Förundersökning vid Gamlestadens fabriker

Nya Lödöse Rapport 2015:2 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker Arkeologisk förundersökning i Gamlestaden, Yta 4:3 med flera Västergötland, Göteborgs kommun och socken, Göteborg 218 Jonathan Pye & Christina Rosén med bidrag av Jens Heimdahl

Nya Lödöse Rapport 2015:2 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker Arkeologisk förundersökning i Gamlestaden, Yta 4:3 med flera Västergötland, Göteborgs kommun och socken, Göteborg 218 Jonathan Pye & Christina Rosén med bidrag av Jens Heimdahl Undersökningarna i Gamlestaden sker i samverkan mellan Arkeologerna, Statens historiska museer; Bohusläns museum/västarvet; Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ och Göteborgs stadsmuseum

www.stadennyalodose.se 2015 Arkeologerna, Statens Historiska Museer; Bohusläns museum/västarvet; Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ och Göteborgs stadsmuseum Nya Lödöse Rapport 2015:2 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Grafisk form Gabriella Kalmar, Lisa K Larsson och Lena Troedson Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Framsida: Maria Paring övervakar arbetet med ett av provschakten. Foto: Jonathan Pye Baksida: Belägenheten omkring Göteborg 1809, utgiven av N.G. Werming. Göteborgs stadsmuseum. Tryck/utskrift Arkitektkopia 2015

Innehåll Inledning 5 Bakgrund 5 Metod 15 Resultat 15 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 15 Referenser 16 Administrativa uppgifter 16 Bilagor 17 Bilaga 1. Kontextbeskrivning 17 Bilaga 2. Makroskopisk analys av jordprover från FU Nya Lödöse yta 4:3, Göteborg 18

Västra Götalands län Kungälv Säve Angered Lerum Torslanda Gamlestaden Göteborg Öjersjö Mölnlycke Kållered Lindome Hallands län Särö Kungsbacka Onsala Figur 1. Läget Nya Lödöse markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, blad 253 Göteborg. Skala 1:300 000.

För närvarande pågår en omfattande förändring av stadsdelen Gamlestaden i Göteborg och i samband därmed har en rad arkeologiska för- och slutundersökningar genomförts. Undersökningarna har framför allt berört lämningar av staden Nya Lödöse som låg här mellan 1473 och 1624 och som gett Gamlestaden dess namn. I denna rapport redovisas en förundersökning som gjordes i sydvästra delen av fornlämningen, intill banvallen för spårväg och järnväg våren 2015. Resultaten visar att just detta område var kraftigt stört och innehöll få spår av fornlämningen. Inledning I skrivande stund pågår en omfattande förändring av stadsdelen Gamlestaden i Göteborg och i samband därmed har en rad arkeologiska undersökningar genomförts. Undersökningarna har framför allt berört lämningar av staden Nya Lödöse som låg här mellan 1473 och 1624 och som gett Gamlestaden dess namn. I mindre utsträckning har undersökningarna också berört yngre perioder i Gamlestadens historia, dels landeritiden under 1600- och 1700-tal, dels den industriella epoken från i huvudsak 1800-och 1900-talen. I denna volym presenteras resultaten från en förundersökning som gjordes i sydvästra delen av fornlämningen, intill banvallen för spårväg och järnväg våren 2015. Resultaten visar att just detta område var kraftigt stört och innehöll få spår av fornlämningen. Bakgrund Nya Lödöse etablerades 1473 när en grupp svenska adelsmän, inklusive biskopen i Skara, fick i uppdrag av riksföreståndaren Sten Sture den äldre att överse utstakningen av tomter och tillse att staden försågs med vallgrav och palissad. Området hade tidigare varit ängs- och betesmarker som användes av bönderna i Kvibergs by. Dessa fick nu lämna ifrån sig marken till den nya staden. Nästan allt vi vet om stadens första årtionden kommer från arkeologiska undersökningar, då det finns ytterst få skriftliga källor från denna tid. Från mitten av 1500-talet och framåt har vi däremot olika typer av historiska källor, som mantalslängder och tänkeböcker, protokollen från rådens möten. Redan från början lades en stadsplan ut med tomter på cirka 15 15 meter. Till en början användes tomterna primärt för djurhållning, sannolikt både för export och för stadsbornas egen konsumtion. Enkla skjul byggdes på flera av tomterna. Efter något årtionde eller så var de flesta tomter fullt bebyggda med byggnader för bostadsändamål, djurhållning och verkstäder runt en stenlagd gårdsplan. Flera tomter hade också bodar ut mot gatan. Detta system är sedan relativt stabilt genom hela stadstiden. Kyrkogården var troligen utstakad redan från början, men kyrkan började inte byggas förrän omkring 1480. Vi vet inte när de första begravningarna ägde rum, kanske omkring år 1500. Delar av kyrkogården har undersökts och cirka 700 individer har tagits upp. Orsakerna till att en stad anlades här är inte fullt klarlagda. Valet att ge staden samma namn som den redan existerade staden (Gamla) Lödöse antyder en vilja att dra fördel av de internationella kontakterna, kanske särskilt med Hansastäderna. Men vi måste också ta andra faktorer med i beräkningen, som konflikter (särskilt med det danska riket) och en vilja till makt och kontroll i ett område som skiftade mellan dansk, norsk och svensk överhöghet ända fram till 1600-talets andra hälft. 1473 var de tre skandinaviska kungarikena enade i Kalmarunionen, men det fanns stora slitningar inom unionen och Nya Lödöse drabbades av krigshandlingar och brändes vid ett par tillfällen under början av 1500-talet. Efter upplösningen av Kalmarunionen 1523 satsade Gustav Vasa resurser i staden. Vallen och vallgraven förstärktes, dendrokronologiska dateringar visar att detta skedde omkring 1530. Längs den arm av Göta älv som då rann förbi staden (där banvallen för järnvägen och Angeredsbanan löper idag) 5

6402000 150000 Hospitalets kyrkogård Kvibergs kyrkogård Göta älv Nylöse kyrka Gamlestaden Göteborg 218:1 Gustavsplatsen Gamlestadstorget Säveån Gamlestaden, Yta 4:3 m.fl Marieholms industriområde Ånäsfältet Bagaregården Strömmensberg 6400000 151000 0 500 m Figur 2. Fornlämning Göteborg RAÄ 218 markerad på Fastighetskartan, blad 64D0CS Partille (Sweref 99 TM). Skala 1:10 000. 6 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker

0 500 m Figur 3. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur kartan Belägenheten omkring Göteborg 1809 utgiven av N.G. Werming och GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0cS Partille. Skala ca 1:15 000. Rektifiering: Christina Rosén.

Figur 4. Maria Paring övervakar arbetet med ett av provschakten. Foto mot söder med järnvägen och Röde Orm i bakgrunden. Foto: Jonathan Pye. påbörjades under 1520-talet bygget av träkonstruktioner i strandkanten och ut i älven. Dessa konstruktioner utgjorde underlag för byggnader och stenlagda ytor, vilkas funktion inte är helt klarlagd. Dessa arbeten i strandkanten fortsatte under en följd av år, åtminstone in i 1570-talet. Vem eller vilka aktörerna bakom detta bygge var vet vi ännu inte och det är mycket möjligt att det har skiftat över tiden. År 1547 flyttade befolkningen och sannolikt flera av husen till ett nytt läge invid (gamla) Älvsborgs fästning i syfte att underlätta försvaret av staden och dess aktiviteter, sannolikt inte minst handeln. Hur många stadsbor som verkligen flyttade är dock oklart och det är mycket möjligt att flera stannade kvar på den gamla platsen. Den nya staden brändes ned av stadsborna själva 1563 i samband med Nordiska sjuårskriget, då danskarna erövrade Älvsborgs fästning. Därefter, omkring 1570, flyttades staden tillbaka till sitt ursprungliga läge. Staden brändes återigen under Kalmarkriget 1612 och hölls av danskarna, som ju nu hade erövrat Älvsborgs fästning för andra gången. Många stadsbor flyttade till närbelägna städer, som Alingsås och Brätte. När (andra) Älvsborgs lösen hade betalats 1619 kom staden åter under svensk överhöghet och många stadsbor återvände. 1624 lades Nya Lödöse slutligen ned, då Göteborg hade grundats. Många av stadsborna flyttade in till den nya staden och många byggnader verkar ha flyttats med. När staden övergivits blev dess plats och de gamla stadsjordarna jordbruksmark som arrenderades av göteborgare och som blev en viktig del av den nya stadens matförsörjning. Här byggdes senare flera herrgårdsliknande byggnader, landerier, för stadens mer välbeställda borgare. Industrialiseringen i Gamlestaden, som området nu kallades, började redan under 1700-talet med det Sahlgrenska sockerbruket, men det var framför allt under 1800- och 1900-talen som området dominerades av industrier, som Gamlestadens fabriker med textiltillverkning och SKF. Omfattande nybyggen av bostadshus, främst landshövdingehus, gjordes under 1900-talets förra hälft, men redan under 1960-tal planerades för stora infrastrukturprojekt då man började riva äldre 8 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker

0 100 m Figur 5. Det finns inga kartor från stadstiden. Denna, från 1696, är en av de tidigare som visar stadsområdet. Vi ser Göta älv och den något smalare Säveån. De grå partierna är åkermark, de gulaktiga är slåtterängar och betesmarker. Byggnaderna är landerier som tillkommit efter stadstiden. Förundersökningsområdet ligger på ett område med nummer 129, vilket beskrivs som ängsmark med bete till 16 kor. Karta Lantmäteriverket. Skala 1:4000. 9

0 50 m Figur 6. Förundersökningsområdet på karta från 1880. Flera av byggnaderna i Gamlestadens fabriker är på plats, men omges ännu av odlad mark. Karta Regionarkivet GVI 74c. Skala 1:1000. 10 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker

Figur 7. Profil genom tegelgolvet och underliggande lager. Foto: Jonathan Pye. Figur 8. En del av föremålsfynden. Alla fynd har återdeponerats. Foto: Jonathan Pye. 11

0 50 m FU-område Lager, fyllning Sten-/tegelkonstruktion Figur 9. Översiktsplan över schakten. Skala 1:1000. 12 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker

1011 1000 1026 0 10 m FU-område Lager, fyllning Sten-/tegelkonstruktion Figur 10. Den norra delen av området, med schakt och arkeologiska kontexter. Skala 1:400. 13

1059 1043 1054 1069 xxxx 1034 1066 0 10 m FU-område Lager, fyllning Figur 11. Den södra delen av området, med schakt och arkeologiska kontexter. Skala 1:400. 14 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker

bebyggelse. En del av dessa projekt, som en sexfilig motorväg, blev aldrig färdigställda. Mot slutet av 1900-talet var Gamlestaden ett ganska slitet område och uppfattades som ett av de farligare områdena i staden. Det var nu som det stora detaljplanearbete påbörjades, som är orsaken till de stora arkeologiska undersökningar som i skrivande stund genomförs (Grauers 1923, Strömbom 1924, Scander 1970, Andersson 1973, Järpe 1984). I närheten av det aktuella förundersökningsområdet har flera mindre förundersökningar gjorts under de senare åren. De har visat på en ställvis förekomst av lämningar från Nya Lödöse och tiden därefter, men också på att området är relativt stört av yngre bebyggelse (Gustavsson & Sandin 2013; Svensson & Westergaard 2014). Metod Förundersökningsområdet var delat på två ytor och de låg under den tidigare banvallen. I de två ytorna grävdes fyra provschakt om cirka 5 5 m. Schakten grävdes skiktvis med maskin. Lager och konstruktioner mättes in med GPS och dokumenterades vidare i Intrasis. Prover för arkeobotanisk analys samlades in. Resultat Groparna visade sig innehålla 2 4 meter djupa konstruktionslager till spårvägen med utjämningslager under. I provgropen i yta 4:4 låg ett tegelgolv, sannolikt från en industribyggnad, daterat till tidigast cirka 1900 medan den nordöstra gropen i yta 3:4 innehöll ett tunt lager, tolkat som brukningslager från landeritid, där vi påträffade ett kritpipsskaft. De yngsta lagren innehöll inte ben eller rödgods, däremot porslin och tegel. Miljöprover togs för att fastställa floran kring utloppet av Säveån före etableringen av Nya Lödöse, samt karaktären på det brukslager som borde ha utgjort strandkant under landeritid (1600 1700-tal). Innehållet i miljöproverna har den gemensamma nämnaren att de alla innehåller koksliknande fragment av en typ som i området förekommer i lämningar från senare landeritid under 18- och 1900-talen, och sannolikt är kopplade till någon form av metallindustri i området. Då samtliga prover innehåller detta material är det alltså rimligt att dra slutsatsen att det undersökta materialet som helhet består av sentida utfyllnadsmassor med omlagrat äldre material, bland annat svämsand och kulturlager. Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder Enligt vår bedömning krävs inga fortsatta arkeologiska åtgärder inom förundersökningsområdet. 15

Referenser Andersson, H. 1973. Nya Lödöse Gamlestaden fem hundra år. Kungsbacka. Grauers, S. (red) 1923. Nya Lödöse tänkeböcker 1586 1621. Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum; 6. Göteborg. Gustavsson, J. & Sandin, M. 2013. Göteborg 218, Nya Lödöse. Gamlestadens fabriker. Arkeologisk förundersökning. Rio Kulturkooperativ, Kulturhistoriska rapporter 149. Järpe, A. 1984. Nya Lödöse. Medeltidsstaden 60. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Scander, R. 1970. Tre namn En stad. Återuppbyggnaden av Älvsborg Gullberg Nya Lödöse efter 1570, Göteborg förr och nu VI. 1970. Göteborg. Strömbom, S. 1924. Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse. Stadskrönika, grävningsberättelse, fyndkatalog. Göteborg. Svensson, P. & Westergaard, B. 2014. Göteborg 218, Nya Lödöse, Gamlestadens Fabriker. Västra Götalands Län, Göteborgs stad och kommun, Göteborgs socken, Olskroken 18:7, fornlämning 218. Arkeologisk förundersökning. UV Rapport 2014:29. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-32701-2014. SHMMs dnr: 5.1.1-00286-2015. SHMMs pnr: 13023. Rios pnr: G1505. Västarvets pnr:. Intrasisprojekt: SHMM2014_180. Län: Västra Götalands län. Landskap: Västergötland. Kommun: Göteborgs stad och kommun. Socken: Göteborg. Fastighet: Göteborg 740:48 med flera. Fornlämningsnr: Göteborg 218. Fastighetskartan, blad: 64D0CS Partille. Läge: x 6400816, y 150251. Meter över havet: 1 5. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Uppdragsgivare: Göteborgs stad. Ansvarig institution: Arkeologerna, Statens Historiska Museer (SHMM), Bohusläns museum/västarvet, Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ och Göteborgs stadsmuseum. Projektgrupp: Christina Rosén (projektledare, SHMM), Jonathan Pye (Rio), Maria Paring (SHMM), Andreas Skredsvik (SHMM). Fältarbetstid: 2015-02-04 2015-02-10. Exploaterad yta:. Undersökt yta: 517 kvadratmeter. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Inga fynd togs tillvara. 16 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker

Bilagor Bilaga 1. Kontextbeskrivning ID Typ Beskrivning 1000 Schaktmassor Lager från konstruktion av spårväg; från markytan: 0,60 m makadam 1 m rödbrun sättsand 0,50 cm omrörda lerlager, gråbruna sandiga samt jordiga partier 2,10 m< glaciärlera 1011 Tegelgolv Fabrikslämningar 1800-tal. Tegelgolv/konstruktion av kantställt tegel som varvats omlott, periodvis täckt av betong/cement för utjämning 1026 Recenta lager, störning Genom hela lagret återfanns fynd som indikerar bruk från 1800 1900-tal i form av glas, porslin, spikar och tegel. Profil åt väster: 0 0,10 m brun/ beige sättsand 0,10 0,20 m mörkbrun sandig humus med klumpar av lera 0,20 0,25 m grå finsand 0,25 0,67 m ojämnt blandlager lera, ljusgråsand, jord, järnutfällningar 0,67 0,97 m odlingslager humös sand, mörkbrun kompakt med enstaka grenar. Makroprov 1030.1026 togs 0,97 1,07 m gråbrunt sandigt lager, botten av odlingshorisont. Makroprov 1032.1026 togs 1,07 1,42 m ljusgrå siltig sand med rester av trädrötter. Makroprov 1033.1026 togs 1,42 m< grå lera 1034 Schaktmassor, störning Profil 1 söder: 0 0,9 m makadam 0,9 1,1m rödbrun sättsand/ konstruktionsand 1,1 1,5 m gråbrun lera med järnutfällningar i botten av lagret 1,5 2,0 m grusig asfaltsrest med slagg 2,0 2,15 grå sandiglera, senare uppdelad i 3 lager först ett sandigt lager och sen 1043 och 1054 2,15 3 m brun sand 3 < lera Profil 2 sydöst: 0 0,8 m makadam 0,8 1,25 m rödbrun sättsand/konstruktionsand. 1,25 1,35 m grusig asfaltsrest med slagg. Fynd av 1900 tals porslin 1,35 1,5 m rödbrun sättsand/konstruktionssand. I botten sandig lera med järnutfällningar 1,5 1,55 m grå sandig lera, senare uppdelad i 2 lager, 1043 och 1054 1,55 2,2 m rödgul sand 2,2 m< lera 1043 Strandkant Rester av strandkant till gammal strandfåra tillhörande Göta älv. Fynd från 1600 1700-tal påträffades. Makro prov insamlades (pm 1064.1043) 1054 Naturligt lager Naturligt lager 1059 Naturligt humöst lager Mörkbrunt humöst lager, troligen naturligt, verkar dock i viss mån påverkat av överliggande schaktmassor, där det i lagrets översta parti påträffas stor sten i storlek från cirka 50 80 cm. Dessa stenar kan tolkas som en första del i att stabilisera upp sjökanten i och med uppförande av exempelvis järnväg. Lagret ligger rakt över sannolik sjöbotten S1063 och tolkas därför som naturligt, ev. ängsmark el dylikt. Delvis stört av vattenrör 1063 Sjöbotten Troligt svämlager, möjlig sjöbotten. Ser naturligt och opåverkat ut 1066 Schaktmassor, störning Schaktmassor. Profil mot söder: 0 1,09 m makadam 1,09 1,2 m rödbrun sand, sättsand/konstruktionssand 1,2 1,52 m påförd brungrå lera 1,52 1,74 m sand med mycket järnutfällningar 1,74 2,28 m mörkbrun gråsvart sand uppblandat med grus 2,28 m< grå lera (S1081) 1069 Schaktmassor Recenta lager från spårvägsbygge; från ytan: 0,8 m makadam 0,2 m röd sand (sättsand) 1,4 m återdeponerad blå lera med inslag av sand och tegel i Följt av lager 1059 1081 Naturlig lera Naturligt lerlager från ett djup på cirka 2,28 m 17

Bilaga 2. Makroskopisk analys av jordprover från FU Nya Lödöse yta 4:3, Göteborg Teknisk rapport, Jens Heimdahl, 2015-10-07 Bakgrund och syfte Under den arkeologiska förundersökningen av yta 4:3, Nya Lödöse i Göteborg, februari 2015, togs fyra jordprover från olika jordlager för makroskopisk analys. Jorden bestod bland annat av sandiga massor som antogs kunna bestå av älvsediment, och frågeställningen inför analyserna är allmänt hållna kring vilken typ av miljö som avspeglas i materialet, och om det finns spår av mänskliga aktivititer. Därtill efterfrågas även hur förutsättningarnas ser ut för eventuella kommande analyser. Metod Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Provvolymen låg kring 1,5 liter. Inkomna till laboratoriet preparerades proverna genom flotering och våtsiktning (minsta maskstorlek 0,5 mm) enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7 100 gångers förstoring. I samband med bestämningarna utnyttjades litteratur (Cappers m.fl. 2009) samt referenssamlingar av recenta fröer. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. I det följande anges alla typer av fröer, frukter, delfrukter, acener etc. som fröer eller frukter. De provtagna lagren är begränsade från senare markhorisonter i stratigrafin genom skarpa kontakter med överliggande lager vilket visar att den bioturbationen varit begränsad. De makroskopiska resterna i lämningarna uppvisar dock en sådan sammansättning och bevarandegrad att de i sin helhet kan betraktas som liggande in situ sedan lagrets tillkomst och eventuell omlagring av material har främst skett innan depositionstillfället. Inga daggmaskar eller grävande organismer hittade i proverna. Jordprovernas innehåll I bifogade tabell har materialet som inte är fröer/ frukter kvantifierats enligt en grov relativ skala om 1 3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (cirka 1 5) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Siffrorna för makrofossil anger antalet räknade fröer/frukter. Alla makrofossil är bevarade i oförkolnat tillstånd. För att underlätta för läsaren att tolka resultaten har de olika arterna grovt grupperats i fem ekologisk-kulturella kategorier: 1. Vattenväxter. 2. Äng/bete ofta representerade dynga eller foder. 3. Ogräs lokal flora och ogräs från åkerbruk. 4. Skog och lundar. 5. Bär ofta insamlade och ibland kommande från från latrinavfall). Notera att dessa är grova verktyg och att det finns flera exempel på växter som kan passa in i flera grupper (groblad kan till exempel också förekomma på ängar och stränder). Diskussion De provtagna lagren bestod av två sandiga sediment som i fält antogs kunna bestå av geologiskt avsatta lager i akvatiska miljöer beskrivet som sjöbotten (S1067) och svämsediment (S1065). Det geologiska sammanhanget i området gör det rimligt att anta att sandiga geologiska lager generellt utgörs av svämsediment. Dessa sediment har blivit väl undersökta makroskopiskt under senare år och är förhållandevis lätta att identifiera. Ytterligare två mer humösa strata överlagrade dessa, ett humöst lager (S1068) samt en brukningshorisont (S1043). Innehållet i proverna är olikartat och diskuteras nedan, men har den gemensamma nämnaren att de alla innehåller koksliknande fragment av en typ som i området förekommer i lämningar från senare landeritid under 1800- till 1900-talet, och sannolikt är kopplade till någon form av metallindustri i området. Då samtliga prover innehåller detta material är det alltså rimligt att dra slutsatsen att det undersökta materialet som helhet består av sentida utfyllnadsmassor av omlagrat äldre material, bland annat svämsand och kulturlager. En del av det organiska materialet i proverna kan representera miljöer i området samtidiga med utfyllna- 18 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker

den (troligen gäller detta S1059), och en del kan vara omlagrat material från äldre tid (S1067). S1065 Innehållet i denna sand speglar en ren ruderat-/ ogräsvegetation, om den ursprungligen var ett svämsediment så har den inte kvar några spår av detta i det makroskopiska materialet. S1067 Sanden domineras av nate och säv, vassfragment och vattendjur, typiska för älvsedimenten i området. Innehållet av koks, träflis och spår av ogräs och hallon visar dock att sanden omlagrats och nu även innehåller material från det urbana området. S1059 Det humösa lagret ovanpå sanden (S1067) är rikt på rottrådar och kan representera en vegetationshorisont. Innehållet visar på en kraftigt utvecklad ruderatflora dominerad av målla och groblad. Miljön har förmodligen varit fuktig, vilket bekräftas av förekomsten av till exempel älggräs. S1043 Materialet i brukningshorisonten var hårt nedbrutet vilket är vanligt i sådana horisonter. Endast enstaka exemplar av hårdskaliga fröer som målla och hallon fans kvar. Referenser Cappers, R., T.T.; Neef, R. & Bekker, R-M. 2009. Digital atlas of economic plants. Groningen Archaeological Studies vol 9. Groningen. Wasylikowa, K. 1986. Analysis of fossil fruits and seeds. I: Berglund, B.E. (red.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571 590. 19

Figurer Figur 1. Läget Nya Lödöse markerat på utsnitt ur GSD- Översiktskartan, blad 253 Göteborg. Skala 1:300 000... 4 Figur 2. Fornlämning Göteborg RAÄ 218 markerad på Fastighetskartan, blad 64D0CS Partille (Sweref 99 TM). Skala 1:10 000... 6 Figur 3. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur kartan Belägenheten omkring Göteborg 1809 utgiven av N.G. Werming och GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0cS Partille. Skala ca 1:15 000. Rektifiering: Christina Rosén...7 Figur 4. Maria Paring övervakar arbetet med ett av provschakten. Foto mot söder med järnvägen och Röde Orm i bakgrunden. Foto: Jonathan Pye... 8 Figur 5. Det finns inga kartor från stadstiden. Denna, från 1696, är en av de tidigare som visar stadsområdet. Vi ser Göta älv och den något smalare Säveån. De grå partierna är åkermark, de gulaktiga är slåtterängar och betesmarker. Byggnaderna är landerier som tillkommit efter stadstiden. Förundersökningsområdet ligger på ett område med nummer 129, vilket beskrivs som ängsmark med bete till 16 kor. Karta Lantmäteriverket. Skala 1:4000... 9 Figur 6. Förundersökningsområdet på karta från 1880. Flera av byggnaderna i Gamlestadens fabriker är på plats, men omges ännu av odlad mark. Karta Regionarkivet GVI 74c. Skala 1:1000..10 Figur 7. Profil genom tegelgolvet och underliggande lager. Foto: Jonathan Pye...11 Figur 8. En del av föremålsfynden. Alla fynd har återdeponerats. Foto: Jonathan Pye...11 Figur 9. Översiktsplan över schakten. Skala 1:1000...12 Figur 10. Den norra delen av området, med schakt och arkeologiska kontexter. Skala 1:400...13 Figur 11. Den södra delen av området, med schakt och arkeologiska kontexter. Skala 1:400...14 20 Förundersökning vid Gamlestadens fabriker

Mellan februari och oktober 2013 ägde den största stadsarkeologiska undersökningen som någonsin utförts i Västsverige rum i Gamlestaden, Göteborg. Vad finns kvar? Vad kan det berätta för oss? Vem levde här? Hur såg deras liv ut? Det var deras stad men vi delar den med dem. Det är också vår stad, vår historia. Historien om vår stad. I denna rapport redovisas en förundersökning som gjordes i sydvästra delen av fornlämningen, intill banvallen för spårväg och järnväg våren 2015. Resultaten visar att just detta område var kraftigt stört och innehöll få spår av fornlämningen. Undersökningarna i Gamlestaden sker i samverkan mellan Arkeologerna, Statens historiska museer; Bohusläns museum/västarvet; Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ och Göteborgs stadsmuseum