Dagvattenutredning Vatthagen 1:103

www.bjerking.se Dagvattenutredning Vatthagen 1:103

Sida 1 (16) Dagvattenutredning Uppdragsnamn Dagvattenutredning Vatthagen Upplands Väsby Upplands Väsby kommun Dagvattenutredning för Detaljplan Vatthagen Kontur Arkitektkontor AB Fredrik Joråd Triewaldsgränd 1 111 29 Stockholm Uppdragsgivare Kontur Arkitektkontor Fredrik Joråd Vår handläggare Kerstin Lindgren/Eva-Lotte Wondollek Datum 2014-10-27 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 2.1 Underlag... 2 2.2 Policy, riktlinjer och föreskrifter... 3 3 FÖRSTUDIEOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 3.1 Nulägesbeskrivning... 3 3.2 Befintlig dagvattenhantering... 4 3.3 Vattenskyddsområde... 5 3.4 Recipienten... 5 3.5 Geoteknik... 6 3.6 Befintlig markanvändning... 6 4 BERÄKNINGAR... 7 4.1 Planerad markanvändning... 7 4.2 Flöden... 8 4.3 Föroreningar... 9 5 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING INOM FASTIGHETEN... 10 5.1 Förslag på fördröjning... 10 5.1.1 Öppna dagvattenlösningar... 10 5.1.2 Fördröjningsmagasin under mark... 11 5.1.3 Gröna tak... 11 5.2 Förslag på reningsåtgärder... 12 5.2.1 Reningskassetter i dagvattenbrunnar... 12 5.2.2 Rening av vatten i grönytor... 13 5.2.3 Rening av vatten med gröna tak... 14 5.3 Skötsel... 14 6 SAMMANFATTNING... 15 Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 018-65 11 00 Fax 018-65 11 01 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis

Sida 2 (16) 1 Bakgrund och syfte har på uppdrag av Kontur Arkitektkontor tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Vatthagen 1:103 i Upplands Väsby. Fastigheten är idag bebyggd och planer finns på att uppföra hotell, kontor, handel samt bostäder. Ny detaljplan ska upprättas för fastigheten. Syftet med utredningen är att beskriva dagens dagvattenhantering i området samt ge förslag på möjliga klimatanpassade fördröjnings- och eller reningsåtgärder för dagvatten som ryms inom planområdet. 2 Förutsättningar 2.1 Underlag - Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde, policy, råd och riktlinjer (september 2001, bilaga maj 2007) - Kravspecifikation för dagvattenutredning (Upplands Väsby kommun, teknik och fastighet 2014-09-02) - Teknisk handbok (Upplands Väsby kommun 2012-01-01) - VAV P105 (Svenskt Vatten augusti 2011) - VAV P90 (Svenskt Vatten mars 2004) - Grundkarta (2010) samt befintliga VA-ledningar i dwg - Planbestämmelser för dagvattenhantering (Ekolagen Miljöjuridik AB, 2012-09-09) - Förslag till vattenskyddsområde och indelning i skyddszoner för Hammarbyvattentäkten och Löwenströmska (WSP 2004-09-10) - Gällande skyddsföreskrifter för reservvattentäkter. Författning 01FS 1981:151 (http://projektwebbar.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/f/01fs) - VISS vatteninformationssystem Sverige - Förstudie för område vid Vatthagen, Vatthagen 1:103 (Kontoret för samhällsbyggnad, Upplands Väsby kommun, 2014-04-27) - Vatthagen 1:103 Skissförslag samt förslag till situationsplan (Kontur arkitektkontor ab 2014-07-03) - Vattenplan (Upplands Väsby kommun) - Dagvattenhantering med Rain Garden, Anders Svenstrup, 2012

Sida 3 (16) 2.2 Policy, riktlinjer och föreskrifter Upplands Väsby kommun ingår i Oxundaåns vattensamverkan vilket innebär att denna utredning följer Oxundaåns dagvattenpolicy. I Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer anges förslag till gemensamma riktlinjer inom Oxundaåns avrinningsområde. Nedan redovisas exempel på mål och riktlinjer som tillämpats i denna utredning. - Befintliga dagvattenutsläpp till sjöar och vattendrag via tunnlar, ledningar och diken ska med hänsyn till kvantitet, föroreningsgrad och recipientens belägenhet och känslighet åtgärdas så att vattnet renas före utsläpp i recipient. - Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden ska uppmanas att utnyttja lokala lösningar. - Dagvattensystem ska utformas så att flöden utjämnas och så mycket som möjligt av föroreningarna kan avskiljas före utsläpp. - Punktåtgärder ska vidtagas för att minska belastningen på befintliga system. 3 Förstudieområdet och dess förutsättningar 3.1 Nulägesbeskrivning Området är cirka 1,4 hektar stort och ligger nordöst om trafikplatsen Glädjen vid E4. Området begränsas i norr och öster av Vatthagsvägen, i väster av Stockholmsvägen och i söder av Sandavägen (se Bild 1). Förstudieområdet Bild 1 Karta över förstudieområdet. (Kartportalen 2014)

Sida 4 (16) Inom detaljplaneområdet som består av fastigheten Vatthagen 1:103 finns idag kontor, handel, biltvätt samt en bensinstation. Bensinstationen ska vara kvar. Marken är till största delen hårdgjord. En grönremsa finns i områdets östra del (se Bild 2). Förstudieområdet Bild 2 Flygfoto över planområdet med förstudieområdet markerat. 3.2 Befintlig dagvattenhantering Den befintliga avledningen av dagvatten från området sker idag via brunnar och ledningar. Ytavvattningen sker via dagvattenbrunnar. Anslutningspunkten för dagvatten finns i områdets sydvästra hörn (se bild 3). Dagvattnet leds vidare under E4:an genom en ledning med dimension 600 millimeter till en befintlig infiltrationsanläggning i Johanneslundsområdet (se Bild 3). Infiltrationsanläggningen ligger inom skyddsområdet. Dagvattnet infiltrerar sedan ner i grusåsen. Delar av grusåsen används idag som en av Norrvattens reservvattentäkter (Hammarby vattentäkt). Det kommunala nätet i området är hårt belastat och det har förekommit översvämningar. Idag varken renas eller fördröjs dagvattnet innan det infiltrerar ner i grusåsen.

Sida 5 (16) Förstudieområdet Glädjen E4 D600 Anslutningspunkt för dagvatten Befintlig infiltration Bild 3 Karta över förstudieområdet med områdets befintliga anslutningspunkt för dagvatten samt befintlig infiltrationsanläggning och dagvattenledningar. 3.3 Vattenskyddsområde Enligt gällande skyddsföreskrift (1981:151) så ligger Vatthagens detaljplaneområde inom yttre skyddszon för vattentäkt. Därför bör dagvattnet renas så nära källan som möjligt. 3.4 Recipienten Recipient för området är Hammarby vattentäkt då infiltration sker i Johanneslund och vattnet leds vidare genom grusåsen till vattentäkten. Nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för recipienten. Vattenförekomsten för grundvattnet heter Stockholmsåsen-Upplands Väsby. Den kvantitativa statusen är god och kvalitetskravet är god kvantitativ status. När gäller kemisk status har grundvattenförekomsten betydande påverkan på grund av överstigande halter av tri- och tetrakloreten samt förhöjda halter klorid. Kvalitetskravet ger ett undantag för klorid till år 2021 men annars ska vattenförekomsten ha god kemisk status till 2015. Risk finns för att miljökvalitetsnormen inte uppnås. Kommunen har i övrigt en vattenplan som innefattar åtgärder för att minska belastningen i vattenförekomsten Stockholmsåsen Upplands Väsby. Åtgärderna innefattar restaurering, samt arbete för att förhindra läckage från förorenad mark. I planering av

Sida 6 (16) mark och vatten ska hänsyn till Vattenplanen samt till att miljökvalitetsnormerna ska uppnås samt bibehållas. Kommunen arbetar med bildandet av ett grundvattenråd för att få till ett kommunövergripande samarbete kring frågan om dricksvatten samt kvalitet. 3.5 Geoteknik Ingen geoteknisk undersökning är utförd för området. Enligt den geologiska kartan består området av lera vilket innebär att infiltrationsbenägenheten är begränsad (se Bild 4). Inför en eventuell projektering av nya dagvattenlösningar bör en geoteknisk undersökning utföras för att kontrollera grundvattennivåer och lerans djup. Förstudieområdet Bild 4 Bild från jordartskartan med planområdet markerat. Lera markeras med gult. 3.6 Befintlig markanvändning Befintlig markanvändning inom planområdet redovisas i Tabell 1. Befintlig markanvändning Yta (ha) Takytor 0.21 Parkering/asfalt 0.76 Grönyta 0.26 Bensinstation 0.13 Totalt 1.36 Tabell 1 Befintlig markanvändning inom planområdet

Sida 7 (16) 4 Beräkningar 4.1 Planerad markanvändning Planerad markanvändning har beräknats efter förslag till situationsplan i Bild 5 och redovisas i tabell 2 nedan. Bild 5 Förslag till situationsplan (Kontur arkitektkontor) Föreslagen Markanvändning Yta (ha) Takytor 0.41 Parkering 0.10 Hårdgjort/Asfalt 0.49 Grönyta/slänt 0.23 Befintlig bensinstation behålls 0.13 Totalt 1.36 Tabell 2 Planerad markanvändning inom planområdet

Sida 8 (16) 4.2 Flöden Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vatten P90. Vid val av dimensionerande regn har hänsyn tagit till dagvattnets längsta rinnsträcka. Rinnsträckan är beräknad till ca 5 minuter i ledning. Då rekommendationerna från Svenskt Vatten är att inte använda mindre än 10 minuter så har ett 10 års regn med 10 minuters varaktighet valts. Intensiteten (227 l/s, ha) är hämtat ur Svenskt Vattens publikation P104. I flödesberäkningen har hänsyn tagits till klimatförändringar genom att klimatfaktor 1.2 använts. Dagvattenflödet är beräknat utifrån befintlig markanvändning enligt Tabell 3. Dagvattenflödet i Tabell 4 är beräknat utifrån planerad bebyggelse enligt förslag till situationsplan. Yta (ha) Avrinnings koefficient A red (ha) Intensitet (l/s,ha) Klimatfaktor Qdim (l/s) 10-års regn 10 min 10-årsregn Takytor 0.21 0.9 0.19 227 1.2 52 Parkering/asfa lt 0.76 0.8 0.61 227 1.2 166 Grönyta/slänt 0.26 0.1 0.03 227 1.2 8 Bensinstation 0.13 0.8 0.10 227 1.2 27 Totalt 1.36 0.93 253 Tabell 3 Befintligt dagvattenflöde från planområdet Dagvattnet från området före planerad bebyggelse är beräknat till 253 l/s vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet och en klimatfaktor på 1.2. Intensitet (l/s,ha) Klimatfaktor Qdim (l/s) Yta (ha) Avrinnings koefficient A red (ha) 10-års regn 10 min 10-årsregn Takytor 0.41 0.9 0.37 227 1.2 101 Parkering 0.10 0.8 0.08 227 1.2 22 Grönyta/slänt 0.23 0.1 0.02 227 1.2 5 Hårdgjort/ asfalt 0.49 0.8 0.39 227 1.2 106 Bef. bensinstation 0.13 0.8 0.10 227 1.2 27 Totalt 1.36 0.96 261 Tabell 4 Dagvattenflöde från planområdet efter planerad bebyggelse. Dagvattnet från området efter planerad bebyggelse är beräknat till 261 l/s vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet och en klimatfaktor på 1.2. Dagvattenflödet ökar med 8 l/s efter den planerade bebyggelsen.

Sida 9 (16) 4.3 Föroreningar Föroreningsmängder i dagvattnet efter den planerade bebyggelsen har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (2014). I Tabell 5 redovisas föroreningshalterna utifrån markanvändningen och beräknade flöden (se Tabell 4). De föreslagna riktvärdena för dagvattenutsläpp är hämtade från Regionala dagvattennätverket Stockholm, 2009. Eftersom Vatthagens detaljplaneområde ligger inom sekundär skyddszon för Hammarby vattentäkt (se kapitel 3.3) föreslås att recipienten likställs med en mindre och mer känslig recipient. Riktvärdena är därför satta enligt kategori 1M 1. Dessa riktvärden är satta efter en ytvattenrecipient. För att ta hänsyn till att dagvatten från det aktuella planområdet leds till en grundvattenrecipient har en jämförelse även gjorts med parametrar för miljökvalitetsnormer, sk MKN-parametrar, för grundvatten. Det finns fler ämnen med MKN-parametrar att jämföra med än de tre som redovisas i tabellen nedan men dessa ämnen finns inte beräkningsprogrammet som använts. En annan viktig aspekt vid föroreningsbelastning på dagvatten är klorid. Den största källan till klorid i dagvatten är vägsaltning vintertid. Då recipienten för området är grundvatten är denna förorening också viktig att beakta. Se vidare stycke 5.1. Beräknad halt i dagvattnet Riktvärde 1M i recipient MKN Ämne µg/l µg/l µg/l P Fosfor 339 160 38 N Kväve 1.83 mg/l 2 mg/l Pb Bly 36 8 10 Cu Koppar 33 18 Zn Zink 198 75 Cd Kadmium 1.22 0.4 5 Cr Krom 9.28 10 Ni Nickel 10 15 Hg Kvicksilver 0.05-1 SS Suspenderade ämnen 298 mg/l 40 mg/l Olja Olja 1.4 mg/l 0.4 mg/l Polyaromatiska kolvärden 0.78 - PAH BaP Bens-a-pyren 0.11 Tabell 5 Beräknade föroreningshalter för planerad bebyggelse, innan rening. Beräkningar gjorda i Storm Tac (Larm 2014) De beräknade halterna av bly, koppar, zink, kadmium och olja ligger över riktvärdena för dagvatten detta beror till stor del på den befintliga bensinstationen i området samt den stora andelen trafikerade ytor. Kväve, Nickel och Krom hamnar alla under riktvärdet. Kvicksilver hamnar under halten i miljökvalitetsnormen för kvicksilver. Halten fosfor är klart över riktvärdet och miljökvalitetsnormen. Fosfor är troligen till stor del i partikelbunden form. Suspenderat material är den förorening som uppvisar den högst förhöjda halten jämfört med riktvärdet. En hög andel suspenderat material kan ha en 1 Enligt Regionala dagvattennätverket, Stockholm

Sida 10 (16) negativ påverkan på grundvattentäkten på flera sätt. Om det suspenderade materialet har en hög andel organiskt innehåll så kräver det mycket syre när det bryts ned och kan därmed minska syrehalten i täkten. Om det suspenderade materialet innehåller mycket lera kan det sätta igen de infiltrationsanläggningar som dagvattnet ska passera innan det når grundvattnet, lerpartiklarna kan även föra med sig metaller till grundvattnet. 5 Förslag på framtida dagvattenhantering inom fastigheten 5.1 Förslag på fördröjning Beräknade flöden, volymer och lägen på fördröjningsmagasin kan ändras i samband med detaljprojektering och är baserade på förslag till situationsplan. Den geologiska kartan visar att marken består av lera med dålig infiltrationskapacitet som följd. Lokalt omhändertagande av dagvatten blir därför svårt att uppnå. Eftersom området ligger inom vattenskyddsområdet ska inte heller förorenat dagvatten infiltrera med risk för att föroreningar når grundvattnet. Flödesbelastningen på dagvattennätet nedströms detaljplaneområdet föreslås minskas genom att ett fördröjningsmagasin anläggs inom området. Se Bild 6 och Bild 7. Utflödet från fördröjningsmagasinet blir begränsningen i utflöde från hela området. Upplands Väsby kommuns målsättning är att flödet, så långt det är möjligt, inte överstiger utflöde från naturmark. Eftersom det kommunala nätet redan idag är överbelastat krävs en större fördröjning för att inte belasta nätet ytterligare. Maximal begränsning av utflödet erhålls om flödet ut från området minskas till att motsvara ett 10-årsregn från naturmark, dvs det maximala utflödet uppgår till 31 l/s. Detta skulle kräva ett fördröjningsmagasin med en volym på 153 m 3 med dagens utformning. Nedan i tabellen redovisas olika begräsningar av dagvattenutflöde från området samt den magasinsvolym som krävs. Fördröjning av dagens utsläpp Utflöde Magasinsvolym Procent av flöde efter utbyggnad l/s m3 Motsvarar naturmark (12 %) 31 153 25% 65 109 50% 131 61 75% 196 22 Tabell 6 Olika fördröjningsgrader med magasinvolymer 5.1.1 Öppna dagvattenlösningar Kommunens önskemål om öppna dagvattenlösningar kan tillgodoses genom att anlägga grönytor, som t ex biofilteranläggningar, eller svackdiken som fördröjningsmagasin i anslutning till parkeringsytorna. En biofilteranläggning är en väldränerad växtbädd med planterade växter som klara både torka och höga vattennivåer. Tanken är att dagvattnet leds in i växtbädden för att infiltrera men den har även en fördröjande effekt. Längs ner i bädden placeras en dräneringsledning som kopplas på mot dagvattennätet. Detta kan fungera som komplement till fördröjning i ett större magasin.

Sida 11 (16) 5.1.2 Fördröjningsmagasin under mark I området föreslås att ett fördröjningsmagasin med dagvattenkassetter anläggs. Två förslag på placering och utformning av magasin har tagits fram enligt Bild 6 och Bild 7. Kassetterna är placerade i två lager med utsläppskrav motsvarande naturmark. För att styra utloppsflödet från fördröjningsmagasinet kan man en flödesregulator användas, alternativt strypa flödet med hjälp av en utloppsledning med mindre dimension. Om en geoteknisk undersökning visar att marken har viss infiltrationsbenägenhet bör en tät duk placeras under fördröjningsmagasinet för att förhindra att föroreningar från dagvattnet når grundvattnet. 5.1.3 Gröna tak För att få ytterligare fördröjning kan de nya byggnaderna utföras med så kallade gröna tak. Taket täcks då av växtlighet detta ger en viss fördröjning vid normala regn och även viss rening. Gröna tak har även ett estetiskt värde. Om fördröjning i grönytor genomförs, eventuellt i kombination med gröna tak, kan volymen på dagvattenmagasinet minskas. Detta får utredas i en detaljprojektering. Dagvattenmagasin Bild 6 Placering och utformning av dagvattenmagasin alternativ 1.

Sida 12 (16) Dagvattenmagasin Bild 7 Placering och utformning av dagvattenmagasin alternativ 2 Vid mycket kraftiga regn och översvämningar har området Vatthagen identifierats som ett problemområde med stora volymer drän-, grund- och dagvatten. Vatthagen är också ett instängt område, vilket gör det extra sårbart vid översvämning. Det är därför att rekommendera att fördröjningsmagasinet anläggs med maximalt föreslagna fördröjningsvolym. 5.2 Förslag på reningsåtgärder 5.2.1 Reningskassetter i dagvattenbrunnar Föroreningsberäkningarna visar tydligt att det är viktigt att allt dagvatten från trafikerade ytor som parkeringsplatser och bensinstationen renas innan det släpps ut på kommunens dagvattennät och leds till den befintligt infiltrationen. Därför föreslås att varje dagvattenbrunn förses med brunnsfilter av typ flexiclean eller likvärdigt. Med hjälp av dessa kan en rening av tungmetaller, olja, bensin och polyaromatiska kolväten (PAH) uppnås. För att minska kloridbelastningen på dagvattnet föreslås restriktiv saltning inom fastigheten. Enligt information från leverantören av brunnsfiltret flexiclean renas 90% av all olja samt 75-90% av zink, bly och krom i filtren. Även andra metaller uppvisar god rening. Ett antal olika tester har också utförts på flexicleanfilter där reningseffekten har undersökts. Dessa finns redovisade på Flexicleans hemsida www.flexiclean.eu. Testerna visar varierande reningsresultat, ibland lägre och ibland högre reningseffekt än den som flexiclean själv anger. I Tabell 7 redovisas reningseffekten på dagvattnet från det planerade området i

Sida 13 (16) Vatthagen 1:103. Som reningseffekt har valts ett medelvärde på reningseffekten för ovanstående nämnda tester. För vissa ämnen har reningseffekten inte dokumenterats. Då har den reningseffekt valts som Flexiclean själv anger. Ämne Före rening Reningseffekt (%) Efter rening Riktvärde 1M i recipient µg/l µg/l µg/l Fosfor 339 Ej redovisat? 160 Kväve 1.83 mg/l Ej redovisat? 2 mg/l Bly 36 90 3.6 8 Koppar 33 69 10 18 Zink 198 75 50 75 Kadmium 1.22 69 0.37 0.4 Krom 9.28 75 2.3 10 Nickel 10 74 2.6 15 Kvicksilver 0.05 Ej redovisat? - Suspenderade ämnen 298 mg/l Ej redovisat? 40 mg/l Olja 1.4 mg/l 62/90* 0.5/0.14* mg/l 0.4 mg/l Polyaromatiska kolvärden 0.78 Ej redovisat? - Bens-a-pyren 0.11 Ej redovisat? - Tabell 7 Föroreningshalter med planerad bebyggelse, före och efter rening i flexicleanfilter. *) Två olika reningseffekter är angivna, från tester respektive information från Flexiclean. Resultaten i Tabell 7 visar att installation av reningskassetter har god reningseffekt på metaller. Samtliga metallhalter efter rening hamnar under riktvärdet 1M. Två värden är beräknade på halten olja efter rening. Den första halten är baserad på testresultat (rödmarkerad) medan den andra utgår från den reningseffekt som är angiven direkt från Flexiclean. Det troliga är att halten olja hamnar på ett värde mellan 0,5 mg/l och 0,14 mg/l efter rening i Flexiclean-filter. Se vidare diskussion under stycke 5.2.2 som beskriver att ytterligare rening av dagvattnet sker i grönytor vilket minskar oljehalten ytterligare. Rimligen borde halten olja ut från fastigheten hamna under riktvärdet 0,4 mg/l. Oljehalten 0,5 mg/l är i sig också en låg halt, som kan jämföras med den maximala halten 5 mg/l som får släppas ut från en klass 1-oljeavskiljare. 5 mg/l anges i flera kommuner som den maximala utläppshalten i dagvatten från verksamhetsutövare. Ingen dokumentation finns på reningseffekten av fosfor och suspenderat material. Dessa värden följer varandra åt eftersom fosfor förutom i löst form även är bundet till det suspenderade materialet. En viss andel av suspenderat material kan samlas upp i reningskassetterna, men vid hög belastning kan filtren sättas igen och reningseffekten av suspenderat material minskar då. Därför behövs ytterligare reningsmetoder för att minska halten suspenderat material och fosfor. 5.2.2 Rening av vatten i grönytor En kostnadseffektiv och relativt enkel åtgärd för rening av suspenderat material (inklusive fosfor) är att avleda så mycket dagvatten som möjligt till grönytor i anslutningen till

Sida 14 (16) parkeringen och bensinstationen. I grönytor fastläggs partiklar och även halten fosfor kommer reduceras. Avledning av vatten till grönytor bör tas hänsyn till i höjdsättningen. Svackdiken och biofilter är förslag på hur grönytor kan användas. Förslagsvis kan även grönremsan i slänten längs Vatthagsvägen grävas ur något med en skålning vid släntfoten så att det kan utnyttjas som dike. Se Bild 8. I lågpunkterna i varje dike/grönyta placeras en dagvattenbrunn med reningsfilter. Brunnen kopplas sedan på mot nya dagvattenledningar som leder dagvattnet vidare mot ytterligare fördröjning i fördröjningsmagasinet. Om det visar sig i den geotekniska undersökningen att marken under fastigheten är har viss benägenhet för infiltration bör tätduk anläggas under de uppsamlande grönytorna såsom diken och biofilter för att förhindra att föroreningar letar sig ner till grundvattnet. Avledning i slänt Avledning till grönytor i anslutning till parkering och andra hårdgjorda ytor Bild 8 Förslag på avledning av dagvatten i grönytor 5.2.3 Rening av vatten med gröna tak Även gröna tak uppvisar en viss renande effekt på dagvatten. Eftersom närområdet kring fastigheten är mycket trafikerat med luftföroreningar till följd kan det belasta fastigheten. Gröna tak har en förmåga att ta upp och hålla kvar föroreningarna. Anläggandet av gröna tak kan därför också minska mängden dagvattenföroreningar från fastigheten. Denna reningseffekt är inte medräknad i Tabell 7. 5.3 Skötsel Brunnsfilter, typ flexiclean eller likvärdigt: Filtren byts ut 1 gång/år. Vid stor belastning kan bytet behöva ske oftare.

Sida 15 (16) Fördröjningsmagasin: Magasin av dagvattenkassetter bör anläggas med inspektionsbrunnar. För ytterligare inspektionsmöjlighet kan man välja spolningsbara och filmningsbara dagvattenkassetter. Gröna tak: Vattning vid behov. Svackdiken: Rensning 1-2 gånger per år. Dagvattenbrunnar med sandfång: Sandfången rensas 1 gång/år. Biofilter: Skötselintensiteten varierar beroende på utformningen av biofiltret. Den översta delen av filtermaterialet (ca 20 cm) bör bytas ut efter 5-25 år. Hela filtret behöver bytas ut efter 25-50 år. 6 Sammanfattning har på uppdrag av Kontur Arkitektkontor tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Vatthagen 1:103 i Upplands Väsby. Fastigheten är idag bebyggd och planer finns på att uppföra hotell, kontor, handel samt bostäder. Ny detaljplan ska upprättas för fastigheten. Syftet med utredningen är att beskriva dagens dagvattenhantering i området samt ge förslag på möjliga klimatanpassade fördröjnings- och eller reningsåtgärder för dagvatten som ryms inom planområdet. Området är cirka 1,4 hektar stort och ligger nordöst om trafikplatsen Glädjen vid E4. Den befintliga avledningen av dagvatten från området sker idag via brunnar och ledningar. Ytavvattningen sker via dagvattenbrunnar. Anslutningspunkten för dagvatten finns i områdets sydvästra hörn. Det kommunala nätet i området är hårt belastat och det har förekommit översvämningar. Idag varken renas eller fördröjs dagvattnet innan det infiltrerar ner i grusåsen i kommunens befintliga infiltrationsanläggning väster om E4:an. Recipient för området är Hammarby. Enligt gällande skyddsföreskrifter så ligger Vatthagens detaljplaneområde inom yttre skyddszon för vattentäkt. Därför bör dagvattnet renas så nära källan som möjligt. Ingen geoteknisk undersökning är utförd för området. Enligt den geologiska kartan består området av lera vilket innebär att infiltrationsbenägenheten är begränsad. Dimensionerande flöden har beräknats med rationella metoden enligt Svenskt Vatten P90 för ett 10-årsregn med 10 minuters varaktighet. I flödesberäkningen har hänsyn tagits till klimatförändringar genom att klimatfaktor 1.2 valts. Dagvattenflödet beräknas öka från 253 l/s till 261 l/s efter planerad utbyggnad, det vill säga med 8 l/s. Flödesbelastningen på dagvattennätet nedströms detaljplaneområdet bör minskas genom att ett fördröjningsmagasin anläggs. Utflödet från fördröjningsmagasinet blir begränsningen i utflöde från hela området. Maximal begränsning av utflödet erhålls om flödet ut från området minskas till att motsvara ett 10-årsregn från naturmark, dvs det maximala utflödet uppgår till 31 l/s. Detta skulle kräva ett fördröjningsmagasin med en volym på 153 m 3 med dagens utformning av situationsplan. I området föreslås att ett fördröjningsmagasin med dagvattenkassetter anläggs. Två förslag på placering och utformning av magasin har tagits fram. Kassetterna är placerade i två lager med utsläppskrav motsvarande naturmark. För att styra utloppsflödet från

Sida 16 (16) fördröjningsmagasinet kan man använda en flödesregulator eller strypa flödet med hjälp av en utloppsledning med mindre dimension. Kommunens önskemål om öppna dagvattenlösningar kan tillgodoses genom att anlägga biofilteranläggningar eller svackdiken som fördröjningsmagasin i anslutning till parkeringsytorna och övriga hårdgjorda ytor. Det finns också möjlighet att utnyttja den befintliga slänten invid Vatthagsvägen för avledning av dagvatten. Avledning via grönytor gör att volymen på det föreslagna kassettmagasinet kan minskas. Även anläggandet av gröna tak kan minska volymen på magasinet. Föroreningsmängder i dagvattnet efter den planerade bebyggelsen har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (2014). De beräknade halterna av bly, koppar, zink, kadmium och olja ligger över riktvärdena för dagvatten detta beror till stor del på den befintliga bensinstationen i området samt den stora andelen trafikerade ytor. Halten fosfor och suspenderat material uppvisar störst förhöjning jämfört med riktvärdet. Som förslag på rening föreslås att dagvattenbrunnar förses med brunnsfilter av typ flexiclean eller likvärdigt. Med hjälp av dessa kan en rening av tungmetaller, olja, bensin och polyaromatiska kolväten (PAH) uppnås. För ytterligare rening av suspenderat material och fosfor bör dagvattnet avledas mot grönytor där fastläggning av partiklarna kan ske. Granskad av Kerstin Lindgren/Eva-Lotte Wondollek Telefon 010-211 81 36 kerstin.lindgren@bjerking.se Anna Blomlöf Telefon 010-211 80 70 anna.blomlof@bjerking.se