Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll... Sid Radon... 1 ph... 2 Alkalinitet... 2 Flourid... 3 Svavelväte... 3 Järn... 4 Mangan... 4 Kväve... 5 Övriga analyser... 5 Källa och mer att läsa?... 5 Länkar... 5 Radon (SGU) 2000. Dnr: 00-1399/2000. Radon (Rn) kan tillföras inomhusluften från grundvatten vid t.ex. duschning, tvätt eller matlagning. Höga halter radon i inomhusluften kan orsaka lungcancer. Radonhalterna i de bergborrade brunnarna är i allmänhet förhållandevis höga. Ungefär en fjärdedel av vattnet från de undersökta bergbrunnarna har radonhalter överstigande 500 Bq/l (Becquerel per liter) och det högsta uppmätta värdet inom länet är 3900 Bq/l, vilket får anses som mycket högt. Jordbrunnarna och källorna har betydligt lägre halter. Provtagningen är gles och områden med höga halter kan ha missats. Vanliga Radonhalter i grundvatten är 0-500 Bq/l.
ph Hydrogeologiska data från SGUs serie Ah 20 Örebro län. Copyright Sveriges geologiska undersökning I flera brunnar, främst jordbrunnar, har vattnet metallangripande egenskaper. Låga ph-värden och hög halt av aggressiv kolsyra indikerar detta. I vilken utsträckning detta är en följd av sur nederbörd eller om det är naturligt för trakten är svårt att avgöra. Vanliga ph-värden för grundvatten är 5-9. Alkalinitet Alkaliniteten (HCO 3 ) är ett mått på vattnets förmåga att motstå sur nederbörd (högre värden bättre motståndskraft). Resultaten visar att alkaliniteten är betydligt lägre i vatten från jordbrunnar och källor än i vatten från bergborrade brunnar. Brunnar i anslutning till de sedimentära bergarterna har i allmänhet hög alkalinitet. Vanliga halter i grundvatten är 20-400 mg/l HCO 3.
Flourid (SGU) 2000. Dnr: 00-1399/2000. Vattnets flouridhalt (F) är av betydelse för tandhälsan då flouridhalter mellan 0,8 och 1,3 mg/l anses ge skydd mot karies. Halter under 0,8 mg/l anses däremot ge ett dåligt eller inget skydd alls. Vid högre halter kan fläckar uppträda på tänderna. Därför gäller det vissa restriktioner för vattendrickandet när det gäller barn under fyra år då flouridhalten överstiger 1,3 mg/l. Ett vatten med flouridhalt över 6 mg/l bedöms som otjänligt. Vanliga halter i grundvatten är 0-1,5 mg/l F. Svavelväte SGUs analyser visar att huvuddelen av brunnarna och källorna har så låga flouridhalter att vatten från dessa inte ger något eller bara mycket svagt skydd mot karies. Något mindre än hälften av de bergborrade brunnarna har vatten som ger ett visst skydd. De högsta halterna bland de bergborrade brunnarna var 2,7 mg/l och bland jordbrunnarna 0,89 mg/l. Svavelväte, som är en giftig gas, förekommer framför allt inom områden med sedimentär berggrund. Gasen luktar starkt och doften påminner om ruttnande ägg. Den är så stark att man drar sig för att använda vatten även med små, tämligen ofarliga gasmängder. Svavelväte kan förekomma i områden med sedimentära bergarter sydväst om Hjälmaren.
Järn Högre halter av järn (Fe) än vad som är önskvärt kan medföra att det kan uppstå problem i form av fläckar på tvätt och sanitetsgods. Halterna kan förändras avsevärt från brunn till tappställe, beroende på utfällning och utlösning från järnledningar. Höga halter ger en obehaglig smak år vattnet. Halterna brukar vara högre i berg än i jord. Vanliga halter i grundvatten är 0-1 mg/l Fe. Mangan Högre halter av mangan (Mn) än vad som är önskvärt kan medföra att det kan uppstå problem i form av fläckar på tvätt och sanitetsgods. Halterna brukar vara högre i berg än i jord. Vanliga halter i grundvatten är 0-0,7 mg/l Mn.
Kväve Nitrat (NO 3 ): Hydrogeologiska data från SGUs serie Ah 20 Örebro län. Copyright Sveriges geologiska undersökning Av kväveföreningarna ammonium (NH 4 ), nitrat (NO 3 ) och nitrit (NO 2 ) har förhöjda halter av nitrat påträffats i flera jordbrunnar. Inga brunnar har dock halter som kan anses vara hälsovådliga. Orsaken till de förhöjda halterna är sannolikt att många grävda brunnar är belägna inom jordbruksbygder. Om brunnarna är gamla och har dålig tätning kan detta medföra att förorenat vatten kan tränga in. Det finns anledning att befara att brunnar med höga halter av kväveföreningar dessutom är förorenade av bakterier och andra mikroorganismer. Nitrat finns som regel naturligt i mycket låga halter i grundvatten. Förhöjda halter kan bero på föroreningar från avlopp och gödselstackar. Åkergödsling, särskilt på sandiga jordar, kan även ge förhöjda halter. Likaså kan kväveföreningar från industriella rökgasutsläpp med nederbörden tillföras grundvattnet. Under växtsäsongen tas stora mängder kväve upp till växterna. Tillskottet av kväveföreningar till grundvattnet blir då mindre. Nitrathalterna i grundvattnet varierar därför med årstiderna. Vanliga halter i grundvattnet är 0-20 mg/l NO 3. Övriga analyser Dessutom har följande parametrar analyserats: Specifik elektrisk ledningsförmåga (Konduktivitet), Permanganatförbrukning (KMnO 4 ), Kalcium (Ca), Magnesium (Mg), Natrium (Na), Kalium (K), Klorid (Cl), Sulfat (SO 4 ), Aluminium (Al), Aggressiv kolsyra (CO 2 ), Totalhårdhet (Ca+Mg) och Zink (Zn). Källa och mer att läsa? Grundvattenkartor beskrivning till kartan över grundvattnet i Örebro län, SGU Serie Ah nr 20, Uppsala 2000. Länkar SGU Länsstyrelsen i Örebro län Svenska Miljönätet (sökmotor m.m.)