#8 Gröna EN kvarter KUNDTIDNING FRÅN NORRENERGI Fjärrvärme håller tågen rullande Värmesignatur så funkar det Prisdialog skapar mervärden Norrenergis vd: Tillsammans utvecklar vi hållbar fjärrvärme Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015 1
VD Stefan Persson: Vi ska utveckla fjärrvärmen med våra kunder Stefan Persson Vd för Norrenergi sedan oktober 2014. 52 år, gift med Anita, fyra barn, tre barnbarn och en hund. Bor i Östhammar, i villa med luft-luft värmepump. Övernattningslägenhet i Sundbyberg med fjärrvärme från Norrenergi. Civilingenjörsexamen i teknisk fysik på KTH i Stockholm. Har tidigare bland annat varit chef för Vattenfall Värme i Uppsala, chef för Vattenfalls kärnkraftstab på Elproduktion Norden samt vd för Forsmarks Kraftgrupp. 2 Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015
Vi ska utveckla hållbar fjärrvärme tillsammans med våra kunder. Jag vet att det kan låta klyschigt men vi vill verkligen vara en samarbetspartner, inte bara en leverantör. Det poängterar Stefan Persson när han sammanfattar sitt första år som vd för Norrenergi. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling Stefan Persson har ett gediget cv inom energibranschen. Ändå blev han lite överraskad när han kom till Norrenergi. Det finns ett oerhört stort engagemang hos våra medarbetare. Alla tar ansvar och bryr sig om både våra kunder och miljön. Det finns dessutom en hög kostnadsmedvetenhet, som omfattar även de mindre kostnaderna. Orsakerna till detta är flera, tror Stefan Persson. Vi är ett mindre företag och kan därför inte bygga vattentäta skott mellan oss. Vi behöver hjälpa varandra, och det engagemanget innefattar även kunderna. Att vi har en historia av att vara ägda av Solna och Sundbyberg, och därmed även kunnat bidra till samhällsnytta, är också en viktig del. Konstruktiv dialog Stefan Persson återkommer under vår intervju till vikten av att samarbeta med kunderna. Det går inte att driva ett företag i opposition mot kunderna och samhället. Vi har idag en konstruktiv kunddialog, och vill tillsammans hitta lösningar som är bra för både kunderna, oss och miljön. Så på vilket sätt kan Norrenergi samarbeta med sina kunder? Ett väldigt konkret exempel är möjligheten att återvinna deras spillvärme. Det finns verksamheter till exempel drift av serverhallar som avger värme som kan återvinnas. Om vi lyckas med detta slipper vi ju producera ny värme. Men vi behöver kundernas hjälp för att hitta den överskottsenergin och ta vara på den. Norrenergi kan också hjälpa kunderna att minska effektuttaget, menar Stefan Persson. Vi har ett stort systemkunnande. Och det är vid topparna under kalla vinterdagar när effektuttaget är som störst som vi kan tvingas använda en liten del fossila bränslen. Om vi kan undvika detta så kan vi hjälpas åt att sänka kundens kostnader, effektivisera fjärrvärmesystemet och samtidigt bidra till en bättre miljö. Här finns också ett nytt forum: Prisdialogen, som vi berättar om på sidan 6 i den här tidningen. Jag har varit med på våra möten och de har varit oerhört givande. När jag arbetade i fjärrvärmebranschen tidigare, under början av 2000-talet, fanns inte detta forum kundernas möjligheter att få insyn och att påverka var små och det resulterade ibland i misstänksamhet och låg kundnöjdhet. Han ser en tydlig trend att kunderna är både mer kunniga och mer aktiva i energifrågor än tidigare. Vi för diskussioner med kunder om hur deras behov och förutsättningar ser ut och hur fastigheternas energisystem kan interagera med våra system. På så sätt kan vi och kunderna tillsammans bidra till en hållbar stadsutveckling i våra snabbt växande städer. Samarbetet med Fortum Norrenergi samarbetar inte bara med sina kunder utan även med energibolaget Fortum Värme, för att säkra leveranserna. Konkret innebär överenskommelsen dels att Fortum Värme åtar sig att från 2016 leverera 75 MW värme till Norrenergi, dels att parterna gemensamt optimerar produktionen för bästa energi-, miljö- och kostnadseffektivitet. För Norrenergis kunder innebär detta att förutsättningarna för långsiktigt stabila priser ökar. Precis som tidigare kommer alla Norrenergis leveranser leva upp till kraven i Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Stefan Persson pratar sig gärna varm för fjärrvärme och fjärrkyla som ett tryggt och bekvämt sätt att värma eller kyla en fastighet. Fjärrvärmen kommer att stå sig fortsatt stark, framför allt i städerna med tät bebyggelse. Fjärrvärmenätet är en både fiffig och flexibel infrastruktur. Idag använder vi samma fjärrvärmeledningar som vi gjorde på sextiotalet. Men istället för att använda fossil olja produceras värmen nu huvudsakligen med hjälp av renat spillvatten och biobränsle. Produktionslösningar kan utvecklas i takt med tidens krav och målsättningar, samtidigt som fjärrvärmenätet finns där för distributionen av värmen. De framtida trender han ser för fjärrvärmen är dels en fortsatt utveckling av energismarta hus, dels ännu mer återvinning av överskottsenergi. I Norrenergis utvecklingsplan för de kommande åren ligger fokus på precis detta: att utveckla ett kretsloppsbaserat energisystem för värme och kyla där vi, förutom att ha egen produktion, flyttar energin dit där den bäst behövs. Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015 3
Norrenergis värmekällor 2014 Spillvärme 36,5 % Träpulver 27,5 % Tallbeckolja 6 % Bioolja 2 % El från vattenkraft 18,5 % Eldningsolja 1 % Inköpt värme 8,5 % Bioolja en effektiv restprodukt Text: Krister Insulander Norrenergis fjärrvärme kommer inte från en, utan från flera olika värmekällor. Det som är gemensamt för allt bränsle som köps in, är att det lever upp till kraven på Norrenergis fjärrvärme, som är märkt Bra Miljöval. I vår artikelserie om de olika värmekällorna har turen denna gång kommit till tallbeckolja och bioolja det vill säga olja som inte är fossil. Under en stor del av året klarar Norrenergi sina fjärrvärmeleveranser med hjälp av återvunnen spillvärme. Men under den kalla årstiden krävs det en mix av värmekällor för att kunna tillgodose kundernas värmebehov bland annat genom tallbeckolja och bioolja som utgör två procent av den totala bränslemixen. Båda är miljöklassade bränslen som vi använder dels vid produktionstoppar, dels som backup om någon av våra andra värmepannor inte skulle fungera, säger Norrenergis bränslechef Mårten Zakrisson. 98 procent förnybart Tallbeckolja är en bioolja som används som substitut för fossil eldningsolja. Ett normalkallt år använder Norrenergi cirka 98 procent förnybart bränsle, men siktet är inställt på att produktionen ska bli helt klimatneutral. Förra hösten konverterade vi en av våra pannor i Solnaverket så att vi både kan elda träpellets och tallbeckolja där, dock inte samtidigt. För att kunna elda med tallbeckolja måste lagringscisternen och rören fram till pannan vara rostfria, annars förstörs de eftersom oljan är korrosiv när den värms upp. Tallbeckolja är en bra värmekälla när det är riktigt kallt eftersom effekten i pannan blir högre än vid eldning med exempelvis träpellets. Tillgången är dock begränsad och priset har historiskt varit högt, varför Norrenergi i första hand satsar på andra förnybara energikällor såsom träpellets. Hög kvalitet för minsta miljöpåverkan I Sundbybergsverket har Norrenergi proveldat med biooljor sedan 2005 och nu har man fått ett permanent tillstånd för biooljeanvändning. Vi använder enbart högkvalitativ, lågaskhaltig bioolja för att uppfylla de lagstadgade utsläppskraven för Sundbybergsverket. Det innebär att askhalten i biooljan får vara högst 0,05 procent, säger Mårten Zakrisson. Norrenergi har två pannor i Sundbyberg som är anpassade både för bioolja och fossila oljor. Även biooljan i Sundbyberg är korrosiv när den håller den temperatur som krävs för att oljan ska vara tillräckligt lättflytande. Så även dessa cisterner och rör är rostfria. Totalt har Norrenergi tre oljepannor i Sundbyberg, och om behov uppstår kan man gå in och elda med fossila oljor. När det blir riktigt kallt, som till exempel vintern 2010, får vi ibland toppa upp med fossil olja, säger Mårten Zakrisson. Han betonar att den bioolja och tallbeckolja som Norrenergi använder är klassade som restprodukter. Våra biooljor är industriella restprodukter, som uppstår vid annan produktion. Det är således inte fråga om någon primär olja. FAKTA Tallbeckolja Restprodukt från pappersmassaindustrin. Omfattas av Energimyndighetens hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Ursprung: europeisk pappersmassaindustri. Lågaskhaltig bioolja Restprodukt från bland annat kemisk industri samt foder- och livsmedelsindustri. Innefattar endast vegetabiliska oljor. Omfattas av Energimyndighetens hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. 4 Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015
Ny fjärrkylledning säkrar leveranserna Efterfrågan på effektiv och miljösmart fjärrkyla fortsätter att öka, inte minst i tillväxtkommunerna Solna och Sundbyberg. För att möta det behovet drar vi nu en helt ny ledning för fjärrkyla, säger Per Bonnevier, projektchef på Norrenergi. Den nya fjärrkylledningen går från Sundbybergsverket vid Golfängarna till Hagalund. Arbetet inleddes i oktober och sker i etapper. Under hösten 2016 ska den 2,5 kilometer långa ledningen vara färdigbyggd. Ledningen kopplar ihop våra produktionsanläggningar i Solna och Sundbyberg. Detta gör det möjligt att förse fler med fjärrkyla i framtiden samtidigt som vi ökar leveranssäkerheten för våra befintliga kunder, säger Per Bonnevier. Varje etapp tar cirka tre månader och vissa gator enkelriktas medan andra regleras med trafiksignaler. Den första etappen innefattar sträckan från korsningen mellan Östervägen och S:t Ansgars väg och 500 meter bort mot Frösundaleden. Läs mer på norrenergi.se. NY kundtjänst på webben! Full koll med nya Mina Sidor I våras fick Norrenergi en helt ny webbplats. Och nu är det dags för nästa steg inom kort lanseras en ny version av Mina sidor. Kerstin Mundt Målsättningen är att det ska bli både enklare och roligare att använda Mina sidor. Energiuppföljning ska vara enkelt. Men här finns också möjlighet att göra mer avancerade uppföljningar, säger Kerstin Mundt, kundservicechef på Norrenergi. Den nya tjänsten får inte bara ett nytt användargränssnitt utan också nya funktioner. Detta då Energikompassen och Mina sidor slås ihop. Nya Mina sidor är dessutom en behovsanpassad tjänst användaren kan aktivera eller stänga ner funktioner utifrån sina önskemål. En av nyheterna är att den budget som Norrenergi tar fram och skickar ut per post, nu även kommer att finnas tillgänglig på Mina sidor. Man kommer också att hitta sin fakturainformation där. Utvecklingen av nya Mina sidor baseras på både djupintervjuer och en enkät till användare av Mina sidor och Energikompassen. Och under våren 2016 kommer webbtjänsten att utvecklas med ytterligare funktioner. Ris eller ros? När Mina sidor är igång vill vi gärna ha återkoppling från användarna om hur de upplever tjänsten, säger Kerstin Mundt. Alla synpunkter tas tacksamt emot ring 08-475 04 40 eller e-posta kundservice@norrenergi.se! Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015 5
Ökad förståelse med Prisdialogen Det handlar om kommunikation, inte om siffror. Vi kunder måste kunna påverka och förstå prissättningen på fjärrvärme. Så förklarar Lars-Johan Lindberg, energiexpert på Riksbyggen, tanken bakom Prisdialogen. I oktober blev Norrenergi medlem efter att ha hållit flera samrådsmöten med sina kunder under året. Text: Krister Insulander Foto: Fredrik Hjerling 6 Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015
Mattias Lindberg, marknadschef på Norrenergi, och Lars-Johan Lindberg, energiexpert på Riksbyggen, har träffats flitigt under året möten som har lett fram till Norrenergis medlemskap i Prisdialogen. Riksbyggen är inte bara en av initiativtagarna bakom Prisdialogen, de har också ett tiotal anslutna bostadsrättsföreningar som köper sin fjärrvärme av Norrenergi. Jag sitter i flera prisdialoger med olika fjärrvärmeleverantörer, och under året har vi haft sammanlagt fyra möten med Norrenergi där vi tillsammans har tittat på deras prisändringsmodell enligt den formella procedur som Prisdialogen jobbar efter, säger Lars-Johan Lindberg. Tanken med Prisdialogen är att kunderna bättre ska kunna förutse inom vilka ramar priserna rör sig. När marknaden avreglerades var det en del energibolag dock inte Norrenergi som höjde priserna kraftigt. Detta skapade förstås irritation. Och varken vi eller fjärrvärmebolagen vill ha en statlig prisreglering. Därför skapade vi Prisdialogen. För att kunna bli medlemmar presenterade Norrenergi sitt förslag till prisändringsmodell för de största kunderna vid ett samrådsmöte i våras. Vi har gett feedback och ifrågasatt det vi inte förstår, och Norrenergi har lyssnat. Diskussionerna handlar alltså inte så mycket om prisnivåer, utan om hur prisändringar beräknas och presenteras. En stor bonus är att Norrenergi och kunderna samtidigt har fått ett naturligt forum att diskutera även andra frågor. Lars-Johan Lindberg, Riksbyggen Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015 7
Vi har fått fördjupad kunskap om vad som är viktigast för våra kunder och vilka behov de har. Mattias Lindberg, Norrenergi I prisändringsmodellen beskrivs hur priset sätts utifrån de kostnader Norrenergi har för att producera och leverera fjärrvärme. Modellen innehåller priset för nästa år och ger ett tak för prisändringar 2017 och 2018 allt för att uppnå förutsägbarhet. Genom tidig information kan kunderna lättare budgetera och planera sin verksamhet. Samrådsmötet har diskuterat modellen och de ändringar Norrenergi gjort utifrån våra synpunkter. Därefter har den skickats in till Prisdialogens kansli, som alltså nu har beslutat att godkänna Norrenergi som medlemmar, säger Lars-Johan Lindberg. Vi är väldigt glada att vi nu är igång med Prisdialogen, säger Norrenergis marknadschef Mattias Lindberg. Det är något som flera av våra kunder har efterfrågat. Mötena har varit både intressanta och givande, och vi har fått fördjupad kunskap om vad som är viktigast för våra kunder och vilka behov de har. En stor bonus med Prisdialogen är att Norrenergi och kunderna samtidigt har fått ett naturligt forum att diskutera även andra frågor, menar Lars-Johan Lindberg: Här kan vi kommunicera vad som är viktigt för våra bostadsrättsföreningar och lyfta fram frågeställningar som ligger helt utanför Prisdialogen. Exempel på sådana frågor är energistatistik och analys, hållbarhet och framtida utmaningar. Den stora utmaningen just nu är få fram information där man kan jämföra fjärrvärme med värmepumpar för varje enskild fastighet, så att våra föreningar kan göra rätt investeringar. Under våra möten har vi på Norrenergi fått värdefull feedback på vårt kundarbete och vår relation, säger Mattias Lindberg. Vi vill ju utveckla fjärrvärmen tillsammans med våra kunder, och de har samma ambitioner. De vill till exempel ha ett tidigt samarbete vid nybyggnationer och få hjälp med att skapa så optimala och hållbara energilösningar som möjligt. Och våra möten inom Prisdialogen är förträffliga tillfällen att diskutera sådana frågor. Det här är Prisdialogen Ett samarbete för både lokal dialog och central prövning av prisändringar för fjärrvärme. Dialogen sker i form av minst ett informationsmöte och två samrådsmöten per år, där fjärrvärmeleverantören bjuder in ett representativt urval av större kunder. Startades av Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag SABO, Riksbyggen och Svensk Fjärrvärme. Syftar till att stärka kundens ställning och åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme. Fjärrvärmeleverantörer ansöker om medlemskap, som ska godkännas av styrelsen för Prisdialogen. Norrenergi blev medlemmar i oktober 2015. 27 fjärrvärmeföretag med sammanlagt 70 fjärrvärmenät är medlemmar i Prisdialogen för 2016. Läs mer på prisdialogen.se eller norrenergi.se Oförändrad prisnivå nästa år Norrenergis prisändringsmodell, som har godkänts av Prisdialogen, redogör bland annat för hur Norrenergis kostnader är fördelade, hur priserna sätts och hur prisutvecklingen ser ut de närmaste åren. Prisändringsmodellen avser Norrenergis normalprislista för fjärrvärme, och innebär att priset under 2016 ligger kvar på samma nivå som i år. Inför 2017 förändras det genomsnittliga priset som mest med konsumentprisindex KPIF såväl uppåt som nedåt och för 2018 är Norrenergis prognos att priset behöver justeras med mellan två och högst fyra procent. Normalprislistan gäller för näringsidkare och bostadsrättsföreningar. Vad tycker du? I januari är det återigen dags för Norrenergis kundundersökning. Denna gång vänder sig undersökningen till företagskunder och bostadsrättsföreningar. Cirka 200 slumpvis utvalda kunder kommer att bli uppringda, och liksom tidigare år är det företaget CMA Research som utför undersökningen. Undersökningen är ett bra sätt för oss att bättre förstå kundernas behov och för att samla in synpunkter och tankar. Så vi är mycket tacksamma mot alla som ger oss lite av sin tid för att svara på frågorna. Här finns också möjlighet att ge egna kommentarer, säger Norrenergis kommunikationschef Monica Vilhelmson. Undersökningen tar högst 10 minuter. Resultatet används sedan som underlag i Norrenergis utvecklings- och förbättringsarbete. 8 Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015
Foto: Johan Mård/Folio Vintern är en utmaning för tågtrafiken. Is och snö fastnar under tågen som behöver tas in för avisning så gott som varje dag. På spåret med fjärrvärme Text: Krister Insulander Tänk dig en bilverkstad med en total längd på två kilometer, utrustad med tvåtusen stora hårtorkar. Då har du en ungefärlig bild av Jernhusens underhållsdepå i Hagalund. Där avisas regelbundet SJ:s alla tåg i Stockholmsregionen under vintern något som är nödvändigt för att hålla tågtrafiken flytande. Och luften från fläktarna värms med fjärrvärme från Norrenergi. Under vintern fastnar snö och is på och under tågen, framför allt om de har åkt genom flera klimatzoner. Och om tågen ska kunna färdas normalt måste den tas bort snön och isen kan väga upp emot en tredjedel av tågets egen vikt. Varje tåg går upp till två resor om dagen, och det klarar bara två till tre resor på vintern innan det behöver avisas. Om det är en mild vinter kan man lösa detta genom att låta tåget gå ner till Skåne en tur. Men kalla vintrar måste alla in för avisning, säger John Boldt-Christmas, verksamhetschef för Jernhusens Hagalundsdepå. Här finns en stor avisningsanläggning med fem stycken 400 meter långa spår. Under dessa finns en spårgrav med utblås för frånluft med en meters mellanrum. Dessa blåser 45-gradig luft på tåget underifrån tills snön och isen har smält, vilket tar mellan sex och åtta timmar. Tågen måste även underhållas löpande, och svåra vintrar kan det bli problem att hinna med detta då man samtidigt behöver avisa fordonen. För att inte vara lika väderkänsliga har vi därför för SJ:s räkning byggt en 200 meter lång kraftigare avisningsläggning. Denna blåser luft direkt på hjulparen. På så vis kan vi få ner tiden till ett par timmar. Men detta är dyrare och kräver mer effekt, men är en nödvändig förbättring i dagens tågsystem. Totalt i landet har Jernhusen 23 underhållsdepåer för stora tåg. Dessa har en viktig samhällsnyttig funktion efter- Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015 9
Bilder: Pontus Kihlsten. som de ser till att hålla järnvägen igång, och därmed också bidrar till att det svenska samhället fungerar som det ska även när det är kallt. Och depåerna står inte tomma när avisningsanläggningen inte är i bruk. Den snö och is som samlas under tågen kan väga upp emot en tredjedel av tågets egen vikt. Skötselhallen är full även på sommaren. Då körs bland annat nattågen in i hallen för att städas ur, få fönstren tvättade och sängkläderna bytta, säger John Boldt-Christmas. En avisningsanläggning är i första hand effektkrävande men det går även åt en hel del energi. Den nya, snabbare anläggningen i Hagalund använder ungefär 500 MWh per år medan resten av anläggningen använder 2 000 MWh. Därför är det extra viktigt att energin är miljömärkt. Anläggningen värms med fjärrvärme från Norrenergi. De levererar till våra system, ut till värmeväxlarna och vidare ut till fläktarna. Hela konceptet fungerar bra, och Norrenergi har hjälpt oss att anpassa anläggningen så att effektuttaget blir så litet som möjligt. SJ och Jernhusen har dessutom utbildningslokaler och kontor i Hagalund, i det som tidigare var en ångcentral. Den byggdes 1913 och värmdes upp med spilloljepannor. Men nu har fjärrvärmen ersatt pannorna, vilket innebär att hela Hagalundsdepån idag får fjärrvärme från Norrenergi, helt i linje med Jernhusens miljötänk Hagalundsdepån Norra Europas största underhållsdepå för persontåg. Ligger i Järva, Solna kommun, sex kilometer från Stockholms Central. Ägs av Jernhusen och hyrs ut till bland annat SJ, MTR, EuroMaint och Swedtrac, som använder depån för uppställning, växling och underhåll av persontåg. Här passerar ungefär 100 tåg varje dag för att få service. Här finns 17 företag, och cirka 500 personer har sin arbetsplats i depån. TIPS Tryggare med effektbegränsning Vill du slippa obehagliga överraskningar där effektkostnaden drar iväg? Då kan effektbegränsning vara en bra lösning. Effektbegränsning är en funktion som ser till att effekten inte går över ett bestämt värde, utan stryper värmeuttaget istället. Effektbegränsning ska inte blandas ihop med effektstyrning, som används för att tillfälligt låna effekt från uppvärmningen till varmvattnet för att kontinuerligt hålla nere effekten. När du lägger in en effektbegränsning kopplas fjärrvärmemätaren ihop med reglercentralen, som skickar information om vilken effekt som får tas ut från fjärrvärmen. När effekten överskrider det förinställda värdet så stryper reglercentralen värmen, säger Kennet Spennare, driftingenjör på Norrenergi. Effektbegränsning är lämplig om det finns någon annan uppvärmningsfunktion i fastigheten förutom fjärrvärme. Om denna slutar fungera så går ju fjärrvärmen in och tar hela effektbehovet. Och eftersom det fortfarande är lika varmt inomhus så upptäcker du inte att din värmekälla till exempel en värmepump eller någon typ av återvinning har gått sönder. Om däremot effektbegränsning läggs in så kommer fjärrvärmen bara att gå upp till det inställda maxvärdet. Då blir det förstås kallare eftersom värmeeffekten inte är tillräcklig. Men effekttopparna undviks och du upptäcker snabbt att din andra uppvärmningskälla inte fungerar. Då kan du åtgärda i tid och slipper betala för en omedveten effektökning, säger Kennet Spennare. Kennet Spennare arbetar som driftingenjör på Norrenergis kundservice. 10 Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015
En värmesignatur tas fram genom att sammanställa alla enskilda medeleffekter (effektvärden) per dygn under vinterhalvåret och sätta dem i relation till utetemperaturer under samma tidsperiod. Högt effektuttag Effektuttaget för tappvarmvatten brukar vara lika stort under hela året, medan effektuttaget för uppvärmning ökar under den kalla årstiden. Lågt effektuttag Utetemperatur 20 C 15 C 10 C 5 C ±0 5 C 10 C 15 C 20 C 25 C Effektvärden Värmesignatur Värmesignaturen Norrenergi reder ut begreppen Cecilia Ibáñez-Sörenson, energiingenjör på Norrenergi I Norrenergis normalprislista för företagskunder och bostadsrättsföreningar används begreppen värmesignatur, effektbehov och toppvärde. Kanske har du funderat över vad de verkligen betyder? Vissa av termerna kan säkert behöva förklaras och jag hjälper gärna till att reda ut begreppen, säger Cecilia Ibáñez-Sörenson, energiingenjör på Norrenergi. Norrenergis prissättning i normalprislistan utgår från fastighetens behov och ska spegla den verkliga energianvändningen. Normalprislistan består av en energidel och en effektdel. För att få fram effektkostnaden för varje fastighet mäter Norrenergi hur mycket värme och varmvatten respektive fastighet använder som mest under ett kallt dygn, ett så kallat effektbehov. Det är också detta som talar om hur stor kapacitet Norrenergi behöver ha i sitt värmeverk för varje kund. Värmesignatur så funkar det Under vintertid när fastigheten ska värmas upp samtidigt som många vill duscha och diska, är effektbehovet som störst. För att få fram ett underlag för fastighetens effektbehov mäter vi hur mycket energi varje kund gör av med per dygn, förklarar Cecilia Ibanez Sörenson. Dygnsenergin delas med 24 timmar och på så sätt får vi fram medeleffekten under dygnet storleken på värdet varierar oftast med hur kallt det varit under det uppmätta dygnet. Sen samlar vi in alla enskilda medeleffekter och utetemperaturer som inträffar på vardagar under värmesäsongen från oktober till april. Det innebär att alla fastigheter har ungefär 150 dygnsvärden med tillhörande klimatdata under en värmesäsong. När dessa värden presenteras i ett diagram, visar det sig ofta att storleken på effektuttaget beror på hur kallt det var ute, och förhållandet mellan utetemperaturen och effektuttaget är vad vi kallar för linjärt. Det kan alltså presenteras som en linje i ett diagram och det är denna linje kallar vi för värmesignatur, förklarar Cecilia Ibánëz-Sörenson. Toppvärde, vad är det? För vissa fastigheter, till exempel där fjärrvärme kombineras med värmepump, går det inte att få fram någon tydlig värmesignatur. Då beräknas effektbehovet genom att vi tar fram medelvärdet av de två senaste årens högsta dygnsmedeleffekt, så kallat toppvärde. Denna metod är mer känslig för hur kallt det har varit och det tar längre tid för en eventuell besparing att synas fullt ut. Därför använder vi värmesignaturen som vår huvudsakliga metod för att ta fram en fastighets effektbehov. Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015 11
Foto: Fabege tips Kolla trycket! När du läser detta närmar vi oss jul och termometern sjunker. Då kan det vara hög tid att kolla trycket i värmesystemet och att det finns tillräckligt med vatten. Ett tecken på för lite vatten kan vara att elementen på de översta våningarna inte blir tillräckligt varma både i villor och flerfamiljshus och att det kluckar i elementen. Om så är fallet: fyll på systemet. Och när du ändå är nere i värmecentralen, passa på att kontrollera att det inte finns några synliga läckor någonstans! SEB:s nya huvudkontor får fjärrvärme från Norrenergi... Till sommaren 2017 planerar SEB att flytta in i sitt nya huvudkontor i Arenastaden, intill Vattenfalls huvudkontor och gallerian Mall of Scandinavia. Kontoret byggs av Fabege och består av tre hus med en uppvärmd yta på cirka 75 000 kvadratmeter. Kontoret projekteras för att uppfylla kraven för den globala miljö- och hållbarhetsstandarden BREEAM, nivå Excellent, och får fjärrvärme och fjärrkyla från Norrenergi....liksom grannen Mall of Scandinavia Den 12 november invigdes Mall of Scandinavia, som Peab har byggt på uppdrag av Rodamco. Gallerian innehåller bland annat cirka 230 butiker, 22 restauranger och Nordens modernaste biograf med 15 salonger. Mall of Scandinavia har certifierats enligt BREEAM med betyget Excellent i designfasen. Det är första gången ett svenskt köpcentrumprojekt erhåller Excellentnivå, och Mall of Scandinavia blir ett av ytterst få köpcentrum i Europa med en så hög certifiering. Mall of Scandinavia får fjärrvärme och fjärrkyla från Norrenergi. Gröna Kvarter ges ut av Norrenergi E-post: kundservice@norrenergi.se Telefon kundservice: 08-475 04 40 Postadress: Norrenergi AB, Box 1177, 171 23 Solna. Redaktör: Monica Vilhelmson Produktion: Publik Grafisk form och layout: Strindlund Design Omslagsfoto: Fredrik Hjerling Tryck: SIB-tryck november 2015. Upplaga: 2 600. kalender Lär dig om värmesystemet Februari 2016 Energi- och klimatrådgivningen i Solna och Sundbyberg bjuder in bostadsrättsföreningar till en kväll med tips och information om injustering av värmesystemet. Du får även träffa representanter från föreningar som fått ner sin energianvändning tack vare justeringar i sitt värmesystem. Håll utkik på Norrenergis hemsida och Facebook. Vi flaggar när det är dags. bildgåtan Vilken byggnad är detta? Byggnaden finns någonstans i Solna, Sundbyberg, Danderyd eller Bromma. E-posta ditt svar senast den 15 december till tavling@norrenergi.se så har du chans att vinna biobiljetter. Rätt svar på förra bildgåtan var flygledartornet i Bromma. Vi gratulerar vinnarna Anna Hedberg och Rickard Gelin. 12 Gröna kvarter 8 / DECEMBER 2015