PAPPERSLÖSA I VÅRDEN. Svenska Röda korsets Vårdförmedling

Relevanta dokument
RÄTT TILL VÅRD FÖR UTSATTA MIGRANTER. Svenska Röda korsets Vårdförmedling

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL VÅRDPERSONAL I KONTAKTEN MED PAPPERSLÖSA. Röda Korsets vårdförmedling

Ge papperslösa patienter vård!

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG VÄRLDSKULTURMUSEET

Riktlinjer för vårdgivare

SOU 2011:48. Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN OM VÅRD FÖR PAPPERSLÖSA M.FL.

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Uppföljning av Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd(2013:407)

Synpunkter på Ds 2012:36

Datum Dnr Policy och riktlinjer gällande vård för personer från andra länder

Yttrande över Departementspromemorian Hälso- och sjukvård. till personer som vistas i Sverige utan tillstånd (Ds 2012:36).

Vårdpersonal. VARFÖR i Sverige 2012? Lagen :344 Rädsla hos de papperslösa Okunskap. Akut vård

Cosmos. Eleonor Arén Hoda Abou El Oula Cosmos asyl- och integrationshälsan , Märstagatan 2 Uppsala

Hur ska bra vård vara?

Asylsökande, nyanlända och personer som vistas i Sverige utan tillstånd (tidigare kallade gömda och papperslösa)

KUNSKAP OCH VÄGLEDNING, EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GOD VÅRD

Elevhälsoteam i Göteborg Flyktingbarn i Sverige Flyktingbegreppet. Antal på flykt i världen

Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Även papperslösa kvinnor som är utsatta för mäns våld ska ha rätt till plats på kvinnojour

Landstingens riktlinjer för vård till papperslösa - en sammanfattning av regionala riktlinjer och anvisningar

Sammanhållen journalföring med nationell patientöversikt (NPÖ)

PATIENTSÄKERHET RIKTLINJE FÖR PATIENTSÄKERHET

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: ANSVAR, LEDNING, TILLSYN OCH UPPFÖLJNING AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

BESKRIVNING AV UPPDRAG FÖR TRANSKULTURELLT CENTRUM, kunskapscentrum för transkulturell psykiatri, asyl- och flyktingsjukvård samt hälsokommunikation

SOSFS 2011:7 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Livsuppehållande behandling. Socialstyrelsens författningssamling

VÅRD AV PERSONER FRÅN ANDRA LÄNDER

Delegering. av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård. Del 1. Utbildningskompendium. för. delegeringsutbildning

Rätt till vård. Rätten till hälsa

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

Foto: Sophie Eriksson

Hälso- och sjukvårdens ansvar, skyldigheter och möjligheter Lag 2013: 407 Ett etiskt perspektiv

Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter utifrån patientsäkerhetslagen

Konferens om tandtekniska arbeten den 26 januari 2011

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

Till dig som söker asyl i Sverige

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Utbildningsmaterial kring delegering

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

Om bemötande och likabehandling inom vården anmälningar till DO. Anna Fritshammar, DO

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Rutiner för f r samverkan

Rätt till vård och en orientering i vårdkedjan

Rutin fast vårdkontakt

Hälsoundersökning för nyanlända- Erfaringer fra Sverige

Gömda men inte glömda

Mårten Kivi 11:53 (3 minuter sedan) till mig

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Sjukvårdslagstiftning med relevans för riskbruk, missbruk och beroende

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen

18 april Mottagande av asylsökande

Vårdstrategier i barntandvården Hur prioriterar vi? 60 miljoner människor på flykt globalt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för bedömning av egenvård

Hjälpa. Vårda. Vittna

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Rättigheter för barn med funktionsnedsättning i asyl och etableringsprocessen Lina Pastorek och Brita Törnell

NEDSLAG I VERKLIGHETEN

Transkulturellt Centrum

Patientsäkerhet. AT-Läkare 2017 Marga Brisman Chefläkare

Patientlagen inspirationsdagar om bemötande och kommunikation. Januari 2015

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor

Tandvård för papperslösa. Rosengrenska stiftelsen

Svenska Röda Korsets yttrande över Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning (SOU 2017:38)

Maria Åling. Vårdens regelverk

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje för bedömning av Egenvård

Arbetsmarknadsnämnden som vårdgivare inom elevhälsa

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi

Kommittédirektiv. Översyn av regelverken för forskningsetik och gränsområdet mellan klinisk forskning och hälso- och sjukvård. Dir.

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord

vad gör g r Socialstyrelsen?

2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

PTSD och Dissociation

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

INFORMATIONSSÄKERHET EN FÖRUTSÄTTNING FÖR GOD INFORMATIONSHANTERING

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Beroendecentrum. Inskrivna klienter under perioden 16 okt 20 dec Åldersgruppering år: 8 st år: 21 st. 41 år uppåt: 17 st

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Transkript:

PAPPERSLÖSA I VÅRDEN Svenska Röda korsets Vårdförmedling 2018-10-02

Innehåll Kort om Rödakorsets vårdförmedling Vem är papperslös Livsvillkor Hinder till vård och samspelet med livsvillkor

Svenska Röda Korsets Vårdförmedling I Röda Korsets regi sedan 2006 Telefonrådgivning 020-21 10 00 Öppen mottagning Hänvisning av patienter till offentlig sjukvård Ombudsmannaroll Läkarmottagning för migranter som saknar rätt till subventionerad vård Påverkansarbete. Synliggöra och ge röst till en sårbar grupp

VAD ÄR PAPPERSLÖS?

HETEROGEN GRUPP

Utan tillstånd: Att befinna sig i landet utan tillstånd Vem bedömer? Visum Viseringsfria Utgångna UT/AT Avslag UT/AT inkl asyl. EU-migrant? Säker bedömning? SLL: Administrativa svårigheter får inte hindra att en patient ges vård. Oklarheter kring betalningsansvar kan lösas i efterhand. SLL: En person utan tillstånd kan inte bevisa att den är papperslös och vårdgivaren har inga möjligheter att kontrollera om en person vistas i landet utan tillstånd. Vårdgivaren bör därför behandla personer som uppger att denne saknar tillstånd i enlighet med lagen om vård till personer som saknar tillstånd att vistas i Sverige, om det inte finns särskilda skäl att tro att personen har tillstånd.

Migrationspolitik & Rättigheter Migrationspolitik Rättigheter Illegal invandring Asylrätt Migrationspolitik Rätt till hälsa

Push and Pull Understanding the decision-making of asylum seekers University of Wales 2002

SKALL ALLA HA RÄTT TILL VÅRD?

Ska alla ha rätt till vård? Humanitära perspektivet Medicinetiska perspektivet Ekonomiska perspektivet Människorättsliga perspektivet

VÅR ROLL?

Krav på legitimerad personal Patientsäkerhetslagen 2010:659 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Patienten ska visas omtanke och respekt. Hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldiga att bidra till att ett högt skydd mot att vårdskador upprätthålls

Krav på legitimerad personal ICN:s etiska kod för Sjuksköterskor Bör enligt socialstyrelsen ligga till grund för sjuksköterskans arbete Respekten för mänskliga rättigheter ligger i vårdens natur. Rätten till liv, värdighet och respekt God omvårdnad skall ges till alla oavsett ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp, sjukdom, kön, nationalitet, politisk åsikt, ras eller social status

LIVSVILKOR OCH TILLGÅNG TILL VÅRD

Bestämningsfaktorer för hälsa Dahlgren och Whitehead (1991)

Definitioner Vad är hälsa? Boende Mat, kläder Familj, grannar, vänner Arbete Sysselsättning Individen oavsett legalt status Skola Barnomsorg Hälsooch sjukvård Ekonomisk situation Övrigt Projekt Kartläggning och dialog för att främja asylsökandes hälsa, Maria Stålgren 2008.

Kvarstående hinder till vård Vård som kan anstå 1% Rädsla 4% Orsak hinder till vård 2018 Övrigt 15% Avvisande bemötande 10% Informationsbrist hos patienten Okunskap hos vårdpersonal om lagstiftning Begreppet vård som inte kan anstå som är otydligt och svårt att tillämpa Övriga hinder i vården 12% Okunskap vård 32% vård som kan anstå 2% Avvisande bemötande 18% Hinder i vården 2018 Informationsbrist patient 38% Okunskap vården 61% Språksvårigheter 7%

Informationsbrist hos den vårdsökande 40-50 % kontakt med RK Sprida kunskap till kontaktytor I kontakten med vården Undviker att söka Patient, 20 år gammal, kommer till Röda Korsets mottagning. Slutgiltigt avslag på asylansökan för 6 mån Ej sökt vård då hen inte vet att papperslösa har rätt till det. Mår fysiskt och psykiskt dåligt. Lever dag för dag, ingen inkomst och ingen regelbunden aktivitet. Sover där det går och sover dåligt. Ibland hos vänner eller på någon tågstation. Svårt med kosthållning r/t ingen inkomst. Mycket ont i magen, och tycker att det ibland är blod i toaletten. Är framför allt i psykiskt dåligt skick. Vill ha hjälp med detta men förstår att det beror på hens livssituation. Känner sig allt mer rädd, jagad och stressad. Har svårt att minnas saker. Minns tex inte när hen är född, endast året. Bokar tid på VC, får en tid två veckor senare.

Okunskap i vården 50% frågar en kollega (2015) 60% akut vård (2015) Kunskap räcker långt Göra rätt Styrning - mandat Anstå kan vara inkluderande Ovilja 61% Patienten kommer tillbaka till mottagningen. Var på vårdcentralen och fått tabletter för buksmärta. Blivit hänvisad till frivilligklinik för sina psykiska besvär. Hen tycker nu att han har "tappat kontrollen" och kan inte koncentrera sig. Visar upp sina båda armar som båda är fulla med färska skärsår. Är rädd för att skada sig mer och känner inte igen sig själv. Pat bokas in till ett psykiatrin dit han får komma några dagar senare.

Övriga hinder Avvisande bemötande Språksvårigheter Rädsla Inte sällan ostrukturerad livssituation Några dagar efter den planerade tiden kommer patienten tillbaka igen eftersom han fortfarande mår dåligt. Psykiatrin hade förskrivit sömntabletter. Pat. uppfattade att han hänvisades till frivilligorganisation för vidare vård. Han känns mycket uppgiven. Psykiatrin berättar; pat. avböjde inläggning vilket de erbjöd honom. De hade sagt att om hen inte ville bli inlagd så kunde hen vända sig till frivilligorganisation istället. Patienten berättar; tackade nej till inläggning då hen uppfattade erbjudandet om inläggning som inskränkande. Sagt till att hen inte skulle få gå ut och in som hen ville. Pat blev därför rädd och tackade nej.

LAGEN GER UTRYMME MIN ROLL SÄRSKILT UTSATT GRUPP

VI GER HOPP OCH RÄDDAR LIV Lau D Ekegren Svenska Röda Korsets Vårdförmedling 08-452 49 23 Lau.Dahlgren@redcross.se