringar och skeenden som skapas på grund av global uppvärmning kommer att skapa sociala, ekonomiska och politiska spänningar och instabilitet. Kan du dra några liknelser till svenskt samhälle idag? Vilka implikationer medföljer land and water grabbing eller Acquisition? Varför är Assuandammen viktig politiskt? Östigård menar att vattentillgång är den gemensamma nämnaren inom Miljöproblematiken. Hur menar han då? Vilka fördelar skulle Etiopien få om de tog större del av Nilens vatten?

Vecka 43 23 oktober 25 oktober 09 12 Skrivstuga (CEMUS bibliotek) 13 15 Avslutning (Småland, Geocentrum) Fredag 26 oktober 17dk Nationsmiddag