Kallelse Föredragningslista Hälsopolitiska rådet l (l) 2017-02-14 Sammanträde Hälsopolitiska rådet Plats och tid Stadshuset, Kompassen vån 4 kl. 13:00 tisdagen den 21 februari 2017 Ordförande sekreterare Gunilla Magnusson Anna-Lena Lundin Föredragningslista Föredragande l. Upprop 2. Uddevalla kommuns arbete med suicidprevention 3. Rundan -aktuella frågor/reflektioner och information som berör folkhälsa/trygghet & säkerhet 13:00-13.30 Thomas Ländström Eva Spetz, barn och utbildning Alla 4. Budget/ekonomi Hälsopolitiska rådet 2017 Dm KS 2016/00174 5. Folkhälsopris 2017 Dm KS 2016/00589 6. Årsuppföljning för Hälso- och sjukvårdsnämnden 7. Riktlinjer och utvärdering av sociala investeringsfonden 8. Överenskommelse om samverkan med ideburen sektor Dm KS 2016/00483 9. Social hållbar statsutveckling och bostadsplanering Theresia Diago Bengtsson Theresia Diago Bengtsson Theresia Diago Bengtsson Theresia Diago Bengtsson Theresia Diago Bengtsson Theresia Diago Bengtsson l O. Gemensamutbildning med hållbarhetsberedningen 11. Övriga frågor
Tjänsteskrivelse 2017-02-14 (5) 1(1) Dnr KS2016/00174 Handläggare Folkhälsostrateg Theresia Diago Bengtsson Telefon 0522-69 61 48 thersia.diagobengtsson@uddevalla.se Kompletterande beslut av utvecklingsmedel 2017 Sammanfattning Vid Hälsopolitiska rådets möte 15 november 2016 antogs beslut för utvecklingsmedel 2017. Totala summan 2250 000 för 2017 års utveckligsmedel är korrekt och antagen. Anledning till denna tjänsteskrivelse är att beslutsunderlaget innehöll felaktig placering för 125 000. Detta medför att ett kompletterande beslut behöver tas kring dessa medel. Nedan föreslås två alternativ till beslut: bevilja medel till de projekt som inte fått medel 2017 eller att avsätta dessa medel till kommande behov 2017 (exempelvis fullföljda studier). Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-02-14 Förslag till beslut Hälsoplitiska rådet beslutar Alternativ ett: att bevilja 125 000 av Hälsopolitiska rådets utvecklingsmedel till projekt som ej beviljats medel 2017. Alternativ två: att avsätta 125 000 till kommande behov 20 17. Theresia Diago Bengtsson Folkhälsostrateg Expediera till
Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret 2017-02-14 @. l (l) Dnr KS 2016/00589 Handläggare Folkhälsostrateg Theresia Diago Bengtsson Telefon 0522-69 61 48 thersia.diago bengtsson@uddevalla. se Folkhälsopris 2017 Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2008-01-15 att instifta ett folkhälsopris med syfte att uppmuntra goda exempel på insatser inom folkhälsoområdet och stimulera till fortsatt arbete for att främja befolkningens hälsa och fcirebygga ohälsa. Priset utdelas årligen till enskild person/personer, fcirening, organisation, fciretag eller fcirvaltning som på ett utmärkande sätt arbetat for att främja hälsa eller fcirebygga ohälsa for Uddevallas invånare. Allmänheten men också organisationer, foretag och forvaltningar äger rätt att lämna förslag på lämpliga pristagare. Hälsopolitiska rådet äger dessutom rätt att själv föreslå lämplig pristagare. Uddevalla folkhälsopris består av ett diplom samt l O 000:- Tidsplan 2 O 17: 2017-02-22-2017-03-31 2017-04-18 2017-05-09 2017-05-30 2017-06-14 Nomineringstid (annonsering, registrering) Hälsopolitiskt råd- genomgång av nominerade Sista dag for ledamöter i Hälsopolitiska rådet att fcireslå/nominera ytterligare lämpliga pristagare Hälsopolitiskt råd- beslut om mottagare av årets folkhälsopris Kommunfullmäktige -utdelande av folkhälsopriset Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2017-02-13. Förslag till beslut Hälsopolitiska rådet beslutar att godkänna fareslagen tidsplan fcir processen kring folkhälsopriset 2017, samt att uppdra åt folkhälsoutvecklaren att offentliggöra möjligheten att nominera mottagare av Uddevalla folkhälsopris 2017. Theresia Diago Bengtsson Folkhälsostrateg
2016-09-02 Bilaga l Uppföljning Uppföljningsmall folkhälsoavtal 1. Utvecklingsområden utifrån Hälso- och sjukvårdsnämndens Mål och inriktningsdokument samt avtalet om gemensamma folkhälsoinsatser. a) Beskriv processen med att synkronisera folkhälsorådets planeringsprocess med den kommunala planeringen. Hälsopolitiska rådets planeringsprocess är i Uddevalla relativt väl synkroniserad med den kommunala planeringen. l Uddevalla ingår folkhälsa/social hållbarhet sedan många år som prioriterat område med mått och mål i kommunfullmäktiges styrkort och med delegerat ansvar för samtliga förvaltningar. Uppföljning sker regelbundet under året via styr- och ledningssystemet Vu V-it (Stratsys). Processen kring ekonomiska medel som Hälsopolitiska rådet hanterar utifrån folkhälsoavtalet är synkroniserad med den kommunala planeringen. l början av året beslutar rådet om prioriteringar och kriterier för nästkommande budgetår. Dessa kriterier utgår från Hälso- och sjukvårdsnämndens styrdokument "Mål och inriktning", kommunens övergripande styrdokument "Strategisk plan", folkhälsoavtalet mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden samt behov i befolkningen enligt välfärdsredovisning och folkhälsoindex. Varje höst har Kommunens förvaltningar och verksamheter samt externa aktörer möjlighet att ansöka om bidrag från Hälsopolitiska rådet för att planera utvecklingsinsatser Ansökningarna avvägs och beslutas därefter i Hälsopolitiska rådet. Beviljade utvecklingsins-ats-erre-dovisas-därefter löp-andeunder året i styr- och ledningssystemet Vu V-it (Stratsys). b) Beskriv generellt hur rådet har verkat för att skapa förutsättningar för en jämlik hälsa utifrån olika gruppers behov. Relativt stor del av Hälsopolitiska rådets budget går till utvecklingsinsatser för de målområden i den nationella folkhälsopolitiken som brukar räknas till livsvillkoren, det vill säga Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomiska och sociala förutsättningar samt Barn och ungas uppväxtvillkor. Man brukar även räkna målområde 4, Hälsa i arbetslivet, tilllivsvillkorsmålen men detta område är däremot inte särskilt prioriterat i Hälsopolitiska rådet Uddevalla. Hälsopolitiska rådet har i sina kriterier för ansökningar beslutat att " l planering av utvecklingsarbetelinsatser ska hänsyn tas till hälsans ojämlika fördelning i befolkningen/målgruppen". Detta grundar sig i den statistik i Välfärdsredovisningen som visar på stora skillnader i hälsa mellan olika grupper inom Uddevalla kommun. l praktiken har detta inneburit dels att insatser riktats specifikt till grupper som har sämre hälsa än andra, dels att marknadsföringlinformation/praktiska detaljer som plats och tid anpassats för att vid generella insatser särskilt stimulera deltagande från grupper med sämre hälsa.
c) Beskriv hur rådet har utvecklat de prioriterade gruppers möjlighet till delaktighet och inflytande. Utbildningsdagar har genomförts i Äldresäkerhetsgruppen med teman som förebygga brand och bedrägeri. På uppdrag från Kommunstyrelsen ska Kommunledningskontoret ta fram en överenskommelse mellan Uddevalla kommun och ideburen sektor. Under remissbefarande av överenskommelsen uppmärksammades och stöttades ungdomsfullmäktige särskilt i denna process. d) Beskriv hur rådet har bidragit till att främja barn och ungas rättigheter, behov och delaktighet. Arets kunskapsbyggande insatser har bland annat utgjorts av barnkonventionsfrukostar, med temat barn och unga med utländsk bakgrund för att integrera detta perspektiv i samtliga nämnder. Dessutom har en samverkansstrateg anställts för att arbeta kring barn och unga mellan Barn och Utbildningsförvaltningen samt Socialförvaltningen i avseende barn som riskerar att fara illa eller far illa. e) Beskriv på vilket sätt rådet har verkat för ett normkritiskt förhållningssätt och att påverka normer i samhället, exempelvis när det gäller normer och attityder kring alkohol och tobak. Föregående år hölls ett utvecklingsarbete i syfte att få Uddevalla fritt från narkotika- och dopning för att minskat bruk och därmed reducera de medicinska och sociala skadeverkningarna av alkohol och tobak. Ett led i detta arbete är att en drogförebyggande samordnare nu är anställd på socialtjänsten. Folkhälsostrategen arbetar nu i samråd med drogförebyggande samordnare kring kommande års gemensamma beröringspunkter. Under 2016 har drogförebyggande samordnare utfört drogförebyggande arbetet som utgjorts av AND T-grupper, utbildning till lärare, elever och föräldrar om drogförebyggande arbete och revidering av drogpolicyn på gymnasieskolorna och fritidsgårdarna. f) Beskriv rådets roll för att motverka och förebygga våld i nära relationer. Ett av fokusområdena i BRA är våld i nära relationer. En utbildningsdag har genomförts i Brottsförebyggande rådet tillsammans med FRIDSAM gruppen kring maskulinitetsnormen och våld. Samverkansgruppen FRIDSAM har arbetat mot våld i nära relation och träffats tre tillfällen för utbyte av nu-läge och nuvarande insatser. Rådet beviljade medel till HVR gruppen som agerar rådgivande roll för att öka kompetensen bland personal som möter hedersrelaterad problematik. Dessa förvaltningar är socialtjänst, grundskola, gymnasiet, ungdomsmottagning, fritidsgård men även de som möter hedersproblematik mot allmänheten. 2
Folkhälsostrategen har dessutom en etablerad samverkan med Hälsokällan för att dela kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. En utbildningsdag för 50 personer i kultur och fritid har genomförts kring maskulinitetsnormen. Projekteket "Inget att vänta på" som sökt medel till 2017 har under 2016 deltagit på en förberedande utbildning från MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) samt och påbörjat sin planeringsverksamhet där fokus kommer ligga på våldstrappans nedre steg (kränkningar). Metod som Människan bakom uniformen (MBU) kommer användas för att påverka barnlungas normer i våldsfrågor. g) Beskriv hur rådet har bidragit till att stödja de nationella målen om måluppfyllelse i skolan. Hälsopolitiska rådet har i budget avsatt en relativt stor del till utvecklingsinsatser för målområden i den nationella folkhälsopolitiken så som Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomiska och sociala förutsättningar samt Barn och ungas uppväxtvillkor. Tillsättning av samverkansstrateg har skett i samråd med barn och utbildning samt socialtjänsten för att utvärdera och initiera utbildning och stöd i det gränsöverskridande arbetet med barn och unga i skolan. Under 2016 har samverkansstrategen skrivit rapporten: Nulägesanalys över planerat förändringsarbete avseende " Barn och familjer i behov av särskilt stöd, där gemensamma insatser från olika aktörer behövs " samt förslag till åtgärder. h) Beskriv vårdaktörernas medverkan i det lokala folkhälsoarbetet. Tandvården har aktivt deltagit på Barnkonventionsfrukostarna lika så höll Barnhälsovårdsöverläkare och Centrala Barnhälsovården i ett av vårens frukostmöten på temat flyktingbarn. l 2. Samarbetsområden med andra aktörer På vilka områden har gemensamma aktiviteter och insatser genomförts med: Andra kommuner? Uddevallas kommuns tidigare folkhälsoutvecklare var representant i Trestadskommunernas i styrgrupp för Hälsokällan vid Fyrbodals kommunalförbund och representerade även i kommunerna Fyrbodal i RUFF (Regional utveckling för folkhälsa). F if (Folkhälsostrateger i Fyrboda l) är ett kollegialt nätverk av stor betydelse för utbyte, lärande och information från externa organisationer. Folkhälsostrategen har deltagit i fyra nätverksträffar samt två utbildningstillfällen i "Ledare men inte chef'. Vid föreläsningar/aktiviteter för allmänhet och professionella har personer från andra kommuner i närområdet deltagit inom exempelvis överenskommelsen. 3
Uddevalla är sedan 1998 certifierad som En säker och trygg kommunisafe Gommun ity. Detta har inneburit samverkar inom område med framför allt Tjärn, Mariestad, Borås, Falköping, Tidaholm, Töreboda, Lidköping. vårdgiva re? Primärvården och tandvården är representerade i Hälsopolitiska rådet vilket ger vårdgivare perspektivet i detta sammanhang. Vid både äldresäkerhetsombudsutbildningar och Fridsamutbildningar (våld i nära relation) har personal från VGR deltagit. frivilligorganisationer? Överenskommelsen På uppdrag från Kommunstyrelsen ska Kommunledningskontoret ta fram en överenskommelse mellan Uddevalla kommun och ideburen sektor. Arbetet bedrivs i form av en delaktighetsprocess med stordialoger, arbetsgrupp och politisk styrgrupp. Dokumentet ÖK Ide är ett redskap för att systematisera och lägga en gemensam grund för samarbetet mellan kommun och ideburna. Konkreta samarbeten ska ske utifrån behov och beslutade inriktningar. Arbetsgruppen med deltagare från kommunens förvaltningar och ideburen sektor har formulerat en överenskommelse som beslutats i kommunfullmäktige. överenskommelsen har skickats på remiss till kommunens förvaltningar och Ideburen sektor. Tre stordialoger har genomförts med ideburen sektor. Arbetsgruppen har träffats sju gånger. styrgruppen har träffats tre gånger där de diskuterat strategiska frågor, tillhandahållits skriftlig lägessammanställning och arbetsdokument av överenskommelsen. l 3. Prioriteringar och mål a) Beskriv kortfattat utgångspunkterna för arbetet t. ex. planer, prioriteringar m.m. Den strategiska planen för 2015-2018 är den politiska majoritetens plan som ger strategisk vägledning för beslut och insatser på olika nivåer i organisationen. Kommunfullmäktiges styrkort finns med som en bilaga i den strategiska planen och visar bland annat målsättningar fram till 2018. Målsättningarna följs upp och redovisas i kommunens årsredovisning. Det övergripande målet för utvecklingsperspektiv medborgare i strategisk plan är "En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna". Förebyggande arbete är ett av de åtta prioriterade områdena och inom detta nämns särskilt arbetsmarknadsåtgärder, omsorg, integration och folkhälsa. Ett mål satt mått för folkhälsans utveckling finns i kommunfullmäktiges styrkort "Förutsättningarna för god och jämlik hälsa ska öka". Måttet består av ett index med indikatorer kopplade till allmän hälsa samt en prioritering på områdena uppväxtvillkorlungas väg in i vuxenlivet samt skador bland barnlunga och äldre. 4
Indexet består av följande indikatorer: Självskattad bra hälsa- vuxna* (HPLV/Folkhälsomyndigheten) Självskattad bra hälsa- unga* (LUPPIMUCF) Sjuktalet* (Försäkringskassan) Barnfattigdom (Folkhälsodata/Folkhälsomyndigheten) Behöriga till gymnasiet* (Siris/Skolverket) Arbetslöshet unga 16-24 år* (Arbetsförmedlingen) Anmälda våldsbrott (Brottsförebyggande rådet) Skador 0-14 år * (Databas skadehändelser/socialstyrelsen) Skador 15-24 år* (Databas skadehändelser!socialstyrelsen) Skador 65-79 år* (Databas skadehände/ser!socialstyrelsen) Skador BO+ år* (Databas skadehände/ser!socialstyre/sen) * = statistiken finns könsuppdelad Specifika målsatta kommunfullmäktigemått med koppling till folkhälsa/social hållbarhet finns även för bland annat integration (minskat utanförskap/boendesegregation), delaktighet och inflytande, skolresultatlutbildningsnivå samt förvärvsarbete. Genom att social hållbarhet och folkhälsa i Uddevalla tydligt pekas ut i kommunens övergripande styrdokument strategisk plan och i kommunfullmäktiges styrkort läggs ett ansvar på samtliga nämnder och förvaltningar att inom sitt ansvarsområde och genom sin verksamhet bidra till en god och jämlik hälsa. Folkhälsoutveckla ren är tjänstemannastöd för Hälsopolitiska rådet och arbetar därutöver framför allt utifrån kommunstyrelseuppdraget "Erbjuda sakkunnigstöd för metodutveckling, samverkan, kunskapsuppbyggnad samt underlag för ett integrerat folkhälsoperspektiv i kommunens alla nämnder och verksamheter". Kriterier: Utvecklingsarbetets syfte ska ligga i linje med Hälsopolitiska rådets mål och prioriteringar Utvecklingsarbetet ska vara av hälsofrämjande eller tidigt förebyggande karaktär på grupp- eller befolkningsnivå Bidrag ges inte till sökandes ordinarie verksamhet Utvecklingsarbetet ska vara delfinansierat till minst hälften av annan verksamhet Ansökande organisation ska visa hur utvecklingsarbetet, under förutsättning att det faller väl ut, har förutsättningar för fortsättning inom ordinarie verksamhet efter bidragstiden l planering av utvecklingsarbetelinsatser ska hänsyn tas till hälsans ojämlika fördelning i befolkningen/målgruppen s
b) Beskriv kortfattat rådets insatser för respektive mål under året. De insatser som folkhälsopolitiska rådet valde att prioritera under 2016 var: Jämlikhet i hälsa och inkjudering Brott, våld, droger och intolerans Mål: Främja jämlikhet i hälsa och inkjudering Insatser: Måltidspedagogik i förskolan Projektet syftar till att stötta och hjälpa pedagoger i deras arbete att integrera maten och måltiderna i den pedagogiska verksamheten utifrån barnens erfarenheter och behov. Målet är att ge inspiration och kunskap om hur man kan öka barns intresse för mat. Idag är de totalt fyra förskolor i utvecklingsprocessen och fyra som är inne i ett fördjupningsarbete. Mötesplats Dalaberg- Arbetar med rådgivning och vägledning för initiativtagare som vill skapa aktiviteter för en meningsfull sysselsättning och naturliga möten människor emellan. Aktiviteter som bedrivits är exempelvis musik, dans, fotboll och odling. l flera fall har det varit ungdomarna själva som kommit med initiativ och vill driva verksamhet/aktiviteter för yngre med syfte att kunna minska bråk, skadegörelse och droganvändning. För att synas i offentliga sammanhang deltog projektet i Dalabergsdagen för att synliggöra de fritidssysselsättningar som erbjuds. Regnbågen på biblioteket -Biblioteket arbetar aktivt med jämställdhet och jämlikhet. All bibliotekspersonal har gått en grundläggande RFSL-utbildning med tema HBTQ. På barnavdelningen har "regnbågspåsar" tagits fram till förskolelskolåldern. Målet med regnbågspåsarna är att synliggöra, sprida information och kunskap, bryta normer intolerans och fördomar och att jobba i kommunens anda med att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Suicidprevention - syftet med projektet är att utbilda alla kuratorer i ämnet suicidprevention. Samtliga gymnasiekuratorer deltog i en konferens om hur ett befolkningsinriktat suicidpreventivta arbete kan utvecklas i Uddevalla. Aven all personal på Uddevalla gymnasieskola fick ta del av föreläsaren Ullakarin Nyberg. De har besökt Young Aware Mental Health på Karolinska samt studerat projektet Eureegenas. Därefter arbetade de fram ett material och informationsblad som skall användas till klassarbete. En pilotstudie är genomförd och resultatet ligger nu till grund för det påbörjade klassarbetet i samtliga årkurs 2 på gymnasiet. Tillsammans för inkludering- målet med projektet är att utveckla och förbättra samverkan mellan Uddevalla kommun och civilsamhället i integrationsfrågor. l detta sammanhang skapas även möjligheten att utveckla medverkande organisationers samarbete genom erfarenhetsutbyte och gemensamma aktiviteter. Under året har ett uppstartsmöte ägt rum med 50 organisationer och fyra nätverksträffar med 27-40 deltagare. Kunskaps- och erfarenhetsutbyte har resulterat i engagemang som vidgats och nya vägar för samverkan skapats. Under året har sex projekt initierats och tilldelats ekonomiskt stöd. 6
Hälsofrämjande integration - Under året har sammalagt sju brobyggare (tre män och fyra kvinnor) som behärskar följande språk: somaliska, arabiska, persiska, kurdiska, urdhu, pashtu och tigrinja. Fyra av dessa har haft regelbundna uppdrag som individuella kontakter så som kulturtolkning och personligt stöd i såväl uppsökande verksamhet, gruppaktiviteter och informationsinsatser samt föreläsningar. l kontakt med föreningar har brobyggare initierat studiecirklar utifrån utiandsfödda föräldrars önskemål. De har även fungerat som en kontaktlänk mellan socialtjänsten och de nyanlända. Samverkansstrateg- Kommunledningskontoret anställde en Samverkansstrateg vilket är ett utvecklingsarbete som beräknas leda till effektivare samverkan internt och externt kring barn och unga. Projekt mellan Barn& Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen barn som riskerar att fara illa eller far illa.. The Independent- Projektet syftar till att skapa en plattform där unga känner sig hemma och ta upp viktiga ämnen för målgruppen. satsningen skall öppna upp för dialog, kunskapsförmedling och öka möjligheten för att ungdomar att känna sig trygga och inkluderade. En hemsida har skapats utifrån ungdomarnas önskemål och intervjuer har genomförts med förebilder inom ungdomskultur, musik och bloggområden. Flera initiativ har genomförts i syfte att stötta och lyfta ungdomar som utsatts för mobbing. Exempel på detta är kampanjen Unbreakab/e med armbands tillverkning, e vent tillsammans med kulturiungdom och Uddevalla kommun. Dessutom har poddar skapats med inriktning att stärka ungdomar i deras vardag. stenhuggeri för skoltrötta -Vill skapa en lustfylld praktisk verksamhet för barnlunga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt ungdomar som överlag har svårt med motivationen. Syftet är att bryta utanförskap, isolering och stärka självkänsla. Då Barn/ungdomar med NPF har svårare för ett stillasittande lärande kan konst och skulptering underlätta koncentration, lärande och motorik. På så sätt kan gemenskap och tillhörighet främjas för att skapa en naturlig öppning till såväl förenings/iv, studier och så småningom arbetsliv. Verksamheten har bestått i en fast ungdomsgrupp 10-18 år som inledde höstens aktiviteter en med utflykt till KKV i Gerlesborg ( skulptörkollektiv med prova på aktiviteter). Alla särsko/ek/asser årskurs 1-6 samt särskiljda undervisningsgrupper på Äsperödsskolan samt särskolan högstadiet på Sommarhemskolan har regelbundet besökt verksamheten och haft skapande verksamhet i stenhuggeri och lera. Uddevalla Folkhälsopris Uddevallas folkhälsopris syftar till att uppmuntra goda exempel på insatser inom folkhälsoområdet för att stimulera till fortsatt arbete i syfte att främja befolkningens hälsa. Folkhälsopriset består av 10 000:- samt ett diplom. Folkhälsopriset delas ut årligen till "enskild person/personer, förening, organisation, företag eller förvaltning som på ett utmärkande sätt arbetat för att främja hälsa eller förebygga ohälsa för Uddevallas invånare". Arets folkhälsopristagare var Uddevalla IS - Skidsektionen med motiveringen Med stort engagemang, många timmars ideellt arbete och god samverkan har UIS Skidsektion bidragit till ökad folkhälsa och gemenskap i Uddevalla. Idogt arbete med snökanoner i såväl pulkabacke som skidspår skapade stadsnära förutsättningar för vinteraktiviteter och social samvaro över åldersgränserna. 7
Socialt investeringsperspektiv Uddevalla kommuns arbete med sociala investeringar handlar om att förebyggande insatser och ge möjlighet till att bryta händelseförlopp som på sikt skapar ökade kostnader. Beräknade fördelar är både livskvalitet och hälsa och lägre kommunala kostnader. Ansökningar om medel för sociala investeringar utifrån politiskt antagna kriterier. Hälsopolitiska rådet är beredande inför beslut i kommunstyrelsen vid sådana ansökningar. Två projekt är sedan tidigare beviljade medel från sociala investeringsfonden. Projektet "Fal/förebyggande" är i startfas och "Förstärkt och samordnat familjestödsprojekt" är i mitten av genomförande fasen. Båda projekten påbörjar återbetalningsplan 2017. På vilket sätt har insatsen bidragit till att öka förutsättningarna för en jämlik hälsa bland befolkningen? Måltidspedagogik i förskolan - Främjar barnens delaktighet och ökar deras kunskap och förståelse för olika sorters mat. Mötesplats Dalaberg- Det är framförallt ungdomar själva som initierar och startar verksamhet/projekt/föreningar. Genom att möta upp ungdomars faktiska önskemål om aktiviteter kan i sig kan inspirera fler unga att vara delaktiga och inkluderas i samhället. Regnbågen på biblioteket- De normbrytande insatserna riktat till blandade åldrar kan det göra att jämlikhetsfrågorna får bredare genomslagskraft. Suicidprevention- När alla elever uppmärksammas utifrån ungdomars situation och psykiska hälsa ser de vinster som uppnådda kunskapsmål, social utveckling samt inkludering. Tillsammans för inkludering- Lyfter perspektivet att kvinnor är majoritet bland de människor som engagerar sig i denna typ av frågor i såväl verksamheter, föreningar och kommun. De jämlika förutsättningarna i deltagandet ser däremot bra ut i förhållande till spridning av ålder och etnisk bakgrund. Hälsofrämjande integration - Brobyggarnas funktion har ökat förutsättningarna för utiandsfödda att få tillgång till information, aktiviteter och personligt stöd och därmed inkluderas i samhället i större omfattning. Samverkansstrateg - Avser projekt mellan Barn& Utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen avseende barn som riskerar att fara illa eller far illa, projekttid 3 år. Independent- En av de viktigaste resultaten av projektet var den empowerment. Tjejerna upplevde "megafon" för sina tankar, ideer och åsikter, vilket stärkte dem som individer och som grupp. (en kommentar från Ami ra när vi började var att de ville göra podcast för att någon skulle lyssna på dem - "vi känner aldrig att någon lyssnar på oss"). stenhuggeri för skoltrötta - Ny vänskapsrelationer har skapats i grupperna vilket förhoppningsvis medföra en starkare självkänsla minskat utanförskap och att det motverkar psykosocial ohälsa. 8
Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Måltidspedagogik i förskolan - Tankar och förhållningssätt hos personalen börjar förändras. Det visar på en större medvetenhet vad gäller deras egen roll vid måltiderna. Dock finns där mycket kvar att utveckla kring pedagogers syn på måltidspedagogiken ur ett genusperspektiv samt som en del av det livslånga lärandet. Barnens möjlighet till inflytande vid måltiderna har ökat i takt med att pedagogerna fått en större insikt kring hur de bemöter och förhåller sig till mat och måltider. Mötesplats Dalaberg - De etablerade föreningarna har hittills haft svårt att anpassa sin verksamhet till de reella önskemålen från ungdomar. Underifrånperspektiv saknas ibland vilket innebär att föreningarna tror sig veta vad ungdomar efterfrågar. Regnbågen på biblioteket- Vikten av att synliggöra, sprida information och kunskap, bryta normer intolerans och fördomar samt jobba i kommunens anda för att skapa förutsättningar för en god livskvalitet. Tillsammans för inkjudering - Syftet att samverka och tillsammans öka erfarenhetsutbyte och genomföra gemensamma aktiviteter har fungerat väl, då intresset varit mycket stort och de medverkande organisationerna själva uttryckt en stark vilja att sträva efter detta syfte. Hälsofrämjande integration - Det finns en ökad efterfrågan om föräldrastödsverksamhet för u landsfödda familjer vilket i sin tur lett kommande års insatser att starta samverkan mellan kommunens elevhälsa och förä/drastödande verksamhet. Det behöver ett tydliggörande kring vilka verksamheter som initierar vilken typ av uppdrag där brobyggarna är delaktiga. Samverkansstrateg - Under hösten har samverkansstrategen genomfört en nulägeskarfläggning som i december 2016 genererat en n ulägesanalys med förslag till åtgärder. Analysen tar sin utgångspunkt i komplexitets- och den systemiska teorins utgångspunkt, och belyser därmed den professionella verksamheten, såväl som ledning och styrning. Förvaltningscheferna som uppdragsgivare kommer under 2017 års inledning besluta vilka förändringar som ska genomföras. Independent- Det blir tydligt hur ungdomar som får förtroende och stöd i att växa med en arena att uttrycka sig på främjat deras känsla av delaktighet, jämlikhet och självkänsla. stenhuggeri för skoltrötta - Intresset för stenhuggeri har varit stor hos elever däremot har det varit mycket svårt att få med rektorer och ansvariga inom skolan. Detta innebär tyvärr att fler elever hade kunnat få ta del av detta. Individer inom målgruppen har ofta en mycket komplex och svår situation både i skolan och på fritiden. 9
Medverkande aktörer: Måltidspedagogik i förskolan - Livsmedelsverket, förskolor i Uddevalla kommun samt förskola utanför kommunen. Mötesplats Dalaberg - Afrikanska ungdomsförening, Somaliska föreningen Hilaac, Svenska kyrkan Dalaberg, Uddevalla kommun!cumulusprojektet, Dalabergs fritidsgård, Islamiska centret, Föreningen Oliven Alzaytona i Uddevalla, studieförbundet Vuxenskolan, Breakdancegruppen Kingdom Breaking Suicidprevention - Enskilda elever, arbete med elever i grupp, klassarbete och gruppsamtal. Annordnade flerpartssamtal med elev-föräldrar-lärare - nätverk. Samverkan skola- socialtjänst-bup- habilitering Tillsammans för inkjudering - 76 organisationer, varav 16 kommunala verksamheter, finns i deltagarförteckningen. På varje nätverksträff har 20-30 organisationer varit representerade Hälsofrämjande integration - Socialtjänst, förenings/iv, Mötesplats Tureborg, boenden för nyanlända, Högskolan väst, fritidsgårdar. Samverkansstrateg- Barn och Utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt tillväxtavdelningen. Independent- ABF, Uddevalla kommun, kulturiungdom stenhuggeri för skoltrötta - Äsperödsskolan, Sommarhemsskolans särskolek/asser, ABF och deras verksamhet No Limits, samt öppna evenemangen i centrum Mål: Förebygga brott, våld, droger och intolerans Insatser: Folkhälsostrategen har tillsammans med Barn och utbildning! Kultur och fritid deltagit i två konferenser kring våldsförebyggande arbete för unga med MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) Projektet "Inget att vänta på" är kopplat MUCF där metoder, val av strategiskt plan och samverkansupplägg är i uppbyggnadsfas. Hälsokällan Fyrboda l har erhållit externa medel för samma tema och samverkan kring detta är etablerad. Grannsamverkan - Efterfrågan att starta Grannsamverkan är stor och flera områden har godkänts och skyltats upp 2016. Under året har två utbildningstillfällen för grannsamverkansombud anordnats. Analys av SCBs Medborgarundersökning- En analys av SCBs medborgarundersökning har sammanställts och SCBs Prioriteringsanalys lyfter att Trygghet och Bostäder är områden som bör prioriteras i Uddevalla. Ateransökan av Safe Gommunity har tyvärr nedprioriterats på grund av tidsskäl 2016. Dock har prioritering av skador och våld (jämlik hälsa) har genomförts men inget 10
arbete utfört för att sammanställa en ansökan. Aldresäkerhetsgruppen har under tre tillfällen 2016 utbytt kunskap om befintlig situation. Två utbildningsdagar för äldresäkerhetsombud har genomförts med temat förebygga brand, brott och bedrägeri mot äldre. Gruppen för hedersrelaterat våld (HVR)- Information och material om heder och könsstympning har tilldelats hela grundskolan och elevhälsa samt personal på boende för ensamkommande flyktingbarn där ett samarbete nu har inletts. HVR har även informerat på Barnkonventionens frukostmöten och tre medlemmar i HVR har deltagit på länsstyrelsens fortbildning. Dessutom har Samtalsgrupper på SFI genomförts och Amine Kakabaveh anlitats som föreläsare med sitt föredrag " Varken hora eller kuvad". På vilket sätt har insatsen bidragit till att öka förutsättningarna för en jämlik hälsa bland befolkningen? Gruppen för hedersrelaterat våld HVR - genom information och utbildning till personal som möter hedersproblematik ökar förutsättningarna att nå ut och förebygga hedersrelaterat våld samt främja en jämlik hälsa. Analys av SCBs Medborgarundersökning- satsning på Trygghet och Bostäder förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NR/ (Nöjd region index). Grannsamverkan: främjar social gemenskap och ökar känslan av trygghet, båda dessa aspekter är viktiga delar till att uppnå en jämlik hälsa. Vilka är de viktigaste effekterna (resultaten/lärdomarna) av insatserna? Gruppen för hedersrelaterat våld HVR - ingen inrapporterad redogörelse för denna punkt. Grannsamverkan: flera grannsamverkansombud har uppgett att de upplevt minskade påhälsningar i deras bostadsområden. Medverkande aktörer: Gruppen för hedersrelaterat våld HVR- fritidsgård, ungdomsmottagning, socialtjänsten (representanter både från myndighetssidan och Kriscentrum), grundskola, gymnasiet! språkintroduktion och Hälsokällan Grannsamverkan -polis, länsförsäkringar, studieförbundet väst, kommun, privatpersoner och bostadsföreninga r. 11
l 4. Ekonomisk redovisning (budget, utfall) Denna redovisning avser uppföljning av utfall i förhållande till bu dgetunderlag. Budget Utfall HSN Kommun Övrigt HSN Kommun Övrigt Ingående saldo från föregående år 452 l) Folkhälsosamordnare 353,5 353,5 353,5 355 2) -lön (inkl. lönebikostnader) -omkostnader (admin., kostnader, 82,5 82,5 79,5 79,5 2) resor, kurser etc.) Folkhälsoinsatser enligt planen: Investerade medel: Ingående saldo 252* 252* 252 252 3) föregående år TVÄRSEKTORIELLT FOLKHÄLSOARBETE 105 105 73 73 4) (Tvärsektoriella mötesplatser/samverkan samt information/utbildning) Beviljade ansökningar externa: 154 255 154 255 Utan kvarvarande medel Beviljade ansökningar interna: 215 217 215 217 Utan kvarvarande medel Beviljade pågående projekt interna: Med kvarva~tl e- met:l el--- - Safe Community 100* 100* 5) Välfärdsredovisning 100* 100* 5) Samverkansstrateg 335 335 198 198 6) Tillsammans för inkludering 200 248 105 180 7) Hälsofrämjande Integration 540 540 105 105 8) Mötesplats Dalaberg 160 340 101 210 9) Suicidprevention 85 120 62 90 10) Regnbågen på biblioteket 20 20 14 14 11) Summa: 2702 2613 255 1712 1773,5 255 Kvarvarande medel som överförs 990 12) till nästa år: TVÄRSEKTERIONELLT folkhälsoarbete 12
Kommentera: utfallet i budget och eventuella omprioriteringar som är gjorda 1) A v folkhälsorådets överskott 2015 överfördes 452 tkr enligt följande fördelning: 160 tkr avsedda till ute gym som blivit försenat 92 tkr öronmärkta till fysisk aktivitet och övervikt 100 tkr till återansökan av Safe Gommunity 100 tkr Välfärdsredovisning 2) På grund av omkostnader i samband med nyanställd folkhälsostrateg (inköp av dator) medförde att denna post ligger på 1,5 tkr under budget. Däremot ligger omkostnader (admin, kostnader, resor, kurser etc.) 3 tkr över budget. 3) Av Ingående saldo föregående år- gick 160 tkr till slutförande av ute gym som försenats på grund av överklagan för bygg/o v. 92 tkr är avsatta till ändamålet fysisk aktivitet och övervikt investerats även de i ute gym. 4) Sammanlagt 32 tkr i kvarvarande medel från tvärsektoriellt folkhälsoarbete 2016, (Tvärsektoriella mötesplatser/samverkan samt information/utbildning). 5) Medel avsatta till återansökan om Safe Gommunity och genomförande av Välfärdsredovisning (båda med beslut från hälsopolitiska rådet). 6) Samverkansstrateg-fortgående projekt, sen projekt start. 7) Tillsammans för inkludering- fortgående projekt, sen projekt start. 8) Hälsofrämjande integration- fortgående projekt med plan för hur dess medel skall användas 2017. 9) MötesplatsDalaberg-fortgående projekt med plan för hur dess medel skall användas 2017. 1 O) Suicidprevention- fortgående projekt, moment flyttade till 2017. 11) Regnbågen på biblioteket- fortgående projekt, moment flyttade ti112017. 12) Det totala överskottet för 2016 är 990 tkr. eventuell återbetalning till Hälso- och sjukvårdsnämnden Det överskott som finns kvar är 33, 5 t kr ( tvärsektoriellt folkhälsoarbete och omkostnader folkhälsostrateg) vilket understiger nivån för återbetalning. 200 tkr har beslut från Hälsopolitiska rådet att fullföljas enligt syfte att göra återansökning av Safe Gommunity och genomföra Välfärdsredovisning 2017. Ovriga 756,5 tkr är beviljade pågående projekt som tydligt påvisat plan för dessa medel kommande år. 13
J 5. Avslutande kommentarer om verksamhetsåret: Folkhälsorådet i Uddevalla kommun Ordf. i Folkhälsorådet underskrift 14
UaFS Blad l Riktlinjer för hantering av Uddevalla kommuns sociala investeringsfond Uddevalla kommuns arbete med sociala investeringar bygger på iden att genom förebyggande arbete för "utsatta grupper" bryta händelseförlopp som på sikt skapar ökade kostnader. Det kan t ex handla om dyrbara insatser för placering av barn, missbruksproblematik, insatser i skola eller att förhindra omfattande vård- och omsorgsbehov. Beslutade insatser genomförs med ett nämndövergripande perspektiv, i projektform och under en begränsad tidsperiod. Beräknade vinster är dels lägre kommunala kostnader, dels mänskliga vinster. l Uddevalla har en politisk styrgrupp arbetat fram de kriterier som gäller för ansökan om pengar ur investeringsfonden. styrgruppens förslag har godkänts av kommunstyrelsen. De övergripande politiska riktlinjerna har formulerats på följande sätt: Medlen skall användas för ändamål som motverkar ohälsa och utanförskap i samhället och som sparar mänskligt lidande genom att resurserna används i förebyggande arbete Medlen skall användas till metodutveckling och/eller nyskapande verksamheter/projekt - inte till finansiering av redan existerande verksamheter Målsättningen är att lyckade sociala investeringar skall implementeras i den ordinarie verksamheten. Medlen är endast sökbara för projekt som omfattar minst två kommunala förvaltningar/stiftelser. Syftet är att stimulera samverkan och att påvisa insatsernas besparing över förvaltningsgränserna Medlen skall återföras genom uppskattade besparingar via de sociala investeringarna. Sociala investeringar ska vara lönsamma Sociala investeringar används i förebyggande arbete som på sikt syftar till att ge minskade kommunala kostnader. För varje projekt skall tidsperioden definieras som de minskade kostnaderna ska beräknas på. Genom att göra årliga avskrivningar/utgiftsminskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår, återför man fondens kapital som kan användas för nya projekt. Ytterligare avsättningar till fonden kan endast ske genom ett aktivt beslut i kommunfullmäktige. Tekniken för återbetalning sker genom minskade kommunbidrag för de nämnder där kostnadsminskningen uppstår med enligt ansökan för
UaFS Blad2 investeringen. Nämndens åtagande om återbetalning som görs i och med ansökan är bindande. När återbetalningen till fonden är fullgjord är kvarvarande kostnadsminskning tillgänglig för politisk prioritering till annan verksamhet eller förstärkning av ekonomin. Aterbetalningen av projektmedlen skall vara genomförd inom 1 O år, om inte synnerliga skäl föreligger. Eftersom den sociala investeringen inte kan hanteras enligt gällande redovisningsprinciper för investeringar har uppbyggnaden av nödvändigt investeringskapital om 1 O Mkr lösts genom öronmärkning av driftsresultatet från 2011. Vid bedömning av projektets ekonomiska effekter på den kommunala ekonomin beskrivs och beräknas -om möjligt- även översiktliga effekter på den övriga samhällsekonomin. Beslut om insatser Ett projekt inom ramen för den sociala investeringsfonden kan endast ägas av nämnder och stiftelser i Uddevalla kommun. Minst två samverkansparter ska ingå i ansökan. Projektägarskapet ska fastställas i beslut av berörd nämnd eller styrelse. Medverkan från andra aktörer (ideell sektor, andra offentliga aktörer och näringslivet) är möjligt om det kan motiveras. Efter beslut i berörd nämnd eller styrelse skickas ansökan till Hälsopolitiska rådet som är beredande instans för kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutar i varje enskilt ärende. Uppföljning och utvärdering För varje projekt ska det finnas en plan för löpande uppföljning. l den ska det framgå hur resultatet ska mätas och utvärderas. Arbetsinsatserna ska dokumenteras så att de kan få en spridning till ett mer generellt genomförande om insatserna är lyckade. Projekten rapporterar sina resultat till kommunstyrelsen årligen. Mall för ansökan av sociala investeringsmedel Ansökan kan göras av nämnder och stiftelser i Uddevalla kommun. Ansökan skickas till Hälsopolitiska rådet. Ansökan skall innehålla följande uppgifter. Namn på projektet Beskrivning av projektets innehåll Beskrivning av vilka verksamheter/aktörer som är delaktiga i projektet Målgrupp för projektet
UaFS Blad 3 Tidsperiod för projektet Kostnadsfördelning per år Vilka effekter beräknas projektet ge för de personer som ingår i målgruppen När förväntas effekterna inträffa Hur ska effekterna följas upp och utvärderas På vilket sätt bidrar projektet till att kommunens totala kostnader minskar l vilka verksamheter sker kostnadsminskningarna på grund av projektet Med hur mycket kan man anta att kommunens totala kostnader minskar För vilken tidsperiod är det rimligt att räkna med minskade kostnader.