Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen

Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen

Innehåll 1 Inledning... 3 2 FASIT-modellen... 3 3 STAR-urvalet... 4 3.1 Objekt och population... 4 3.2 Urval... 4 3.3 Övertäckning... 5 4 Metodbeskrivning... 5 4.1 Metodval... 5 4.1.1 Individer 66-70 år... 6 4.1.2 Individer 71 år och äldre... 6 4.1.3 Utfallsscenarior... 7 4.1.4 Simuleringar... 7 4.2 Bakgrundsdata... 8 4.2.1 Beräknad tjänstepension... 9 4.2.2 Bakrundsvariabler för individer 66 år och äldre... 9 4.2.3 Bakgrundsvariabler för individer 66-70 år... 11 4.2.4 Bakgrundsvariabler för individer 71 år och äldre... 11 4.3 Beslutmodell... 12 4.3.1 Ålder 66-70 år... 12 4.3.2 Ålder 71 år och äldre... 14 4.4 Andelsberäkningar... 16 4.4.1 Ålder 66-70 år... 16 4.4.2 Ålder 71 år och äldre... 16 4.5 Fördelning mellan femårigt och livsvarigt uttag... 18 5 Resultat... 18 Tabellbilaga... 19 Statistiska Centralbyrån 2

1 Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) ska utreda hur de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensioner används samt utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag. Främst ska en kartläggning göras om vilka individer det är som gör sådana uttag, hur stor del som tas ut tidsbegränsat och hur uttagsmönstren har utvecklats över tid. Med utgångspunkt i uttagsbeskrivningen ska en utvärdering göras av vilka konsekvenserna blir främst vad gäller pensionärernas ekonomi och för pensionsbeteenden. Därtill ska konsekvenserna för statens budget till följd av påverkan på socialförsäkringsförmåner och skatter analyseras. Statistiska Centralbyrån (SCB) har fått i uppdrag från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att med hjälp av mikrosimuleringsmodellen FASIT simulera konsekvenserna på socialförsäkringsförmåner och skatter till följd av ändrat uttag av tjänstepensioner. Denna rapport utgör redovisningen av detta uppdrag. Rapporten beskriver översiktligt FASIT-modellen samt det dataunderlag som simuleringarna är utförda på. Därefter görs en redovisning av tillvägagångssättet som har använts för att skapa ett förändrat uttag av tjänstepensionen. Samtliga resultat redovisas i bifogad tabellbilaga. 2 FASIT-modellen FASIT (fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar) är en statisk mikrosimuleringsmodell med vilken man kan beräkna och utvärdera effekterna av förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen. FASIT-modellen gör det möjligt att beräkna den budgetmässiga kostnaden eller intäkten av en förändring samt utvärdera hur olika grupper påverkas av förändringen. FASIT utvecklas, underhålls och administreras av SCB genom anslag från Regeringskansliet. Även andra myndigheter och organisationer såsom Riksdagens utredningstjänst, Konjunkturinstitutet, Försäkringskassan m fl använder FASIT-modellen. FASIT-modellen består av två delar; dataunderlag och modellprogram. Dataunderlagen innehåller information om individer och hushåll och dess inkomster, avdrag, boendekostnader, transfereringar m m. Informationen i underlagen kommer både från SCB och andra myndigheter såsom Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Modellprogrammen innehåller programmerade regelverk inom de flesta socialförsäkringsområden såsom skatter, pensioner, arbetslöshet, sjukpenning, bostadstillägg m fl. FASIT-modellen är i grunden en statistik simuleringsmodell vilket innebär att individer och hushåll inte ändrar sitt beteende till följd av förändringar i något transfereringssystem. Som ett tillägg till FASIT finns också en dynamisk arbetsutbudsmodell där effekter på arbetsutbudet genereras till Statistiska Centralbyrån 3

följd av en ändring i transfereringssystemen. I den föreliggande rapporten används enbart FASIT:s statiska simuleringsmodell. 3 STAR-urvalet STAR (statistiskt analysregister) är ett av de två urvalen som bildar dataunderlag i FASIT-modellen och är det underlag som föreliggande simuleringar bygger på. STAR är ett registerbaserat urval och kan betraktas som ett osu (obundet slumpmässigt urval) med komplettering för de med höga (positiva eller negativa) kapital- och/eller förvärvsinkomster. 3.1 Objekt och population Målpopulationen för STAR är alla som levt i Sverige under året samt alla som lämnat in inkomstdeklarationer för året. Detta innebär att i målpopulationen ingår dödsbon som lämnat in en inkomstdeklaration samt individer som inte bor i Sverige men som är skyldig att deklarera för vissa inkomster i Sverige. Urvalspopulationen överensstämmer med målpopulationen. STAR använder två definitioner av hushåll; kosthushåll och familjeenhet där kosthushåll är huvudbegreppet. Ett kosthushåll utgörs av individer som är folkbokförda på samma fastighet och som är gifta med varandra eller har gemensamma barn samt barn till dessa oavsett ålder. En familjeenhet omfattar en eller två vuxna som är gifta/sammanboende samt ev. barn under 18 år. Ett hemmavarande barn 18 år eller äldre bildar en egen familjeenhet. Ett kosthushåll kan bestå av flera familjeenheter. Huvudsakligen används två olika redovisningsgrupper av STAR. Helårshushåll som utgörs av de individer som var folkbokförda vid såväl årets början som dess slut samt makropopulationen som består av alla individer som levt i Sverige under året samt alla som lämnat inkomstdeklaration för året. I den föreliggande rapporten används ytterligare en avgränsning av populationen där individen ska ha varit folkbokförd vid årets utgång för att inkluderas i simuleringarna. 3.2 Urval STAR-urvalets rampopulation bestod av alla objekt som finns i SCB:s inkomst- och taxeringsregister som innehåller alla fysiska individer och juridiska dödsbon som lämnat inkomstdeklaration eller varit bosatt i Sverige någon gång under året. STAR-urvalet innehåller cirka 700 000 urvalsindivider och består av två delar. Den första delen utgörs av den som dras som ett obundet slumpmässigt urval (osu) och uppgår till cirka 6,5 procent av de individer/dödsbon som ingår i inkomst- och taxeringsregistret. Urvalet görs genom att alla objekt i urvalsramen tilldelas ett slumptal som är permanent under de år som objektet ingår i ramen. Nytillkomna individer i urvalsamen (nyfödda, invandrare och nya dödsbon) tilldelas också ett slumptal. Dessa slumptal används sedan för att dra urvalet. Urvalet görs med hjälp av ett visst intervall av slumptal och Statistiska Centralbyrån 4

intervallgränserna är desamma mellan olika år. På detta sätt kommer urvalsindividerna i denna osu-del följas över tiden och vara longitudinella. Den andra delen utgörs av en totalundersökt del som består av individer som har en större taxerad förvärvsinkomst än 1,25 miljoner kronor och/eller inkomst av kapital mindre än -1,25 eller större än 1,25 miljoner kronor. Med hjälp av information från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) kompletteras urvalsindividerna med samtliga familjemedlemmar och ett hushåll bildas kring urvalsindividen. Detta innebär också att ett nätverksurval har skapats. Totalt uppgår STARurvalet till cirka 1,7 miljoner individer och dödsbon. Som estimator för osu-delen används den s k Horvitz Thompson(HT)- estimatorn. Den del av STAR som utgörs av osu-delen är samordnat med Longitudinell individdatabas (LINDA). 3.3 Övertäckning För STAR utgör emigranter som inte anmäler utflyttning övertäckning. Genomförda studier tyder på att folkbokföringen innehåller ett betydande antal individer som inte längre bor i landet och som därmed felaktigt inkluderas i STAR. I STAR finns det ingen undertäckning eller bortfall. Se SCB:s hemsida för mer information om FASIT-modellen och STARurvalet. 4 Metodbeskrivning 4.1 Metodval I tillgängliga data finns inte uppgifter om hur man gjort uttaget av tjänstepension. Det betyder att det inte finns uppgift om en individ väljer att ta ut en del av tjänstepensionen tidsbegränsat under t ex fem år och en del livsvarigt. Det finns endast uppgifter om vilka som erhåller tjänstepension och summa utbetald tjänstepension. För att kunna simulerar förändringar i uttagsmönstret mellan tidsbegränsat och livsvarigt måste alltså först en metod tas fram för att bestämma vilka som har gjort ett tidsbegränsat uttag. Den vanliga perioden för tidsbegränsat uttag är fem år och är den tidsperiod som används i denna rapport. Eftersom det också finns önskemål om att vid simuleringen modellera vilka som ska välja att ta ut femårigt måste också en modell skapas, för att kunna bestämma vilka som med modellansatsen ska göra ett femårigt uttag av delar av sin tjänstepension. Vid simuleringen av ett ökat femårigt uttag av tjänstepension måste också en ny tjänstepension beräknas. För de i åldergruppen 66-70 år som genom simuleringen får ett femårigt uttag måste tjänstepensionen öka. För de som är 71 år och äldre och bestäms ha haft ett femårigt uttag måste Statistiska Centralbyrån 5

tjänstepensionen minska. I avsnitt 4.4 beskrivs metoderna för att förändra tjänstepensions storlek för berörda individer. 4.1.1 Individer 66-70 år För individer som 2013 är 66-70 år saknas möjlighet att genom data bestämma om de har ett femårigt uttag av delar av tjänstepensionen. För att bestämma vilka som har ett sådant uttag måste en beslutsmodell skapas. Som underlag för beslutsmodellen används de som var 66 år och tog ut tjänstepension 2008 tillsammans med uppgiften om tjänstepension 2013. År 2013 är de 71 år och har då avslutat det eventuella uttaget av den delen av tjänstepensionen som tagits ut under fem år. En kvot mellan tjänstepensionen vid 71 års ålder och tjänstepensionen vid 66 års ålder framskriven till en nivå motsvarande 2013 beräknas. Om kvoten är större än 1,2 anses delar av tjänstepensionen ha tagits ut på fem år. Genom att använda denna information skapas sedan regressionsmodeller för de olika pensionsutbetalarna. Dessa regressionsmodeller används sedan för att bestämma vilka i åldern 66-70 år 2013 som ska anses ha ett femårigt tjänstepensionsuttag. I avsnitt 4.3.1 beskrivs de olika regressionsmodellerna. Dessa modeller används även vid simuleringen i de fall då ökningen av antalet med femårigt uttag ska ske genom att de som är mest sannolika att ha ett femårigt uttag är de som får ett sådant. 4.1.2 Individer 71 år och äldre För att bestämma vilka i gruppen 71 år och äldre som har haft ett femårigt uttag kan historisk tjänstepension användas. Detta görs genom att undersöka tjänstepensionen vid 66-års ålder, skriva fram den 6 år och därefter jämföra med tjänstepensionens storlek vid 72-års ålder. Ett lägre uttag av tjänstepension vid 72 jämfört med 66 år indikerar då att individen har haft ett femårigt uttag. Till exempel innebär detta att för de som är 80 år 2013 hämtas tjänstepensionen för år 1999. Därefter skrivs den fram 6 år och jämförs med tjänstepensionen år 2005, se avsnitt 4.2.1. För att kunna modellera en ökning av antalet med ett femårigt uttag av tjänstepension skapas ett antal regressionsmodeller för de olika pensionsutbetalarna, se avsnitt 4.3.2. Statistiska Centralbyrån 6

4.1.3 Utfallsscenarior Genom att använda ovanstående metoder är det möjligt att simulera olika omfattningar av ett förändrat uttag av tjänstepensionen som genererar olika utfall. De olika utfallen styrs av antaganden om antal individer som väljer ett femårigt uttag kontra ett livsvarigt uttag. Tre olika scenarior prövas; 10 procent fler, modellerat 10 procent fler, slumpmässigt 30 procent fler, modellerat 30 procent fler, slumpmässigt samtliga De två första scenariorna avser att 10 procent fler än som i nuläget har ett femårigt uttag, omvandlas till femårigt uttag. Med modellerat menas att vilka individer som omvandlas till femårigt uttag bestäms av den beslutsmodell som beskrivs i avsnitt 4.3. Med slumpmässigt menas att de 10 procent fler som omvandlas inte tar hänsyn till någon hjälpinformation, utan tilldelning av vilka individer som ska omvandlas sker helt slumpmässigt. Scenariorna tre och fyra avser att 30 procent fler än som i nuläget har ett femårigt uttag, omvandlas till femårigt uttag. Vad gäller modellerat och slumpmässigt har det samma definition som för de två förstnämnda scenariorna. Det sistnämnda scenariot är ett max-alternativ. I detta scenario sker en omvandling av tjänstepensionsuttag för samtliga individer som i nuläget inte har ett femårigt uttag. 4.1.4 Simuleringar Sex olika simuleringar i FASIT-modellen genomförs. Den första simuleringen avser nuläget, d v s där det nuvarande uttaget av tjänstepension är oförändrat. Därefter jämförs de olika utfallsscenariorna med denna simulering. Effekterna av förändrat tjänstepensionsuttag redovisas för variablerna: Tjänstepension Garantipension Slutlig skatt Statlig skatt Bostadstillägg Äldreförsörjningsstöd Hemtjänstavgift Förändringen redovisas för summa och medelvärde dels uppdelat på avtalsområde, kön, ålder, ATP-poäng och typ av uttag (femårigt eller inte femårigt) och dels på avtalsområde, kön och ålder. Statistiska Centralbyrån 7

Om individen är född 1937 eller tidigare ingår utbetald tjänstepension i beräkningen av det underlag som fastställer om individen har rätt till garantipension och i så fall hur mycket. För de som är födda 1938 eller senare, och alltså tillhör det nya pensionssystemet, ingår inte utbetald tjänstepension i underlaget för att fastställa garantipensionens storlek. En förändring i uttaget av tjänstepension kan alltså påverka garantipensionens storlek, men enbart för de som är födda 1937 eller tidigare. De hushållstransfereringar som redovisas är bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och hemtjänstavgiften. Eftersom transfereringarna sker på hushållsnivå och all redovisning är på individnivå, delas dessa lika mellan de ingående individerna om det är ett sammanboendehushåll. Simuleringarna görs för år 2013 och med det uttagsmönster av tjänstepensionen som är observerat historiskt. I de kohorter som över tid tillkommer kommer det vara vanligare med tjänstepension än för de kohorter som faller ifrån. Det bör noteras att de olika utfallsscenariorna inte fångar denna utveckling. 4.2 Bakgrundsdata Den underliggande informationen som används till beslutsmodellerna och andelsberäkningarna (se avsnitt 4.3 och 4.4) är hämtad från historiska årgångar av inkomst och taxeringsregistret. För denna del i uppdraget är det ingen begränsning i någon typ av urval, utan samtliga individer som finns i inkomst- och taxeringsregistret ingår. Begränsningen till STARurvalet blir först aktuell i och med simuleringsdelen av uppdraget. Den på SCB tillgängliga statistiken över den tjänstpension som en individ mottagit för ett visst år kommer från den kontrolluppgift som respektive utbetalare av tjänstepensionen har redovisat. För år 2013 bygger det på vad som redovisas i KU18 Kontrolluppgift Pensions- och försäkringsutbetalare m.fl. med ersättningskod 400 Tjänstepension, tjänstepensionsförsäkring. Det finns också en möjlighet att erhålla tjänstepension från ett företags pensionsstiftelse. Denna uppgift erhålls från kontrolluppgiften KU10 Kontrolluppgift från arbetsgivare m. fl., rad 30. Denna tjänstepension ingår dock inte i den vidare bearbetningen i detta uppdrag. SCB har inte direkt tillgång till vilket avtalsområde en individs tjänstepension grundar sig på. För att ändå kunna göra en uppdelning i olika typer av avtalsområde används utbetalarens organisationsnummer som identifierare. På detta sätt kan tjänstepensionerna delas upp i fem grupper; ALECTA, AMF, KPA, SPV (Statens Pensionsverk) och ÖVRIGA. Dessa utbetalare kan översättas till privata tjänstemän (ALECTA), LOanställda (AMF), kommun eller landstingsanställda (KPA) samt statligt anställda (SPV). Resterande utbetalare förs till gruppen övriga. Det bör noteras att denna indelning inte är korrekt i en del fall då en individ som är privatanställd tjänsteman kan välja att låta AMF administrera dess tjänstepension. Det är dock den bästa uppdelningen i olika avtalsområde som är möjlig att göra med hjälp av den data som finns tillgänglig. Statistiska Centralbyrån 8

Har en individ erhållit tjänstepension från olika utbetalare kommer individen i redovisningen ingå i den grupp som har stått för den största utbetalningen. Det har varit möjligt att hämta utbetald tjänstepension från och med år 1982 och framåt. För år 1982-1987 finns tjänstepensionsutbetalningar för stat, kommun och landsting samt en total summa utbetald tjänstepension. Utbetalningarna från ALECTA, AMF och övriga finns för år 1988 och framåt. Tillsammans med information om tjänstepensionens storlek har också taxerad förvärvsinkomst och förekomst i folkbokföringen den 31/12 aktuellt år hämtats in för 1982-2013. 4.2.1 Beräknad tjänstepension För att skriva fram tjänstepensionen vid 66 år har två olika utvecklingstakter tagits fram. För de individer som har utbetald tjänstepension två, på varandra följande, år har en utvecklingskvot skapats genom att dividera tjänstepensionen år t+1 med tjänstpensionen år t. Därefter har ett medianvärde för utvecklingskvoten för respektive tjänstepensionsutbetalare och år räknats fram. Utöver denna utvecklingskvot har även en utvecklingskvot för respektive år räknats fram med hjälp av prisbasbeloppet år t+1 dividerat med prisbasbeloppet år t. En jämförelse av utvecklingskvoterna framgår av tabell 1 i tabellbilagan. För de som år 2013 var 71 år eller äldre identifierades vilket år individen var 66 år. Därefter skrevs tjänstepensionen vid 66 år fram med sex år till att avse tjänstepensionen vid 72 år. För den kohort som var 71 år skrevs tjänstepensionen endast fram fem år. Två olika framskrivna tjänstepensioner beräknades. Dels med hjälp av medianvärdena av de observerade utvecklingskvoterna och dels med hjälp av prisbasbeloppets utveckling. Därefter skapades kvoter mellan beräknat värde av tjänstepensionen vid 72 år och faktiskt värde vid 72 år. Dessa kvoter skapades enbart för individer som hade en tjänstepensionsutbetalning vid 66 år och en tjänstepensionsutbetalning vid 72 år och var folkbokförd i Sverige den 31/12 aktuellt år. Genom att inkludera det sistnämnda villkoret rensas de individer bort som har avlidit under året och av den anledningen har en orimligt låg tjänstepension vid 72 års ålder jämfört med vid 66 års ålder. Genom att två olika utvecklingskvoter tagits fram, och därmed två olika beräkningar av tjänstepensionen vid 72 år, har också för varje individ skapats två olika kvoter mellan beräknat värde och faktiskt värde vid 72 år. 4.2.2 Bakrundsvariabler för individer 66 år och äldre För att bestämma vilken typ av tjänstepensionsutbetalare individen har används tjänstepensionen år 2013. Får individen tjänstepension från mer än en utbetalare kategoriseras individen efter den med störst utbetalning. Nedanstående tabell visar de variabler som är skapade för samtliga individer som är 66 år och äldre. Statistiska Centralbyrån 9

Indelningen i TAK2 är gränsen för kvartil 3 och TAK3 innehåller medianen för de individer som har ATP-poäng. För privata tjänstemän och statligt anställda finns det en observerbar gräns för när det blev möjligt att göra ett femårigt uttag av tjänstepensionen. Informationen hanteras i variablerna FODALECTA och FODSTAT. Variabeln PAV_KV bildas genom kvoten mellan tjänstepensionen vid 66 år och tilläggspensionen vid 66 år. Tilläggspensionen motsvaras här av den beräknade tilläggspensionen vid 66 år. Beräkningen görs enligt prisbasbeloppet vid 66 år * 0,6 * ATP-poäng vilket innebär att inga individer fasas in och får inkomstpension. Variabelnamn Innehåll Förklaring SEX Kön 1=man, 0=kvinna SV Födelseland 1=Sverige, 0=ej Sverige TAK1 ATP-poäng 1=6,50 poäng eller större, 0=övriga poäng TAK2 ATP-poäng 1=mellan 5,70 och 6,49 poäng, 0=övriga poäng TAK3 ATP-poäng 1=mellan 4,35 och 5,69 poäng, 0=övriga poäng OLDPENS Födelseår 1=född 1937 eller tidigare, GRUND GYMN HOG 0=född 1938 eller senare Utbildningsnivå 1=förgymnasial utbildning, 0=ej förgymnasial utbildning Utbildningsnivå 1=gymnasial utbildning, 0=ej gymnasial utbildning Utbildningsnivå 1=eftergymnasial utbildning, 0=ej eftergymnasial utbildning FODALCETA Födelseår 1=födelseår 1925 eller tidigare, 0=födelseår 1926 eller senare FODSTAT Födelseår 1=födelseår 1928 eller tidigare, 0=födelseår 1929 eller senare PAV_KV Kvot Kvoten mellan tjänstpension vid 66 år och den beräknade tilläggspensionen vid 66 år Statistiska Centralbyrån 10

4.2.3 Bakgrundsvariabler för individer 66-70 år För att beslutsmodellerna i 4.3.1 ska kunna hantera beslutet om femårigt eller inte femårigt uttag behövs information om individens karakteristika vid 66 år. I beslutsmodellen för individer som är 66-70 år används data för år 2008. Genom detta förfarande finns kunskap om vilka individer som har haft ett femårigt uttag genom att studera tjänstepensionen år 2013. I beslutsmodellen används information om individen vid beslutet (alltså då individen var 66 år). Det är endast information från individer som är födda 1942 som används. Tankegången med att enbart använda denna kohort är att de individer som i beslutsmodellen kommer att omvandlas till femårigt uttag i större utsträckning har samma beteende som de som är födda 1942 jämfört med om hela gruppen 66-70 år (födda 1942-1938) skulle användas. Följande ytterligare data hämtas in: Variabelnamn Innehåll Förklaring LON Löneinkomst 1=löneinkomst större än ett prisbasbelopp, NRV 0=löneinkomst mindre än ett prisbasbelopp Näringsverksamhet 1=näringsverksamhet större än ¼ prisbasbelopp, 0=näringsverksamhet mindre än ¼ prisbasbelopp PRIVAT Privat pension 1=privat pension, 0=ej privat pension SAMBO Hushållsstatus 1=sammanboende LZINK Taxerad förvärvsinkomst 2=ensamstående Logaritmerat medelvärde av taxerad förvärvsinkomst vid 50-55 års ålder 4.2.4 Bakgrundsvariabler för individer 71 år och äldre För de som är 71 år och äldre skapas variabler för skillnaden mellan framskriven beräknad tjänstepension och faktisk tjänstepension vid 72 år uppdelat på olika tjänstpensionsutbetalare. För åren 1982 till 1987 saknas uppdelad tjänstepension på ALECTA, AMF och övriga. För de individer som är födda 1922 eller tidigare och är kategoriserade i någon av dessa grupper används total tjänstepension. För att bestämma om individen har haft ett femårigt uttag används både kvoten som är beräknad med hjälp av den observerad utveckling av tjänstepensionen och prisbasbeloppet. Gränsen för att anse om ett femårigt uttag finns är satt till 1,2. Om den framskrivna beräknade tjänstepensionen enligt någon av framskrivningarna vid 72 år är större än 20 procent mer än den faktiska tjänstepensionen vid 72 år sätts variabeln FEM till 1 annars 0. Statistiska Centralbyrån 11

4.3 Beslutmodell 4.3.1 Ålder 66-70 år För de som är i åldern 66-70 år måste det bestämmas vilka som har tagit ut sin tjänstepension med ett femårigt uttag. För dessa individer finns ingen uppgifter om hur de valt att ta ut sin tjänstepension. En modell måste alltså skapas som kan användas för att bestämma vilka som ska ha ett femårigt uttag. Uppgifter för de som är födda 1942 används. Det är den senaste ålderskohorten som genom observation kan användas för att bestämma om de gjort ett femårigt uttag av tjänstepension. Med hjälp av dessa observationer skattas en logistisk regression som sedan används för att bestämma vilka i åldersgruppen 66-70 år som har gjort ett femårigt uttag av tjänstepensionen. En logistisk regression skattas för respektive utbetalare av tjänstepension. Nedan presenteras modellerna för de olika pensionsutbetalarna. För en beskrivning av de variabler som ingår i modellen hänvisas till avsnitt 4.2. För Alecta erhålls följande modell: Intercept 1 0.2975 0.1709 3.0319 0.0816 tak1 1 0.2364 0.0641 13.6230 0.0002 tak2 1 0.5246 0.0524 100.1347 <.0001 privat 1-0.0841 0.0330 6.4921 0.0108 grund 1 0.3954 0.0492 64.5237 <.0001 gymn 1 0.2970 0.0399 55.3648 <.0001 PAV_kv 1-0.7649 0.0785 94.9982 <.0001 lzink 1 0.0342 0.0142 5.7780 0.0162 lon 1-0.2481 0.0404 37.7989 <.0001 ink 1-0.6928 0.0548 159.7593 <.0001 För AMF erhålls fölande modell: Intercept 1-5.3521 0.5193 106.2101 <.0001 sv 1 0.2464 0.0900 7.4945 0.0062 tak2 1 0.3888 0.0965 16.2218 <.0001 tak3 1 0.1970 0.0691 8.1223 0.0044 privat 1 0.2808 0.0632 19.7434 <.0001 grund 1-0.3445 0.0636 29.2959 <.0001 PAV_kv 1 14.5335 0.3827 1442.2360 <.0001 lzink 1-0.1037 0.0438 5.5983 0.0180 lon 1 0.3024 0.0846 12.7871 0.0003 Statistiska Centralbyrån 12

För KPA erhålls följande modell: Intercept 1-3.6027 0.0719 2512.7968 <.0001 sex 1 0.3062 0.0807 14.3801 0.0001 tak1 1-3.9683 0.1950 413.9968 <.0001 tak2 1-0.3609 0.0874 17.0611 <.0001 PAV_kv 1 6.0336 0.1983 926.0560 <.0001 SAMBO 1-0.4486 0.0583 59.3013 <.0001 lon 1-0.2039 0.0812 6.3002 0.0121 nrv 1 0.4149 0.1825 5.1660 0.0230 För SPV erhålls följande modell: Intercept 1-1.6586 0.4524 13.4432 0.0002 sex 1-0.1912 0.0557 11.7690 0.0006 tak1 1-1.3452 0.0911 217.8743 <.0001 tak3 1 0.2495 0.0618 16.3173 <.0001 privat 1 0.3743 0.0510 53.8997 <.0001 grund 1 0.4310 0.0767 31.5783 <.0001 gymn 1 0.7830 0.0620 159.3823 <.0001 PAV_kv 1 2.2670 0.1277 315.3423 <.0001 SAMBO 1 0.1153 0.0522 4.8816 0.0271 lzink 1 0.1198 0.0381 9.8607 0.0017 lon 1-1.0687 0.0603 314.4628 <.0001 nrv 1-0.4854 0.1292 14.1171 0.0002 ink 1-0.3033 0.0787 14.8357 0.0001 För övriga pensionsutbetalare erhålls följande modell: Intercept 1-1.8934 0.0574 1087.1606 <.0001 tak2 1 0.4467 0.0450 98.7744 <.0001 tak3 1 0.5622 0.0419 179.6596 <.0001 privat 1 0.2393 0.0343 48.7717 <.0001 grund 1 0.3458 0.0454 57.9522 <.0001 gymn 1 0.4839 0.0409 139.8665 <.0001 PAV_kv 1 2.1239 0.0534 1581.4390 <.0001 SAMBO 1-0.2636 0.0366 51.7159 <.0001 lon 1-0.4236 0.0404 110.1664 <.0001 Statistiska Centralbyrån 13

4.3.2 Ålder 71 år och äldre För de som är mellan 71 och 97 år har det, med hjälp av registeruppgifter, varit möjligt att skatta vilka som haft ett femårigt uttag. Det har gjorts genom att jämföra deras tjänstepension när de var 66 år med den när de var 71 år ålder. Om tjänstepensionen vid 66 års ålder var 20 procent höger än vid 71 års ålder görs antagandet att delar av tjänstepensionen varit ett femårigt uttag. I simuleringarna ska antalet med femårigt uttag öka. Detta sker dels genom att slumpmässigt öka antalet med femårigt uttag och dels genom att öka antalet bland de som var mest sannolika att förändra sitt uttag. För att identifiera de individer som är mest sannolika att göra ett femårigt uttag måste en modell skapas. Av denna anledning skattas en logistisk regression för respektive pensionsutbetalare. Som förklarande variabel används FEM, d v s de som enligt beräkningarna har haft ett femårigt uttag. Nedan presenteras modellerna för de olika pensionsutbetalarna. För en beskrivning av de variabler som ingår i modellen hänvisas till avsnitt 4.2. För Alecta erhålls följande modell: Intercept 1-1.8650 0.0834 500.5573 <.0001 sv 1-0.1537 0.0548 7.8726 0.0050 tak1 1-0.4714 0.0466 102.4915 <.0001 tak2 1 0.4558 0.0455 100.1756 <.0001 tak3 1 0.3673 0.0434 71.6601 <.0001 fodalecta 1 2.5567 0.0663 1485.8024 <.0001 oldpens 1-0.3966 0.0312 161.5665 <.0001 hog 1-0.5457 0.0375 211.2824 <.0001 PAV_kv 1 1.0302 0.0693 221.1716 <.0001 För AMF erhålls fölande modell: Intercept 1-7.4396 0.1910 1516.9201 <.0001 sv 1 0.2572 0.1249 4.2381 0.0395 tak2 1 0.4736 0.1317 12.9220 0.0003 oldpens 1 1.0827 0.1024 111.7432 <.0001 gymn 1 0.2689 0.0990 7.3734 0.0066 PAV_kv 1 12.5916 0.5590 507.3062 <.0001 Statistiska Centralbyrån 14

För KPA erhålls följande modell: Intercept 1-2.9784 0.0910 1071.6875 <.0001 sv 1-0.3779 0.0839 20.2940 <.0001 tak1 1-2.1086 0.1669 159.5747 <.0001 oldpens 1 0.2196 0.0541 16.4579 <.0001 PAV_kv 1 2.6451 0.1461 327.7907 <.0001 För SPV erhålls följande modell: Intercept 1-4.4269 0.1290 1176.9630 <.0001 sex 1 0.2602 0.0542 23.0738 <.0001 tak1 1-1.6712 0.1015 271.0751 <.0001 tak2 1 0.2601 0.0806 10.4156 0.0012 tak3 1 0.3081 0.0600 26.4095 <.0001 fodstat 1 3.7088 0.1142 1055.6328 <.0001 oldpens 1 0.2744 0.0447 37.7556 <.0001 grund 1 0.2843 0.0680 17.4929 <.0001 gymn 1 0.6906 0.0595 134.7102 <.0001 PAV_kv 1 1.4125 0.1096 166.0725 <.0001 För övriga pensionsutbetalare erhålls följande modell: Intercept 1-3.0731 0.0867 1257.6095 <.0001 sv 1 0.1604 0.0708 5.1347 0.0235 tak1 1-0.4927 0.0603 66.6685 <.0001 tak2 1 0.2871 0.0572 25.2064 <.0001 tak3 1 0.3816 0.0510 56.0054 <.0001 oldpens 1 0.5729 0.0379 229.0784 <.0001 grund 1 0.6328 0.0526 144.5776 <.0001 gymn 1 0.5614 0.0495 128.6495 <.0001 PAV_kv 1 2.5492 0.0668 1457.5642 <.0001 Statistiska Centralbyrån 15

4.4 Andelsberäkningar För att kunna bestämma den tjänstepension som erhålls om simuleringen gör att uttaget ska ändras från livslångt till femårigt, måste en beräkning av storleken av förändringen göras. Detta görs dels för gruppen 66-70 år och dels för gruppen 71 år och uppåt. Beräkningarna görs för de olika tjänstpensionsutbetalarna och fördelat på kön. 4.4.1 Ålder 66-70 år För beräkningarna för denna grupp används uppgifter för de som är födda år 1942. För dessa finns uppgift om deras tjänstepension, dels vid 66 års ålder och dels vid 71. Med hjälp av dessa uppgifter är det möjligt att beräkna hur stor ökningen av tjänstepensionen skulle bli om uttaget ändras från livslångt till femårigt. Beräkningen görs genom att för alla som enligt bestlutsmodellen har ett femårigt uttag göra följande beräkning: BFEMAND=PTJPTOT2011/((PTJPTOT2011- PTJPTOT2013)*5/20+PTJPTOT2013); BFEMAND är ökningen av tjänstepensionen vid ändring av uttaget från livslångt till femårigt, PTJPTOT2011 är tjänstepensionen år 2011 framskriven till 2013 års nivå och PTJPTOT2013 är tjänstepensionen 2013. Täljaren innehåller tjänstepensionen vid ett femårigt uttag medan nämnare innehåller en beräkning av tjänstepensionen vid ett livslångt uttag. Ett antagande som görs är att ett livslångt uttag innebär att man får tjänstepension i 20 år. Medianen av BFEMAND ger följande andelar fördelat på pensionsutbetalare och kön: Män Kvinnor ALECTA 1,5815498 1,6800637 AMF 1,5122903 1,5908231 KPA 1,3955950 1,4852325 SPV 1,3755155 1,4264020 Övriga pensionsutbetalare 1,3887290 1,5539646 Andelen anger alltså ökningen av befintlig tjänstepension vid en övergång från livsvarigt till femårigt uttag. 4.4.2 Ålder 71 år och äldre För beräkningar för denna grupp används uppgifter för alla som är 71 år och äldre. För dessa finns uppgift om tjänstepension vid 66 års ålder och vid 71 års ålder och därmed är det möjligt att bestämma vilka som har gjort ett femårigt uttag av tjänstepension. Med hjälp av dessa uppgifter är det Statistiska Centralbyrån 16

möjligt att beräkna hur minskningen av tjänstepensionen skulle bli om uttaget ändras från livslångt till femårigt. Beräkningen görs genom att för alla som har ett femårigt uttag göra följande beräkning: BFEMAND=PTJPTOT2013/((PTJPTOT2013*TP_KVOT_UTV- PTJPTOT2013)*5/20+PTJPTOT2013) Där BFEMAND är minskningen av tjänstepensionen vid ändring av uttaget från livslångt till femårigt, PTJPTOT2013 är tjänstepensionen 2013 och TP_KVOT_UTV förändringen av tjänstepensionen mellan 66 och 71 års ålder. TP_KVOT_UTV beräknas separat för de olika pensionsutbetalarna. Täljaren innehåller värdet på tjänstepensionen år 2013 medan nämnaren innehåller en beräkning av vad tjänstepensionen skulle varit om man istället hade tagit ut tjänstepensionen livslångt. Här gäller samma antaganden om 20 år vad gäller livslångt uttag. Medianen av BFEMAND ger följande andelar fördelat på pensionsutbetalare och kön: Män Kvinnor ALECTA 0,8510638 0,8333333 AMF 0,8510638 0,8695652 KPA 0,8510638 0,8695652 SPV 0,8888889 0,8888889 Övriga pensionsutbetalare 0,8333333 0,8000000 Andelen anger alltså minskningen av befintlig tjänstepension vid en övergång från livsvarigt till femårigt uttag. Statistiska Centralbyrån 17

4.5 Fördelning mellan femårigt och livsvarigt uttag Nedanstående tabell visar hur stor andel som har kategoriserats till att ha gjort ett femårigt uttag respektive enbart haft ett livsvarigt uttag av tjänstpensionen. Tabellen visar resultatet för respektive pensionsutbetalare och åldersgrupp. För de som är 66-70 år avser det de som pekats ut som femåriga uttag genom att använda beslutsmodellen och för de som är 71 år och äldre är underlagt faktiskt uttagsmönster. 66-70 år 71- år Fem år Livsvarigt Fem år Livsvarigt ALECTA 0,58 0,42 0,59 0,41 AMF 0,09 0,91 0,02 0,98 KPA 0,08 0,92 0,07 0,93 SPV 0,61 0,39 0,40 0,60 Övriga pensionsutbetalare 0,35 0,65 0,23 0,77 5 Resultat Resultatet av simuleringarna framgår av de bifogade tabellerna. I den föreliggande rapporten lyfts inga enskilda resultat fram. Då tabellredovisningen är nedbruten på flera redovisningsvariabler förkommer det flertal celler med mycket få observationer som grund i varje cell. Resultatet i celler med få underliggande observation bör tolkas med försiktighet. Om det är färre än tio observationer i en cell är resultatet markerat med en asterisk. De totala tjänstepensionerna som betalas ut år 2013 (exklusiv de som betalas ut av företags pensionsstiftelser) uppgår till cirka 99 miljarder och 1,8 miljoner individer är mottagare av dessa utbetalningar. Av de 99 miljarderna betalas cirka 76 ut till 1,5 miljoner individer som är 66 år eller äldre, vilket är de individer som ingår föreliggande redovisning. De som är 66-70 år står för 38 av de 76 miljarderna (0,5 av 1,5 miljoner individer). De individer i denna åldersgrupp som kategoriseras ha ett femårigt uttag i utgångläget, står för 15 av de 38 miljarderna (161 000 av 533 000 individer). Detta innebär att det återstår 23 miljarder av utbetald tjänstepension som, i utfallsscenariot där samtliga väljer ett femårigt uttag, ska omvandlas till femårigt uttag. Eftersom det bara är individer med tjänstepension som är inkluderade i de bifogade tabellerna påverkar det också nivåerna för samtliga redovisningsvariabler. Till exempel avser såldes summa garantipension endast de individer som uppbär tjänstepension. Statistiska Centralbyrån 18

Tabellbilaga Tabell 1 Procentuell utveckling per år och utbetalare samt prisbasbeloppets utveckling. ÅR ALECTA AMF Övrig Kommun/ landsting Stat Prisbasbelopp 1983 8,91 8,86 8,99 1984 3,51 3,50 4,64 1985 7,41 7,41 7,39 1986 6,90 6,87 6,88 1987 4,27 4,30 3,43 1988 6,17 6,16 7,05 1989 5,56 5,79 11,11 8,13 8,14 8,14 1990 6,38 6,45 16,18 6,40 6,42 6,45 1991 11,46 10,67 10,53 8,38 8,33 8,42 1992 4,93 4,69 4,85 4,66 4,66 4,66 1993 2,35 2,08 2,35 2,10 4,35 2,08 1994 4,22 2,33 0,88 2,33-0,06 2,33 1995 2,53 1,41 1,43 1,42 1,43 1,42 1996 2,19 1,39 1,52 1,40 20,03 1,40 1997 0,00 0,28 0,24 0,28-10,75 0,28 1998 1,48 0,28 1,51 8,93 0,27 0,28 1999 25,85 0,00 9,69-6,92-4,90 0,00 2000-17,28 0,55 1,31 0,53 0,55 0,55 2001 1,00 0,82 2,13 0,82 0,81 0,82 2002 3,01 2,74 3,04 1,00 2,13 2,71 2003 1,70 1,82 1,60 1,55 1,84 1,85 2004 1,52 1,81 1,52 1,82 1,78 1,81 2005 0,54 25,03 0,00 0,26 0,25 0,25 2006 0,60 7,42 0,58 0,76 0,76 0,76 2007 1,48 2,11 1,48 1,51 1,51 1,51 2008 2,18 4,84 2,08 1,72 1,74 1,74 2009 4,38 0,71 2,40 4,38 4,38 4,39 2010 0,00 11,17 0,00-2,34-0,94-0,93 2011 0,00 10,37 0,37 10,09 0,99 0,94 2012 2,73-0,28 2,73 2,80 2,78 2,80 2013 0,45 5,75 1,11 1,14 1,12 1,14 Statistiska Centralbyrån 19