HUMANISTISKA FAKULTETEN INSTITUTIONEN FÖR HISTORISKA STUDIER G 2015/473 (rev., tidigare G 217 4153/09) Utbildningsplan för Kulturarvstudier, kandidatprogram 180 högskolepoäng Cultural Heritage Studies, Bachelor s Program 180 higher education credits H1KAS
2 (6) 1. Fastställande Humanistiska fakultetsnämnden har fastställt utbildningsplanen för programmet Kulturarvsstudier, 180 hp, 2009-10-02 att gälla från höstterminen 2010. Föreliggande version har reviderats av Humanistiska fakultetsstyrelsen den 2015-10-19. Utbildningsområde: humanistiskt, samhällsvetenskapligt. Ansvarig institution: Institutionen för historiska studier, Humanistiska fakulteten. Övriga medverkande institutioner: Institutionen för globala studier, Samhällsvetenskaplig fakultet; Institutionen för kulturvetenskaper, Humanistisk fakultet. Ingående ämnen: Antikens kultur och samhällsliv, arkeologi, kulturanalys, historia och socialantropologi. Huvudområde: Kulturarv. 2. Övergripande syfte I programmet studeras kulturarv som ett brett samhällsfenomen där globala processer samspelar med lokala villkor. Kulturarvsbegreppet inkluderar materiella lämningar som fornminnen, föremål eller landskap, men också ett immateriellt arv i form av exempelvis minnen, praktiker och berättelser. Tonvikt kommer att läggas vid att kritiskt granska de sociala och samhälleliga processer och strukturer inom vilka kulturarvet används, varvid frågor om makt, klass, genus och etnicitet blir framträdande. Vidare studeras förmedling och kommunikation av kulturarv, inom exempelvis museer, populärkultur och upplevelseindustrin. Programmet utvecklar även praktiska och pedagogiska färdigheter, så som muntlig och skriftlig framställning, guidning och grafisk produktion, liksom förmågan att arbeta i projektform. Studenten skall efter genomgången utbildning kunna arbeta självständigt och i grupp med kulturarvsfrågor. Avsikten är att kombinera en kritisk akademisk skolning med yrkesinriktade inslag. Programmet ger en kompetens som är användbar inom kulturarvssektorn, exempelvis på museer, länsstyrelser, kommuner, statliga verk, kulturarvsrelaterade företag eller inom turismnäringen. Det skall också ge en grund för utbildning på avancerad nivå och i förlängningen på forskarnivå. Utbildningen består av ett gemensamt basår i kulturarvsstudier; tre terminers studier i ett profilämne; samt en termin valbara kurser med möjlighet till praktik. Examensarbetet skrivs inom profilämnet och skall beröra en kulturarvsproblematik. Följande ämnen kan väljas som profilämnen inom programmet: antikens kultur och samhällsliv, arkeologi, kulturanalys, historia och socialantropologi
3 (6) 3. Lärandemål De generella målen för utbildning på grundläggande nivå regleras i Högskoleförordningen 1993:100, Bilaga 2, Examensordning. Utöver dessa för alla utbildningar gemensamma lärandemål gäller för utbildningen Kulturarvsstudier följande lokala lärandemål: Efter genomgånget program förväntas studenten kunna: 1. Kunskap och förståelse: a. redogöra för centrala begrepp och perspektiv inom kulturarvsområdet. b. redogöra för nationella och internationella förvaltningsorgan, institutioner och regelverk inom kulturarvsområdet. c. redogöra för aktuell forskning och utveckling samt metodologisk problematik inom kulturarvsfältet d. diskutera hur kulturarvet används och görs betydelsebärande i samhället ur ett politiskt och ideologiskt perspektiv samt utifrån frågor om exempelvis nation, imperium, klass, genus och etnicitet. e. visa på förtrogenhet med kunskaper, arbetssätt metod och teori inom ett vetenskapligt profilämne. 2. Färdigheter och förmåga: f. kommunicera kulturarvsfrågor muntligt och skriftligt; populärvetenskapligt och akademiskt. g. arbeta i förhållande till gällande lagar, regelverk och institutionaliserade praktiker inom kulturarvsområdet. h. söka, samla och kritiskt tolka information om det förflutna. i. analysera och kritiskt granska urvalsprocesser inom kulturarvssfären, samt problematisera bruk och kanonisering av kulturarv utifrån exempelvis politiska, ideologiska och sociala dimensioner. j. bedriva arbete i projektform, såväl enskilt som i grupp. k. utföra ett mindre vetenskapligt arbete utifrån profilämnets teori och metodik. l. formulera vetenskapliga problem 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt: m. förhålla sig till kulturarvets komplexitet som en dialog mellan då och nu. n. identifiera icke uppmärksammade dimensioner i kulturarv.
4 (6) 4. Upplägg Programmet består av ett gemensamt basår med sex ingående kurser (totalt 60 hp); tre terminers studier inom ett profilämne (totalt 90 hp), vari ingår ett examensarbete med inriktning mot kulturarvsproblematik; samt en termin (totalt 30 hp) med valbara kurser enligt nedan. 4.1 Basårets upplägg: Första terminen behandlar kulturarvet som lämning och social konstruktion, liksom spänningar och konflikter kring kulturarvsanvändning. Kulturarvets former (20 hp) fokuserar på olika typer av kulturarv, hur de uppkommit, används och görs betydelsebärande. Tre typer av kulturarv används som ingångar: landskap, föremål och berättelser. Kursen ger även en grundläggande introduktion till centrala begrepp och perspektiv inom kulturarvsområdet. Kulturarvets politik och ideologi (10 hp) lägger vikt vid att kritiskt granska de sociala och samhälleliga processer och strukturer inom vilka kulturarvet uppträder och används. Här diskuteras bland annat urvalsprocesser, relationen till nationella och imperiala projekt, samt klass, genus och etnicitetsaspekter. Under andra terminen studeras hur kulturarvet praktiskt kommuniceras och förvaltas i samhället. Aktuellt regelverk och praxis behandlas, liksom de viktigaste förvaltningsorganen. Olika aktörer belyses, liksom former för dialog, förmedling och bruk av kulturarv. Vidare övas studentens egen förmåga att praktiskt förmedla och skapa dialog kring kulturarv. Kulturarvets förvaltning och regelverk (10 hp) behandlar kulturarvsförvaltningen, dess lagar, regelverk och praktiker, nationellt och internationellt. Kulturarvets kommunikation (10 hp) diskuterar förmedling, dialog och förhandling kring kulturarv. Kulturarvsstrategier hos olika typer av aktörer belyses, som till exempel museer, föreningar, intresseorganisationer, skola och näringsliv. Kulturarvets gestaltning inom populärkultur, upplevelseindustri och kulturarvsturism uppmärksammas. Kulturarvspedagogik (10 hp) utvecklar redskap att praktiskt kommunicera och bedriva dialog kring kulturarv, varvid studenterna tränas i muntlig och skriftlig framställning samt bekantar sig med tekniker för guidning, utomhuspedagogik och grafisk produktion. Inom ramarna för programmets basår ingår olika pedagogiska former såsom föreläsningar, litteraturinläsning, exkursioner, studiebesök, seminarier och studielagsarbete. Det sistnämnda innebär att delar av arbetet sker i grupp där uppgifter löses kollektivt.
5 (6) 4.2 Studier inom profilämne: Grundläggande studier motsvarande grund- och fortsättningskurs inom valt profilämne (60 hp). Fördjupningskurs inom profilämne (30hp). Häri ingår ett självständigt arbete om 15 hp med kulturarvsorientering, vilket utgör programmets examensarbete. 4.3 Valda kurser och praktik Utöver kurserna ovan finns även ett utrymme om 30 hp Valda kurser Dessa väljs fritt ur högskolor och universitets kursutbud och kan exempelvis innefatta grundkurs inom ett annan av i utbildningen ingående discipliner än det ämne studenten valt som profilämne. Inom ramen för detta kursutrymme erbjuds inom programmet följande kurser: Praktik (7,5 hp) Kursen skall ge en inblick i praktiskt yrkesliv inom kulturarvssektorn; studenten kan till exempel skriva en rapport om en specifik arbetsplats. I mån av möjlighet kan studenten också delta praktiskt i arbetet på en kulturarvsorganisation. För tillträde till kursen krävs minst 120 godkända hp inom programmet varav 60 hp inom programmets basår. Praktik (30 hp). Kursen består i en praktikperiod vid en arbetsplats inom kulturarvssektorn, varvid studenten deltar praktiskt i arbetet inom den aktuella organisationen. Självständiga och kvalificerade uppgifter av projektkaraktär skall i detta sammanhang ingå som ett betydande inslag. För tillträde till kursen krävs minst 120 godkända hp inom programmet varav 60 hp inom programmets basår. 5. Behörighet, tillträde och platsgaranti För tillträde till programmet gäller allmän behörighet. För utbildning med historia som profilämne krävs härutöver Samhällsvetenskap A och Historia A med lägst betyget Godkänd eller 3. Ytterligare krav för behörighet kan gälla valda kurser som kan tillgodoräknas inom programmet. Se respektive kursplan. För tillträde till programmets kurser krävs att studenten i normal takt klarar sina tentamina. En avstämning av studenternas studieresultat görs inför varje termin, varvid hänsyn tas till poäng som i skarven mellan terminerna ännu ej hunnit rapporteras. För tillträde till kurserna praktik 7,5hp och praktik 30 hp krävs att så väl basår som grund och fortsättningskurs är avklarade. Vad gäller basåret: se respektive kursplan. Studenter som i normal takt följer programmet har platsgaranti inom programmet. Platsgarantin är av två slag, generell och begränsad. Den generella platsgarantin innebär att studenten har platsgaranti på obligatoriska kurser inom programmet, inklusive endera av de obligatoriska valbara kurserna. Antagning till valbara kurser sker genom lokal antagning med urval enligt
6 (6) Göteborgs universitets antagningsordning. Den begränsade platsgarantin tillförsäkrar då studenterna en kursplats, men inte helt säkert på förstahandsvalet. 6. Examen Efter fullgjorda kursfordringar om 180 högskolepoäng inom programmet utfärdas på begäran Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Kulturarv. Möjlighet finns också att ta ut examen i något av de i programmen ingående profilämnena, undantaget Kulturanalys, som inte är inrättat som huvudområde. 7. Övrigt Skriftlig utvärdering utförs efter varje ingående kurs. Kostnader i samband med exkursioner finansieras i regel av studenterna, liksom extra kostnad i samband med praktik och examensarbete. Programmet förmedlar inte kontakt och platser för praktik, detta åligger studenten. Föreslagen arbetsplats skall dock alltid godkännas av programmet. 8. Övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan gäller de studenter som antagits till programmet från höstterminen 2013. Tidigare antagna studenter har rätt att ta ut examen antingen utifrån här föreliggande eller utifrån äldre utbildningsplan.