Om mig metodrapport. Handläggare: Centrum för hälso- och vårdutveckling Verksamhet: Verksamhetsområde vård och hälsa Datum:

Om mig metodrapport Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomförs i Östergötland under 2014, 2015 och 2016 för att därefter utvärderas. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen Östergötland och Region Östergötland. Handläggare: Centrum för hälso- och vårdutveckling Verksamhet: Verksamhetsområde vård och hälsa Datum: 2016-03-04 www.regionostergotland.se

Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Metod... 3 2.1 Fokusgruppsintervjuer... 3 2.2 Webbenkät... 3 2.2.1 Frågeområden, frågetyper, hoppstruktur och informationsrutor... 3 2.3 Genomförande... 4 2.3.1 Administration... 4 2.3.2 Information till eleverna och föräldrarna... 4 2.3.3 Enkäten i skolmiljö... 4 2.3.4 Svarstid... 4 2.4 Datakvalitet... 5 2.4.1 Svarsfrekvens... 5 2.4.2 Granskning och bortfall... 5 2.4.3 Enkätrevideringar... 5 2.5 Resultat- redovisning och tolkning... 6 2.5.1 Nyckelindikatorer... 6 2.5.2 Tolkning, minimiantal och fritextsvar vid resultatredovisning... 6 2.5.3 Sekretess och anonymitet... 6 2.5.4 Resultatåterföring till ungdomar... 7 3 Referenser... 7 4 Bilagor... 8 2

1 Bakgrund Det har länge funnits ett behov av en länsgemensam enkät om ungas hälsa i Östergötland och det regionala ANDT-rådet (alkohol-, narkotika-, dopings- och tobaksrådet) initierade 2013 ett lokalt samarbete att skapa och genomföra en regional undersökning. Sedan arbetet inleddes har en gemensam viljeriktning varit att involvera ungdomar i arbetet med att ta fram den nya enkäten. En enkät som utgår från ungdomars perspektiv på hälsa och livsstil kan förhoppningsvis i högre utsträckning hjälpa oss att förstå deras förutsättningar till en god hälsa och goda vanor och underlätta de prioriteringar som måste göras. Det finns flera syften med att genomföra enkäten: Ge en regional och lokal bild av hälsa och livsstil bland Östergötlands ungdomar. Skapa diskussion och samarbete mellan ungdomar, skola och kommun, och bidra till att öka ungdomars delaktighet i frågor som rör dem. Samla ett kunskapsunderlag för lokalt förbättringsarbete i skolor och kommuner. Ersätta eller komplettera de enkäter som redan används i Östergötlands kommuner. Om mig är sedan 2013 ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen Östergötland och Region Östergötland och här följer en beskrivning av metoden och genomförandet av enkäten. 2 Metod 2.1 Fokusgruppsintervjuer Inledningsvis genomfördes fokusgruppsintervjuer på nio skolor i länet med elever från grundskolans årskurs 8 och gymnasieskolans årskurs 2. Ungdomarna tillfrågades om vad som är betydelsefullt för hälsa och välmående och deras svar kom att bredda enkäten till att omfatta fem olika frågeområden. Ungdomarna tyckte att enkäter kan vara ett redskap för att undersöka hur ungdomar mår förutsatt att frågorna ställs på rätt sätt. Enligt ungdomar måste frågorna kännas relevanta och fokusera på behov av tillhörighet, goda relationer och andra förutsättningar för trygghet som ger en stabil grund för psykisk hälsa och framtid, oavsett vad man vill veta mer om. De uttryckte också önskemål om att få ta del av och vara delaktiga i att arbeta vidare med resultat från enkäten, något de saknat i tidigare enkätstudier (Hjälte, Lindell & Korwel, 2014). 2.2 Webbenkät Ungdomarnas bild kompletterades med ytterligare frågor utifrån lokala behov, andra enkätstudier, forskning och beprövad erfarenhet. Därefter testades enkäten på nytt genom kognitiva intervjuer med ungdomar. De fick då beskriva hur de uppfattade och resonerade kring frågorna, formuleringarna och språket. Även den färdiga webbenkäten testades på ungdomar. Om mig genomfördes första gången hösten 2014. När enkäten reviderades till andra undersökningen 2015 så intervjuades ungdomar om förslag på justeringar och nya frågor. 2.2.1 Frågeområden, frågetyper, hoppstruktur och informationsrutor Den färdiga enkäten innehåller områdena Vänner och familj, Hälsa och livsstil, Tobak och alkohol, Skola och fritid samt Livet och framtiden (se bilaga 1). Tillsammans med bakgrundsfrågor så innehåller enkäten sammanlagt 50 frågor med ungefär 125 ställningstaganden (enkäten 2015) som varierar utifrån svarsalternativ. Följdfrågorna i enkäten baseras på individens tidigare svar. 3

Webbenkäten innehåller olika slags frågetyper och är konstruerad så att man kan hoppa över frågor som man inte vill eller kan svara på. Enkäten eftersträvar en balans mellan positiva och negativa frågor och svarsalternativ och innehåller faktarutor med förklarande text kring vissa begrepp och tips på vem man kan vända sig till om man behöver stöd. Etisk prövning genomfördes för intervjustudie 2013 (dnr2013/197-31) och enkätstudie 2014 (dnr2014/298-31). 2.3 Genomförande 2.3.1 Administration Region Östergötland samordnar samarbetet med kommunerna och Länsstyrelsen och tillhandahåller webbenkät, informationsmaterial, resultatredovisningar och analyser av länsdata. Varje kommun har en kontaktperson som ansvarar för genomförandet på kommunens skolor och ger förutsättningar för att kommunens resultat tas tillvara (se bilaga 2). Varje kommunrepresentant får en individuell inloggningskod till enkätverktyget och därmed tillgång till sin egen kommuns data. Kontaktpersonerna är också länken till deltagande skolor. 2.3.2 Information till eleverna och föräldrarna Skolorna får en manual för genomförande med rekommendationer om hur enkäten kan genomföras och förslag på informationsbrev till elever och föräldrar (se bilaga 3, 4 och 5). I elevinformationen betonas att ungdomar har varit med och tagit fram enkäten, att enkäten är anonym, att det är helt frivilligt att delta och att man kan hoppa över frågor som man inte vill besvara. 2.3.3 Enkäten i skolmiljö I genomförandemanualen rekommenderas skolorna att låta elever besvara enkäten på skoltid. Men vid exempelvis frånvaro eller praktik så kan enkäten också besvaras utanför skolan och efter skoltid. Undersökningen genomförs via enkätverktyget Webropol i antingen dator, surfplatta eller mobiltelefon. Två veckor innan enkäten öppnas sänds genomförandemanual och inloggningskoder till deltagande skolor. Med koderna följs ett informationsbrev och en mall för datainsamling. När hela enkäten är besvarad och respondenten har tryckt på knappen skicka-in, så blir koden låst och kan inte användas igen. Om en elev tar en paus eller blir avbruten under ifyllandet är det dock möjligt att logga in med samma kod och fortsätta där man slutade. 2.3.4 Svarstid Hösten 2015 var enkätundersökningen öppen mellan veckorna 38-43. Det beräknas inte ta mer än 40 min att genomföra enkäten inklusive att informera och besvara elevers frågor om enkäten. 2015 var den genomsnittliga svarstiden för enkäten oavsett svarsmetod 23 minuter. Det fanns inga signifikanta skillnader i svarstid mellan de olika svarsmedierna men däremot innehöll de öppna svaren inlämnade via dator och mobiltelefon något fler antal ord än de enkäter som besvarats i surfplatta. 4

2.4 Datakvalitet 2.4.1 Svarsfrekvens Om mig erbjuds länets samtliga högstadie- och gymnasieskolor och besvarades 2015 av 92 skolor och 6 307 ungdomar. Av deltagande skolor var svarsfrekvensen 84 procent för grundskolorna, 70 procent för gymnasieskolorna och 77 procent för undersöknigen totalt. Beräknat på alla skolor i länet (inte bara de skolor som deltog) så blir den totala svarfrekvensen 73 procent, 79 procent för grundskolorna och 67 procent för gymnasieskolorna. 2.4.2 Granskning och bortfall Datakvaliteten har bedömts vara god både i 2014 och 2015 års undersökning och endast ett fåtal enkäter med inkonsekventa och oseriösa svar har upptäckts och tagits bort från datamaterialet. Ett vanligt förekommande problem med enkätstudier är olika former av bortfall. Elevbortfall kan bero på att eleven varit frånvarande eller valt att inte delta. Det finns alltid en risk att elever som är frånvarande på grund av sjukdom eller skolk skulle kunna vara elever som mår sämre än de som finns i skolan och väljer att delta. Med frågeformulär som mätmetod finns det också alltid en risk att personer ger felaktiga svar på grund av missförstånd eller av misstag eller att personer hoppar över frågor eller medvetet svarar oärligt. Det finns också elever som av olika anledningar avbryter enkäten innan slutet. Antalet ofullständiga enkäter var fler i 2015 års undersökning jämfört med 2014. Avbrott kan bero på tekniska problem med till exempel internetuppkopplingen eller att elever tröttnar på enkäten, väljer att avbryta eller att lektionstiden helt enkelt tagit slut. Enkäter som besvaras i mobiltelefon har visat sig ge fler avbrott än enkäter ifyllda i dator och surfplatta, men den specifika anledningen till avbrotten är svår att fastställa. Elever som endast besvarat någon enstaka fråga i början av enkäten har inte tagits med i sammanställningen. Om man däremot slutfört hela första frågeområdet är svaren medräknade. Partiellt bortfall, som uppstår när elever hoppar över vissa frågor, är ofta en indikation på att frågan varit oklar eller efterfrågar något svårt eller känsligt. Det partiella bortfallet i 2015 års undersökning var ca 11 % oavsett svarsmetod. Det var högst för en viss frågekonstruktion s.k. drag and drop där respondenten svarar genom att dra frågor till boxar för olika svarsalternativ, vilket har visat sig fungera sämre när enkäten besvaras i mobiltelefon. För de öppna frågorna och fritextsvaren i frågeområdet Tobak och alkohol är det partiella bortfallet större än för enkätens övriga öppna frågor. Både 2014 och 2015 förklarades skolbortfall bero på att man haft hög arbetsbelastning under datainsamlingsperioden eller av andra skäl inte prioriterat att vara med i enkätundersökningen. 2.4.3 Enkätrevideringar För att ha möjlighet att jämföra data mellan åren så gjordes endast ett fåtal enkätrevideringar av de grundläggande frågorna från 2014 till genomförandet 2015 (Region Östergötland, 2016). Huvudsakligen byttes några av de öppna frågorna ut eftersom att de antingen redan gett omfattande svarsunderlag eller dåligt med svar. Därutöver ändrades ordningsföljden för några frågor i området Tobak och alkohol och togs några frågor bort i området Livet och framtiden. I 2015 års enkät fick respondenterna också en möjlighet att tolka resultat från 2014 års enkät. Revideringarna testades och genomfördes i samråd med sommararbetande gymnasieungdomar inom Region Östergötland och Norrköpings kommun. Till 2015 togs också en kortversion av enkäten fram utifrån behov för respondenter som av olika anledningar inte kan besvara den längre enkäten. 5

2.5 Resultat- redovisning och tolkning Resultat från både 2014 och 2015 har presenterats under länsdelsvisa seminarier för skolpersonal, tjänstemän och politiker. På seminarierna redovisas länsbilden och diskussioner förs om hur resultaten kan återföras och användas inom region, kommun och skola, i samverkan med ungdomar. Länsresultaten har även spridits i form av pressmeddelanden och publicering av rapporter på ungdomsenkätens hemsida på Region Östergötlands externa vårdgivarwebb. 2.5.1 Nyckelindikatorer För att kunna följa ungdomars hälsa och livsstil över tid i ett i mycket stort datamaterial valde en analysgrupp i samband med 2014 års resultat ut 35 stycken representativa frågor s.k. nyckelindikatorer. Nyckelindikatorerna innehåller frågor och svarsalternativ från alla fem frågeområden och redovisas för länet, skolkommun (resultatet för elever som går i kommunens skolor), hemkommun (resultatet för elever som bor i kommunen) och varje enskild skola, uppdelat på kön. Varje nyckelindikator bygger på en fråga i undersökningen och hur nyckelindikatorerna är konstruerade redovisas för varje fråga/indikator. Exempelvis bygger nyckelindikatorn God hälsa på frågan Hur tycker du att din hälsa är?. Frågan har fem svarsalternativ Mycket bra, Bra, Någorlunda, Dålig och Mycket dålig. I indikatorn har svarsalternativen Mycket bra och Bra satts samman för att indikatorn ska kunna redovisa andelen elever som svarat att de har God hälsa. 2014 års nyckelindikatorer redovisades i ett tabellverk (Region Östergötland, 2015) medan 2015 års nyckelindikatorer i stället redovisas i en pivottabell. 2.5.2 Tolkning, minimiantal och fritextsvar vid resultatredovisning Resultaten anges både i andel (hur många procent av eleverna som valt olika svarsalternativ i förhållande till totalt antal elever som har besvarat frågan) och i antal elever som har besvarat frågan. Resultat som baseras på ett fåtal elever är mer osäkra än resultat som baseras på många elever. För att beskriva osäkerheten i siffrorna/resultatet används felmarginal och konfidensintervall. Med hjälp av andel och felmarginal kan man räkna fram ett konfidensintervall som i genomsnitt täcker det sanna värdet i 95 fall av 100. I nyckelindikatorerna krävs ett lägsta antal om 15 ungdomar för att resultatet för en kommun eller klass ska redovisas. För att redovisa frågor uppdelat på kön krävs det att minst 10 tjejer och 10 killar har besvarat frågan. I könsuppdelade redovisningar kan ibland totalt antal elever vara större än summan flickor och pojkar vilket beror på att vissa elever inte har uppgett kön. Men de ingår självklart ändå i det totala antalet. På skolor med färre än 30 elever rekommenderas att använda resultaten på kommun eller länsnivå när resultaten presenteras. Denna bild kan kompletteras med information om skolans resultat ser ut på ungefär samma sätt eller om och hur det avviker. Ett annat alternativ är att slå ihop resultaten för flera skolor/kommuner för att få ett större elevunderlag. Fritextsvaren innehåller ofta värdefull men känslig information. Fritextsvar för enskilda skolor bör därför inte återföras till eleverna utan rekommendationen är att återföra fritextsvar från hela kommunen (eller länet för små kommuner) och att göra det tydligt att det är exempel på vad ungdomar i Östergötland skrivit. 2.5.3 Sekretess och anonymitet Även om enkäten besvaras anonymt finns det risk att enskilda elever kan identifieras i datafilerna. Alla datafiler behandlas därför med sekretess och ska användas i enlighet med Personuppgiftslagen. Region Östergötland har tillgång till allt insamlat datamaterial och kommunen ansvarar själv för all användning av sina resultat i den egna kommunen. 6

2.5.4 Resultatåterföring till ungdomar Ungdomarna berättade i intervjuerna att de aldrig brukar få se resultaten från de enkäter de besvarar. För Om mig är målet att alla ungdomar ska få möjlighet att se och diskutera resultaten. Målet är också att ungdomar ska vara delaktiga i användningen av resultaten. 3 Referenser Region Östergötland, Centrum för hälso- och vårdutveckling (2016). Om mig revideringsdokumentation. Revideringar från 2014 års enkät till 2015 års enkät. Region Östergötland, Centrum för hälso- och vårdutveckling (2015). Om mig. Nyckelindikatorer. Hjälte, E., Lindell, C., & Korwel, K. (2014). Ungdomars perspektiv på välmående. Underlag till webbenkät för ungdomar i Östergötland. Region Östergötland. http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/ungdomsenkat 7

4 Bilagor Bilaga 1 Enkäten Bilaga 2 Information till kommunerna Bilaga 3 Manual för genomförande Bilaga 4 Brev till ungdomar Bilaga 5 Brev till vårdnadshavare 8

Bilaga 1 Enkäten Ungdomsenkät Om mig 2015 9

Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker. Det är frivilligt att delta och du kan hoppa över frågor som du inte kan eller vill svara på genom att trycka på knappen "nästa". Enkäten är helt anonym och svaren sparas i en databas och skyddas av Personuppgiftslagen. Tänk på att bara använda knapparna "Föregående" och "Nästa" om du vill gå fram eller tillbaka i enkäten. Välkommen att starta enkäten! 10

FAMILJ & VÄNNER 1. Hur ofta tycker du att dina föräldrar (vårdnadshavare) Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig ställer upp om du får problem? hjälper dig med läxor eller skolarbeten? tar sig tid att lyssna på dig? 2. Hur mycket tror du att dina föräldrar (vårdnadshavare) vet om ditt liv? Det Ganska Ganska mesta mycket lite Inget Om vad du gör på datorn/internet Om hur du känner dig innerst inne Om var du är på fritiden Om hur du har det med kompisar 3. Hur mycket vill du att dina föräldrar (vårdnadshavare) ska veta om ditt liv? Mer än nu Lite mer än nu Bra som det är Lite mindre än nu Mindre än nu Om vad du gör på datorn/internet Om hur du känner dig innerst inne 11

Om var du är på fritiden Om hur du har det med kompisar 12

4. Hur ofta upplever du att din familj har råd att göra/köpa samma saker som de flesta andra på din skola? Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig FAMILJ & VÄNNER 5. Har du någon riktigt bra kompis som du kan lita på och berätta personliga saker för? Ja, flera Ja, en Nej 13

FAMILJ & VÄNNER 6. Vem känner du att du kan vända dig till om du får något problem eller bekymmer? Dra varje bild till den ruta som känns mest rätt. Skulle kännas lätt att vända sig till Skulle kännas svårt att vända sig till Vet inte 14

HÄLSA & LIVSSTIL När man pratar om hälsa tänker många mest på hur man äter och tränar men hälsa handlar om hela dig hur du mår både fysiskt och psykiskt. Självkänsla, meningsfullhet och sammanhang i livet hör också ihop med hälsa. 1. Hur tycker du att din hälsa är? Mycket bra Bra Någorlunda Dålig Mycket dålig Följdfråga till de som svarar mycket bra/bra: Vad tror du skulle kunna få dig att må ännu bättre? Följdfråga till de som svarar någorlunda/dåligt och mycket dåligt: Vad tror du skulle kunna få dig att må bättre? 2. Hur tycker du att du sover? Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt 15

HÄLSA & LIVSSTIL 3. Hur ofta har du haft något av dessa besvär under denna termin? Nästan Varje dag Någon gång i veckan Någon gång i månaden Sällan eller aldrig Ont i huvudet Ont i magen Ont i nacke/axlar Oro/ångest Nedstämd/deprimerad Om nästan varje dag oro/ångest: Beskriv gärna hur du känner dig när du har ångest och vad som får dig att känna så Om nästan varje dag nedstämd/deprimerad: Beskriv gärna hur du känner dig när du är deprimerad och vad som får dig att känna så Tänk på att vi inte kommer att veta vad just du svarat. Om du vill prata med någon om det du varit med om måste du själv ta kontakt med skolsköterskan, kuratorn, ungdomshälsan/ungdomsmottagningen eller någon vuxen du litar på. 16

HÄLSA & LIVSSTIL 4. Har du någon funktionsnedsättning eller sjukdom? Nej Ja En funktionsnedsättning kan vara tillfällig eller konstant och kan bland annat Lägga handla in om en att inforuta ha svårt om att använda, vad vi menar styra eller men balansera funktionsnedsättning olika delar av kroppen. Men det kan också handla om att ha det svårt med socialt samspel eller med att hantera information. Om ja: Vad för funktionsnedsättning eller sjukdom? Hur mycket påverkar den dig i ditt vanliga liv? Mycket negativt Lite negativt Inte alls Lite positivt Mycket positivt 5. Hur ofta känner du så här? Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Känner att du duger precis som du är Känner dig nöjd med hur du ser ut Känner att du kan vara dig själv 17

HÄLSA & LIVSSTIL 6. Hur brukar du känna dig en vanlig dag i skolan? Dra varje bild till den ruta som känns mest rätt. Trött Glad Stressad Orolig Ledsen Omtyckt Irriterad Duktig Uttråkad Motiverad Lugn Självsäker Känner mig ofta Känner mig ibland Känner mig sällan 18

HÄLSA & LIVSSTIL 7. Hur ofta på skoldagar (måndag-fredag) Varje dag 3-4 gånger i veckan 1-2 gånger i veckan Mer sällan eller aldrig äter du frukost? äter du skollunch (eller på hemkunskapen)? äter du lagad mat på kvällen (middag)? Följdfråga till de som äter skollunch färre än 3-4 ggr/veckan. Äter du någon annan lunch de dagar du inte äter skollunchen? Alltid Ibland Aldrig 8. Tar du något kosttillskott? Ja, vitaminer Ja, för muskeltillväxt Ja, för viktminskning Nej 19

TOBAK & ALKOHOL 1. Röker du? Nej Ja, ibland Ja, varje dag Om nej: Har du någon gång provat att röka? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Brukar du besväras av cigarettrök? Nej Ja, hemma Ja, i skolan Ja, på andra platser 20

TOBAK & ALKOHOL Om ja: Vilken årskurs gick du i när du började röka? Hur var det när du rökte första gången? Berätta gärna om situationen och känslan. Röker du på skoltid? Nej Ja Var får du tag på cigaretter? Köper själv i till exempel butik, bensinstation, kiosk Köper från någon som säljer till ungdomar Från kompisar Från föräldrar På annat sätt, skriv hur: Skulle du vilja sluta röka? Ja, nu Ja, men inte just nu Nej Det finns bra hjälp för att sluta röka. Du kan börja med att prata med skolsköterskan eller ungdomshälsan/ungdomsmottagningen. 21

TOBAK & ALKOHOL 2. Finns det någon som röker på skolområdet? Nej Elever Personal Andra 3. Har du provat att röka vattenpipa? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Många tror att det är mindre farligt att röka vattenpipa än att röka cigaretter. Det stämmer inte. Även om du bara sitter med (utan att röka själv) får du i dig mer farliga ämnen än vid cigarettrökning. 22

TOBAK & ALKOHOL 4. Snusar du? Nej Ja, ibland Ja, varje dag Om ja: Vilken årskurs gick du i när du började snusa? Snusar du på skoltid? Nej Ja Var får du tag på snus? Köper själv i till exempel butik, bensinstation, kiosk Köper från någon som säljer till ungdomar Från kompisar Från föräldrar På annat sätt, skriv hur: Skulle du vilja sluta snusa? Ja, nu Ja, men inte just nu Nej Det finns bra hjälp för att sluta snusa. Du kan börja med att prata med skolsköterskan eller ungdomshälsan/ungdomsmottagningen. 23

TOBAK & ALKOHOL 5. Har du någon gång druckit alkohol (räkna inte med lättöl eller svag cider)? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Om ja: gången? Vilken årskurs gick du i när du drack alkohol första Har du druckit så mycket alkohol att du känt dig full/berusad? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Har du under det senaste året druckit alkohol? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Om ja: Hur många gånger har du druckit alkohol under de senaste fyra veckorna? Ingen gång 1 gång 2-4 gånger Mer än 4 gånger 24

TOBAK & ALKOHOL Var har du fått alkohol ifrån? Köpt själv till exempel via Internet, utomlands, på restaurang Köpt från någon som säljer till ungdomar Från mina kompisar Från mina syskon Fått av mina föräldrar Tagit hemifrån utan föräldrarnas tillstånd På annat sätt, skriv hur: 6. Har du blivit bjuden på alkohol av dina föräldrar? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Tänk på att vi inte kommer att veta vad just du svarat. Om du vill prata med någon om det du varit med om måste du själv ta kontakt med skolsköterskan, kuratorn, ungdomshälsan/ungdomsmottagningen eller någon vuxen du litar på. 25

TOBAK & ALKOHOL Med narkotika menar vi till exempel hasch, amfetamin och marijuana och droger som till exempel spice. 7. Har du någon gång använt narkotika? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger Om ja: Vilken typ av narkotika har du använt (om du vet det)? gången? Vilken årskurs gick du i när du använde narkotika första Var har du fått narkotika ifrån? Köpt från någon som säljer narkotika Köpt från Internet Från mina kompisar Från mina syskon På annat sätt, skriv hur: 8. Har du någon gång blivit erbjuden narkotika? Nej Ja, erbjuden att prova Ja, erbjuden att köpa Om ja: Vilken typ av narkotika (om du vet det)? 26

TOBAK & ALKOHOL 9. Vad tycker du är okej för någon som går i åttan/årskurs 2 på gymnasiet? Okej Inte okej Att dricka ett glas alkohol någon enstaka gång Att dricka alkohol så att man blir berusad Att feströka Att röka varje dag Att säga till en berusad kompis att inte dricka mer Att säga till en kompis som röker att sluta 10. Vad tror du att dina föräldrar tycker är okej för dig nu när du går i åttan/årskurs 2 på gymnasiet? Okej Inte okej men skulle acceptera Inte okej och skulle inte acceptera Att dricka ett glas alkohol någon enstaka gång Att dricka alkohol så att man blir berusad Att feströka Att röka varje dag Att gå ut utan att tala om vart du går Att ha en pojkvän/flickvän 27

TOBAK & ALKOHOL Endast gymnasieskolan 11. Har du tagit något dopningspreparat (anabola androgena steroider) för att få större muskler eller för att prestera bättre i idrott? Nej Ja Vet inte 28

SKOLA & FRITID 1. Har du någon fritidsaktivitet (som du gör varje vecka)? Gör jag inte 1 gång per vecka 2-4 gånger per vecka 5-7 gånger per vecka Lagidrott (ex fotboll, ishockey, handboll) Individuell idrott (ex simning, ridning, kampsport) Träning på egen hand (ex promenad, jogging, gym) Teater, bild, spelar instrument eller sjunger i kör Dans Datorspel Andra aktiviteter 29

Tilläggsalternativ: Åk 8 konfirmation, Åk 2 extrajobb SKOLA & FRITID 2. Hur ofta upplever du följande när du använder sociala medier? Ofta Ibland Sällan Aldrig Att det stärker relationer med kompisar Oro att missa något om du inte är aktiv Att du får positiv bekräftelse Att du känner dig sämre än andra Att du kan vara dig själv 3. Har det hänt att någon skrivit något elakt om dig eller lagt ut känsliga bilder/filmklipp på sociala medier? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 4. Har det hänt att någon mot din vilja sökt kontakt med dig på sociala medier för att prata om sex? Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 5. Har det hänt att du har ångrat bilder eller kommentarer som du har lagt ut på sociala medier? Nej Ja, en gång 30

Ja, flera gånger SKOLA & FRITID 6. Hur ofta upplever du detta i skolan? Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig Att du har arbetsro på lektionerna Att du ger upp när skoluppgifterna är svåra Att det är bra stämning Att du behandlas rättvist av lärarna Att lärarna ser vad du är bra på Att lärarna ger dig stöd och hjälp att utvecklas 7. Hur ofta känner du dig trygg? Alltid Ofta Ibland Sällan Aldrig I skolan Hemma 31

SKOLA & FRITID Mobbning kan vara både fysisk och psykisk. Det kan exempelvis handla om utfrysning, hot, ryktesspridning eller våld i olika former. Mobbning kan finnas i skolan, på fritiden eller på nätet. 8. Har du blivit mobbad under denna termin? Nej Ja, av elever Ja, av personal Om ja: Har du fått hjälp av någon vuxen? Ja, av skolpersonal Ja, av föräldrar Ja, av annan vuxen Nej Berätta alltid för en vuxen om du eller någon du känner är utsatt för mobbning. Om du redan har berättat för någon skolpersonal och inget händer kan du kontakta Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen via beo@skolinspektionen.se Du har rätt att få hjälp och stöd. 9. Finns det någon i din klass som du tror känner sig mobbad? Nej Ja, av elever Ja, av personal 32

LIVET & FRAMTIDEN 1. Hur trivs du med: Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Kompisar Fritiden Familjen Din skola Ditt bostadsområde Din hemstad Kommunen har hand om till exempel skola, idrottsanläggningar, fritidsgårdar, vägar och parker. Politiker fattar beslut, men alla som bor i kommunen ska kunna vara med och påverka hur saker och ting ska vara. 2. Hur mycket tycker du att ungdomar kan påverka i din kommun? Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite 3. Hur mycket tycker du att ungdomar kan påverka i din skola? Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite 33

LIVET & FRAMTIDEN 4. Finns det något du skulle vilja förbättra på din skola eller i undervisningen? 5. Om det var val idag och du fick rösta skulle du rösta? Ja, helt säkert Ja, troligen Nej, troligen inte Nej, absolut inte 6. Hur ser du på din framtid? Mycket positivt Ganska positivt Ganska negativt Mycket negativt 34

LIVET & FRAMTIDEN Endast gymnasieskolan: 7. Vad går du? Högskoleförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram Gymnasiesärskola 8. Vad skulle du allra helst vilja göra direkt efter gymnasiet? Studera på högskola eller universitet i Sverige Studera på yrkeshögskola (YH-utbildning) i Sverige Studera utomlands Studera på komvux/folkhögskola Jobba i Sverige Jobba utomlands Resa Annat, vad: Vet inte 9. Vad tror du att du kommer att göra direkt efter gymnasiet? Studera på högskola eller universitet i Sverige Studera på yrkeshögskola (YH-utbildning) i Sverige Studera utomlands Studera på komvux/folkhögskola Jobba i Sverige Jobba utomlands Resa Annat, vad: Vet inte 35

Enkäten avslutas med några bakgrunds- och utvärderingsfrågor. 1. Är du? Tjej Kille Annan könsidentitet (om du är eller känner dig tillhöra annat kön än tjej eller kille). 2. Var är du född? Sverige Övriga Norden Övriga Europa Övriga Världen 3. Hur bor du? (Du kan kryssa flera alternativ om du bor på mer än ett ställe) Bor med båda mina föräldrar (vårdnadshavare) Bor växelvis med mina föräldrar (vårdnadshavare) Bor med en förälder Bor i familjehem eller ungdomshem Bor på skolinternat eller elevhem Bor utan vuxna (själv, med kompis eller sambo) Bor på annat sätt, skriv hur: 4. Vilken kommun bor du i? Rullista Endast aktuellt för Linköping och Norrköping 5. Vilket bostadsområde bor du i? (rullista med alternativ) 36

6. Hur har du svarat på enkäten? Dator Surfplatta/Ipad Mobiltelefon 7. Var har du svarat på enkäten? I skolan på lektionstid eller mentorstid I skolan på rast eller håltimme Hemma På annan plats Har vi missat någon fråga som är viktig för dig eller har du andra synpunkter på enkäten? 37

8. Vill du hjälpa till att tolka resultatet på en fråga från förra årets enkät? Ja Nej Om ja: Årskurs 8 Så här såg svaren ut på frågan om man känner att man duger som man är. Hur kommer det sig att bara hälften av tjejerna känner att de duger som de är? Har du några idéer om hur fler skulle kunna känna att de duger? Om ja: Årskurs 2 Så här såg svaren ut på frågorna om psykisk hälsa. Vad tänker du om den bilden? Hur tror du att man kan arbeta för att fler ska må bra? Oro/ångest Nedstämd/deprimerad 38

Bilaga 2 Information till kommunerna Om mig 2015 Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan åk 8 och gymnasieskolan år 2 Information till kommunerna Samverkan mellan länets kommuner, Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland 39

Om mig- en länsgemensam enkät om ungas hälsa och livsstil Det har från flera håll funnits efterfrågan på en länsgemensam enkät om ungas hälsa och livsstil. Under 2013-14 togs ungdomsenkäten Om mig fram genom ett samarbete mellan länets kommuner, Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland. Enkäten utgår ifrån ungdomars perspektiv på hälsa, välmående och livsstil och består av fem frågeområden: Familj och vänner, Hälsa och livsstil, Tobak och alkohol, Skola och fritid och Livet och framtiden. Ungdomar har och ska involveras i alla delar, från enkätutformning och datainsamling till analys och intervention. Om mig genomfördes för första gången hösten 2014 och kommer att erbjudas till länets kommuner tre år för att sedan utvärderas. Hösten 2014 deltog samtliga kommuner och i år deltar alla förutom Finspångs kommun. Nytt för i år är att en förkortad webbenkät kommer att tas fram för exempelvis elever i grund- och gymnasiesärskola. Målen med Om mig är att: Ge en bra bild av hälsa och livsstil bland Östergötlands ungdomar. Ge ungdomarna en möjlighet att göra sin röst hörd och kunna påverka sin kommun och skola. Vara ett kunskapsunderlag för uppföljning och förbättringsarbeten inom kommuner och skolor. Ersätta eller komplettera de enkäter som redan används i Östergötlands kommuner. 40

Arbetsfördelning och förutsättningar Varje kommun genomför sin enkätundersökning på liknande sätt som om man skulle genomföra en egen undersökning med skillnaden att enkäten, informationsmaterial och teknisk lösning är gemensam för länets kommuner. Varje kommun har tillgång till och hanterar sitt eget datamaterial. Enheten för hälsoanalys hanterar regionala data och ansvarar för länssamordningen. Kommunen: Informerar om studien. Anmäler skolor och sammanställer elevstatistik. Genomför enkätundersökningen. Ger stöd till deltagande skolor under datainsamlingen. Sammanställer, förmedlar och återför resultaten till deltagande skolor och elever. Enheten för hälsoanalys: Samordnar arbetet. Bistår kommuner med informationsmaterial. Utvecklar, tillhandahåller och förvaltar webbenkäten. Skapar loginkoder och administrerar kontakten med Webropol (webbverktyget). Ger övergripande stöd till kommuner med datainsamling och datahantering. Sammanställer metodbeskrivning och resultat på regional nivå. 41

Genomförande 2015 Förankra och informera En gemensam ppt-presentation finns att beställa för att förankra arbetet. Det finns också förslag på ett informationsbrev som kan vidareförmedlas till rektorer. Anmäl skolor som ska delta och sammanställ elevstatistik Sammanställ och skicka innan den 18 juni en lista på alla skolor som ska delta till emma.hjalte@regionostergotland.se Som underlag för att ta fram loginkoder till webbenkäten behövs antal klasser per skola. Ange också antal klasser per skola som har behov av den förkortade enkäten. I år kommer en mall för dokumentation av elevstatistik och bortfall bifogas loginbreven. Den ska fyllas i på skolorna under datainsamlingen och därefter sammanställas och returneras till emma.hjalte@regionostergotland.se den 6 november. Insamlingsplan Enkäten genomförs mellan den 14 september och 23 oktober (V38-43). I vissa kommuner ansvarar en person för genomförandet på samtliga skolor och i andra kommuner delegerads genomförandet till en eller flera kontaktpersoner på skolorna. Oavsett metod så ansvarar kommunen för att informationen om studien (särskilt frivilligheten) når elever, föräldrar och skolpersonal. En rekommendation är att låta ungdomarna fylla i enkäten på skoltid. Det tar ungefär 40 minuter (på dator, läsplatta eller smartphone) inklusive tid för information och instruktioner. Om enkäten genomförs i en datorsal är det viktigt att försöka skapa avskildhet, exempelvis genom att begränsa antalet elever som fyller i enkäten samtidigt. PuL-anmälan Gör en PuL-anmälan till PuL-ansvarig i kommunen så att ungdomarna kan försäkras att data kommer att hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204). För exempel på ifylld blankett se bilaga. Ungdomar som går i skolan i en kommun som inte deltar i Om mig För kommuner som har ungdomar som går i skolor utanför länet kan det finnas önskemål om att bjuda in dessa att delta i webbenkäten per brev. Hör gärna av er till Enheten för hälsoanalys så kan vi hjälpa till. Observera att det enbart gäller ungdomar som går i skolor utanför Östergötlands län eller i Finspång. 42

Övergripande tidplan Maj-juni Enheten för hälsoanalys skickar informationsmaterial till deltagande kommuner. Kommunens kontaktperson informerar rektorer och anmäler deltagande skolor. Augusti Enheten för hälsoanalys skickar manual för genomförande och loginkoder till kommunens kontaktperson som skickar dessa vidare till deltagande skolor. Eleverna informeras om undersökningen och besvarar enkäten. Kommunerna sammanställer och skickar in elevstatistik. Septemberoktober Novemberdecember Kommunen tar fram kommun- och skolrapporter och kommunens kontaktperson återför resultat till skolor och elever. Enheten för hälsoanalys sammanställer länsrapporter, svarsfrekvens och nyckelindikatorer på läns-, kommun- och skolnivå. Januari Gemensamma seminarier arrangeras för deltagande skolor. På seminarierna diskuteras resultatet och hur det kan omsättas i handling. Vid behov av material eller frågor om enkäten, genomförandet eller sammanställning av resultatet kontakta: emma.hjalte@regionostergotland.se 43

Behandling av personuppgifter Uppgifter till förteckning enligt 39 Personuppgiftslagen Förteckningen skall förvaras av personuppgiftsombudet. OBS Den skall inte sändas in till Datainspektionen. Detta är ett exempel på hur förteckningen kan se ut. Det är tillåtet att utforma den på annat sätt. Uppgifterna i fält markerade med * är dock obligatoriska. Namn (t.ex. en myndighet eller juridisk person):* Organisationsnummer:* Personuppgiftsansvarig Postutdelningsadress:* Postnummer:* Ortnamn:* Telefonnummer* Uppgifterna nedan är: Registret/behandlingen Uppgifter om ny behandling Ändring av eller tillägg till tidigare anmälan Avanmälan Registrets/behandlingens namn: Ungdomsenkät Om mig Ändamålet/ändamålen med behandlingen:* Ungdomsenkät som ska genomföras hösten 2015 i Östergötlands län i ett samarbete mellan kommuner, Region Östergötland och Länsstyrelsen. Syftet är att ge kunskap om hälsa och drogvanor bland ungdomar i Östergötland som grund för uppföljning och förbättringsarbeten. Den/de kategorier (grupper) av personer som berörs av behandlingen:* Elever i grundskolan åk 8 och gymnasieskolan år 2. Fyll i kommunens egna uppgifter om deltagande elever/skolor. De mottagare eller de grupper av mottagare som uppgifterna kan komma att lämnas ut till:* Statistiska uppgifter kommer att hanteras av kommunen och Region Östergötland. Varje skolenhet kommer att få tillgång till sammanställd statistik på gruppnivå som gäller den egna enheten. Kommer uppgifterna att föras över till tredje land (t.ex. via Internet)?* Nej Ja, med samtycke Ja, utan samtycke, men med författningsstöd: 44

Åtgärder som har vidtagits för att trygga säkerheten i behandlingen:* Inga id-uppgifter samlas in. Uppgifter om kön, skola, klass och bostadsområde kan göra det möjligt att bakvägidentifiera vissa personer. Datamaterialet kommer därför att behandlas som personuppgifter i all hantering. Fyll på om kommunens egen hantering av data. Laglig grund för behandlingen I 10 PuL anges sju olika grunder för att en behandling av personuppgifter kan vara tillåten. Ange enligt vilken eller vilka grunder som behandlingen kommer att ske: Den registrerade har lämnat sitt samtycke Avtal med den registrerade ska kunna fullgöras Den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet Vitala intressen för den registrerade ska skyddas En arbetsuppgift av allmänt intresse ska kunna utföras En arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning ska kunna utföras Berättigat intresse för behandlingen väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten Behandlade personuppgifter: Övriga uppgifter om behandlingen Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer Foto Övriga uppgifter som ska behandlas: Hälsa, levnadsvanor och trivsel med skola och fritid. Behandlas känsliga uppgifter (ras/etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös/filosofisk övertygelse, medlem i fackförening, hälsa, sexualliv)? Ja Nej Om ja, inhämtas samtycke? Ja Nej Om känsliga uppgifter ska behandlas utan att samtycke inhämtas, ange skälen till behandlingen (se 15-19 PuL): Behandlas uppgifter om lagöverträdelser? Ja Nej Har den registrerade informerats om registreringen? 45

Ja Muntligt Skriftligt På annat sätt: Nej Registreringen är författningsreglerad De registrerade känner redan till att de förekommer i registret Annat skäl: Övriga uppgifter: Uppgiftslämnarens namn Datum Uppgiftslämnare Telefonnummer Exempel: Elevadministration, Klientregister i en juridisk byrås verksamhet, Direktmarknadsföring. Exempel: Kvinnor i åldern 30-50 år med en taxerad inkomst över 250 000 kr/år, Invånare i x kommun. Exempel: Myndigheter inom kommunen. Återförsäljare av en viss produkt. Exempel: Vad som avses med tredje land framgår av 3 PuL. Förutsättningarna för att lämna ut personuppgifter till tredje land anges i 33-35 PuL. Exempel: Riktlinjer för ADB-säkerheten finns inom företaget och en IT-säkerhetsansvarig har utsetts, Datainspektionens allmänna råd om säkerhet för personuppgifter iakttas. 46

Bilaga 3 Manual för genomförande Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan årskurs 8 och gymnasieskolan årskurs 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland 47

Denna manual är tänkt att användas av kommuner och skolor som genomför enkätundersökningen Om mig. Manualen innehåller tips och råd för det praktiska genomförandet. Det är alltid svårt att göra en plan för genomförande som passar alla. Kontakta gärna kontaktpersonen i kommunen för att diskutera eventuella anpassningar av genomförandet. För mer information och material samt uppgifter till kommunala kontaktpersoner: http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/ungdomsenkat Vid övergripande frågor om enkäten, genomförandet eller sammanställning av resultatet kontakta Enheten för Hälsoanalys, Region Östergötland: emma.hjalte@regionostergotland.se 48

Om mig- en länsgemensam enkät om ungas hälsa och livsstil Hösten 2014 genomfördes Om mig för första gången som ett samarbete mellan länets kommuner, Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland. Om mig är en webbenkät som bygger på intervjuer med ungdomar i Östergötland om vad som är viktigt för att de ska må bra i livet. Intervjuerna utmynnade i frågeområdena: familj och vänner, hälsa och livsstil, tobak och alkohol, skola och fritid samt livet och framtiden. Ungdomarnas förslag på frågor har sedan kompletterats med frågor som tidigare använts i kommunernas arbete med uppföljning av ungdomars hälsa och livsstil. Målet är att ungdomarna ska känna igen sig i enkäten och frågorna ska så långt som möjligt använda språk och begrepp som de själva använder. Många ungdomsenkäter har starkt problemfokus men Om mig eftersträvar en balans mellan positiva och negativa frågor. För att spegla barnrättsperspektivet ska ungdomar involveras i undersökningens alla delar, från enkätutformning och datainsamling till analys och intervention. För ungdomar är det frivilligt att besvara enkäten, vilket all information måste betona. 2015 kommer enkäten att genomföras mellan veckorna 38-43. Mål med Om mig är att: Ge en regional och lokal bild av hälsa och livsstil bland Östergötlands ungdomar. Skapa diskussion och samarbete mellan ungdomar, skola och kommun, och bidra till att öka ungdomars delaktighet i frågor som rör dem. Bli ett kunskapsunderlag för lokalt förbättringsarbete i skolor och kommuner. Ersätta eller komplettera de enkäter som redan används i Östergötlands kommuner. 49

Att planera för användning av resultaten När enkäten är genomförd får skolan tillgång till sina resultat och i januari 2016 har skolpersonal möjlighet att delta i ett seminarium för erfarenhetsutbyte och utveckling av interventioner. Seminariet arrangeras av Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland och hålls på tre platser i länet. Enkäten genomförs 2014, 2015 och 2016 Målet är att Om mig ska genomföras regelbundet i regionen. Det är beslutat att genomföra enkäten tre år i rad till en början för att sedan utvärderas. En fördel med en regional enkät är att den lätt kan anpassas efter regionens behov. Enkäten innehåller en bas av frågor som är intressanta att följa över tid. Det är sedan möjligt att lägga in fokusområden med andra frågor olika år. Utvecklingsarbetet sker tillsammans med ungdomar. Nytt för i år är att det finns en förkortad version av enkäten som kan användas av elever som av olika anledningar kan ha svårt att besvara den vanliga enkäten. 50

Ansvarsområden - vem gör vad? Varje kommun genomför sin enkätundersökning och har tillgång till sina data. Enheten för Hälsoanalys inom Region Östergötland, stödjer kommuner och sammanställer resultatet på regional nivå. Kommunen Informerar och vidareförmedlar material till deltagande skolor. Genomför enkätundersökningen någon gång under veckorna 38-43 hösten 2015. Ger stöd till deltagande skolor under datainsamlingen och återkopplar till Enheten för hälsoanalys om det uppstår problem. Tar fram och och återför resultaten till deltagande skolor. Genomför analyser utifrån egna önskemål. Enheten för hälsoanalys, Region Östergötland Tillhandahåller informationsmaterial, login-koder och genomförandemanual. Levererar enkäten via Webropol. Förmedlar grundläggande resultatsammanställningar på skol-, kommun- och regional nivå. Ger övergripande stöd och support till kommuner och skolor. Förvaltar webbsidan http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/ungdomsenkat Arrangerar seminarier för erfarenhetsutbyte och utveckling av interventioner. Rektorer Informerar skolpersonal, elever och vårdnadshavare om enkäten (exempel på informationsbrev i bilaga 1 och 2). Gör en lokal plan för undersökningen, när i tiden det passar och vem som gör vad på skolan. Genomför enkätundersökningen på skolan under veckorna 38-43. Ansvarar för att resultatet återförs till elever, elevråd och skolans personal. Gör en plan för användning och implementering av resultaten på skolan. 51

Det praktiska genomförandet på skolan Vem ska ansvara för undersökningen på skolan? Det finns en klar fördel med att ha en person som ansvarar för undersökningen på skolan. På mindre skolor är det bra om denna person informerar eleverna om undersökningen, delar ut login-koder och finns tillgänglig för frågor under genomförandet. Då får alla elever enhetlig information och enkäten genomförs på liknande sätt i alla klasser. På större skolor kan fler personer behöva involveras i datainsamlingen. Använd gärna denna manual så att alla elever får samma information och förutsättningar för att delta. Vilka elever ska erbjudas att besvara enkäten? Målet är att så många elever som möjligt ska få en chans att besvara enkäten. Några kommuner har erfarenhet av att ge särskilt stöd till elever som behöver hjälp med att läsa eller förstå frågorna. Det är då viktigt att säkerställa att eleven så långt som möjligt själv väljer svarsalternativ och utan att någon vuxen ser svaren. För att kunna inkludera ännu fler ungdomar finns i år en förkortad version av enkäten. Hur hanteras elever som är frånvarande? De som är frånvarande kan svara på enkäten vid ett uppsamlingstillfälle. Det är också möjligt att ge eleverna länk och login-kod till enkäten och låta dem besvara den själva. Om det är hela klasser/grupper som inte finns på skolan (t.ex. om de har praktik) under undersökningsperioden går det att skicka information, länk och login-koder via e-post eller brev. Vad händer med elever som inte kan eller vill delta? Eftersom Om mig bygger på frivillig samverkan med ungdomar är det mycket viktigt att respektera dem som väljer att inte delta. De skolor som låter eleverna besvara enkäten på skoltid bör erbjuda en alternativ uppgift. När och hur kan eleverna fylla i enkäten? Skolan planerar när under veckorna 38-43 undersökningen ska genomföras. Det ska inte behövas mer än 40 minuter för information och ifyllande av enkäten. När elever besvarar enkäten i skolan bör det finnas en vuxen med som informerar om enkäten, finns tillgänglig för frågor och kan hjälpa till om det uppstår några problem. Vid tidigare enkäter har det visat sig vara en fördel att eleverna ges tillfälle att besvara enkäten på skoltid. Enkäten kan besvaras med hjälp av en dator, läsplatta eller smartphone. Flera ungdomar har uttryckt att det kan vara svårt och känsligt att besvara enkäter om det finns risk att andra kan se vad man svarar. Samtidigt kan det vara praktiskt att låta elever fylla i enkäten samtidigt i en datasal. Om det finns läsplattor eller bärbara datorer är 52

ungdomarnas önskemål att i första hand få använda dem. Om man genomför enkäten i en datorsal är det viktigt att försöka tillgodose ungdomarnas önskemål om avskildhet genom att exempelvis begränsa antalet elever som fyller i enkäten samtidigt. Att besvara enkäten via en smartphone kan upplevas som lite svårare och ta längre tid. Hur fungerar login-koderna till webbenkäten? För att komma in i enkäten krävs login-koder som distribueras från kommunens kontaktperson till respektive skola. Varje elev får en egen slumpgenererad login-kod. Om en elev tappar bort sin kod kan hon eller han få en ny. Koderna är engångslogin vilket betyder att när hela enkäten är besvarad blir koden låst och kan inte användas igen. Om en elev tar en paus eller blir avbruten mitt under ifyllandet är det möjligt att logga in igen med samma kod och fortsätta där man slutade. Så länge enkäten inte är slutförd kan alltså den som har tillgång till koden logga in och se elevens svar. För att minska risken att det skulle inträffa bör eleverna slutföra enkäten (dvs. klicka ända fram till slutet även om de väljer att inte besvara alla frågor). Som extra säkerhet kan använda koder samlas in och kastas av närvarande personal. Måste det finnas ett samtycke från föräldrarna? Det finns inga tydliga regler om hur enkätundersökningar får göras i skolan. Vissa undersökningar använder ett samtycke från föräldrarna för ungdomarnas deltagande och sedan är mer eller mindre obligatoriskt för ungdomarna att svara. Om mig har tydligt ungdomsfokus och innehåller frågor som ungdomar själva varit med och utformat. Målsättningen med Om mig är att alla ungdomar själva ska få välja om de vill svara eller inte och att alla därmed ska få samma chans att göra sin röst hörd. Men då krävs också att de har en reell möjlighet att avstå från att besvara enkäten utan att någon vuxen har synpunkter på deras val eller försöker övertala dem. Ungdomarna ges också makt över situationen genom möjligheten att hoppa över enskilda frågor i enkäten om de så önskar. Det är därför väldigt viktigt att alla ungdomar informeras om att det är frivilligt. Det är även bra om så många föräldrar som möjligt informeras om studien t.ex. vid ett föräldramöte eller med informationsbrevet i bilaga 2. Det finns information om enkäten på http://vardgivarwebb.regionostergotland.se/ungdomsenkat När det gäller elever i särskolan kan vårdnadshavare, god man eller närmast anhörig ge ställföreträdande samtycke. Vad händer om en elev blir illa berörd eller ledsen? Det finns alltid en risk att frågor kan väcka minnen eller oro hos vissa ungdomar. Den som närvarar under genomförandet bör vara uppmärksam på om någon elev verkar ta illa vid sig av frågorna. I andra enkäter har det funnits exempel på barn eller ungdomar som förväntar sig att få hjälp om de exempelvis skriver att de upplever sig mobbade i enkäten. Det måste därför framgå mycket tydligt att ingen kommer att veta kopplingen mellan ett visst svar och en viss elev. I enkäten finns informationsrutor med förslag på vem man kan vända sig till om man vill prata med någon eller behöver få annat stöd. 53

Om det uppstår praktiska problem? Webropols enkätverktyg är i grunden mycket driftssäkert. Om enkäten inte går att öppna så kontrollera i första hand att ni använt rätt webblänk. Prova också att stänga webbläsaren och öppna den igen. Om en enskild login-kod inte fungerar, så ge eleven en ny. Vid en oväntad händelse som t.ex. strömavbrott eller brandlarm kan eleverna logga in på nytt med samma kod och fortsätta där de var i enkäten. 54