Kursplan för kurs på grundnivå Socialantropologi I Social Anthropology I 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: SA1001 Gäller från: HT 2007 Fastställd: 2007-06-11 Institution Socialantropologiska institutionen Ämne Socialantropologi Beslut Kursplanen godkänd av IS 2007-06-11 Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Svenska B/Svenska som andraspråk B/Svenska 3/Svenska som andraspråk 3 och Engelska B/Engelska 6. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng A101 Introduktion till Socialantropologin 7.5 A103 Variationer i samhällsformer och kulturer 7.5 A105 Samtidsfrågor i socialantropologisk belysning 7.5 A102 Den antropologiska forskningsprocessen 7.5 Kursens innehåll Kursen är en introduktion till ämnet socialantropologi och syftar dels till att lägga grunden för fortsatta antropologistudier (och ytterst till att tillgodose behovet av utbildade antropologer); och dels till att fylla behovet av en introducerande antropologikurs som "står på egna ben", en kurs som kan läsas som intressant och perspektivgivande biämne i kombination med många andra ämnen. Kursen är indelad i fyra lika stora delar, så kallade delkurser (7,5 högskolepoäng/per del): A101. Introduktion till socialantropologin (Introduction), 7,5 högskolepoäng Delkursen ger en introduktion till antropologisk teori samt det antropologiska perspektivet på kultur och samhälle. Förståelse av kulturella variationer betonas, liksom samtida globala sammanhang. A103. Variationer i samhällsformer och kulturer (Variations in Societies and Cultures), 7,5 högskolepoäng Delkursen ger en överblick över ett antal samhällsformer i ett jämförande perspektiv. A105. Samtidsfrågor i socialantropologisk belysning (Contemporary Issues in Social Anthropological Perspective), 7,5 högskolepoäng. Delkursen ger en överblick av ett antal aktuella samhällsvetenskapliga frågor i ett socialantropologiskt perspektiv. A102. Den antropologiska forskningsprocessen (the Anthropological Research Process), 7,5 högskolepoäng Delkursen ger en introduktion till hur antropologer arbetar i fält, hur material bearbetas och hur analyser redovisas. Slutuppgiften är en praktisk övning där man presenterar ett eget förslag till forskningsprojekt. Kursen inleds med delkurs 1, och delkurs 2 tar vid när den första delkursen tenterats. Det följs av delkurs 3 Sidan 1/5
och sedan delkurs 4, vilken ägnas åt fjärde delkursens praktiska slutuppgift Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen med godkänt resultat förväntas studenten: * behärska förstå och kunna använda ämnets gängse, centrala terminologi; * känna igen och kunna förklara poängen med ett antal teoretiska perspektiv och kunskapsmål (såsom beskrivande och analyserande, förklarande och tolkande, emisk respektive etisk undersökning, strukturrespektive aktörsinriktat perspektiv); * ha en elementär överblick över ämnet och kunna reda ut enkla frågor om vad antropologin handlat och handlar om: dess frågeställningar, metoder och kunskapsstoff; utan stora svårigheter kunna läsa och tillgodogöra sig ämnets fackspråk; * ha erfarenhet av att tala inför grupp, så att studenten vid seminarierna kan ge begripliga och genomtänkta muntliga redogörelser; * ha lärt sig tillräckligt mycket om akademiskt skrivande för att kunna författa kortare, klargörande och korrekta texter som svar på tentamensfrågor; * kunna utforma en skiss till ett tänkt (fiktivt) antropologiskt forskningsprojekt; studenten ska alltså kunna identifiera ett intressant problem eller frågeställning och förklara hur det skulle kunna utforskas antropologiskt. Undervisning Undervisningen består normalt av föreläsningar och seminarier. Närvarokraven specificeras i anvisningarna för varje delkurs. Utvärdering av kursen kommer att handla om hur väl kursens genomförande har varit relaterat till lärandemålen. Goda kunskaper i engelska är nödvändiga då nästan all kurslitteratur är på engelska. Undervisningen sker på svenska. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras på följande vis: Kunskapskontrollen på delkurs A101 sker i form av salskrivning. För studerande som inte blivit godkänd vid det ordinarie provtillfället anordnas ytterligare ett skriftligt prov i nära anslutning till det förra. Kunskapskontrollen på övriga delkurserna sker normalt i form av hemskrivningar. Den som inte blivit godkänd får komplettera texten inom 10 dagar. Om kompletteringen underkänns får den studerande undergå prov följande termin när delkursen ges igen. Tentamensfrågor och uppgifter får besvaras på svenska eller engelska. För att få betyg måste du vara inskriven på kursen och närvarande vid minst 50% av undervisningstillfällena. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala (A-F). Den som får betyget F eller Fx (dvs underkänt) har möjlighet att komplettera inlämnade uppgifter. Kompletterade eller för sent inlämnade uppgifter kan betygssättas med högst betyget C. (Undantag från den regeln kan göras om det finns särskilda skäl, och efter beslut av studierektor). Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E enligt den 7- gradiga skalan. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger på samma kurs av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Sidan 2/5
Betygskriterier: A Utmärkt * En utmärkt och välskriven förståelse av det empiriska materialet och teoretiska frågeställningar som behandlas under kursen. * En hög nivå av originalitet och kritisk syntes. * En mycket hög grad av komparativ förmåga där litteratur från tidigare kurser används i argumentationen. * Självständiga reflektioner och tolkningar som är väl baserade på kursens litteratur. B Mycket bra * En hög grad av självständighet och originalitet i analys och redogörelse av kursens litteratur. * En hög grad av förståelse av relationer mellan teori och empiriskt material. * En hög grad av komparativ förmåga. * Välskrivna och självständiga reflektioner och tolkningar som är väl baserade på kursens litteratur. C Bra * En gedigen förståelse av litteraturen och alla viktiga frågeställningar som belyses på kursen. * En förmåga att tillämpa denna förståelse i välstrukturerade argument och presentationer. * En förmåga att kontextualisera och jämföra viktiga delar av den litteratur som ingår i kursen. * En välskriven examination med klar inledning, presentation och avslutning relaterad till uppgiften. D Tillfredsställande * En noggrann genomgång av litteraturen har genomförts. * Kunskap från obligatoriska föreläsningar och seminarier används också och integreras i sluttentamen. * Examinationen är välstrukturerad och välskriven. * Studenten visar en god förståelse av litteraturen och viktiga empiriska och teoretiska frågor som diskuteras inom kursen. * En välskriven text med inledning, presentation och avslutning. E Tillräckligt * Studenten har läst litteraturen och visar acceptabel kunskap och förståelse av materialet och de viktigaste frågeställningarna i litteraturen. * En viss kunskap baserad på kursens obligatoriska föreläsningar och seminarier redovisas. * Texten är strukturerad utifrån examinations-frågorna. FX Otillräckligt * En begränsad kunskap och förståelse av litteraturen och centrala frågeställningar. * Avsaknad av tillräcklig organisation och struktur. * Användandet av lösryckta påståenden utan ordentlig underbyggnad. * Ett antal felaktigheter i examinationssvar. * Kortfattad och ostrukturerad text. F Otillräckligt * Mycket begränsad kunskap och förståelse av litteraturen och centrala frågeställningar. * Ett antal irrelevanta och felaktiga examinationssvar. * Kortfattade examinationssvar som omöjliggör bedömning. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att den upphört att gälla. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Begränsningar Delkurs 1, Introduktion till socialantropologin, får ej tillgodoräknas samtidigt med delkurs Elementär socialantropologi, 5 poäng, som ingått i termin 1 på Beteendevetenskaplig utredarlinje (BVU), inte heller samtidigt med delkurs 1, Introduktion som ingått i kursen Kulturkunskap vid Socialantropologiska institutionen. Delkurs 2, Variationer i samhällsformer och kulturer, har också ingått i BVU-linjens TRIF-alternativ (Tvärkulturella relationer och invandrarfrågor), termin I:3, och får därför inte tillgodoräknas tillsammans med det senare. Delkurs 3, Samtidsfrågor i socialantropologisk belysning, har också den ingått i BVU-linjens TRIF-alternativ, Sidan 3/5
termin I:4. Således får inte heller det tillgodoräknas tillsammans med BVU-kursen i fråga. Kursen får ej heller tillgodoräknas i högskoleexamen samtidigt med sådan kurs vid annan högskoleenhet, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen eller med någon av följande kurser i 1969 års studieordning: Grundkurs A:1, A:2 eller A:3 i Socialantropologi. Grundkursen får ej tillgodoräknas i högskoleexamen samtidigt med All världens kvinnor, 10 poäng, Försörjning och förändring i tredje världen, 10 poäng, Socialantropologisk metodik, 10 poäng, samt Storsamhälle, invandrare, minoritet, 10 poäng. Kursen får ej heller tillgodoräknas samtidigt med sådan kurs vid annan högskoleenhet, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Studerande som godkänts på någon av kurserna Storsamhälle, invandrare, minoritet, All världens kvinnor, Socialantropologisk metodik eller Försörjning och förändring i tredje världen samt på kursen Kulturvariationer och samtidsfrågor, enligt den studiegång som tillämpas fr o m läsåret 1990/91 äger rätt att på begäran få utbildningsbevis över fullgjord grundkurs i socialantropologi. I sådant utbildningsbevis ska anges att den studerande följt den särskilda studiegången. Socialantropologi I får ej tillgodoräknas i högskoleexamen samtidigt med Grundkurs i Socialantropologi. Kursen får ej heller tillgodoräknas samtidigt med sådan kurs vid annan högskoleenhet, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen. Kurslitteratur A101: Björklund, Ulf och Ulf Hannerz 1983. Nyckelbegrepp i socialantropologin. Stockholm: Socialantropologiska institutionen. Garsten, Christina & Kerstin Sundman (red) 2003. Moderna människor: Antropologiska perspektiv på samtiden. Stockholm: Liber. Hylland Eriksen, Thomas 1995. Små platser, stora frågor. En introduktion till socialantropologi. Nora: Nya Doxa. Hylland Eriksen, Thomas 1995. Small Places, Large Issues. An Introduction to Social and Cultural Anthropology. London: Pluto Press. Thurén, Torsten. 1994. Vetenskapsteori för nybörjare Stockholm: Liber. Weiner, Annette 1988. The Trobrianders of Papua New Guinea. NY: Holt, Rinehart and Winston. A103: Evans-Pritchard, E E 1976. Witchcraft, Oracles and Magic among the Azande. Abbreviated ed Oxford: Oxford University Press. Fuglerud, Öivind 1999. Life on the Outside. The Tamil Diaspora and Long Distance Nationalism. London: Pluto. Herdt, G 1987. Obs! Reviderad upplaga 2006. The Sambia: Ritual, Sexuality and Change in Papua New Guinea. Forth Worth: Holt, Rinehart and Winston Hylland Eriksen, Thomas 1995. Små platser, stora frågor. En introduktion till socialantropologi. (Kap 15-18), Nora: Nya Doxa. Hylland Eriksen, Thomas 1995. Small Places, Large Issues. An Introduction to Social and Cultural Anthropology. (Chapter 15-18), London: Pluto Press. Shostak, Marjorie 1981. Nisa. The Life and Words of a!kung Woman. New York, NY: Vintage. A105: Ambjörnsson, Fanny 2004. I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront. Baumann, Gerd 1999. The Multicultural Riddle : Rethinking National, Ethnic, and Religious Identities. New York: Routledge. Sidan 4/5
Gusterson, Hugh 1996. Nuclear Rites: A Weapons Laboratory at the End of the Cold War. Berkeley, Los Angeles & London: University of California Press. Hannerz, Ulf 2004. Foreign News: Exploring the World of Foreign Correspondents. Chicago and London: University of Chicago Press. A102: Aull Davies, Charlotte 1999. Reflexive Ethnography. A Guide to Researching Selves and Others. London: Routledge. Hannerz, Ulf (red) 2000. Flera fält i ett. Stockholm: Carlssons. Hylland Eriksen, Thomas 1995. Små platser, stora frågor. En introduktion till socialantropologi. (Kap 2). Nora: Nya Doxa. Hylland Eriksen, Thomas 1995. Small Places, Large Issues. An Introduction to Social and Cultural Anthropology. (Chapter 2). London: Pluto Press. Rekommenderad läsning: Stack, Carol 1996. Call to Home. African Americans Reclaim the Rural South. New York, N.Y.: Basic Books. Observera att viss kurslitteratur kan komma att ersättas vid behov. Sidan 5/5