Hantering av fisk i samband med märkning
Vid hantering av fisk uppstår stressreaktioner (förhoppningsvis bara hos fisken, inte hos fiskmärkaren.) Stress kan också utlösas av förändringar i miljön (förändringar i koldioxid, syrehalt, temperatur, mm.)
Odlad fisk
1. God hälso- och näringsstatus 2. För laxfiskar: ej nära smoltstadiet
3. Märkning bör ske i stigande vattentemperatur - men märkning ska inte ske i för varmt vatten
Olika arter har olika temperatur-preferenser Rekommenderad max temp för märkning: Laxfisk 15 C Gös 22 C Karp 28 C
4. Gör upp arbetsfördelningen innan märkning ska påbörjas 5. Tillräckligt trågutrymme för återhämtning
6. Svältas innan hantering och märkning sker (12 24 tim.) för laxfisk, ännu längre vid lägre temp. 200 g fisk - 3 4 dagar vid 2 3 C
7. Se till att det finns nog med bedövningsmedel 8. All utrustning finns
9. All transport av fisk mellan tråg och märkning och tillbaka ska ske i vatten 10.Sörj för vattenutbyte och syresättning av vattnet
11. Utfodringen startas efter det att fisken återhämtat sig
12.Fisken ska helst tillåtas att återhämta sig en till två veckor (gärna längre tid) innan transport och utplantering sker.
Vild fisk
1. Noggranna förberedelser, alla ska veta vad som ska göras och hur det ska göras och vem som ska göra vad. - målet är att totala hanteringtiden för fisken ska minimeras.
Hanteringen av vild fisk kan inte styras på samma sätt som för odlad fisk, vilket medför att den vilda fisken ofta är mer stressad än den odlade i samband med märkning.
2. Fångstmetoden bör vara så skonsam som möjligt. 3. Tiden mellan vittjning och märking bör inte vara för lång. 4. Hantera inte fisk i luft vid minusgrader.
5. Märkningen bör ske på skuggig plats. 6. Förvaringskärl, uppvakningkärl etc. ska kontinuerligt förses med friskt vatten. Och de ska stå i skugga.
7. Utsättningsplats ska väljas med omsorg, undvik platser med stark vattenström, predatorer och fiskeredskap (nät o.dyl.)
Urval av fisk vid märkning. Här finns två motstående krav/utgångspunkter.
Å ena sidan: En liten, skadad fisk eller fisk som verkar slö ska inte märkas. Sannolikheten är stor att märkningen betydligt minskar fiskens överlevnadschanser.
Å andra sidan: Man får då inget slumpmässigt urval, ingen represenativ bild av populationen.
För urval talar t.ex. en studie från Island som pekar på att den positiva korrelationen mellan återfångst och smoltstorlek är en artefakt. Stora påverkas mindre av märkningen än små. Men detta gällde en specifik märkningsmetod. Då får man byta märkningsmetod.
Fiskens överlevnad Längd på fisken
Mot urval talar preliminär studier från Dalälven; skadade fiskar återfångas mer sällan än oskadade. Har man stor andel skadade i besättningen och bara märker oskadade har man ingen representativ märkning.
Ett litet tanke-experiment: Den vilda fisken till en märkning fångas i en fälla där en del kanske skadas.
Vi gör ett urval av oskadad fisk som märks därför att vi tror att icke fångad fisk är helt oskadad. Är det rätt eller kanske vi överkompenserar på något sätt; alternativt bara märker stora feta fiskar istället för små magra?
Några förslag: När du valt märkmetod om möjligt träna på död fisk innan det blir skarpt läge.
När du känner dig säker på död fisk prova på levande fisk som du håller över natt eller längre.
Skicklighet Man skärper sig och plötslig gör man allt rätt utan att tänka på det Man blir en bättre märkare och tänker på fisken Man blir ännu skickligare, men slutar tänka på fisken och gör slarvfel ibland I början gör man fisken illa- man är ovan och klumpig Tid
Kosta på dig att ha ett kontinuerligt förbättringsarbete, en kontinuerlig utveckling av märkningen
Märkningsförsök
1. Data från märkningar + utsättningar i Dalälven 1989-1997 Skiljer sig vild och odlad smolt åt? Carlin-märkt fisk från odlingen Fisk fångad i utvandringsfälla i Kungsfisket
Den odlade fisken märks i februari mars och sätts ut i april maj Den vilda fisken märks samma dag som den fångas och återutsätts så snart den återhämtat sig Finns det något problem med detta försöksupplägg?
4 Återfångst öring (%) 3 2 1 Vildfödd Odlad 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År
3.5 Återfångst lax (%) 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 Vildfödd Odlad 0.5 0.0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År
2. Skiljer sig ettårig och tvåårig smolt sig åt? Carlin-märkning Påverkas ettårig fisk mer av märket/märkningen än tvåårig fisk? Hur kan man kompensera för detta? Märkningsteknik
Data från utsättningar/märkningar i Dalälven 1989-1997 (data från 1998 och 1999 ofullständiga) 10 8 1-års-smolt 2-års-smolt Återfångade (%) 6 4 2 0 1989 1991 1993 1995 1997 ÅR
3. Påverkar fiskens skador dess sannolikhet att återfångas?
Märkningsprotokollen + återrapporteringen Längd Vikt Skadad ryggfena Skadad stjärtfena Skadad analfena Skadade bröstfenor Skadade bukfenor Förkortat gällock Skadade ögon Kort underkäke Rinnande mjölke Märkningsdatum Lax 1959 2002 antal: 82609 Öring 1962 2002 antal: 73624 Återfångad/inte återfångad Vikt vid återfångst Återfångstplats Återfångstdatum
Återfångst; % medel ± S.E. Inga skador Endast ryggfenan skadad Andra skador (inte ryggfenan) Skadad ryggf. + andra skador 5,11 ± 0,43 c 4,79 ± 0,41 b 3,07 ± 0,48 a 2,87 ± 0,39 a
Tidig könsmognad? Tidigt könsmogna hanar 2,26±0,40 a Resten 6,43±0,27 b
Återfångst; % medel ± S.E. Inga skador Endast stjärtfenan skadad Andra skador (inte stjärtfenan) Skadad stjärtf.+ andra skador 4,47 ± 1,07 b 2,61± 0,77 a 2,72 ± 0,71 a 2,25 ± 0,76 a
Transm. neutral Transm. + flytkraft Inget märke post-op Inget märke pre-op Transm. bortplockad Burgerhout et al. 2011. Dramatic effect of pop-up satellite tags on eel swimming. Naturwissenschaften 98:631-634
Fettfeneklippning
Det finns två metoder att avlägsna fettfenan
Rakblad Huvudet håll mot märkaren och fenan skärs från stjärten mot huvudet
Rakblad Bladet ska under skärningsmomentet lyftas svagt uppåt
Sax Fisken hålls med stjärten mot märkaren
Nyklippt fisk
Fettfeneklippt vuxen fisk
Bukfeneklippning
Fisken hålls med huvudet bort från märkaren och med ryggen nedåt
Stick in saxens ena skänkel under bukfenan och klipp av fenstrålarna så nära fenbasen som möjligt
Nyklippt fisk
Vuxen fisk med korrekt märkning (klippning)
Bukfeneklippt fisk (troligt), där bukfena delvis har regenererat
PIT-tag-märkning liten fisk
Fisken ska vara bedövad. Undvik att märka vid höga temperaturer, absolut inte över 18 C, helst inte över 15 C. Att märka på våren i stigande temp är bra, då läks såret snabbare än vid låg temp.
Ett snitt läggs med en vass skalpell.
Snitt ska gå genom huden, inte ner i muskeln. Snittet läggs i fiskens längsriktning.
Snittet läggs i fiskens längsriktning. Varför? Det beror på musklernas struktur och nervernas banor
I och för sig löper myomererna i många riktningar, men sannolikheten att man skär sönder någon är minst om man skär i längdriktningen
Med en ren kanyl injiceras märket
Observera placeringen, vid sidan om mitten, mellan 1/3 mellan buk- och bröstfenorna
Alternativ metod: Använd ett vasst spetsigt skalpellblad Tryck med spetsen genom hud och muskel Tryck in märket med fingrarna i såret
Skalpellbladet ska vara spetsigt (trekantigt). OK OK Skalpellbladet måste vara vasst byt ofta!
Carlinmärken
Kanylen förs in i fisken
Ståltrådarna förs in i kanylerna Kanylerna dras ut
Kläm åt med tången Observera inbuktningen Snurra trådändarna 7-9 varv
Ståltrådarna (utanför snurret) klipps av Färdigmärkt fisk
Streamer-märken
Streamer-märken
Tatuering
Vid tatuering av fisk används en lösning av Alcianblått i destillerat vatten.
Lösningen injiceras med en modifierad mikrodispenser.
Injicera 0,02 0,04 ml per prick
Käkklippning
Stick in saxen under käk-flärpen Lyft försiktigt upp flärpen Klipp
Akta ögat! Tryck INTE in saxen längre mot munnen!
Märkning av liten fisk = fisk under 25 mm = även okläckt fisk
Märkning av pytteliten fisk = fisk under 25 mm = även okläckt fisk
Märkning av liten fisk Fisk ned till 22 mm kan nosmärkas Fisk från 3 g och uppåt kan PITtag-märkas
Märkning av liten fisk Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen 2. Temperaturinducerade märken 3. Märken inducerade av ljus/mörker 4. Inmärkning med radioaktivt strontium ( 85 Sr) 5. Inmärkning med stabila isotoper
Märkning av liten fisk Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen 2. Temperaturinducerade märken 3. Märken inducerade av ljus/mörker 4. Inmärkning med radioaktivt strontium ( 85 Sr) 5. Inmärkning med stabila isotoper
Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen Tetracyklin (C 22 H 24 N 12 O 8 ) har gul flourescens. Flororecain (C 20 H 12 O 5; kallas även calcein) har gulgrön flourescens. Alizarin och orange xylenol har röd flourescens. Alizarin förekommer i två typer ; alizarinkomplexon (förkortas ofta AC) och alizarin Red S (AR).
Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen Injektion. Lax- eller öring yngel på 4-5 g går bra. Mest använda metoden för så väl laxfiskyngel som vuxen laxfisk. Badning. Denna metod passar bra för liten fisk (+ö.p. rom) och är ofta den enda möjliga. Färgade pellets. Studier har dock visat att metoden fungerar för tetracyklin och calcein, men sämre för alizarin.
Märkning av kalkhaltiga strukturer 1. Fluorescerande ämnen
Märkning av kalkhaltiga strukturer 2. Temperaturinducerade märken I laboratoriet kan man manipulera temperaturen, för laxfiskar är det vanligaste att man har en grundtemperatur på 10 C och höjer temperaturen hastigt till 14 C.
Märkning av kalkhaltiga strukturer 2. Temperaturinducerade märken
Märkning av kalkhaltiga strukturer 3. Märken inducerade av ljus/mörker Kalkinlagringen i otoliterna påverkas även av övergångar mellan ljus och mörker. En ljusrytm på 6L:6D (d.v.s. sex timmar ljus, sex timmar mörker, upprepat flera varv) maskerar den naturliga dygnsrytmen och ger ett suddigt band i otoliten. Märkningen blir tydligare om temperaturen höjs med 3 C under den ljusa perioden.
Märkning av kalkhaltiga strukturer 4. Inmärkning med radioaktivt strontium ( 85 Sr) Fisken märks genom badning i en lösning som innehåller 85 Sr. Halveringstiden för denna radioaktiva isotop är 64,84 dagar och studier har visat att märkningen håller i ca två månader. Det är oklart hur det radioaktiva ämnet påverkar fisken och i vilken omfattning det kommer ut i naturen.
Märkning av kalkhaltiga strukturer 5. Inmärkning med stabila isotoper Inmärkning med strontium bygger på att denna metall naturligt är relativt sällsynt i otoliterna. Genom att bada fisken i en lösning innehållande strontiumklorid (SrCl 2 ) kan man öka halten strontium i otoliterna. Märkningen kan sitta i i upp till två år, men avläsningen kräver en hel del preparation av otoliterna samt tillgång till en mikroprob, eller ett svepelektronmikroskop i backscatter mode.
Märkning av kalkhaltiga strukturer 5. Inmärkning med stabila isotoper Inmärkning med lantanider bygger på att dessa ämnen i sort sett saknas i otoliterna. Genom att tillföra fisken dessa ämnen kommer dessa ämnen att inkorporeras i otoliterna. Det är emellertid osäkert hur detta går till och hur mycket som hamnar i otoliterna. Analysmetoderna måste vara känsliga och blir därigenom dyra. Studier på stillahavslax har visat att lantanider stannar upp till 10,5 månader i fisken.
Nosmärke CWT = Coded Wire Tag Northwest marine technologies
Standard-märke
Sekventiellt märke
Frysmärkning