Information om kurser på avancerad nivå Svenska, magisterkurs (30 hp) Svenska som andraspråk, magisterkurs (30 hp) Nordiska språk med historisk inriktning, magisterkurs (30 hp) Syntax (15 hp) Höstterminen 2011
Välkommen till kurser på avancerad nivå! I detta häfte får du information om fristående kurser på avancerad nivå. Innehåll och uppläggning Magisterkurserna i svenska, svenska som andraspråk och nordiska språk med historisk inriktning (30 hp) behandlar svenska språket, svenska språket ur ett andraspråksperspektiv respektive de nordiska språken ur ett historiskt perspektiv. Kurserna syftar till att studenterna ska utveckla dels kunskap och förståelse inom valfri deldisciplin inom ämnet, dels kvalificerad färdighet och förmåga att arbeta vetenskapligt. Kurserna har likartat upplägg i det att de består av två delkurser om vardera 15 hp: 1. Examensarbete (15 hp). Delkursen presenteras närmare s 4ff. 2. Valfri kurs ur institutionens utbud av valbara delkurser på avancerad nivå för respektive kurs (15 hp), se vidare s 7ff. Under ht 11 ges undervisning på kursen Syntax. Syntax (15 hp). Kursen ges både som fristående kurs och som valbar kurs inom magisterkurserna i svenska eller svenska som andraspråk. Kursen består av en gemensam del om 7,5 hp och en individuellt utformad fördjupningsdel om 7,5 hp; denna fördjupningsdel lägger du upp tillsammans med kursansvarig, Cecilia Falk. Kursen ges under första halvan av höstterminen på helfart. Kursernas lärandemål Lärandemål finns formulerade både för varje hel kurs och för varje delkurs inom magisterkurserna. De tre magisterkurserna har gemensamma lärandemål. Efter avslutad kurs ska du kunna dokumentera kunskap om och förståelse för ämnesområdet, inkluderande såväl centrala forskningsresultat som de teoribildningar och metoder som dessa bygger på. förmåga att självständigt identifiera och formulera för ämnesområdet relevanta frågeställningar, att med medvetenhet om teori och metod samla in, analysera, strukturera och värdera material som belyser formulerade frågeställningar samt att muntligt och skriftligt presentera detta arbete. förmåga att diskutera och värdera egna och andras forskningsresultat och placera dem i ett större empiriskt och teoretiskt sammanhang. förmåga att självständigt planera och genomföra uppgifter inom givna tidsramar. förmåga att följa gällande forskningsetiska normer Kursen Syntax har samma lärandemål som delkursen med samma namn i institutionens utbud av valbara kurser; se vidare nedan s 11. 2 (16)
Betyg, examination och fortsatta studier En sjugradig betygsskala används, där betygen A E är godkända betyg och Fx F är underkända betyg. Betygskriterier formuleras endast på de olika delkurser som finns i en kurs. Som betyg på magisterkurserna ges ett medelvärde av betygen på de båda delkurserna. Ger detta medelvärde inte utslag, väger betyget på examensarbetet tyngre. För kursen Syntax gäller samma betygskriterier som för delkursen med samma namn i institutionens utbud av valbara kurser; se vidare nedan s 11f. Respektive magisterkurs ingår som obligatorisk kurs om du vill ta ut en magisterexamen. En magisterkurs ingår också som obligatorisk kurs i masterprogrammet i svenska. Syntax ges som fristående kurs på avancerad nivå; som valbar kurs på magisternivå; som valbar kurs på masterprogrammet i svenska vid institutionen; som valbar kurs på forskarnivå vid institutionen. Plagiat och otillåtet samarbete vid examination Vid skriftliga uppgifter, inklusive tentamina, ska du följa instruktioner för textens utformning och för hur källor ska användas. Skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade. Du får inte använda formuleringar och tankegångar från någon annan utan att ange källan. Detta är plagiat och betraktas som fusk. Direkta citat ur källor ska markeras. Källhänvisningar, inklusive sidhänvisning, ska göras vid citat och referat och när du anför specifika uppgifter ur en källa, t.ex. (Hellberg 2004:220). Att skriftliga uppgifter ska vara självständigt formulerade innebär också att du inte får låta någon annan formulera uppgifter åt dig eller skriva uppgifter i samarbete med någon annan, annat än när instruktionerna uttryckligen anger att det rör sig om en gruppuppgift eller att samarbete är tillåtet. Om plagiat eller otillåtet samarbete upptäcks blir din uppgift underkänd och du kan bli avstängd under viss tid från studier vid Stockholms universitet. Se vidare regler och föreskrifter för examination vid Stockholms universitet http://www.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=970 Alla kurser regleras av en kursplan Mål, innehåll och kurslitteratur för alla kurser på avancerad nivå regleras av kursplaner som fastställts av styrelsen för Institutionen för nordiska språk. Aktuella kursplaner hittar du på vår webbplats. Även examinationsformer och närvarokrav beslutas av institutionsstyrelsen. Dessa kan inte ändras under pågående termin. Efter varje termin gör vi en översyn av alla kurser, och tar del av dina synpunkter på innehåll och uppläggning. Du kan meddela oss under kursens gång eller vid den särskilda utvärdering som vi ber våra studenter göra efter varje delkurs samt i slutet av hela kursen. Högre seminariet I magisterkurserna ingår regelbundet deltagande i institutionens högre seminarium. Vid högre seminariet presenterar doktorander och andra forskare vid institutionen sin forskning och får möjlighet att diskutera sitt arbete med övriga seminariedeltagare. Seminariet gästas också ibland av föreläsare utanför institutionen. Inom magister- och masterutbildningarna är syftet med högre seminariet att du successivt kan skolas in i ett vetenskapligt synsätt och att du får orientering i ämnesområdets olika deldiscipliner. Seminariet riktar sig mer specifikt till 3 (16)
studenter på avancerad nivå vid två typer av tillfällen: dels en serie om tre till fyra metodseminarier, dels vid seminarier då du lägger fram och försvarar din egen uppsats, opponerar på någon annans och som deltagare deltar i diskussion om framlagda uppsatser. Vid ett av metodseminarierna presenterar du ditt eget pågående uppsatsarbete. Framläggningsseminarier ligger vid terminens slut, och är ofta förlängda. Normalt finns också något framläggningsseminarium under terminstid för studenter från föregående termin(er). Programmet för högre seminariet läggs ut i First Class. Närvaro är obligatorisk vid metodseminarier och framläggningsseminarier. Därutöver ska du gå på ytterligare minst fem seminarier som du väljer själv. Delkurser inom magisterkurserna Delkurs 1: Examensarbete, 15 hp Innehåll Du skriver en seminarieuppsats inom ämnesområdet och följer högre seminariet. Ämnet för uppsatsen väljs i samråd med examinator. Uppsatsen kan ha koppling till en praktikplats. Arbetsformer Av examinator tilldelas du en handledare till din uppsats. Du deltar också regelbundet i högre seminariet. Närvaro Regelbunden närvaro på högre seminariet är obligatorisk. Regelbunden innebär åtminstone två gånger av tre (jfr ovan). Examination Examinationen innebär att du lägger fram och försvarar din magisteruppsats på högre seminariet vid terminens slut, och att du opponerar på någon annans uppsats. Lärandemål för delkursen Vid delkursens slut ska du kunna 1) självständigt identifiera, formulera och lösa ett språkvetenskapligt problem och placera resultatet i ett större forskningssammanhang 2) presentera undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text 3) värdera och diskutera kvalitet i språkvetenskapliga undersökningar Betygskriterier Betygskriterier på lärandemål 1 bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt i delbedömningarna. Examinator avgör om enskilda styrkor och svagheter kan kompensera varandra. 4 (16)
A. 1) Studenten genomför en undersökning med förankring i teori och med självständig hållning till tidigare forskning där - det finns en utvecklad systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpas konsekvent, noggrant och insiktsfullt - syfte, metod och slutsatser stämmer överens - generella slutsatser presenteras och sätts in i ett relevant forskningssammanhang - den egna undersökningens metod och resultat diskuteras på ett kritiskt sätt - ny kunskap tydligt tillförs ämnesområdet 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats värderas och diskuteras samt deltar i diskussionen om den egna uppsatsen. B. 1) Studenten genomför en undersökning med förankring i teori och med självständig hållning till tidigare forskning där - det finns en systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpas konsekvent, noggrant och insiktsfullt - syfte, metod och slutsatser stämmer överens - generella slutsatser presenteras och sätts in i relevant forskningssammanhang - den egna undersökningens metod och resultat diskuteras på ett kritiskt sätt 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats värderas och diskuteras samt deltar i diskussionen om den egna uppsatsen. C. 1) Studenten genomför en undersökning med förankring i teori och med självständig hållning till tidigare forskning där - det finns en systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpas konsekvent, riktigt och noggrant - syfte, metod och slutsatser stämmer överens - tänkbara generella slutsatser presenteras och sätts in i relevant forskningssammanhang 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats värderas och diskuteras samt deltar i diskussionen om den egna uppsatsen. 5 (16)
D. 1) Studenten genomför en undersökning med förankring i teori och tidigare forskning där - det finns en systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpas konsekvent, i stort sett riktigt och i stort sett noggrant - syfte, metod och slutsatser stämmer överens - resultaten jämförs med tidigare forskning 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats värderas och diskuteras samt deltar i diskussionen om den egna uppsatsen. E. 1) Studenten genomför en undersökning med förankring i teori och tidigare forskning där - det finns en systematisk språkvetenskaplig metod som tillämpas konsekvent och i stort sett riktigt - syfte, metod och slutsatser stämmer överens i det väsentliga - resultaten jämförs med tidigare forskning 2) Studenten presenterar undersökningen enligt aktuella normer för vetenskaplig text 3) Studenten genomför en opposition där en annan uppsats värderas och diskuteras samt deltar i diskussionen om den egna uppsatsen. Fx 1) Studenten genomför en undersökning där - det finns en metod, men den tillämpas delvis osystematiskt eller felaktigt - det finns brister i överensstämmelse mellan syfte, metod och slutsatser eller 2) Studenten presenterar undersökningen på ett sätt som gör den svår att förstå eller 3) Studenten genomför inte oppositionen F 1) Studenten genomför en undersökning där - det saknas överensstämmelse mellan syfte, material och metod - metod och/eller begreppsapparat är inte systematisk eller saknar anknytning till språkvetenskaplig forskning eller 2) Studenten presenterar undersökningen på ett sätt som avviker markant från aktuella normer för vetenskaplig text. 6 (16)
eller 3) Studenten genomför inte oppositionen Delkurs 2: Valbar delkurs, 15 hp Innehåll Nästan alla delkurser består av en gemensam del som omfattar ungefär halva kursen och en individuellt utformad del bestående av dels ytterligare litteraturstudium, dels en självständig skriftlig uppgift. Flertalet läskurser förutsätter förkunskaper inom kursens ämnesområde. På kurserna kan förekomma följande examinationsformer: inlämningsuppgifter med muntlig genomgång, skriftlig hemtentamen med muntlig genomgång, muntlig sluttentamen. Valbara delkurser på magisterkurserna i svenska och svenska som andraspråk Andraspråksforskning Innehåll I kursen jämförs och diskuteras möjligheter och begränsningar hos ledande teoretiska förklaringsmodeller för andraspråksinlärning och andraspråksanvändning. Huvudfokus läggs på teoriernas betydelse för tillämpning och studium av formell och informell inlärning av andraspråket svenska. Olika kontextuella faktorer beaktas och såväl kognitiva som sociokulturella och sociolingvistiska perspektiv uppmärksammas. Även sociopolitiska frågor om identitet och flerspråkighet samt makt- och dominansperspektiv belyses. Möjliga fördjupningsinriktningar är utvecklingsaspekter i inlärarspråket (fonologi, lexikon respektive grammatik), samtal och interaktion över språk- och kulturgränser, litteracitet i ett andraspråksperspektiv, andraspråksanvändning i utbildning och arbetsliv samt didaktiska perspektiv på andraspråksutveckling. Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Gunilla Jansson) Filologi Kursen omfattar studier av olika teorier och metoder samt problem inom texttolkning och textutgivning Vidare innehåller kursen övningar med olika typer av textutgåvor och även viss träning att läsa äldre nordiska handstilar. Kursen innehåller även en genomgång av verktyg som man behöver använda för datering och proveniensbestämning. Kursen består av en gemensam del som omfattar ungefär halva kursen och en individuellt utformad del i form av en fördjupningsuppgift. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av ett par verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Rune Palm) Fonologi Kursen har två syften, ett teoretiskt och ett nordiskt. Dels ger kursen ger en teoretisk skolning i modern allmän fonologisk teori. Hit hör både orientering om frågeställningar (kategorier, autosegmentell och metrisk representation, optimalitetsteori) genom läsning och träning i fonologisk problemlösning genom övningar. Dels tar kursen upp viktigare fonologiska frågeställningar i ett nordiskt perspektiv, vilket leder till ett visst fokus på prosodiska förhållanden som kvantitetssystemet, betoning, tonaccenter och intonation, men också retroflektering och tonassimilation. 7 (16)
Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en kritisk jämförelse av några verk eller en mindre empirisk undersökning. Viktigt är att undersökningen innehåller en tydlig fonologisk komponent. (Kursansvarig: Tomas Riad) Morfologi Kursen ger en orientering i aktuella frågeställningar inom morfologisk teori, såsom representation, betydelse och produktivitet. Ämnesområden som särskilt tas upp är morfologisk klassificering (i böjningsparadigm), genus och ordbildning (konkatenativ och prosodisk). Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en kritisk jämförelse av några verk eller en mindre empirisk undersökning. Viktigt är att en undersökning innehåller en tydlig morfologiskt orienterad frågeställning. (Kursansvarig: Tomas Riad) Psykolingvistik Kursen behandlar språket som ett fönster mot hjärnan. Utifrån detta perspektiv behandlas sådana aspekter som språktillägnande, språkperception, språkproduktion, språkförståelse och språkförlust. Den tar upp teorier och metoder samt empirisk forskning inom de olika områdena av ämnet. Möjliga fördjupningsområden är barns språkutveckling, neuropsykolingvistik, experimentell psykolingvistik eller språkstörningar. Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Karin Junefelt) Samtalsanalys Kursen innehåller en översikt över de teoretiska grundvalarna för samtalsanalysen samt de metodiska verktyg som används inom forskningsfältet. Kursen tar också upp empiriska undersökningar från senare år, framför allt i Sverige. I kursen ingår också viss övning i praktisk inspelning, transkription och analys. Möjliga områden för fördjupning är till exempel social identitet och identitetskonstruktion; kontextbegreppet; turorganisation; asymmetrisk kommunikation; samtalsstrategier och samtalsstil. Ytterligare en möjlighet till fördjupning är att utgå från en social kategori som till exempel kön, etnicitet eller ålder och studera hur sådana kategorier behandlas i samtalsanalytiska arbeten. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Gunlög Sundberg) Semantik Kursen behandlar några centrala semantiska fenomen och ger insikter i hur dessa hanteras utifrån olika språkvetenskapliga angreppssätt. Tyngdpunkten ligger på lexikal semantik. Den gemensamma delen tar upp bl.a. olika aspekter på betydelsevariation, flertydighet, konventionalisering/lexikalisering, kontext samt lexikala relationer. I fördjupningsdelen delen har du möjlighet att fördjupa dig inom något av dessa teman eller inom närliggande mer specifika teman som också berörs inom den gemensamma delen som prototyper, metaforer, metonymer, meningspotentialer och värdering. Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Jan Svanlund) Skrivforskning Kursen innehåller en översikt över skrivforskning och olika skrivteorier ur såväl ett förstasom andraspråksperspektiv. Tonvikten ligger på socialt inriktad skrivforskning, vilket innebär att skrivande ses som förknippat med kunskapsutveckling, identitet och grupptillhörighet, 8 (16)
men även psykolingvistisk forskning behandlas. Möjliga fördjupningar är bl.a. skrivande hos barn i olika åldrar, skrivande i arbetslivet, skrivande i flerspråkiga situationer, akademiskt skrivande och multimodalt meningsskapande. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Mona Blåsjö) Sociolingvistik Kursen omfattar forskning om samspelet mellan språk, individ och samhälle såväl diakront som synkront, dvs. hur språk används i olika tider, rum, domäner och situationer. Kursen syftar till att ge en översikt av de teoretiska och metodiska utgångspunkterna inom sociolingvistiken och att jämföra de olika huvudfårorna inom ämnet. Vidare presenteras några svenska empiriska undersökningar från senare år. Möjliga områden för fördjupning är till exempel social variation, regional variation, etnisk variation, språkförändring, flerspråkighet, språk och kön samt ungdomsspråk. Ytterligare en möjlighet är att utgå från något begrepp som haft stor betydelse inom sociolingvistisk forskning såsom ackommodering och attityder; kodväxling; språkförändring; sociala nätverk och praktikgemenskaper. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av ett par verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Catrin Norrby) Språkförändring I den gemensamma delen presenteras forskning om hur och varför språk förändras, delvis i ett vetenskapshistoriskt perspektiv, men huvudsakligen utifrån de formella och funktionella teoribildningar som dominerar forskningen idag. Vad förändras språkbruk, språksystem, etc. och varför? Vilken roll spelar interna och externa faktorer? Fallstudier från huvudsakligen nordisk språkhistoria studeras, liksom principiella metodfrågor om möjligheterna att via bevarade texter studera äldre språkskeden. Möjliga områden för fördjupning är i första hand någon av de språkförändringar som behandlas översiktligt inom ramen för kursens gemensamma del; även andra ämnen är dock möjliga. Fördjupningen kan utgöras av en liten empirisk undersökning som i någon mån kastar nytt ljus över en språkförändring. Den nya kunskapen går att söka på olika nivåer: man kan t.ex. ta sig an en ny typ av material, en tidigare outforskad period eller en annars negligerad exempeltyp. Som fördjupningsuppgift kan också räknas en kritisk granskning av litteratur kring någon annan språkförändring än de som tas upp i den gemensamma delen. En sådan granskning utformas antingen som en generell forskningsöversikt eller som en kritisk jämförelse av två centrala verk inom området. (Kursansvarig: Cecilia Falk) Syntax Kursen ger översikter till några aktuella syntaktiska teorier, inklusive jämförelser dem emellan. Analyser och fallstudier ingår, dels som exempel på olika teoriers tillämpning, dels som fördjupning av kunskaperna om de nordiska språkens syntax. Fördjupningsdelen kan röra exempelvis ordföljd, formord, platshållartvång; den kan innehålla jämförelser mellan de skandinaviska språken, den kan röra talspråk eller skriftspråk. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av ett par verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Cecilia Falk) Textanalys Kursen ger en översikt över såväl svensk och nordisk som internationell textforskning. Tyngdpunkten ligger på socialt och multimodalt orienterade studier men även textlingvistiska och textypologiska undersökningar tas upp. Centrala teman i kursen är olika perspektiv på textbegreppet, genrer och andra textslag samt relationen mellan text och kontext. Tänkbara 9 (16)
fördjupningsinriktningar är (kritisk) diskursanalys, kvantitativ stilanalys, genreteori, text- och sakprosahistoria, textlingvistik, multimodalitet samt didaktiska perspektiv. Fördjupningsuppgiften kan bestå av till exempel en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av några verk eller en liten empirisk undersökning, och den kan med fördel kopplas till uppsats- eller avhandlingsarbetet. (Kursansvarig: Anders Björkvall) Valbara kurser på magisterkursen i nordiska språk med historisk inriktning Etymologi och historisk ordbildning Delkursen omfattar studier av etymologisk metod samt av ordbildning och ordsegment. Kursen innehåller träning i härledning av ord och morfem till indoeuropeiska och germanska rötter samt rekonstruktion av ord från äldre utgångsformer. Vidare studeras vissa semantiska utifrån ordrötter samt olika suffix och prefix av olika ålder och funktion. Dessutom specialstuderas några etymologiska problemområden. (Kursansvarig: Rune Palm) Filologi Kursen omfattar studier av olika teorier och metoder samt problem inom texttolkning och textutgivning Vidare innehåller kursen övningar med olika typer av textutgåvor och även viss träning att läsa äldre nordiska handstilar. Kursen innehåller även en genomgång av verktyg som man behöver använda för datering och proveniensbestämning. Kursen består av en gemensam del som omfattar ungefär halva kursen och en individuellt utformad del i form av en fördjupningsuppgift. Fördjupningsuppgiften kan bestå av en forskningsöversikt inom ett delområde, en kritisk jämförelse av ett par verk eller en liten empirisk undersökning. (Kursansvarig: Rune Palm) Fornisländska III Delkursen innehåller ytterligare fördjupade studier av fornvästnordiska texter och det fornvästnordiska språket. Texterna och språket är av mer komplicerad karaktär. Texterna hämtas från olika tidigare inte studerade genrer, t.ex. skaldediktning, diplom, religiös översättning, lagspråk. (Kursansvarig: Rune Palm) Gotiska Kursen omfattar studier av gotiska texter och det gotiska språksystemet, fonologi, morfologi, lexikon och syntax. Den innehåller vidare studier av de germanska stammarna under folkvandringstid, speciellt goternas ursprung samt gotiskans förhållande till de andra germanska språken. Inom kursen berörs även den gotiska skriften och de gotiska språkproven som översatta målspråkstexter. (Kursansvarig: Rune Palm) Germansk jämförande språkhistoria Kursen omfattar studier av utvecklingen av urgermanska språk till väst-, nord- och östgermanska språk med speciell inriktning på teoretiska och metodiska problem. Kursen behandlar främst fonologi, morfologi och lexikon. Studenterna skall även få träning i läsning och tolkning av kortare textprov från de olika fornspråken, och kursen innehåller därför även en presentation av olika hjälpmedel (ordböcker och grammatikor m.m.). (Kursansvarig: Rune Palm) Runologi II Delkursen innehåller dels breddade studier, dels fördjupade studier av runorna som skriftsystem och av tolkning av runinskrifter. Breddningen sker genom att inskrifter väljs över hela det geografiska område där runinskrifter påträffas, dvs. förutom från Norden även från tyskt, friskt och engelskt område. Fördjupning består av ett studium av en grupp inskrifter eller ett runologiskt problem. (Kursansvarig: Rune Palm) 10 (16)
Språkförändring I den gemensamma delen presenteras forskning om hur och varför språk förändras, delvis i ett vetenskapshistoriskt perspektiv, men huvudsakligen utifrån de formella och funktionella teoribildningar som dominerar forskningen idag. Vad förändras språkbruk, språksystem, etc. och varför? Vilken roll spelar interna och externa faktorer? Fallstudier från huvudsakligen nordisk språkhistoria studeras, liksom principiella metodfrågor om möjligheterna att via bevarade texter studera äldre språkskeden. Möjliga områden för fördjupning är i första hand någon av de språkförändringar som behandlas översiktligt inom ramen för kursens gemensamma del; även andra ämnen är dock möjliga. Fördjupningen kan utgöras av en liten empirisk undersökning som i någon mån kastar nytt ljus över en språkförändring. Den nya kunskapen går att söka på olika nivåer: man kan t.ex. ta sig an en ny typ av material, en tidigare outforskad period eller en annars negligerad exempeltyp. Som fördjupningsuppgift kan också räknas en kritisk granskning av litteratur kring någon annan språkförändring än de som tas upp i den gemensamma delen. En sådan granskning utformas antingen som en generell forskningsöversikt eller som en kritisk jämförelse av två centrala verk inom området. (Kursansvarig: Erik Magnusson Petzell) Arbetsformer Under höstterminen ges undervisning på kursen Syntax. Övriga delkurser läser du in på egen hand med viss handledning av kursansvarig. Närvaro Närvaro är ej obligatorisk på kursen Syntax. Examination Delkurserna examineras genom skriftlig hemtentamen och muntlig tentamen. Lärandemål för delkursen De flesta av delkurserna har gemensamma lärandemål; undantagna är Fornisländska III och Gotiska. De gemensamma lärandemålen är följande: Efter avslutad kurs ska du kunna 1. dokumentera kvalificerad kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området, i första hand forskning om svenska/nordiska språk. 2. redogöra för olika teoribildningar inom området och jämföra dem. 3. tillgodogöra dig avancerad litteratur inom området och kunna sätta in enskilda resultat i ett större sammanhang, såväl empiriskt som teoretiskt. 4. redogöra översiktligt för hur forskningsfältet vuxit fram. 5. tillämpa några inom området centrala beskrivningsmodeller. 11 (16)
Lärandemål för Fornisländska III Efter avslutad kurs ska du kunna 1. läsa och tolka svåra fornvästnordiska texter och beskriva fonologi, morfologi och syntax samt lexikon i det fornvästnordiska språket. 2. dokumentera kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 3. tillgodogöra dig litteratur inom området och kunna sätta in enskilda resultat i ett större sammanhang, såväl empiriskt som teoretiskt. 4. tillämpa några inom området centrala beskrivningsmodeller. Lärandemål för Gotiska Efter avslutad kurs skall du kunna 1. läsa och tolka gotiska texter och beskriva fonologi, morfologi och syntax samt lexikon i det gotiska språket 2. dokumentera kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 3. tillgodogöra dig avancerad litteratur inom området och kunna sätta in enskilda resultat i ett större sammanhang, såväl empiriskt som teoretiskt. 4. tillämpa några inom området centrala beskrivningsmodeller. Betygskriterier De flesta av delkurserna har gemensamma betygskriterier. Undantagna är Fornisländska III och Gotiska. De gemensamma betygskriterierna är följande: För att man ska få ett visst betyg krävs att ens resultat uppfyller samtliga kriterier som anges för betyget. Om resultatet i vissa avseenden svarar mot ett betyg och i vissa avseenden mot ett annat gäller alltså det lägre betyget. Det fjärde betygskriteriet är inte graderat. A 1) Studenten dokumenterar djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området, där en självständigt utformad bild av forskningsområdet klart framgår. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten utförligt för likheter och skillnader vad gäller intresseområden, metoder samt ambitioner att beskriva och förklara kunskapsbas som den dokumenterat i punkterna 1 och 2. 4) Studenten redogör översiktligt för hur forskningsfältet vuxit fram. 5) Studenten tillämpar och vidareutvecklar inom området centrala beskrivningsmodeller. B 1) Studenten dokumenterar djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten utförligt för likheter och skillnader vad gäller intresseområden, metoder samt ambitioner att beskriva och förklara 12 (16)
kunskapsbas som den dokumenterat i punkterna 1 och 2. 4) Studenten redogör översiktligt för hur forskningsfältet vuxit fram. 5) Studenten tillämpar och diskuterar användbarheten i inom området centrala beskrivningsmodeller. C 1) Studenten dokumenterar djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten för de mest grundläggande likheterna och skillnaderna, vad gäller exempelvis olika intresseområden eller metoder eller ambitioner att beskriva och förklara. kunskapsbas som den dokumenterat i punkterna 1 och 2. 4) Studenten redogör översiktligt för hur forskningsfältet vuxit fram. 5) Studenten tillämpar och diskuterar användbarheten i inom området centrala beskrivningsmodeller. D 1) Studenten dokumenterar sammanhängande kunskap om och förståelse för de viktigaste forskningsresultaten inom området. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten för de mest grundläggande likheterna och skillnaderna, vad gäller exempelvis olika intresseområden eller metoder eller ambitioner att beskriva och förklara. kunskapsbas som den dokumenterat i punkterna 1 och 2. 4) Studenten redogör översiktligt för hur forskningsfältet vuxit fram. 5) Studenten tillämpar några inom området centrala beskrivningsmodeller. E 1) Studenten dokumenterar sammanhängande kunskap om och förståelse för de viktigaste forskningsresultaten inom området. 2) I en jämförelse mellan olika teoribildningar redogör studenten för några likheter och skillnader vad gäller exempelvis olika intresseområden eller metoder eller ambitioner att beskriva och förklara. kunskapsbas som den dokumenterat i punkterna 1 och 2. 4) Studenten redogör översiktligt för hur forskningsfältet vuxit fram. 5) Studenten tillämpar med viss osäkerhet några inom området centrala beskrivningsmodeller. 13 (16)
Fx Studenten kan inte dokumentera kunskap/färdighet i en eller två av kriterierna för betyg E. F Studenten kan inte dokumentera kunskap/färdighet i tre eller fler av kriterierna för betyg E. Betygskriterier för Fornisländska III För att man ska få ett visst betyg krävs att ens resultat uppfyller samtliga kriterier som anges för betyget. A 1) Studenten kan med stor säkerhet läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna med god förankring i relevant litteratur. 2) Studenten dokumenterar djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området, där en självständigt utformad bild av forskningsområdet klart framgår. kunskapsbas som den dokumenterat i punkt 2. 4) Studenten tillämpar och vidareutvecklar inom området centrala beskrivningsmodeller. B 1) Studenten kan med säkerhet läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna med god förankring i relevant litteratur. 2) Studenten dokumenterar en djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 4) Studenten tillämpar och diskuterar användbarheten i inom området centrala beskrivningsmodeller. C 1) Studenten kan läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna med förankring i relevant litteratur. 2) Studenten dokumenterar en djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 4) Studenten tillämpar och diskuterar användbarheten i inom området centrala beskrivningsmodeller. 14 (16)
D 1) Studenten kan läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna. 2) Studenten dokumenterar sammanhängande kunskap om och förståelse för de viktigaste forskningsresultaten inom området. 4) Studenten tillämpar inom området centrala beskrivningsmodeller. E 1) Studenten kan med enstaka fel läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna. 2) Studenten dokumenterar sammanhängande kunskap om och förståelse för de viktigaste forskningsresultaten inom området. 4) Studenten tillämpar med viss osäkerhet några inom området centrala beskrivningsmodeller. Fx Studenten kan inte dokumentera kunskap/färdighet i en eller två av kriterierna för betyg E. F Studenten kan inte dokumentera kunskap/färdighet i tre eller fler av kriterierna för betyg E. Betygskriterier för Gotiska För att man ska få ett visst betyg krävs att ens resultat uppfyller samtliga kriterier som anges för betyget. A 1) Studenten kan med stor säkerhet läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna med god förankring i relevant litteratur. 2) Studenten dokumenterar djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området, där en självständigt utformad bild av forskningsområdet klart framgår. 4) Studenten tillämpar och vidareutvecklar inom området centrala beskrivningsmodeller. B 1) Studenten kan med säkerhet läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna med god förankring i relevant litteratur. 15 (16)
2) Studenten dokumenterar en djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 4) Studenten tillämpar och diskuterar användbarheten i inom området centrala beskrivningsmodeller. C 1) Studenten kan läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna med förankring i relevant litteratur. 2) Studenten dokumenterar en djup och samtidigt bred och väl sammanhängande kunskap om och förståelse för forskningsresultat inom området. 6) Studenten tillämpar och diskuterar användbarheten i inom området centrala beskrivningsmodeller. D 1) Studenten kan läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna. 2) Studenten dokumenterar sammanhängande kunskap om och förståelse för de viktigaste forskningsresultaten inom området. 4) Studenten tillämpar inom området centrala beskrivningsmodeller. E 1) Studenten kan med enstaka fel läsa och tolka texter och beskriva olika språkliga fenomen i texterna. 2) Studenten dokumenterar sammanhängande kunskap om och förståelse för de viktigaste forskningsresultaten inom området. 4) Studenten tillämpar med viss osäkerhet några inom området centrala beskrivningsmodeller. Fx Studenten kan inte dokumentera kunskap/färdighet i en eller två av kriterierna för betyg E. F Studenten kan inte dokumentera kunskap/färdighet i tre eller fler av kriterierna för betyg E. 16 (16)