Restaurering av sjön Gallträsk med hjälp av sugmuddring 2005-2011 Projektpresentation Stadsfullmäktige 6.2.2012
Sjön Gallträsk Gallträsk är Grankullas enda sjö. Sjöns areal är 11,7 hektar och före restaureringen var medeldjupet 1 m och vattenvolymen ca 115 000 m 3. Gallträsks friluftsvärde har långsamt minskat i takt med att sjön har slammats igen och vattenväxtligheten ökat. Avloppsvatten från de närbelägna områdena leddes till sjön mellan åren 1920 1970. Enligt vissa uppgifter har det i närheten av sjön även funnits en batterifabrik, bryggor för tvätt av mattor, avstjälpningsplatser och ett tvätteri. Restaureringen av sjön har planerats och olika restaureringsexperiment har genomförts sedan 1960-talet. 2
Restaureringsprojektets tidtabell År 2005 genomfördes laboratoreexperiment då man undersökte olika sätt att restaurera sjön samt behandla slammet. Åren 2006 och 2007 genomfördes provmuddringar i sjön då man försäkrade sig om att att metoden var lämplig. År 2008 fastlog staden målet för projektet, varefter planeringen av projektet kunde inledas och ansökan om vattentillstånd kunde lämnas in. Efter tilläggsutredningar och kompletteringar av ansökan beviljades projektet vattenhushållningstillstånd samt miljötillstånd 29.1.2009. De egentliga restaureringsåtgärderna genomfördes under 2009-2011 3
Projektets parter Beställare av projektet: Grankulla stad. Ledning och planering av projektet, ansökan on tillstånd, utförande av byggande samt projektövervakning: Sito och Sito Rakennuttajat Oy. Vattenanalyser och stabilitetskontroll samt expertuppgifter: FCG Oy. Restaureringsentreprenör: Vesirakennus Ojanen Oy. Tillståndsmyndighet: Västra Finlands miljötillståndsbyra, nuvarande Regionsförvaltningsverket i Södra Finland 4
Projektets mål Målet var att avlägsna ca 22 000 m 3 löst bottenslam från ett 2 ha stort område. Genom att avlägsna bottensediment kan man förbättra syrehalten och vattenutbytet i sjön, öka vattendjupet, minska vattenväxtligheten, samtidigt som sjöns rekreationsvärde ökar. Genom att avlägsna näringsrikt bottensediment kan man också påverka sjöns inre belastning. Målet var att genomföra projektet med de budgeterade medlen i enlighet med vattentillståndets bestämmelser samt i enlighet med god miljöpolitik. Arbetet bör genomföras så att det förorsakarså liten skada eller störning som möjligt Muddringsarbetena bör årligen genomföras under tiden 1.9-31.5. 5
Genomförande av projektet 1/2 Restaureringen genomfördes i tre olika perioder 2009 2011. De vattenrika muddringsmassorna pumpades, behandlades och torkades i geotuber som var utplacerade på två olika behandlingsområden. Vatten som frigjordes i samband med behandlingen leddes tillbaka till sjön. 6
Genomförande av projektet 2/2 För att uppnå de fastslagna målen behandlade man totalt ca 100 000 m 3 näringsrikt, vattenrikt muddringsslam. Den behandlade mängden slam var större än mängden sediment som avlägsnades från bottnen då det i samband med sugmuddringen blandades vatten i bottensedimentet. Efter behandlingen återstod ca. 7 700 m 3 återanvändbart material. Det behandlade materialet har till största del återanvänts bl.a. då man förbättrat profilen i Grankullas slalombacke. I samband med behandlingen har även ca 980 kg totalfosfor och ca 12 000 kg kväve avlägsnats från sjön. 7
Områden för muddring samt behandling av sedimentet. 8
VATTEN- OCH MILJÖKONTROLL Gallträsks vattenkvalitet har kontrollerats 2002, 2003 och under muddringsperioden 2006-2011. I samband med vattenkontrollen analyserades följande parametrar : klorofyll-a, syre, ph, elledningsförmåga, alkalitet, färg, fasta partiklar, grumlighet, totalkväve, ammonium- och nitratkväve, totalfosfor, löslig fosfatfosfor samt den kemiska syreförbrukningen. Därtill har man även analyserat helhetshalten av grundämnena As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb och Zn. Under projektet kunde man konstatera att restaureringsmuddringen inte orsakade några väsentliga olägenheter i vattendraget eller i miljön. Utgående från gjorda vattenkontroller kan man konstatera att grumligheten i sjön inte ökade i samband med restaureringsåtgärderna, inte ens inom det egentliga muddringsområdet. Halterna av totalfosfor och löslig fosfatfosfor steg inte heller. Syrehalten var bra och inga signifikanta förhöjda metallhalter noterades under muddringen. Inga förskjutningar av stränderna kunde noteras i det kontrollnätverk av mätpunkter som grundades i samband med muddringen Vattnet som frigjordes i samband med geotubsbehandlingen leddes tillbaka till sjön. Vattenkvaliteten var god. I samband med geotubsbehandlingen hade 99,6 % av fosforn, 96,9 % av kvävet och 98,2 % av torrsubstansen reduceras från vattnet som leddes tillbaks till sjön.. 9
MÅLUPPFYLLELSE Projektet genomfördes enligt planerad tidtabell och budgeten underskreds. Från sjön avlägsnades 26 000 m 3 näringsrikt bottensediment. Målet överskreds med ca 20 %. Under projektet behandlades 100 000 m 3 vattenrikt bottensediment. Efter behandlingen i geotuberna uppstod 77000 m 3 markssubstans som passar för markbyggnation. Det renade vatten som uppkom i samband med behandlingen leddes tillbaka till sjön. Restaureringsmuddringen och behandlingen av sedimentet orsakade inte väsentliga olägenheter för vattendraget eller för miljön. Inga arbetsolyckor eller övriga olyckor förekom. Invånarna ställde sig postitivt till projektett och visade tacksamhet över att sjön restaurerades. En viktig orsak till att projektet kunde genomföras med framgång var en noggrant planerad och genomförd försöks-, planerings- och upphandlingsperiod. Genom att beakta projektets helhetskostnader samt använda de erfarenheter som erhölls i samband med expertimentskedet kunde man genomföra muddringsarbetet på ett tids,- miljö- och kostnadseffektivt sätt. 10
FORTSATTA ÅTGÄRDER De muddringsmassor (n. 2500 m 3 ) som ännu är belägna på behandlingsfälten avlägsnas och områdena återställs landskapsmässigt inom maj 2012. Vatten -och miljökontrollen förtsätter under 2011 och rapportering sker i februari 2012. Restaureringsprojektets inverkan på sjönss vattenväxtlighet och planktonbestånd följs upp under 2013. 11
TACK! 12