Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar

Transkript

1 Nya Lödöse Rapport 2015:1 Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar Arkeologisk förundersökning i Gamlestaden 2013 Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Göteborg 218 Bengt Westergaard

2

3 Nya Lödöse Rapport 2015:1 Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar Arkeologisk förundersökning i Gamlestaden 2013 Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Göteborg 218 Bengt Westergaard Undersökningarna i Gamlestaden sker i samverkan mellan Statens historiska museer, Bohusläns museum/västarvet, Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ och Göteborgs stadsmuseum

4 Riksantikvarieämbetet, Västarvet och Rio kulturkooperativ Nya Lödöse Rapport 2015:1 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Grafisk form Gabriella Kalmar, Lisa K Larsson och Lena Troedson Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Framsida: Den första brunnsgropen. Foto: Bengt Westergaard. Baksida: Belägenheten omkring Göteborg 1809, utgiven av N.G. Werming. Göteborgs stadsmuseum. Tryck/utskrift Arkitektkopia, 2015

5 Innehåll Inledning och bakgrund 5 Historiska förutsättningar 5 Arbetsmetodik och dokumentation 5 Redovisning av undersökningsresultaten 9 Brunn 1 (S200) 9 Brunn 2 (S206) 9 Brunn 3 (S210) 9 Brandpostbrunn (S214) 9 Brunnsledning (S221) 9 Ledningsstolpe 1 (S500) 10 Ledningsstolpe 2 (S700) 10 Brunn 4 (S701) 10 Brunn 5 (S752) 10 Ledningsstolpe 3 (S ) 10 Sammanfattning och tolkning 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 11 Figurförteckning 12

6 Västra Götalands län Kungälv Säve Angered Lerum Torslanda Gamlestaden Göteborg Öjersjö Mölnlycke Kållered Lindome Hallands län Särö Kungsbacka Onsala Figur 1. Läget för Nya Lödöse markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, blad 253 Göteborg. Skala 1: Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar

7 En omfattande förändring av stadsdelen Gamlestaden i Göteborg pågår och i samband därmed har en rad arkeologiska förundersökningar och stora slutundersökningar genomförts från 2012 till Undersökningarna har framför allt berört lämningar av staden Nya Lödöse som låg här mellan 1473 och Inför anläggning av en tillfällig spårväg utfördes arkeologiska förundersökningar och schaktövervakningar under 2012 och Inledning och bakgrund Med anledning av de stora infrastrukturella omdaningar som påbörjades runt Gamlestadstorget 2013, anlades även en helt ny, tillfällig spårväg längs Gamlestadsvägen; arbeten som till stora delar skulle komma att företas inom fornlämning 218 i Göteborgs stad. Arbetena omfattade såväl omläggning av brunnar och vattenledningar som montering av nya ledningsstolpar för spårvägen. Samtliga dessa arbeten innebar större eller mindre ingrepp i marken, potentiellt också i fornlämningen, vilket föranledde länsstyrelsens beslut om arkeologisk förundersökning och schaktningsövervakning i anslutning till dessa arbeten. Undersökningen gjordes löpande och med varierande intensitet under perioden 22/4 2/ Historiska förutsättningar Göteborg RAÄ 218 utgörs av den senmedeltida staden Nya Lödöse och dess förmodade begränsning (figur 2 och 3). Stadens öden och äventyr har beskrivits i flera rapporter från arkeologiska utredningar, förundersökningar och slutundersökningar. De har i huvudsak berört stadens norra delar, norr om Säveån. Den södra delen av staden, som berördes i detta fall, är betydligt mindre känd och undersökt än den norra delen. Likväl har det gjorts ett antal arkeologiska förundersökningar och observationer i samband med olika arbeten och ingrepp. Med anledning av den nu aktuella spårvägsflytten, genomfördes i Gamlestadsvägen år 2012 en förundersökning (Pye & Rosén 2014). De gropar som då öppnades återfinns i figur 4. Senaste exemplet härrör från en arkeologisk prospektering och förundersökning på området för Gamlestadens fabriker, omedelbart väster om Gamlestadsvägen (Svensson & Westergaard 2014). En ännu inte avgjord fråga är stadens begränsning och gränser söderut. Därtill är den södra stadsdelens utseende och karaktär i stort sett okänd. Syftet med den nu företagna arkeologiska förundersökningen var att förse Länsstyrelsen med ett fördjupat kunskapsunderlag, samt att beskriva fornlämningens art och innehåll med hänsyn till fornlämningens bevarandevärde. I förlängningen innebär syftet en förhoppning om att kunna besvara någon av de mer grundläggande frågorna kring den södra halvan av Nya Lödöse. Arbetsmetodik och dokumentation Arbetet kom att utformas som en form av schaktningsövervakning över lång tid, med varierande intensitet. Grävarbetet utfördes i huvudsak med hjälp av grävmaskin. Där brunnar och ledningsstolpar skulle placeras grävdes något djupare gropar och det var dessa som avsågs med förundersökningen (se figur 4). Totalt undersöktes 3 gropar avsedda för ledningsstolpar och 7 gropar avsedda för olika slags brunnar. I samtliga gropar kunde konstateras recenta ledningar av något slag. Samtliga schakt/gropar mättes in med RTK- GPS. I schakten noterades och dokumenterades eventuell kulturlagerförekomst och anläggningar. All dokumentation hanterades i Riksantikvarieämbetets informationssystem Intrasis. Fotodokumentation företogs parallellt. Inga fynd tillvaratogs. Nedan följer en schakt-/gropvis redogörelse för undersökningsresultaten. Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar 5

8 Marieholms industriomr Skola " Gamlestadstorget FU-område Gustavsplatsen Sjukhem Ånäsfältet Figur 2. Fornlämning Göteborg RAÄ 218 markerad på Fastighetskartan, blad 64D0CS Partille; (Sweref 99 TM). Skala 1: Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar

9 Figur 3. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur kartan Belägenheten omkring Göteborg 1809 utgiven av N.G. Werming och GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0cS Partille. Skala ca 1: Rektifiering: Christina Rosén. Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar 7

10 Ledningsstolpe 1 FU-schakt 2013 FU-schakt 2012 Brunn Ledningsstolpe 3 Brunn 4 Brunn 3 Brunnsledning Brandpostbrunn Ledningsstolpe 2 Brunn m Figur 4. Förundersökningsschakt från 2012 och 2013 samt ledningsstolpar, brunnar och en brandpost markerade på Fastighetskartan. Skala 1: Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar

11 Redovisning av undersökningsresultaten Brunn 1 (S200) Brunnsgropen var den första och sydligaste av de gropar som grävdes. Gropen var cirka 1,5 1 meter. stor och grävdes till ett djup av cirka 1,7 meter. Inga spår av kulturlager eller strukturer. Blålera påträffades direkt under bärlagret på cirka 0,4 meters djup (se omslagsbild). Brunn 2 (S206) Gropen var cirka 1,2 1,4 meter. stor och grävdes till ett djup av cirka 1,6 meters djup, där en vattenledning påträffades. Inga anläggningar eller kulturlager påträffades. Brunn 3 (S210) Gropen var cirka 1,8 1 meter stor. Bärlager ner till cirka 0,9 meter. Därunder gråblå lera ner till cirka 1,2 meter under markytan, sannolikt påförd i samband med anläggandet av vattenledning. Därunder ett gråsvart, sotigt och humöst kulturlager med tegel och keramik ner till cirka 1,4 meter under markytan. Kulturlagret grävdes inte i botten. Inga anläggningar påträffades i kulturlagret. Brandpostbrunn (S214) Schaktet grävdes runt en befintlig brandpost ner till cirka 1,5 meters djup. I schaktets västra del kunde möjliga kulturlager noteras på cirka 1,2 meters djup. Lagret bestod av mörkgrå humös sand med inslag av träkol. Dock inga anläggningar eller fynd i detsamma. Brunnsledning (S221) Ledningsschaktet var cirka 4,5 1,5 meter stort. Det utgjordes av asfalt och bärlager ner till cirka 0,8 meters djup. Därunder påträffades gråvit strandsand med bland annat snäckskal, ner till cirka 1,2 meters djup (figur 5). Lagret var med största sannolikhet påfört, om än syftet var oklart. Inga kulturlager eller anläggningar påträffades. Figur 5. Brunnsledningen med den gråvita strandsanden. Foto: Bengt Westergaard. Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar 9

12 Ledningsstolpe 1 (S500) Schaktet var cirka 4,2 4,7 meter stort. Fyllningen bestod nästan uteslutande av sekundära återfyllningar och ledningar, sånär som på en del av dess östra kant. Där framkom möjliga kulturlagerrester på cirka 1 meters djup, bestående av gråsvart humös, lerig sand med tegel. Detta lager var i sin tur genomgrävt av en ledning med tegelrör, gissningsvis 1800-tal. Inga andra anläggningar eller fynd påträffades. Ledningsstolpe 2 (S700) Schaktet var cirka 2,3 2,3 meter stort och cirka 2 meter djupt. I botten framkom lera som innehöll tegel och träkol. Osäkert om det fanns ostörda partier med kulturlager mellan alla ledningar. I övrigt inga anläggningar eller fynd. Brunn 4 (S701) Brunnsgropen var cirka 1,2 2 meter stor och knappt 2 meter djup. I gropen påträffades ett flertal vatten- och avloppsledningar. I den västra schaktkanten kunde möjligtvis skymta ett parti med gråblå naturlig /orörd lera cirka 1,6 meter under markytan. I övrigt påträffades vare sig bevarade kulturlager eller konstruktioner. Brunn 5 (S752) Schaktet var cirka 5 meter långt, 2,8 meter brett och knappt 2 meter djupt I östra delen av schaktet påträffades en kulturlagerliknande lämning på cirka 1 meters djup. Lagret var bevarat till en yta av cirka 1,4 0,8 meter och innehöll bland annat fragment av trebensgrytor och slaktavfall. I lagret påträffades även ett ledningsrör av tegel, sannolikt dräneringsrör, cirka 0,10 meter i diameter (jfr ledningsstolpe 1, S500 ovan). Det gick inte att avgöra om ledningen var nedgrävd i lagret eller var samtida med detsamma. Lagret grävdes aldrig i botten utan framkom i samband med släntning för brunnsgropen i väster. I övrigt påträffades inga anläggningar eller fynd. Ledningsstolpe 3 (S ) Schaktet var cirka 2 2 meter stort och blev slutligen knappt 2 meter djupt. Ner till cirka 1,5 meters djup bestod fyllningen enbart av recent återfyllning samt ledningar av varierande slag. Därunder påträffades blålera, sannolikt påförd. Inga anläggningar påträffades och inga fynd tillvaratogs. Sammanfattning och tolkning I likhet med flertalet av de provgropar som grävdes i Gamlestadsvägen 2012 (Pye m.fl. 2014), innehöll de nu aktuella groparna för ledningsstolpar och brunnar, huvudsakligen omrörda massor. Massorna hade uppkommit i samband med diverse ledningsdragningar. I den mån kulturlagerliknande lämningar påträffades, återfanns de i allmänhet som små isolerade rester kring eller under ledningar (jfr S210, S214, S500 och S752). Dessa kulturlagerrester syntes inte vara av någon högre ålder; inga påvisbara rester efter stadsbildning tillhörande Nya Lödöse påträffades. Huruvida det magra arkeologiska utbytet av denna förundersökning kan förklaras med olyckliga omständigheter eller om det speglar den faktiska situationen, får vara osagt. Det råder ingen tvekan om att karaktären på stadsbebyggelsen i Nya Lödöse skiljer sig åt på denna södra sida om Säveån, i förhållande till den relativt intensiva bebyggelse som konstaterats genom de senaste årens arkeologiska undersökningar på norra sidan. Den gräns för stadsbebyggelsen som anges i FMIS, och som därmed utgör gräns för fornlämningen, är synnerligen hypotetisk och baseras delvis på fynd som tolkats som rester av den vallgrav som tros ha omgärdat stadens södra del (Sandin et al. 2011). 10 Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar

13 Referenser Gustavsson, J. & Sandin, M Göteborg 218, Nya Lödöse, Göteborgs stad och kommun. Gamlestadens fabriker. Arkeologisk förundersökning. Kulturhistoriska rapporter nr 149. RIO Kulturkooperativ. Sandin, M.; Thorsberg, K. & Wennberg, T Nya Lödöse, Göteborg 218. Arkeologisk förundersökning. Kulturhistoriska rapporter nr 133. RIO Kulturkooperativ. Pye, J. & Rosén, C Provgropar i Gamlestadsvägen. I: Förundersökningar i Nya Lödöse Red. C. Rosén. Nya Lödöse Rapport 2014:1. Riksantikvarieämbetet, Västarvet och RIO Kulturkooperativ. Svensson, P. & Westergaard, B Göteborg 218, Nya Lödöse, Gamlestadens fabriker. UV Rapport 2014:29. Riksantikvarieämbetet. Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: SHMMs dnr: SHMMs pnr: Intrasisprojekt: shmm2013:015. Län: Västra Götalands län. Landskap: Västergötland. Kommun: Göteborgs stad och kommun. Socken: Göteborg. Fastighet: Göteborg Gamlestaden. Fornlämningsnr: Göteborg 218. GSD-Fastighetskarta, blad: blad 64D 0cS Partille. Meter över havet: 1 2. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Fastighetskontoret. Ansvarig institution: Statens historiska museer, Arkeologiska uppdragsverksamheten; Västarvet (BM) och Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ. Projektgrupp: Bengt Westergaard (projektledare, UV). Fältarbetstid: 24/4 2/ Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: Inga fynd tillvaratogs. Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar 11

14 Figurförteckning Figur 1. Läget för Nya Lödöse markerat på utsnitt ur Översiktskartan, blad 253 Göteborg. Skala 1: Figur 2. Fornlämning Göteborg RAÄ 218 markerad på Fastighetskartan, blad 64D0CS Partille; (Sweref 99 TM). Skala 1: Figur 3. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur kartan Belägenheten omkring Göteborg 1809 utgiven av N.G. Werming och GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0cS Partille. Skala cirka 1: Rektifiering: Christina Rosén...7 Figur 4. Förundersökningsschakt från 2012 och 2013 samt ledningsstolpar, brunnar och en brandpost markerade på Fastighetskartan. Skala 1: Figur 5. Brunnsledningen med den gråvita strandsanden. Foto: Bengt Westergaard Gamlestadsvägen ledningsstolpar och brunnar

15

16 En omfattande förändring av stadsdelen Gamlestaden i Göteborg pågår och i samband därmed har en rad arkeologiska förundersökningar och stora slutundersökningar genomförts från 2012 till Undersökningarna har framför allt berört lämningar av staden Nya Lödöse som låg här mellan 1473 och Inför anläggning av en tillfällig spårväg utfördes arkeologiska förundersökningar/schaktövervakningar under 2012 och Undersökningarna i Gamlestaden sker i samverkan mellan Statens historiska museer, Bohusläns museum/västarvet, Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ och Göteborgs stadsmuseum