Om dokumentet Enetjärn Natur AB Inventering och utredning av fågellivet Högdalen-Snösätra Inventeringsuppdraget har genomförts under april 2016 - april 2017. Följande personer har medverkat i inventeirngen och utredningen: utredning, inventering, bedömningar och rapportering. Erfaren fältornitolog med flerårig vana av fågelinventeringar i olika sammanhang. God erfarenhet av MKB- arbete särskilt med avseende på fåglar. Masterexamen i biologi. inventering. Erfaren fältornitolog med flerårig vana av fågelinventeringar i olika sammanhang. kvalitetsgranskning. Stor erfarenhet av MKB, både ut myndighets- och konsultperspektiv, och krav på däri ingående utredningar. Alla är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet Affärsverksamhet Svenska kraftnät Geodatasamverkan 2
Innehåll Om dokumentet... 2 1 Inledning...4 2 Metodik...5 2.1 Fågelutredning... 5 2.2 Fågelinventering... 5 3 Resultat och analys... 7 3.1 Resultat...7 4 Bedömning... 11 4.1 Förutsättningar...11 4.2 Bedömningar...11 Källor...12 3
11 Inledning Svenska kraftnät planerar en markkabelförbindelse mellan stationerna Högdalen och Snösätra samt en kort anslutningsledning i luft mellan station Högdalen och befintlig luftledning mellan Nacka och Ekudden. Där den korta anslutningsledningen planeras kommer andra luftledningar att rivas, så det kommer inte att ske något nettotillskott av luftledningar i området. Syfte Syftet med utredningen och inventeringen är att beskriva området utifrån ett fågelperspektiv och avgöra vilka skyddsvärda fåglar som finns i området och kan komma att påverkas av projektet. För att kunna göra korrekta bedömningar om påverkan på fågellivet i tillhörande MKB har en fågelutredning och fågelinventering beställts. Enetjärn Natur har fått i uppdrag att genom- föra utredningen och inventeringen under våren 2016. 4
2 Metodik 2 I detta kapitel beskrivs hur utredningen genomförts och vad som ligger till grund för de bedömningar som redovisas längre fram. 2.1 Fågelutredning Beskrivningen och bedömningen av fågellivet i området grundar sig på tillgänglig kunskap om fågelfaunan, i huvudsak från fältinventeringen och uppgifter från den nätbaserade databasen Artportalen. Skyddade uppgifter i Artportalen har erhållits genom ArtDatabanken. Vi har även tagit del av observationer ur Observationsdatabanken genom ArtDatabanken. Uttag av skyddade fågelobservationer från ArtDatabanken från år 2006-2016 och framåt har gjorts inom en zon av 3 km från utredningsområdet. Utredningen fokuserar på de fågelarter som listas i bilaga 1 till Fågeldirektivet samt de fågelarter som är upptagna på den nationella rödlistan över hotade arter. Även områden med höga fågeltätheter generellt som inte hyser någon av de utpekade arterna har eftersökts. Störst vikt har lagts vid de arter som häckar i regionen och således befinner sig i området under en längre tid. Även förutsättningar för sträckande, rastande och övervintrande fåglar har analyserats. 2.2 Fågelinventering Inventeringen har genomförts som en linjetaxering vid tre tillfällen (tabell 1). Linjetaxeringen går ut på att sedda och hörda fåglar registreras medan inventeraren rör sig längs en förutbe- Fågeldirektivet Fågeldirektivet är ett EU-direktiv från 1979. Det innehåller regler till skydd för samtliga naturligt förekommande och vilt levande fågelarter inom EU, totalt 200 fågelarter. I Fågeldirektivets bilaga 1 listas de fågelarter som är särskilt skyddsvärda. Fågeldirektivet har implementerats i den svenska Artskyddsförordningen. De markeras med B i Artskyddsförordningens bilaga 1. I denna rapport markeras dessa särskilt skyddsvärda arter med FD efter artnamnet. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. En art kan sättas upp på rödlistan t.ex. ifall populationen är liten eller ifall den endast förekommer på ett fåtal platser och därmed är sårbar för förändringar på dessa platser. Även en vanlig art som har stor utbredning kan dock bli rödlistad om dess population är stadd i snabb minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades under våren 2015. 5
Duvhök NT 3 Duvhök har regelbundet rapporterats från Högdalstopparna. Det finns dock inga häckningsförutsättningar för arten i utredningsområdet. En häckning finns längre söderut i skogspartiet i östra delen (figur 1) 250 meter från utredningsområdets östra del. Gråtrut VU Gråtrut observerades med några exemplar runt avfallsanläggningarna under de tre inventeringstillfällena. Arten är inte knuten till de biotoper där ledningen planeras. Silltrut NT Silltrut observerades med några exemplar runt avfallsanläggningarna under de tre inventeringstillfällena. Arten är inte knuten till de biotoper där ledningen planeras. Närmaste större koloni finn på Ängsholmarna/Fjäderholmarna. Enstaka par häckar dock på flera platser i centrala Stockholm, men till synes glesare längre bort från centrum. Industriområdet är en potentiell häckningslokal för arten men inga häckningar finns rapporterade från området. Berguv VU Berguv var stationär vid Högdalstopparna under 2007 då den regelbundet sågs och hördes ropa. Även under de följande åren gjordes observationer av arten i området (ArtDatabanken 2016). Under de senaste fem åren finns inga rapporter om spelande berguv från Högdalstopparna med omnejd. Arten är inte knuten till de biotoper där ledningen planeras. Spillkråka NT Det finns enstaka rapporter om spillkråka från Högdalstopparna. Från 2006 och 2007 finns rapporter om 2 ex med häckningskriterier och det är troligt att arten då häckade i närheten av Högdalstopparna. Sedan 2010 finns dock inga rapporter från häckningstider. I utredningsområdet finns dock inga förutsättningar för häckning. Gröngöling NT Det finns flera rapporter från området kring Högdalstopparna av gröngöling, flera av de är rapporterade med häckningskriterier. Arten hörs på ganska långt håll och det framgår inte exakt var fåglarna har setts. I och med att inga fåglar sågs under inventeringen och att miljöerna inte är lämpliga för arten är bedömningen att den inte häckar i själva utredningsområdet men att den ändå sannolikt födosöker där ibland. Mindre hackspett NT Det finns flera observationer av mindre hackspett rapporterade från Högdalstopparna. De flesta observationerna föregaller vara gjorda i Gökdalen, mellan värmeverket och väg 229 (Örbyleden) samt från området väster om Snösätra. 9
3I det inventerade området finns små förutsättningar för födosökande mindre hackspett och inga häckningsförutsättningar. Ängspiplärka NT Ängspiplärka observerades med en individ vid första besöket. Några överflygande ängspiplärkor hördes dessutom. Vid andra och tredje besöket sågs inga ängspiplärkor. Det finns heller rapporter om ängspiplärka från juni-juli varför arten inte bedöms häcka i området. Kungsfågel VU Vid inventeringen av Snösätra station observerades kungsfågel på fyra lokaler. Tre oservationer gjordes även öster om utredningsområdet (figur 1). Inom utredningsområdet för Högdalen-Snösätra gjordes dock inga observationer och det finns inga häckningsförutsättningar för arten. Stare VU Stare ses regelbundet vid Högdalstopparna. Ekdungen nordost om utredningsområdet bedöms kunna vara en häckningsplats för arten. Arten födosöker regelbundet inom utredningsområdet under delar av året men det bedöms inte utgöra en viktig plats för arten. Rosenfink NT Rosenfink observerades med viss regelbundenhet vid Högdalstopparna mellan 2006 och 2013. 2006 och 2012 finns även starkare mistankar om häckning då ett par setts. Observationerna har främst gjorts vid vattentornet ca 400 meter söder om utredningsområdet och arten bedöms inte förekomma inom själva utredningsområdet. Sträckande fåglar Under de tre inventeringstillfällena i området har regelbundna span efter sträckande fåglar gjorts. Någon regelrätt sträckfågelinventering har inte genomförts eftersom de landskapsmässiga förutsättningarna inte föranleder några misstankar om att området skulle beröras av ett intensivt fågelsträck. Högdalstopparna besöks regelbundet av fågelskådare bl.a. för att observera sträckande fåglar då det i det lokala perspektivet är en av de få platser varifrån man har god utsikt och därigenom kan observera sträckande fåglar från ett större område. Det finns inget som direkt tyder på att sträcket skulle koncentreras vid Högdalstopparna utan det mesta av sträcket går längs med Orlången förbi Ågestasjön (Lööv muntl. 2016). Rastande och födosökande fåglar Från Högdalstopparna finns rapporter om en lång rad rastande fågelarter. Flera av rapporterna är dock av äldre datum då området var mer öppet. Det finns bl.a. rapporter om rastande fjällpipare vilket det inte finns förutsättnignar för numera. Under höst och vår rastar regelbundet bl.a. ängspiplärka och gulsparv. Gråtrut och silltrut födosöker regelbundet runt avfallsanläggningen. Utredningsområdet är inte mer attraktivt för dessa arter än många andra platser i närheten och arterna kan lätt välja andra födosöksområden och rastplatser. 10
4 Bedömningen av den påverkan som utbyggnadsförslagen kan komma att få på fågelfaunan. 4 Bedömning 4.1 Förutsättningar Ledningen mellan Högdalen och Snösätra kommer längs hela sträckningen att markförläggas. Under anläggningstiden krävs ett ca 5-6 meter brett anläggningsområde för det ca 4 meter breda kabeldiket, där kablarna ska läggas på ca 1,5 meters djup. Under drifttiden behöver ett ca 5-6 meter brett område ovanför kablarna hållas fritt från större träd för att trädens rötter inte ska riskera att skada kablarna. Markkabelförbindelsen planeras dock i huvudsak genom öppen mark utan träd, så där sker ingen förändring. Under anläggningsarbetet kommer störning att uppkomma från bl.a. röjning/avverkning, schaktning och tung trafik, förutom den ökade mänskliga aktiviteten i området. Det bör tilläggas att platsen redan idag är exponerad för störningar från bl.a. järnväg, bilväg gång- och cykelvägar och verksamhet vid värmeverket, återvinningsstationen och tunnelbanedepån. Vad gäller den ca 150 meter långa anslutningsledningen i luft mellan station Högdalen och befintlig luftledning mellan Nacka och Ekudden så kommer den att anläggas i befintlig kraftledningsgata. Vidare kommer andra luftledningar i detta område att rivas, vilket innebär att det inte kommer att ske något nettotillskott av luftledningar i området. 4.2 Bedömningar Platsen för den planerade verksamheten hyser låga värden för fågellivet och är både art och individfattig. Inga rödlistade arter eller särskilt utpekade arter i Fågeldirektivet häckar i utredningsområdet. Under vår och höst men även under häckningstid kan rödlistade arter rasta och födosöka inom utredningsområdet. Området är dock inte av särskild vikt för någon av dessa arter och det finns gott om likvärdiga födosöksområden och rastplatser i närområdet. Verksamheten bedöms därför inte påverka någon av de rastande eller tillfälligt födosökande fåglarna inom utredningsområdet. Sammantaget kan man konstatera att vissa fågelindivider kommer störas av anläggningen och får välja andra häckningsplatser och födosöksområden till följd av förändrade förhållanden. De individer som häckar där anläggningen planeras är alla vanliga och har flera andra häckningsmöjligheter i dirket anslutning till den planerade kabeln. Konsekvenserna för fågellivet bedöms bli mycket små. 11
Källor Personliga källor Persson, M. 2016. Uttag av uppgifter från Artportalen rörande rödlistade fågelarter och arter upptagna i bilaga 1 till Fågeldirektivet. Lööv, Lars. 2016. Lokal ornitolog och ordförande i Södertörns fågelklubb. Webbsidor Aktuella artfakta för rödlistade fågelarter har hämtats från ArtDatabankens webbsida, http://www. artdata.slu.se/rodlista/ Kompletterande uppgifter om fågelobservationer i och runtom utredningsområdet har hämtats från www.artportalen.se/birds/. Litteratur Avian Power Line Interaction Committee (APLIC). 2012. Reducing Avian Collisions with Power Lines: The State of the Art in 2012. Edison Electric Institute and APLIC. Washington, D.C. Berg, Å. och Svensson, R. 2011. Fågelfaunan i kraftledningsgator effekt av skötsel och omgivande landskap CBM:s skriftserie 57. 12