1(6) Kommunstyrelsen 2014-12-01 Remiss av Giftfri miljö - strategi för Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har skickat ett förslag till strategi för Stockholms län för miljömålet en Giftfri miljö. Länsstyrelsen vill ha synpunkter på förslaget senast 31 december 2014. Länsstyrelsen efterfrågar även goda exempel på det arbete som kommunen bedriver avseende Giftfri miljö/kemikalier. Det finns ett behov av vägledning och prioriteringshjälp i arbetet för att uppnå en giftfri miljö. Med det i åtanke är det positivt att en strategi tas fram för hur vi tillsammans ska arbeta med miljömålet giftfri miljö i Stockholms län. Det är positivt att strategin rekommenderar ett samlat grepp över regionen där kommuner, landstinget och de statliga myndigheterna samverkar. Ett viktigt åtgärdsförslag i strategin är att enas om en gemensam utfasningslista över icke önskvärda ämnen för länets kommuner. Sammantaget kan strategin anses uppfylla syftet vad det gäller att övergripande identifiera åtgärdsområden där fler insatser behövs för att Stockholms län ska bidra till miljömålet Giftfri miljö. s förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen tillstyrker Länsstyrelsens remissförslag Giftfri miljö Strategi för Stockholms län. 2. Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande, enligt tjänsteutlåtande, daterat med diarienummer KS 2014/0228, som sitt eget och överlämnar det till Länsstyrelsen i Stockholms län som svar på remissen. Bakgrund Giftfri miljö är ett av de nationella miljömålen som är svårast att nå. Vi använder kemikalier dagligen för att leva i det moderna samhället och de finns överallt i det vi omger oss med. Utsläppen av miljögifter från stora punktkällor har minskat samtidigt som den diffusa spridningen av farliga kemikalier har ökat. Kunskapen är brist-
fällig om hur giftiga ämnen är, hur farliga olika kemiska ämnen blir i samverkan och vilka långsiktiga hälsoeffekter ämnen kan ge. 2(6) Ett flertal forskningsrapporter visar att det finns risker och konsekvenser av exponering för kemikalier. De grupper som är extra känsliga är barn och ungdomar. Därför är det viktigt att arbeta förbebyggande för att minska negativa konsekvenser för dessa grupper. Förslaget till strategi har tagits fram av Länsstyrelsen på uppdrag av det regionala miljömålsrådet som är en samverkansplattform bestående av de offentliga organisationerna i Stockholms län. Strategin är avsedd att utgöra stöd för prioriteringar och ange riktning för arbetet avseende Giftfri miljö. Syftet är också att främja regionalt utbyte och samverkan mellan kommunerna, landstinget och statliga myndigheter kring kemikaliefrågor. Förslaget till strategi för Giftfri miljö i Stockholms län pekar ut åtta åtgärdsområden som inom vilka insatserna bör fokuseras: Ökad kunskap och information Intensifierad tillsyn Fler kemikaliekrav i offentlig upphandling Fortsatt sanering av förorenade områden Mindre farliga ämnen i bygg- och anläggningsarbete Renare vatten och avlopp Förbättrad avfallshantering Stärkt miljögiftsövervakning Genomförande av strategin föreslås ske genom att respektive aktör arbetar vidare med egna åtgärdsprogram. s yttrande Det finns ett behov av vägledning och prioriteringshjälp i arbetet med de nationella miljömålen. Med det i åtanke är det positivt att en strategi tas fram för hur vi tillsammans ska arbeta med miljömålet giftfri miljö i Stockholms län. Det är positivt att strategin rekommenderar ett samlat grepp över regionen där kommuner, landstinget och de statliga myndigheterna samverkar. Detta är nödvändigt för att få till en enhetlig modell och för att underlätta för de verksamheter som arbetar i flera av länets kommuner, exempelvis inom vård och omsorg. Ett prioriterat område i strategin är att minska barns exponering av giftiga ämnen och att en möjlig åtgärd för detta är att samarbeta och utveckla tillsynen på förskolor via Miljösamverkan Stockholms län, exempelvis genom att ta fram en gemensam checklista mellan kommuner och länsstyrelse. Detta är ett mycket bra förslag som kan vidgas till att även innefatta andra verksamheter där kommun, landsting och statliga myndigheter ansvarar för barn och
ungas vistelse exempelvis korttidsboende inom LSS, barnavårdscentraler, etc. 3(6) Det finns vid upphandling stora möjligheter att öka hälso- och miljökraven och därigenom minska mängden farliga ämnen. Det är svårt att veta vilka krav som är rimliga att ställa när det gäller kemikalier och expertkunskaper saknas i många fall hos kommunen. Det är viktigt att nationella och regionala myndigheter underlättar för kommuner och andra aktörer. Ett mycket bra åtgärdsförslag i strategin är att enas om en gemensam utfasningslista för länets kommuner. En bra förebild är Landstingets utfasningslita för miljöoch hälsofarliga kemikalier. Inom kommunen behövs kompetenshöjning kring kemikaliekrav och uppföljning. Det är också viktigt att en regional samverkan sker kring kravställning och uppföljningsmetodik detta för att underlätta för aktörer som är verksamma inom olika kommuner att kunna leva upp till kemikaliekrav i upphandlingar och uppföljningar. Ännu en aspekt bör läggas till då upphandlingar ofta resulterar i avtal med flera återkommande köptillfällen. Att upphandla med stöd av Miljöstyrningsrådets framtagna kravförslag är bara ramen för de juridiska förutsättningarna vid en införskaffning. Den faktiska effekten uppnås först då beställare (av möbler, mat, hushållskemikalier m.m.) får stöd i valet av miljövänliga alternativ vid beställningstillfället. Ett gemensamt krav skulle kunna ställas från det offentliga där samtliga varuförteckningar som tillhandahålls vid beställningstillfällen så som via portal, pappersformat och även muntligt vid telefonbeställning, ska innehålla information om miljömärkning i anslutning till varubeteckning och pris på varorna. Ännu finns det inte samordnande beställare inom samtliga offentliga organisationer. Detta innebär att det är flera som har rätt att beställa på avtal och att den som beställer oftast gör det inom olika avtalsområden. Det kan därför inte förväntas att man där finner kompetens om vilka varor som är miljövänliga/giftfria hos de enskilda beställarna inom de olika varuområdena. Det är rimligt att samla de offentliga organisationerna i gemensamt krav så att samtliga leverantörer inom den offentliga sektorn (vilket även kan förväntas gagna den privata sektorn) har skyldighet att ge beställarstöd genom miljömärkning. Kanske är det även rimligt att leverantörerna alltid ska söka miljövänliga alternativ och självmant erbjuda varje organisation ett alternativ till de mest frekvent köpta produkterna, som överstiger en viss procent av varje organisations totala årsförbrukning. Till det prioriterade åtgärdsområdet Ökad kunskap och information finns relevanta förslag till möjliga åtgärder. Dessa åtgärdsförslag kan kompletteras med utbildnings och informationsinsatser riktad till de som hanterar våra barn och unga, exempelvis personal på förskolor och skolor. Fokus kan vara handgriplig utbildning kring kemikalier i vardagen, inköp, städning och skötsel.
4(6) I avsnittet Renare vatten och avlopp beskrivs påverkan från och möjliga åtgärder för att minska gifter i dag-, spill- och dricksvatten. Förslagen till möjliga åtgärder kan kompletteras med att i tidiga planeringsskeden planera för hållbar dagvattenhantering lokalt och om möjligt undvika att leda bort vatten i ledningar. Andra möjliga åtgärder för hållbar dagvattenhantering är att öka informationsinsatser om förorenande ämnen till markägare och de som har rådighet över marken. Sammantaget kan strategin i dess nuvarande utformaning anses uppfylla syftet vad det gäller att övergripande identifiera åtgärdsområden där fler insatser behövs för att Stockholms län ska bidra till miljömålet Giftfri miljö. Det andra syftet med strategin, att främja regionalt utbyte och samverkan kring kemikaliefrågor kan dock förtydligas och förbättras i dokumentet. Strategin hänvisar till befintliga nätverk som utgångspunkt men utöver det saknar strategin tydliga tillvägagångssätt för hur ökad kunskap ska uppnås och hur samarbetet ska förbättras. Som exempel står det under prioriteringen Ökad kunskap och information att vi ska inventera, ersätta och fasa ut de farliga ämnen som förekommer i verksamheten. Där borde det även lyftas fram hur vi ska få information och kunskap att inventera och fasa ut. Att använda Kandidatförteckningen, SIN-listan och PRIO-databasen vilket strategin hänvisar till förutsätter att personalen redan har stort intresse och kunskap om kemikalier. De övergripande myndigheternas roll och ansvar kan lyftas fram tydligare, exempelvis Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Folkhälsomyndigheten. Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt om kemikalier och varor i detaljhandeln är ett bra exempel på hur de nationella myndigheterna kan hjälpa till att sprida information och öka kunskap. Kommunen ser gärna att samarbetet mellan kommunerna i länet utvecklas i frågor där vi har gemensamma utmaningar. Området Giftfri miljö är ett sådant område. Detta eftersom kommuners kärnverksamheter är så pass lika och att det därmed skulle vara betydligt effektivare att samarbeta. Dessutom får kommunerna ett förstärkt stöd i komplexa frågor, där en enskild kommun inte innehar all kunskap. Ett konkret exempel på samarbete är en regionalt framtagen kemikalieplan. En sådan skulle utgöra ett stöd både i kommunernas arbete med utfasning av gifter och kemikalier och som ett stöd i samband med upphandlingar. Det lämpligaste vore om länsstyrelsen i Stockholms län tog på sig det samordnande ansvaret för att sammanställa en kemikalieplan som kan användas av samtliga kommuner i länet. Strategins upplägg av prioriterade åtgärdsområden och förslag till möjliga åtgärder är översiktlig och relevant från ett priorteringsperspektiv. Ur ett användarperspektiv från olika aktörers sida kan läsbarheten i strategin eventuellt förtydligas genom att ett hjälpmedel tas fram som riktar sig till aktörernas olika verksamhetsområden.
Goda exempel på arbete avseende giftfri miljö/kemikalier 5(6) Kommunen eftersträvar att minska spridningen av kemikalier till vattenmiljön och arbetar inom flera områden kring detta. Kommunen har exempelvis latrintömningsstation med målet att minska utsläpp i vattenmiljöer. Kommunens fastställda styrdokument för dagvattenhantering styr mot en hållbar dagvattenhantering med fokus på att dagvattenfrågor beaktas tidigt i den fysiska planeringen i kommunen. Informationsmaterial till privata fastighetsägare i kommunen om dagvattenlösningar på tomten tas fram. Information finns även på kommunens webbplats. Kommunen arbetar för att öka antalet våtmarker för att förbättra möjligheten att rena dagvatten. Kommunen har i ett pilotförsök anlagt en flytande växtbädd i Edsviken vid ett dagvattenutlopp. Successivt införs ett förändrat arbetssätt för entreprenadarbeten längs vägar. Där exempelvis mittremsor, refuger och cirkulationsplatser anläggs på ett sådant sätt att dagvatten obehindrat kan passera en grönyta och infiltrera innan vattnet når dagvattenbrunnar. Dessa åtgärder minskar mängden dagvatten i systemet och koncentrationen av gifter, genom infiltration i växtbädd. I Danderyds kommun kombineras den ordinarie hälsoskyddstillsynen av skolor och förskolor med informationsseminarium. Seminarierna hålls varje till vart annat år och till dessa bjuds personal in från skolor, förskolor, familjedaghem, öppen förskola samt från den kommunala fastighetsförvaltningen. Syftet med seminarierna är att öka personalens kunskaper om barnens hälsa och miljö och temat varierar från år till år. Danderyds kommun har antagit riktlinjer för upphandling där det uttrycks att miljökrav och etiska krav skall beaktas vid upphandlingar utifrån nationella och kommunalt beslutade mål. Senare har även styrdokument för energieffektivisering antagits där det anges att använda Miljöstyrningsrådets avancerade krav vid upphandling av varor och tjänster där det är tilllämpligt. En rutin för miljöanpassad upphandling har tagits fram. Syftet med rutinen är att säkerställa att samtliga inköp är miljöanpassade, där det är möjligt. Det innebär vid upphandling att Miljöstyrningsrådets kriterier avancerad nivå ska användas som en lägsta nivå för kommunens miljökrav. Saknas denna nivå ska basnivån användas och i annat fall överväga att använda kriterierna för miljömärkning. Krav ska ställas på att statistik ska kunna levereras med information om ställda miljökrav i upphandlingen. Även vid beställningar från ramavtal ska beställaren i första hand söka efter miljöanpassade varor och när det är möjligt och budget medger ska miljömärkta varor beställas. Äldre ramavtal som saknar miljöanpassade/märkta artiklar i varukorg ska förhandlas där det är möjligt så att avtalen ger möjlighet till bra miljöval.
6(6) Kommunen ställer krav i alla större om- och nybyggnadsprojekt att material och installationer ska vara fria från miljö- och hälsofarliga ämnen. Kontroller av byggmaterial sker med databas från Sunda Hus, BASTA, Byggvarubedömningen eller annat likvärdigt system. I byggskedet ställs exempelvis krav på miljöplan, källsortering av restprodukter och rivningsavfall samt åtgärder för att minimera damm och begränsa miljöstörande utsläpp. När det gäller avfallshantering så finns det bland annat mål i avfallsplanen att inget farligt avfall ska finnas i soppåsen 2020. Kommunen har en stationär miljösation samt en rullande miljöstation. Kommunen planerar att framöver erbjuda hushållen möjlighet att lämna farligt avfall direkt vid dörren genom personlig överlämning. Åsa Heribertson Kommundirektör Miljösamordnare Bilagor: Remissmissiv Remiss av Giftfri miljö strategi för Stockholms län Exp: Länsstyrelsen Miljoplanering.stockholm@lansstyrelsen.se Dnr: 501-41430-2013